Erik Renström

Ingen har kunnat undgå att det nu i veckan hålls ett internationellt forum i Malmö för hågkomsten av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Med anledning av det vill jag uppmärksamma det världsunika Ravensbrückarkivet som finns vid Lunds universitets Universitetsbibilotek, UB, och som också ådrar sig intresse från besökarna på forumet i Malmö.

I år fyller arkivets webbportal fem år och arkivet innehåller djupintervjuer med de överlevande från koncentrationslägren efter att de kommit till Sverige. De flesta kom från Ravensbrück, men många hade också suttit i andra koncentrationsläger. Arkivet består också av fotografier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor från lägret. Arkivet är en påminnelse om att aldrig glömma förintelsen och de fasor och förföljelser som människor har utsatts för. Jag önskar att jag hade kunnat säga historiskt, men dessvärre finns trakasserier, hot och förföljelser mot folkgrupper och minoriteter alltjämt i vårt samhälle idag.
Erik

Det har varit en vecka där yttrandefrihet verkligen har stått i fokus. Den inleddes med den tragiska dödsolyckan med konstnär Lars Vilks, som för många förknippas med kampen för yttrandefrihet. I dag annonserar den norska Nobelkommittén att två journalister tilldelas Nobels fredspris ”för deras insats för yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”.

Det är ett pris som förhoppningsvis kommer att sätta fokus på att demokrati i många av världens länder är på nedgång. Enligt det internationella forskningssamarbetet Varieties of Democracy, V-Dem, lever 2,5 miljarder människor i länder där demokratiska fri- och rättigheter har begränsats de tio senaste åren. Det är en utveckling som är mycket oroande.

När demokratin är på nedgång sker det stegvis. Först begränsas pressfriheten och de rättsliga institutionerna undermineras. Därefter görs inskränkningar i den akademiska friheten. Akademiker får t.ex. se sina ämnen kringskurna, vilket har hänt i Ungern.

Press som står fri från politiska påtryckningar, liksom en akademi som står fri från politiska påtryckningar är något vi verkligen behöver slå vakt om för att värna demokratin. Nobels fredspris är därför lika viktigt för press och media som för oss i akademin.

Den akademiska friheten har under året debatterats flitigt i svensk media och i sektorn. Delvis beror det på att en lagändring föreslogs i den forskningspolitiska propositionen 2020 gällande ett förstärkt skydd för akademisk frihet. Sedan juli i år har en allmän princip om akademisk frihet införts i Högskolelagen och lyder: ”I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.”
Regeringen har lämnat ansvaret till akademin att omsätta hur den akademiska friheten ska värnas och främjas i praktiken. Men markeringen i lag är viktig, särskilt med tanke på att flera länder rör sig neråt på den demokratiska skalan.

I ledningen har vicerektor Jimmie Kristensson akademisk frihet i sin portfölj och under hösten kommer Etikrådet att utökas med uppdraget att även innefatta akademisk frihet.
Erik

Nu börjar veckan då Nobelprisen avslöjas ett efter ett och alla aktiva forskare följer sina respektive ämnen med stort intresse. Likaså följer många andra nyfiket vem som får pris och varför – Nobelpriset har verkligen en förmåga att nå ut med vetenskap brett i samhället, över hela världen.

Nobelpriset visar också vikten av grundforskning. Generationer av forskare gör nya – ibland små, ibland stora – upptäckter som i sin tur leder till andra. Vetenskapen bidrar till att göra människors liv bättre ju mer vi förstår av världen och dess invånare, ner i minsta byggsten. Men det är sällan genom beställd forskning som det låter sig göras – utan istället drivs vetenskap fram genom nyfikenhetsforskning. Detta är något som vi forskare än tydligare behöver föra fram till politiker som har en tendens att vilja styra forskning i viss riktning genom mycket riktade anslag.
Idag var det dags att annonsera Nobelpriset i medicin eller fysiologi. På grund av min egen bakgrund ligger just detta pris mig varmt om hjärtat och därför kommenterar jag det gärna i år. Det tilldelas de i USA verksamma professorerna David Julius och Ardem Patapoutian för upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Lunds universitet har flera kopplingar till årets nobelpristagare. Inom diabetes, där jag själv är verksam, forskar vi bl.a. om jonkanaler. De är involverade i cellernas förmåga att skicka signaler genom kroppen. De känner av saker som ändrar sig i omgivningen och omsätter dem till elektriska kanaler. Det är, kan man säga, kroppens sätt att signalera en förändring i omgivningen och reagera på den. Genom att förstå dessa jonkanaler vet vi bättre hur olika organ fungerar och hur de signalerar.

Den typ av forskning som, Ardem Patapoutioan, prisas för handlar om en särskild typ av jonkanaler, så kallade piezokanaler. Mycket talar för att de är viktiga i många sammanhang, bland annat för sjukdomar som diabetes och diabetesforskare Lund genom åren haft kontakt med Ardem Patapoutioan och hans kollegor flera gånger. Det är riktigt välförtjänt att de nu får pris!

Extra roligt är det också att Lundaprofessor Peter Zygmunt var den första att tillsammans med pristagaren David Julius identifiera det kroppsegna ämnet capcasin, som populärt kallas chilipepparreceptorn (Trpv1). Det är genom att forskare kartlägger smärtsinnet steg för steg som vi kan hitta nya möjligheter att behandla olika typer av smärta.
Det finns väl bara ett sätt att avsluta ett sådant här blogginlägg?:
Äntligen!
Erik

Nu är vi tillbaka!
Och som vi har längtat!

I dag går Sverige in i steg 4 av regeringens avvecklingsplan och en rad coronarestriktioner slopas. Det innebär att svenskar med två doser vaccin kommer att kunna återgå till ett mer normalt liv igen. Särskilt ovaccinerade ska dock tänka på att fortsatt hålla avstånd och vara försiktiga vid större samlingar.

Den stegvisa återgången till undervisning och arbete på plats kan nu trappas upp i högre tempo. Den 1 november räknar vi med att så gott som all undervisning på campus är tillbaka, förutom den som även före pandemin var digital.

Återgången bygger på att smittspridningen är fortsatt låg och att vaccinationsprogrammet blir lyckat. Den som inte har kommit till skott, men som vill vaccinera sig, kan göra det på flera ställen på campus i veckan då Region Skåne fortsätter sin uppsökande verksamhet för att nå fler med erbjudande om vaccin. Ingen förbeställning, bara att titta in med ID-handling!

Under pandemin har studenterna visat ett stort ansvarstagande och mänskliga kvaliteter av högsta rang. De har uppoffrat sig för andra och gett generöst av sin frihet utan att förvänta sig något för egen del.

Hur återgäldar resten av samhället det på bästa sätt? Är det ens möjligt? Jag tror det bästa vi kan göra är att glädjas med alla studenter när de återtar sina lärosalar, studieplatser och sitt studiesociala liv med nationerna och föreningarna och till våren – en katastrofal karneval. Som vi har saknat alla de galna, roliga och djupt allvarsamma upptåg som gör livet till det underbaraste av allt!

Ta fortsatt hand om er och varandra!

Erik

Lunds universitet pratar ofta om internationalisering och vikten av att verka internationellt, både genom forskningssamarbeten och i utbildning. Vi lever i en globaliserad tid där de stora och komplexa problemen inte går att lösa på annat sätt än genom internationellt samarbete. Pandemin och klimatförändringarna är tydliga exempel på hur vi alla delar samma planet och behov av problemlösningar.

Med Lunds universitets ambition att vara och förbli ett universitet i internationell toppklass konkurrerar vi dessutom på en internationell arena om de bästa forskarna. Lunds universitet behöver därför vara en attraktiv arbetsgivare som ger goda förutsättningar för internationella forskare att bidra till universitetets utveckling. Rekrytering är en av våra viktigaste framtidsfrågor och det utkristalliserade sig även i forskningsutvärderingen RQ20. Mycket kan vi förbättra på egen hand och ett exempel är det pågående projektet HR Excellence in Research för att stärka och förbättra rekrytering och leva upp till EU-standarder.

Men vi behöver också hjälp av andra aktörer för att kunna attrahera internationell kompetens. Sverige som land måste t.ex. ha fungerande bestämmelser för dem som vill komma hit och forska och kunna stanna kvar efter sin doktorsexamen. Långt ifrån alla doktorander fortsätter sin karriär inom universitetet utan vill och kan verka inom näringsliv, industri och offentlig verksamhet. Sverige som kunskapsnation har en fantastisk potential i de doktorander som avlägger examen vid svenska universitet.

Lunds universitet har en mycket stor andel internationella doktorander, på vissa fakulteter är de i majoritet. Den senaste tiden har flera medier uppmärksammat den nya utlänningslagen som trädde i kraft i somras. Vilka konsekvenser kan den få för internationella doktorander och deras möjlighet att stanna i Sverige efter sina avslutade doktorandstudier? Den som ansöker om permanent uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själv genom inkomster från anställning eller eget företag. Det är rimligt. Men däremot är Migrationsverkets tolkning av försörjningskravet orimligt eftersom verket kräver en fast anställning eller visstidsanställning på minst 18 månader från dagen då ansökan prövas. För utexaminerade doktorander är det snarast en utopi, då en nyutexaminerad ofta tar sig vidare i karriären med tidsbegränsade anställningar, inte minst inom akademin. Det finns också flera problem kopplade till utlänningslagen och de omfattande kraven och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, arbetar nu aktivt med att ta fram en konsekvensanalys och en skrivelse kommer att skickas till Utbildningsdepartementet.
Erik

I veckan har regeringens budgetsatsningar duggat tätt, vilket brukligt är i början av september. Arbete, klimatomställning, skola, vård och omsorg, trygghet och fortsatt pandemihantering står högt på agendan. Inom området som regeringen kallar ”Fler ska komma i arbete” kopplas målet om högre kunskapsresultat i skolan till satsningen på fler utbildade lärare. Idag presenterade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, något fler platser till lärarutbildningens gren kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Därtill en pott till validering av tidigare erfarenheter för de som söker KPU.

Just satsning på utbildning kopplat till fler i arbete är något som vi arbetar mycket intensivt med vid Lunds universitet. Universitetet kan bidra stort till det livslånga lärandet och i detta nu diskuterar vi i ledningen flera nya initiativ och modeller för detta. Här behövs flera ingångar och prorektor Lena Eskilsson, vicerektor Ann-Kristin Wallengren med ansvar för utbildning samt vicerektor Kristina Eneroth med ansvar för samverkan arbetar sida vid sida med utbildningsförnyelse.

Om det kanske inte skrällde så mycket kring regeringens högre utbildningssatsningar idag så var det annorlunda i början av veckan då regeringen presenterade en riktigt stor nyhet (och efterlängtad av många!).

Samhället kan börja öppna allt mer och flera restriktioner lyfts från och med den 29 september. Nu syns ljuset i tunneln och jag gläds med de branscher som haft det riktigt tufft på grund av begränsningarna gällande allmänna sammankomster; kultursektorn, arrangemangssektorn och restaurangnäringen till exempel.

Regeringen lyfter också restriktionerna kring hemarbete. Jag tror och hoppas att vi alla kommer att klara ett öppnare – och mer levande – samhälle genom fortsatt ansvarstagande och tillräckligt hög vaccinationsgrad. Tillsammans ska vi klara av att kunna förbli öppet, det är min bedömning även för universitetet.

För Lunds universitet innebär inte regeringens besked i veckan om att släppa på restriktionerna någon förändring jämfört med det rektorsbeslut som fattades i juni. Lunds universitet har öppnat för campusutbildning från och med höstterminens start och den ska växla upp successivt under hösten för att vara fullt genomförd den 1 november. Återgången för anställda gäller också enligt plan och sker successivt från september till den 1 november.

Erik

En av slutsatserna i forskningsutvärderingen RQ20 var att Lunds universitet behöver arbeta mer strategiskt med internationell rekrytering för att utvecklas som universitet och stå sig i den internationella konkurrensen.

Av den anledningen är det extra roligt att en sådan strategisk rekrytering just blivit klar genom att Trevor Forsyth blir ny föreståndare för LINXS, Lund Institute of Advanced Neutron and X-ray Science. Institutet verkar som länk både mellan ESS och MAX IV och mellan forskare från övriga Sverige, från EU och från det internationella samfundet i stort. Institutet är en viktig del för att stärka forskning inom neutron- och synkrotronljus och för att skapa nätverk och förutsättningar för forskare som kan dra nytta av de stora forskningsanläggningarna. Forsyth har en gedigen internationell forskningsbakgrund, stora nätverk och kommer närmast från Partnerskap för Strukturbiologi vid neutronanläggningen Institut Laue-Langevin (ILL) i Frankrike.

Det unika med rekryteringen är att den har gjorts i samarbete mellan tre fakulteter: Medicin, LTH och Natur. De har gemensamt bidragit till finansiering och den vetenskapliga utformningen av professuren. Jag ser att det här är rekryteringsmodell att arbeta efter framöver – mellan fakulteter och mellan universitet – för att attrahera internationell kompetens till Sverige och till våra lärosäten. Dessutom är det nödvändigt med en högre grad av samarbete för att vi bättre ska nyttja potentialen i de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS.

Nu hoppas jag att vi får se fler liknande rekryteringar till Sverige framöver – vi är måhända ett litet land, men vi har världsunika forskningsmiljöer som lockar toppforskare. Den möjligheten ska ta vara på. Tillsammans.
Erik

Det är höst och terminsstart. Även om det fortfarande är glest på campus är det många med mig som gläds åt att fler studenter rör sig i stadsbilden och att detta verkligen bidrar till att staden får liv igen.

När nu fler kommer att återvända till universitetet för att gradvis börja studera på plats startar också jakten för att hitta en bostad. Särskilt svårt är det att hitta en bostad för dem som studerar i Lund. Även i år rankas Lund av Sveriges förenade studentkårer, SFS, som en stad där det är svårast att hitta bostad, tillsammans med andra stora studentstäder som Stockholm och Göteborg.

Vi vet hur viktigt det är för studenter att ha ett ordnat boende för att klara sina studier. Och det visste även Michael Th Hansen – grundaren av Michael Hansens kollegium. Sedan han bildade stiftelsen Michael Hansens kollegium på 50-talet har tusentals studenter fått boende på Dag Hammarskölds väg. Han var både framsynt och klok!
Stiftelsens styrelse har nu beslutat att donera stiftelsen med tillhörande fastighet och aktieportfölj till Lunds universitet. Det är en fantastisk donation som universitetet tar emot med öppna armar!

Och även idag finns många framsynta, kloka och idérika personer som arbetar hårt för att råda bot på bostadssituationen för studenter. Till exempel har AF Bostäder och flera nationer de senaste åren gjort otroliga insatser med att förnya och förtäta sina studentboenden. Bara att gå på Tornavägen/Tunavägen och vidare till Arkivgatan med Lunds nations ombyggnation av Landsarkivet ger en helt annorlunda bild idag jämfört med för bara ett decennium sedan.

Det senaste i denna förtätning står Helsingkrona nation för som kommer att bygga ytterligare ett bostadshus i den södra delen av sin fastighet. Det första spadtaget tas i vinter och planeras att stå färdigt 2023 och då ge plats för ytterligare 60 studenter.

Tack alla som bidrar till Lunds universitets utveckling på detta vis – studenterna och nationerna, kommunen, näringslivet – och filantroperna!
Erik

Rekordmånga har sökt en utbildning på Lunds universitet i höst och vi ser fram emot att gradvis öppna upp campus igen efter pandemins nedstängning.

Idag och i morgon anländer de internationella studenterna under anpassade Arrival Days. Kanske har det aldrig varit mer angeläget än i år att säga ”Välkommen!” till dem och till alla andra tusentals studenter vid universitetet som efter lång tid av distansstudier åter ska kunna vara på campus.

Lunds universitet är ett campusuniversitet som normalt sett myllrar av folkliv och aktiviteter. Så har det inte varit på länge och det blir förstås inte riktigt som före pandemin heller under hösten. Men vi öppnar gradvis utbildningarna på plats – så även om vi går mot höst känns det som att vi går mot ljusare tider. Att vaccinationsprogrammet blir lyckosamt – även bland unga – är en förutsättning för att samhället ska klara av att öppna. Fortsatt försiktighet gäller på campus när det gradvis öppnar upp – avstånd, att stanna hemma vid minsta symptom, handtvätt.

När fler studenter ska vara på plats på campus ökar också efterfrågan på bostäder. Därför vill jag gärna slå ett slag för Bopoolen.nu som Lunds universitets studentkårer, LUS, driver tillsammans med Lunds kommun och Lunds universitet för att hjälpa bostadssökande studenter.

Ett tryggt och funktionellt boende är basen för att kunna klara sina universitetsstudier. Bostadsbristen är särskilt svår vid terminsstart då många nya studenter letar boende. Bopoolen fyller en viktig funktion för studenter att hitta sitt första boende och komma till rätta i en ny stad. Även en soffa, eller en säng kan hjälpa en student de första dagarna på sin nya studieort och därför har också Bopoolen Soffkampanjen för alla som kan tänka sig att upplåta en del av sitt boende under en kortare period.

Jag ser fram emot att starta upp en ny termin vid Lunds universitet och att välkomna alla nya studenter och de som redan studerar och längtar efter att få återgå till campusundervisning.
Erik

Igår överlämnades en viktig utredning till minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans: ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur”. Utredare Tobias Krantz har haft i uppdrag att se över organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur i Sverige.
Det är en gedigen genomgång av de många, och inte sällan komplexa system, som omger forskningsinfrastrukturerna. Infrastrukturerna är också inbördes mycket olika, vilket väl framkommer i utredningen.

Lunds universitet har länge efterfrågat långsiktig finansiering och nationella strategier för de stora nationella infrastrukturerna såsom MAX IV. Därför är det positivt att Krantz påpekar behovet av långsiktighet och att forskningsinfrastruktur behöver komma högre upp på den politiska agendan.

Roller och ansvar behöver också förtydligas och det konstaterar även utredaren. Nu finns flera förslag på hur detta skulle kunna göras och dessa kommer vi nu inom sektorn att nagelfara. Det blir säkert en mycket intressant remissrunda med många diskussioner under hösten. Att infrastrukturerna är viktiga för att svensk forskning ska kunna utvecklas är en given slutsats – men desto viktigare då att dessa hamnar högt upp på den politiska agendan.

Något som däremot nästan helt saknas i utredningen är den viktiga framtidsfrågan om lärosätenas avancerade teknikmiljöer. Dessa miljöer, som skulle kunna kallas forskningsinfrastrukturernas infrastruktur, är nödvändiga för att bygga upp och utveckla de stora forskningsinfrastrukturerna såsom MAX IV och ESS. De är ett mellanting mellan forskningslaboratorier och företags produktutveckling. I dessa miljöer finns unik teknisk kompetens och forskare och företag kan arbeta nära varandra i en tidig utvecklingsfas av nya idéer.

Andra länder satsar strategiskt på motsvarande miljöer för att gynna näringsliv och utveckling i landet. Men i Sverige är dessa miljöer hotade eftersom ingen finansiär anser sig ha ansvaret för deras finansiering. Om detta skriver jag och Uppsalas rektor Anders Hagfeldt i en replik i DN idag.
Erik