Etablering på Science Village är en framtidsinvestering

Science Village Scandinavia är en av våra stora framtidsfrågor och kommer att påverka inte bara min återstående mandatperiod som rektor utan hela universitetets framtid för lång tid framöver. Årets sista styrelsemöte handlar bland annat om detta framtidsprojekt.

Vi behöver se visionerna och framtidsmöjligheterna som det innebär att ha två världsunika anläggningar, MAX IV och ESS, sida vid sida och alla de synergieffekter som kan uppstå när akademi, näringsliv och offentlig sektor kan stråla samman. Samtidigt behöver vi se hur vi på bästa sätt kan få vår egen verksamhet att etablera sig på området i rimlig takt och till rimliga kostnader. Och utan att tappa den viktiga kopplingen till de verksamheter som inte flyttar till Brunnshög.

Styrelsen har idag klargjort att vi ska etablera verksamhet på SVS och vi tittar nu närmare på hur detta kan ske etappvis och rapporten som ligger till grund för beslutet hittar du här.
I ett första skede ska vi titta på hur forskningsverksamhet som är tätt kopplade till MAX IV och ESS samt stödfunktioner kan flytta ut. Här berörs stora delar av Fysiska institutionen, delar av Kemiska institutionen, CMU, Linxs, Lunarc samt delar av Maskinteknik/Elektroteknik. Inledningsvis räknar vi med att utbildningar på master- och forskarnivå kommer att bedrivas där. Denna fas omfattar runt 600 personer. Däremot finns det många frågor angående grundutbildningens eventuella utflytt som måste utredas vidare.

Även om det är självklart att vi ska etablera verksamheter på SVS, inget annat är tänkbart, så uppstår redan nu frågor om ökade kostnader för Lunds universitet som helhet, men i synnerhet för de verksamheter som ska flytta. Helt nya lokaler betingar naturligtvis ett högre pris än äldre. Ännu har vi bara mycket grova uppskattningar på kostnader och dessa kommer givetvis att klarna allteftersom projektet framskrider. Men jag menar att man ska vara försiktig med att enbart prata om ökade kostnader – det här är lika mycket en investering för framtiden.

Sven Lidin har lett beredningsgruppen LU@SVS. Hans uppdrag slutar i och med den rapport som presenterats i styrelsen idag och vi ska nu gå in i en ny fas där en projektgrupp tar vidare arbetet.

Lunds universitet är just nu med om en oerhört spännande resa som är få universitet i världen förunnat. Vi ska ta vara på alla möjligheter detta ger oss – inte bara genom att bygga upp världsledande verksamhet kring de stora forskningsanläggningarna på Brunnshög, utan även bidra till att Lund som stad och södra Sverige med Östersjö- och Öresundsgrannar som region kan utvecklas på bästa sätt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Etablering på Science Village är en framtidsinvestering

En Nobelfest som präglades av mod och klimat

Festernas fest, Nobelfesten, är över och dagarna i Stockholm har på många sätt sammanfattat året som har gått och tiden vi lever i. Att klimatet fick ta stor plats är givet och det finns nog inget bättre tillfälle att visa och prata om våra stora utmaningar än när världens blickar riktas mot Stockholm och den samlade vetenskapseliten. Ekonomipriset handlade om klimatet och köttet på tallriken var nedtonat. Kronprinsessan gjorde en markering genom att ha en återanvänd klänning.

Tomrummet som skapades utan litteraturpris var talande i sin tystnad.

Extra intressant är att alla tre som fick Nobelpriset i medicin, fysik och kemi i år har varit i en synkrotronanläggning och jag kan inte nog understryka vikten av MAX IV för framtidens forskning.

Ett annat tema var mod som slog igenom i bland annat blomsterarrangemang och underhållningsnumren. Mod är också något som genomsyrar de vetenskapliga framsteg som prisades igår. Som forskare behöver man tänka utanför boxen, göra sina misstag och våga prova sig fram och det är därför grundforskning är så viktigt. Många experiment misslyckas och förkastas men emellanåt kommer den oväntade upptäckten. Som akademi och enskild forskare gäller det att stå emot när omvärlden kräver snabba eller på förhand beställda lösningar på problem.

Jag lyfter gärna Frances Arnold, en av årets kemipristagare som en god förebild för såväl mod som uthållighet i sitt utforskande av enzymer.

Torbjörn

Några av Nobelpristagarna gästar och föreläser på Lunds universitet – se när och var här:

Allmänt Kommentarer inaktiverade för En Nobelfest som präglades av mod och klimat

Idag inviger vi Lärosäten Syds kontor i Bryssel och går in i en ny EU-allians

Jag är nu i Bryssel för att delta i lanseringen av vårt, inom Lärosäten Syds, gemensamma kontor.

Vi har länge känt ett behov av att förstärka vår Brysselnärvaro för att kunna påverka policyprocesser och öka samarbetet med olika viktiga aktörer. Vi har dessutom ett övergripande mål att öka vårt deltagande i EU:s forskningsprogram. EU:s processer är långa och vi står redan nu inför nästa stora ramprogram inom forskning och innovation, Horisont Europa och Erasmus+ och det är viktigt att vi får tidig information om förändringar och utvecklingsområden.

Lärosäten Syds Brysselkontor finns i samma hus som Skåne European Office och Småland-Blekinge-Halland South Sweden, för att skapa en integrerad sydsvensk representation för regioner såväl som kommuner och lärosäten. Att kunna samla många aktörer och ha en dialog mellan näringsliv, andra lärosäten och offentlig sektor i Europa behövs, inte minst för att kunna ta sig an de globala utmaningarna som inte kan lösas av enskilda länder eller institutioner. Jag tror att det kommer att finnas stort intresse för vår samverkansmodell eftersom det är första gången som svenska lärosäten etablerar ett gemensamt kontor här.

Dagens lansering av kontoret inbegriper ett policyseminarium om samverkan och drygt hundra inbjudna gäster från EU-institutionerna samt universitetsrepresentanter och andra forskning- och innovationsaktörer i Bryssel kommer hit.

EU-tanken handlar ju i stort om samverkan och samarbete över gränser. Vi har nu gått in i ett nytt spännande samarbete inom European University Initiative med fyra europeiska universitet: Ludwig-Maximilian i München, portugisiska Porto, ungerska Szeged och Paris-Saclay. Tillsammans ska vi arbeta för att bli pilotprojekt inom hälsa: “Alliance for Global Health”.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Idag inviger vi Lärosäten Syds kontor i Bryssel och går in i en ny EU-allians

Historiska museet återinvigt

Igår gick jag förbi Historiska museet och då var det fortfarande en byggarbetsplats utanför. Jag måste erkänna att jag undrade om de skulle hinna klart till återinvigningen idag. Men det har man gjort och efter ett drygt års renovering kan nu de nya portarna öppnas.

Ombyggnaden förstärker museets öppenhet för allmänheten och just att öppna upp universitetets kulturverksamheter och museer är något som är viktigt i universitetets kulturstrategi.

Med den nya entrén kan ingen förbipasserande längre missa att man faktiskt passerar ett museum. Och inte vilket museum som helst, utan en verklig skatt av historia och arkeologiska föremål från södra Sverige – en dörr till det förflutna.

Med donatorers hjälp har entréplanet anpassats till modern besöksverksamhet och både shop, reception, historisk verkstad och samlingsytor har lyfts.

Samtidigt har även funktionen som arkeologiskt forskningsmuseum stärkts genom museets nya klimatstyrning. Ett funktionellt klimat säkrar föremålen inför framtiden, till gagn för både forskning och utbildning. Nya metoder kommer i framtiden sannolikt att kunna säga oss nya saker utifrån dessa föremål.

Historiska museet har det viktiga ansvaret att omhänderta arkeologiska fynd från södra Sveriges jordar. Denna trakt har varit populär hos oss människor genom historien och marken är därför tät av fynd. Kanske inte så många vet att antalet fyndföremål motsvarar det som resten av landet har – sammantaget. Att ha ansvar för detta är Lunds universitet mycket stolt över och jag hoppas att ännu fler passar nu på att se på alla de fynd och skatter som finns på Historiska museet.

Ett stort tack till alla som möjliggjort ombyggnaden!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Historiska museet återinvigt

Vi fortsätter arbetet för en hållbar biblioteksorganisation

Idag har jag avtäckt ett porträtt som känns speciellt för mig på flera sätt. Det är ett porträtt av Jette Guldborg Petersen som var Universitetsbibliotekarie från 2012 och fram till årsskiftet 2017/2018. Avtäckningen berör mig personligen eftersom jag tyckte mycket om Jette som person och hon var också otroligt skicklig i sitt yrke med flera uppdrag inom Lunds universitet och nationellt. När hon gick bort efter en tids sjukdom var vi många som blev förkrossade.

Men avtäckningen är speciell av en annan anledning också. Jette Guldborg Petersen var den första kvinnan som blev Universitetsbibliotekarie i Lunds universitets 350-åriga historia. Att hennes porträtt nu ska hänga i raden av föregångarna – alla män – tolkar jag som att vi kommit en liten bit på väg framåt vid universitetet gällande att ge män och kvinnor lika möjligheter.

Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet är ibland hårt kritiserat, några hävdar att vi är påtvingade detta arbete och att det är politiska pekpinnar som inte går hand i hand med akademisk frihet. Jag ser det annorlunda, och de som är kritiska kan fundera på hur det kommer sig att jag, först när vi snart har gått en femtedel in i 2000-talet, avtäcker ett porträtt av en person som var den första kvinnan på en chefsposition inom sitt gebit på Lunds universitet.

Jette kom till en biblioteksorganisation som under årens lopp haft flera problem. Hon lyckades skapa förtroende runtom i den stora organisation som Lunds universitets bibliotek utgör. Lunds universitetsbibliotek består av åtta fakultetsbibliotek och Universitetsbiblioteket, UB, där UB ansvarar för det digitala biblioteket, biblioteket på Helgonabacken med de historiska samlingarna och det nationella pliktexemplaret. Det digitala biblioteket innefattar e-resurser som databaser, e-tidskrifter och e-böcker. UB har även ansvar för de biblioteksrelaterade IT-systemen och har stor expertis inom open access, forskningsdata och bibliometri. Det är också UB som har samordningsuppdraget för all biblioteksverksamhet inom nätverket.

Det arbete som Jette förtjänstfullt gjorde fortsätter och under hösten har vi diskuterat frågan om en hållbar biblioteksinfrastruktur ingående i såväl ledningsgrupp som i rektors ledningsråd. Tf universitetsbibliotekarie Eva Nylander och vicerektor Bo-Anders Jönsson leder arbetet och jag hoppas att vi kan nå samsyn och förståelse för de olika delarna inom LU:s biblioteksnätverk. En del i detta arbete är att tydliggöra uppdraget för Universitetsbiblioteket, utveckla samarbeten med nämnder och att ta höjd för framtiden – inte minst för att möta nya behov och krav som digitaliseringen för med sig.

Biblioteken är en av våra viktigaste infrastrukturer och det är viktigt att nästa Universitetsbibliotekarie kommer till en organisation där det finns goda förutsättningar att verka. Det är Universitetsbibliotekarien som har det övergripande kvalitetsansvaret och denna funktion är vår nationella och internationella företrädare i biblioteksfrågor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi fortsätter arbetet för en hållbar biblioteksorganisation

Vi har stora problem när akademiker inte tar forskningen om klimat på allvar

Jag har fått en rapport tillsänd mig. Jag har skummat igenom den.

Som professor, van att läsa vetenskapliga artiklar och värdera dem, kan jag direkt förkasta rapporten som nonsens. Ändå vill någon att jag ska ta den på allvar. Det är en akademiker som vill att jag ska fundera på om det ändå inte ligger något i det som rapporten säger.

Rapporten handlar om olika fördelar som global uppvärmning kan föra med sig och jag har fått den för att jag har skrivit om att vi behöver ta hållbarhet på allvar i tidigare blogginlägg – vilket tydligen upprör akademikern i fråga. Rapporten som jag fått är skriven, inte av en forskare inom klimat, utan av en i USA välkänd person inom den amerikanska Vita hus-administrationen som gjort sig ett namn på att trivialisera klimatförändringarna. Han har nära koppling till politiska tankesmedjor som han arbetat för.

Lobbyister finns överallt, det har jag skrivit om ett par gånger tidigare här i bloggen. Forskningen ska stå fri från lobby och påverkan. Men forskare är också ”bara” människor och vi är alla färgade av samhället vi lever i och de föreställningar som finns runt omkring oss. Alla, även forskare, påverkas på något sätt av rådande föreställningar och även forskare kan givetvis hamna i grupptänkande om man inte ser upp. Att kritiskt granska varandras arbete är därför självklart för forskare.

Vad gäller klimatfrågan är forskarvärlden med expertkunskap enig: vi står inför klimatförändringar och vi vet vad som orsakar de största utsläppen av växthusgaser.

I oktober kom FN:s klimatpanel med en specialrapport som handlar om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Den globala medeltemperaturen är nu nästan 1 grad över förindustriella nivåer men det finns fortfarande möjlighet att hejda den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader. Det förutsätter dock betydligt större utsläppsminskningar av växthusgaser än vad länder har kommit överens om hittills genom Parisavtalet. Det är stor skillnad på vad som händer med exempelvis våra ekosystem (flera skadas allvarligt) om vi lyckas hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 grader i stället för 2 grader och ska vi lyckas att hålla den lägre siffran behövs akuta åtgärder.

FN:s klimatpanel bedriver inte själv forskning utan utvärderar och sammanställer den senaste forskningen och den tekniska och socioekonomiska information som produceras runt om i världen och som har betydelse för att förstå klimatförändringar. Tusentals forskare över hela världen bidrar med kunskap till panelen.

Jag vill påstå att vi har stora problem när det till och med finns akademiker som inte vill ta forskningen och resultaten om klimatförändringarna på allvar – trots den massiva kunskap som FN:s klimatpanel och forskare över hela världen visar med jämna mellanrum.

Klimatförändringar existerar och påverkar vårt samhälle så som vi känner det på flera sätt. Som akademi bör vi lägga vår energi och tankeförmåga på att ta oss an de utmaningar som vi står inför och som forskningen belagt med fakta. Glädjande nog finns det fler akademiker som arbetar med att ta fram faktabaserad kunskap, hitta nya idéer, innovationer och lösningar än det finns sådana, som år 2018, sprider nonsensrapporter om klimatet utan vetenskaplig bäring i syfte att… ja, jag undrar i syfte att göra exakt vad och varför?
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi har stora problem när akademiker inte tar forskningen om klimat på allvar

Övergångsbudget med uteblivna satsningar

Idag presenterades budgetpropositionen. Denna övergångsbudget, utan politisk inriktning som är konsekvensen av att ingen ny regering efter valet finns på plats ännu, innebär att vi inte vet hur våra förutsättningar i detalj kommer att se ut framöver. En övergångsbudget är av naturliga skäl avskalad för att lämna utrymme åt nästa regering och för att förhindra kontroverser i riksdagen.

Med tanke på detta läge kan vi behöva komplettera vår egen resursfördelning för 2019 framöver. Men även om det nu verkar vara skakigt i Stockholm är vår utgångspunkt att fakulteterna och övriga verksamheten ska kunna fatta sina beslut utifrån den resursfördelning vi har beslutad för 2019. Eventuellt negativa förändringar ska vi i möjligaste mån bära centralt.

Flera tidigare aviserade tillskott till universitet och högskolor uteblir. Det gäller t.ex utbyggnaden av läkarutbildningar, samhällbyggnadsutbildningar och ingenjörsutbildningar som inleddes 2018 och satsningen på lärar- och förskollärarutbildningar som inleddes 2017.

Ökningen av antalet helårsstudenter respektive nybörjare med tillhörande anslag som angavs i vår- och ändringspropositionen för 2015 och budgetpropositionerna för 2017 och 2018, gäller inte längre. Likaså uteblir satsningarna på att bygga ut sommarkurser och kulturskoleklivet som inleddes 2018.

Den beräknade ökningen av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i den forskningspolitiska propositionen 2016 uteblir.
En ny regering kommer att lägga sin egen ändringsbudget strax efter att de tillträtt. Vi utgår från att den absoluta huvuddelen av de nu uteblivna satsningarna kommer att lyftas in då.

Vi har också fått besked om att utredningen Strut har fått förlängd tid och att deras slutbetänkande ska lämnas i februari. Med tanke på det politiska läget tror jag att det bara gagnar utredningen att inte läggas fram innan årsskiftet, dels för att det är en komplex utredning, dels är det bra att ha en ny regering på plats som kan ta emot denna, för vår sektor, viktiga utredning.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Övergångsbudget med uteblivna satsningar

Forskningsanläggningarna kräver internationalisering och öppenhet

I förra veckan fick vi en fördjupad åtgärdsplan från MAX IV:s styrelse med anledning av de förseningar i delar av strålrörsprogrammet som blev tydliga i maj. Jag har vid ett par tillfällen tidigare skrivit om förseningarna och de åtgärder som tagits här i bloggen.

MAX IV ska bli klart snabbt och effektivt
Projektledning, organisation och kommunikation högsta prioritet för MAX IV:s strålrörsprogram

Styrelsen och ledningen på MAX IV har arbetat intensivt under hösten och en åtgärdsplan som denna får ses på något längre sikt – det måste få ta sin tid att rekrytera ny direktör och det tar tid att sätta en ny projektorganisation. Men huvudsaken är att det finns en samsyn mellan labbet och dess finansiärer kring problemen som varit och vilken väg som man ska leda framåt.

MAX IV är Sveriges största satsning på forskningsinfrastruktur. Öppenhet och transparens i med- och motgångar är A och O. Vi har den senaste tiden fokuserat på de problem som uppdagats men vi har all anledning att vara stolta över detta labb som är världsledande och ådrar sig enormt intresse internationellt och nationellt. Vi får inte glömma att föra fram de fantastiska framsteg som gjorts hittills, och som även tydliggörs i den fördjupade åtgärdsplanen och i tidigare rapporter.

Sverige har investerat flera miljarder kronor i de världsledande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Anläggningarna skapar inte bara intresse utomlands. De attraherar också internationell kompetens till vår del av världen.

Det har krävts såväl internationell samfinansiering som samlad internationell forskningskompetens för att bygga upp Max IV och ESS och för att de framgångsrikt ska kunna drivas framöver. Förutom det internationella anseendet och inflöde av kompetens Sverige får genom dessa anläggningar, så ger den tillväxt i form av nya företag, arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter. Om vikten av internationalisering för Sveriges framtid skriver jag och prorektor Sylvia Schwaag Serger samt våra kollegor på KTH i en debattartikel i Sydsvenskan.

I helgen har även Sydsvenskan publicerat en genomlysning av MAX IV i ett antal artiklar.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Forskningsanläggningarna kräver internationalisering och öppenhet

Samverkansinitiativen samlar 160 externa partners och alla fakulteter

Den här veckan har handlat mycket om samverkan. Bland annat har vi haft Näringslivsråd som leds av vicerektor Bo Ahrén, och vi passade då på att ha ett särskilt möte med Vinnovas nya generaldirektör, Darja Isaksson, som också deltog under rådets sammankomst.

I universitetets strategiska plan är ett av de sex prioriterade områdena för den innevarande 10-årsperioden att vi ska stimulera aktiva samarbeten för att lösa samhällsutmaningarna.

Under de senaste åren har vi på ledningsnivå arbetat intensivt för att skapa ännu bättre förutsättningar för samverkan. Det har inneburit flera olika åtgärder men i det här inlägget väljer jag att särskilt nämna våra tematiska samverkansinitiativ.

Hittills har elva sådana initiativ fått finansiering och en utlysning för fem nya initiativ öppnade nyligen. Totalt satsar universitetet nära 60 miljoner kronor på initiativen sett över en åttaårsperiod.

Det som är extra intressant är att alla initiativ fokuserar på de utmaningar som samhället står inför och behöver lösa på ett eller annat sätt. De är dessutom tvärvetenskapliga, och minst tre fakulteter måste gå samman med externa partner inom varje område för att beviljas medel.

Vi visste inte hur denna satsning skulle falla ut men hittills har det visat sig att samtliga fakulteter är med i minst ett initiativ och tillsammans har de knutit 160 externa parter till sig, de flesta från näringslivet. Det är ett fantastiskt facit och dessa initiativ kan mycket väl utvecklas till framtidens starka excellencecentra för universitetet och för hela regionen.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Samverkansinitiativen samlar 160 externa partners och alla fakulteter

Vi behöver leva som vi lär i hållbarhetsfrågor

Igår hade DN en debattartikel som tar upp något som vi har diskuterat många gånger, nämligen att vi som universitet ska leva som vi lär gällande hållbarhet. Jag är helt enig med artikelförfattarna om att vi, som stor myndighet med betydande samhällsansvar, måste ta vår egen vetenskap och kunskap om de hot som klimatförändringarna medför på allvar. Och leva som vi lär.

Jag vet inte om målsättningen artikelförfattarna anger – att få ner våra utsläpp av växthusgaser med 50 procent inom fem år är rimlig, men vi ska givetvis sträva efter att få ner dem så mycket det går.

Var och en måste göra personliga val och ta ansvar för sitt eget leverne. Men som universitet med många inköp, lokaler och mycket resande för tiotusentals studenter och anställda har vi också ett stort ansvar att göra vad vi kan för att var och en ska kunna fatta hållbara beslut under sin arbets- och studietid. Vi behöver förenkla för dem som vill ersätta resande med videokonferenser, vi behöver se till att det finns hållbara alternativ i våra kaféer och restauranger och se till att det enkelt går att resa på ett klimatsmart sätt.

Jag vet att många arbetar hårt med frågor kring miljöpåverkan och vi har miljöhänsyn i allt från våra upphandlade taxiresor till att placeringarna i vår donationsförvaltning är fossilfria. Det går även att se i inköpssystemen vilka alternativ som är miljövänliga.

Flera initiativ har också redan tagits, såsom projekt för resfria möten och vi har också tagit fram en miljöhandlingsplan där vi fokuserar på resor, upphandling, kemikalier och lokaler för att nämna något. Vi kan också konstatera att klimatpåverkan från våra flygresor har minskat något över den senaste treårsperioden.

All vår energianvändning för uppvärmning, el och fjärrkyla är förnybar.

Att vi ökar vår internationalisering som i sig för med sig ett resande gör att vi hamnar i målkonflikt. Jag hoppas dock att vi, genom att planera resandet, kan hitta en hållbar lösning. Det är ännu för tidigt att säga om minskningen av vår klimatpåverkan från våra flygresor de senaste åren är en ihållande trend men jag hoppas att så är fallet och beror på att allt fler gör medvetna val kring sitt resande.

Hållbarhetsfrågan, inte minst Agenda 2030, är en högt prioriterad ledningsfråga och det är möjligt att vi från ledningen kan använda fler styrmedel förutom dem vi redan har.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi behöver leva som vi lär i hållbarhetsfrågor