Internationellt universitet i regional och lokal kontext

Jag har precis kommit hem till Sverige och Lund efter en resa till Japan. Nu när jag landat har Lunds kommun fått ett nytt styre, Malmö kommun ska bekräfta sitt nya styre i eftermiddag och flera andra kommuner har bekräftat sina formationer efter valet. Även Region Skåne står inför en ny mandatperiod.

Lunds universitet finns i en lokal och regional kontext. Men stora delar av universitetets verksamhet är internationell. Jag kan inte nog poängtera vikten av att vi, tillsammans med kommuner och region, ser till att göra det mesta möjliga av internationalisering.
Regionen har en unik, jag vet att ordet är slitet, men det är verkligen unikt med två världsledande och internationella forskningsanläggningar, MAX IV och ESS, sida vid sida. Dessa anläggningar skapar inte bara intresse utomlands, de attraherar också internationell kompetens till vår del av världen.

Lunds universitet kan bidra till regionen med högsta kvalitet i forskning och utbildning och se till att attrahera studenter, forskare och experter. Vi behöver därutöver andra myndigheters insatser för infrastruktur, bostäder, skolor, arbetsförmedling, förenklade migrationsprocesser – allt sådant som också är viktigt för att vi kan attrahera och bibehålla kompetens i regionen. För framtiden bygger vi nu Science Village Scandinavia, ett samarbete mellan Lunds kommun, Region Skåne och Lunds universitet. Vi behöver gemensamma visioner för denna plats. Vi behöver politiker som förstår och verkar för internationalisering och jag hoppas att internationalisering står högt på politikernas agenda även kommande mandatperiod.

Vad har Japan som vi tycker är intressant i Sverige och vice versa? I det gemensamma samarbetsprojektet mellan sju svenska och åtta japanska universitet, Mirai, har man utkristalliserat ett antal områden att samarbeta kring: åldrande befolkning, material och hållbarhet – allt med ett innovativt basanslag. Den utmaningsstyrda forskningen, som tar fasta på de globala utmaningarna, lämpar sig utmärkt när vi utvecklar nya, internationella samarbeten. Jag ser det t.ex inte som omöjligt att vi tar in doktorander från Japan i det arbete som vi nu bygger upp kring Forskarskolan Agenda 2030.

Ikväll hyllas forskningen och utbildningen genom Professorsinstallation och 30 nya professorer installeras i en högtidlig ceremoni. Jag gratulerar härmed samtliga professorer och blir lika häpen och stolt varje gång jag ser ämnesbredden och spetsen som professorerna vid Lunds universitet representerar.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Internationellt universitet i regional och lokal kontext

Akademisk frihet och högröstad debatt

För en tid sedan publicerade fem rektorer, bland annat jag, en debattartikel på DN Debatt. Den handlar om ett utslag i EU-domstolen om den nya gentekniken Crispr . EU-domstolen har tagit ett beslut som likställer Crispr med GMO och därmed kommer möjligheterna att använda och utveckla Crispr-tekniken minska för forskare och småföretag.

Visst ska Crispr och GMO användas med försiktighet. Ingen vill att oönskade egenskaper skall spridas till vilda växter och därigenom skapa samma problem som, t.ex. många introducerade invasiva arter för med sig. Vi menar att den nya tekniken härvidlag är lika säker som traditionella förädlingsmetoder, där nya egenskaper erhålls genom slumpvisa mutationer framkallade med radioaktiv strålning eller mutagena kemikalier, och som undantas från reglering.

Med beslutet riskerar utvecklingen av lantbruket att avstanna och det kan få förödande konsekvenser eftersom modern växtförädling bidrar till att ta fram nya biologiska produkter som tryggar matförsörjning och minskar miljöproblem i ljuset av bland annat klimatförändringarna. Det finns alltså en avsevärd risk för att vi inte kommer att klara att möta framtidens stora utmaningar om vi inte tillåts använda dessa tekniker.

Jag berättar om detta av två anledningar. Den ena är givetvis att jag gärna ser att många läser debattartikeln eftersom jag tycker den är viktig. Den andra är för att ämnet, genförändrade grödor, ofta väcker debatt liksom en del annan forskning som tas fram vid universitetet. Klimat, skillnaden mellan kvinnor och män, kost relaterat till hälsa och invandring har alla varit föremål för heta diskussioner den senaste tiden. Utmärkande för alla är att det finns en stark opinion och förespråkare för ena eller andra sidan. Gällande GMO ratas detta inte sällan av förespråkare för ekologisk produktion och delar av miljörörelsen. Handlar det om forskare som ger sig på att uttala sig om invandring finns också högljudda förespråkare för ena eller andra sidan och som använder forskningen som verktyg för att påverka den allmänna opinionen och politikerna.

När forskare förra året publicerade en studie som visade på människans koldioxidavtryck med ett antal exempel, bland annat flygtransport, bilkörning, köttkonsumtion och antal barn väckte detta starka reaktioner runt om i världen. Även jag i min roll som rektor fick motta många mejl och påtryckningsförsök från lobbyn. Man krävde att forskarnas resultat inte skulle få publiceras och dessutom tas bort från vår hemsida. Barnfrågan var alltför kontroversiell. De flesta hade förmodligen inte ens läst studien och trodde att barnbegränsning var huvudpoängen. Men det enda studien visade var att beroende på vilken livsstil man har påverkar man koldioxidutsläppen olika mycket. De fann också att det som skolböckerna lärde ut ofta var saker som inte påverkar koldioxidutsläppen nämnvärt i förhållande till de stora sakerna som flygtransport, bilkörning, köttkonsumtion etc.

Den akademiska friheten innebär att man ska kunna presentera resultat utan rädsla för repressalier eller påtryckningar från lobbyorganisationer eller en politisk agenda åt ena eller andra hållet, eller kollegor för den delen. Obekväma resultat ska kunna presenteras utan att det följs av krav på avstängning eller hot eller trakasserier eller oförskämdheter på sociala medier.

Samhällsdebatten är hård och sociala medier och bloggar och webbsidor kan vara skoningslösa. Med webbsidor och sociala medier utan ansvarigt utgivarskap saknas det ansvar som etablerade medier tar och det är förfärligt när studenter eller personal hängs ut eller trakasseras.

Jag är bedrövad över utvecklingen av diskussionsklimatet och jag önskar att akademin skulle gå i bräschen för ett gott debatt- och samhällsklimat.
Vi måste kunna föra en nyanserad, kritisk och samtidigt respektfull dialog kring forskning och forskningsresultat. Världen är inte svart eller vit. Forskningsresultat behöver sättas i ett sammanhang, flera perspektiv måste kunna föras fram.

Om inte vi själva har en bra nivå på samtalet i lärosalar, sinsemellan eller i det offentliga samtalet – hur ska vi förvänta oss att resten av världen har det?

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Akademisk frihet och högröstad debatt

Lunds universitet satsar 64 miljoner på forskarskola inom Agenda 2030

Igår tog vi ett stort beslut, både i kronor räknat och gällande antal fakulteter (alla). Vi har över fakultetsgränserna enats om att lyfta 64 miljoner kronor från universitetets myndighetskapital (överskott från tidigare verksamhetsår) till en Forskarskola inom Agenda 2030. Forskarskolan som fullt utbyggd ska rymma ett 20-tal doktorander är den första i sitt slag i Sverige.

Jag tycker detta är ett lysande exempel på hur universitetet kan använda sin bredd och spets på bästa sätt. De åtta fakulteterna vid Lunds universitet gör det möjligt att på ett sammanhållet och kreativt sätt svara mot samhällsutmaningarna och det globala uppdrag som Agenda 2030 innebär.

Samtidigt ser vi att satsningen kan lyfta universitetets forskning och utbildning inom hållbarhet och här får vi dessutom ett ypperligt tillfälle att samverka med det omgivande samhället.

I rektors ledningsråd har vi sedan tidigare bestämt att pengar som lyfts av från myndighetskapitalet ska gå till universitetsgemensamma satsningar. Att vi som nu, har enats om denna spännande och framtidsinriktade forskarskola som kan ge många ringar på vattnet, internt och externt är extra roligt.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Lunds universitet satsar 64 miljoner på forskarskola inom Agenda 2030

Även politiker borde utreda hur man undanröjer hinder för samarbeten över gränser

Nu går vi in i en ny mandatperiod i svensk politik. Hur den kommer att se ut och vad den kommer att innebära för vår sektor är fortfarande för tidigt att säga. Det verkar dröja ett tag till med att få regeringsbildningen på plats.
För sektorns del ser vi närmast i höst resurs- och styrutredningen, STRUT, som ska lämna sitt betänkande i december till den minister som då sitter i regeringen.
Nästa år har vi val i EU-parlamentet och brexitförhandlingar pågår för fullt. I EU diskuteras just nu det kommande ramprogrammet för forskning och innovation som ska följa på Horizon 2020 och som går under arbetsnamnet Horizon Europe. Vi har även nästa version av det europeiska studentutbytesprogrammet Erasmus framför oss.

Framtidsfrågorna är många, både inom sektorn och i övriga samhället. För en tid sedan hade universitetets LU Futura sin kick off. Det ska bli intressant att se vad denna tvärvetenskapliga grupp kommer att ta sig an för angelägna framtidsfrågor. LU Futura är en satsning över tre år som ursprungligen startade som ett initiativ från styrelsen som ville se en tvärvetenskaplig satsning på omvärldsanalys.

Lunds universitet har en unik möjlighet med sina åtta fakulteter kunna ta sig an samhällets komplexa frågor som kräver infallsvinklar från flera håll. Vi planerar därför för en tvärvetenskaplig forskarskola som ska kopplas till Agenda 2030. Vi ser även över möjligheter att utveckla tvärvetenskaplig samverkan inom artificiell intelligens, AI, och ett sådant uppdrag håller på att sättas samman.

För att vi ska se hur vi kan förbättra möjligheterna till tvärvetenskap så att bredden vid universitetet ska komma till sin rätt pågår just nu en utredning för att se vilka hinder som finns och hur de kan undanröjas.

Och när valresultatet i Sverige har blivit jämnt och det verkar vara svårt att hitta samarbeten över politiska block – tänker jag att även politiker borde titta på hur man undanröjer hinder för att kunna samarbeta över gränserna.

Under och efter valrörelsen har jag sett och upplevt alltför lite av gemensamt ansvarstagande, solidaritet, respekt och integration – nödvändiga byggstenar för framtiden.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Även politiker borde utreda hur man undanröjer hinder för samarbeten över gränser

Projektledning, organisation och kommunikation högsta prio för MAX IV:s strålrörsprogram

Det har varit mycket fokus på MAX IV sedan Vetenskapsrådets rapport Review of MAX IV’s Project Management kom. Rapporten visade på allvarliga brister i projektstyrningen vid MAX IV och presenterade åtta åtgärdspunkter.

Christoph Quitmann som varit direktör för MAX IV sedan 2012 valde i samband med rapporten och kritiken att lämna direktörskapet. Christoph har varit en fantastisk ambassadör för MAX IV under sina år som direktör. Den kritik som framkommit gällande förseningarna i strålrörsprogrammet har han tagit ansvar för genom att lämna över till en ny ledning och det beslutet respekterar jag.

Den som tar över som tf direktör är Ian McNulty som varit vetenskaplig direktör på MAX sedan i mars. Han, tillsammans med sin ledningsgrupp och styrelsen på MAX IV har nu ett stort arbete framför sig att arbeta vidare med det åtgärdsprogram som MAX IV-styrelsen presenterat.

Åtgärderna fokuserar på tre problem:

• Brist på professionell projektledning
• Otydligheter i beslutskedjan och delegationsordning i organisationen, inklusive styrelsen
• Otillräcklig kommunikation

Med de åtgärder som styrelsen har presenterat för varje område finns nu en tydligt utstakad väg framåt så att alla strålrör ska kunna färdigställas effektivt. Arbetet kommer att följas upp noga framöver.

De anställda på MAX IV gör ett otroligt starkt jobb. Lund har en världsunik anläggning i MAX IV och användare från hela världen kommer dit – sedan 2017 har 300 användare varit där och fler väntar på att få göra experiment.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Projektledning, organisation och kommunikation högsta prio för MAX IV:s strålrörsprogram

MAX IV ska bli klart snabbt och effektivt

Sedan i våras har det stått klart att det finns förseningar i strålrörsprogrammet på MAX IV. Detta framkom i en rapport som MAX IV skickade till Vetenskapsrådet i maj. Uppgifterna skapade oro och många frågor bland annat hos oss och på Vetenskapsrådet som är MAX IV:s huvudfinansiär.

MAX IV är Sveriges största satsning på forskningsinfrastruktur och ett flaggskepp inom svensk forskning. Sedan invigningen 2016 har acceleratorprojektet avslutats framgångsrikt och briljant ljus produceras i maskinen. Strålrören i strålrörsprogrammet har kommit olika långt vad gäller planering och byggande och har olika tidsplaner för när de ska tas i drift. Totalt är 16 strålrör finansierade till dags datum, tre strålrör är driftsatta och ytterligare två är i slutfasen då experter gör slutkalibrering av ljuset innan användare tar dem i bruk.

Förseningar av olika anledningar är inget ovanligt i stora avancerade projekt. I MAX IV:s fall arbetar man inte sällan innovativt med teknologier och idéer som inte provats tidigare. Men det är viktigt att förseningar som uppstår inte kommer som en överraskning till finansiärer och andra intressenter.

Varför kommunikationen brustit är inte intressant i dagsläget, det räcker med att konstatera. Huvudsaken är nu att det sätts in åtgärder för att strålrörsprogrammet ska kunna färdigställas snabbt och effektivt och att kommunikationen blir bättre mellan MAX IV och finansiärerna.

En av åtgärderna som redan satts in är en genomlysning som Vetenskapsrådet lät göra på plats i somras, ”Review of MAX IV’s Project Management”. Genomlysningen hade två syften: att förstå upprinnelsen till de rapporterade förseningarna i strålrörsprogrammet och hur de bäst ska åtgärdas. Det andra var att ge MAX IV råd kring hur de ska kunna omstrukturera sin projektorganisation så att befintliga resurser används bättre.

Rapporten kom nyligen. Den visar på allvarliga brister i projektstyrningen vid MAX IV men presenterar åtta åtgärdspunkter. MAX IV:s styrelse har nu fått i uppdrag av mig att återkomma med en åtgärdsplan baserad på de åtgärder VR:s expertpanel rekommenderat. Detta arbete är högst prioriterat nu. MAX IV:s styrelse ska återkomma efter sitt möte i början av september.

Vi har också fått en rapport från MAX IV:s två rådgivande organ i forskningsfrågor: Scientific Advisory Committee, SAC, och Machine Advisory Committee, MAC. I juni fick de i uppdrag av mig titta på hur långt arbetet har kommit vid MAX IV och i sin rapport ger de en bra bild av de framsteg som hittills gjorts men lyfter även problem och råd i likhet med dem som uppges i VR:s rapport.

Vissa problem gällande process och ledning har vi sett sedan tidigare och där arbetar MAX IV sedan en tid tillbaka med internt konsultstöd för att stärka laboratoriets interna arbete.

Sammantaget ser jag nu att det finns en samsyn kring problemen som ligger bakom förseningarna och som blivit tydliga i och med rapporten från VR, och som även nämns i SAC- och MAC-rapporten. Det finns också en samsyn i att det krävs kraftfulla åtgärder för att strålrörsprogrammet ska färdigställas framgångsrikt, snabbt och effektivt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för MAX IV ska bli klart snabbt och effektivt

Rasismen ska inte få fotfäste i vår tid

I dagens samhällsklimat där jag upplever en ökad vi och dom-mentalitet är det viktigt att påminna om vetenskapens och Lunds universitets historia. Igår var en historisk dag då vi återlämnade kvarlevan av en man till Australien. Mannen var aborigin och hans kvarleva köptes in till universitetet på 1890-talet. Sedan dess har kvarlevan funnits i våra samlingar. På den tiden köptes kvarlevor in från olika delar av världen, ursprungsbefolkningar inte minst, och studerades av vetenskapsmännen och ställdes ut.

Man kan inte döma universitetet för den samhällssyn som rådde då även om jag personligen förfasas över människosynen. Sådan var tiden. Men vi har ett stort ansvar att idag göra allt vi kan för att ursprungsbefolkningar kan återfå sina förfäder och återbegrava dem bland de sina. Som universitet har vi ett stort ansvar att berätta om de övergrepp som gjorts och försöka ställa dem till rätta. Genom att återlämna kvarlevor kan vi nå försoning och förlåtelse. Jag är stolt och lättad över att vi kunde göra det på det värdiga sätt som vi gjorde igår, och även vid de gånger då vi tidigare överlämnat kvarlevor ur våra samlingar till sina ursprungliga hem och begravningsplatser.

Som universitet har vi också ett stort ansvar att stå upp för våra grundläggande värderingar: respekt för allas lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Vi har ett gemensamt ansvar i samhället att se till att rasism, som ju faktiskt insamlingen av kvarlevor från ursprungsbefolkningar till viss del handlade om, inte kan få fotfäste i vår tid.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Rasismen ska inte få fotfäste i vår tid

AI hett ämne i Almedalen och för universitetet

Almedalen är i full gång och jag har nu varit här ett par dagar. Jag tycker om att få tid att träffa kollegor hemifrån och från andra lärosäten och diskutera sektorns utmaningar, samtala med enskilda personer kring en gemensam frågeställning och lyssna på seminarier som rör sektorn eller andra delar av samhället. Visbys lilla format gör att man kan springa på personer och byta ett par ord i förbifarten. Det är avslappnat på ett sätt som man sällan får till under hårt pressade dagar och långt i förväg inbokade möten under terminstid.

En för oss viktig fråga framöver är förslaget till ändrad resurs- och styrmodell, Strut, som utredaren Pam Fredman håller i. Jag kan konstatera att de flesta i sektorn är relativt eniga i sina synpunkter på förslaget och som vi förde fram till utredaren i maj. Under ett seminarium här i veckan presenterades ett något mer fördjupat modellförslag men det framkom inte många nya synpunkter och diskussionerna behöver föras mer i sektorn samt på hemmaplan i ledningsgrupp och rektors ledningsråd efter sommaren.

Man ser också olika debatt-trender som kommer och går under Almedalsveckan. Förra året diskuterades fake news och faktaresistens på vart och vartannat seminarium, i år verkade frågan mer eller mindre död. Jag skulle vilja påstå att årets heta ämne är Artificiell intelligens, AI, och LU:s eget seminarium Artificiell intelligens – din nya doktor? drog fullt hus, kön ringlade långt ut på gatan. Jag är dock övertygad om att AI kommer att leva långt efter Almedalsveckan eftersom AI kommer att få påtagliga konsekvenser för vårt samhälle. I takt med att vi kan använda AI i sjukvården t.ex (som LU:s seminarium handlade om) för att analysera stora mängder data och dra slutsatser på kort tid ställs samhället inför nya frågor – såsom etiska och rättsliga överväganden.

Även ett seminarium för någon månad sedan i Lund samlade ett hundratal personer från flera fakulteter som ville diskutera hur vi inom universitetet kan arbeta med AI. Ledningen ser AI som en viktig gren i nya uppdragsutbildningar och vi kommer säkerligen att se många fler utlysningar för forskningsanslag inom området. Vinnova satsar till exempel stort på AI de kommande tio åren.

Lunds universitet har en unik möjlighet genom sin bredd och tvärvetenskap att ta sig an AI-frågan. Vi kan ta fram nya AI-lösningar och innovationer men vi kan också beforska ämnet och undervisa i det från flera olika perspektiv – filosofi, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin och ekonomi.

Nu återstår för mig att önska alla en riktigt skön sommar!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för AI hett ämne i Almedalen och för universitetet

Vi värnar demokrati även utan politiska partier i lokalerna

Idag svarar jag på ett debattinlägg på Sydsvenskans Aktuella frågor. Debattören Martin Pudaric undrar varför inte politiska partier får tillträde till universitetets lokaler – något som är viktigt för att inte urholka universitetets värdegrund menar han.

Föreskrift angående tillfällig upplåtelse av lokal för politisk verksamhet klubbades av rektor 2010. Den har sin utgångspunkt i att universitetets lokaler används och behövs för vår egen verksamhet – för forskning och utbildning samt tillhörande stödverksamhet.

Under ett valår som detta kommer det ofta förfrågningar från partier som vill bedriva valkampanj i våra lokaler. Men från vår sida är det inte hållbart eller rimligt att universitetet ska boka upp och möblera om lokaler, tillhandahålla säkerhet, tillsyn och lokalvård för fristående organisationer som politiska partier utan grund i vår egen verksamhet.

Universitetets värdegrund anger bl.a att ”verksamheten ska värna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde, effektivitet och service samt demokratiska principer och mänskliga fri- och rättigheter”.

Vi ska absolut främja det demokratiska samtalet framförallt med utgångspunkt i den kunskap och evidens som tas fram i verksamheten. Jag tycker däremot inte att vår värdegrund ålägger oss att vara lokalförsörjare åt partier.

Att vi, enligt vår värdegrund, ska vara objektiva gör det dessutom svårt för oss att utestänga något politiskt parti. Och var drar man då gränsen för när ett parti är tillräckligt stort eller allt för litet för att få vara i våra lokaler? Hur bedömer vi lokala enfrågepartier? Eller partier som visar sig ha antidemokratiska värderingar? Vem ska göra bedömningarna från fall till fall? Risken för godtycklighet i sådana bedömningar är stor.
Även om vi håller oss till riksdagspartierna kan det bli svårt med objektiviteten om exempelvis ett parti får tillträde, men ett annat måste nekas på grund av lokalbrist.

Det står givetvis alla studenter fritt att organisera sig. I enlighet med Högskoleförordningen har en demokratiskt uppbyggd studentförening vid universitetet rätt att använda universitetets lokaler för sina medlemmar och personer som bjudits in till föreningens sammankomster om de hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte. I detta ingår att ordna sammankomster för politisk verksamhet.

Jag är säker på att vi främjar de demokratiska värderingarna och samhällsdiskussionen genom utbildning, forskning och universitetets samverkansuppdrag. Forskare deltar dagligen i media och på debattsidor och universitetet ordnar regelbundet öppna samtal såsom Debatt i Lund med såväl forskare, studenter, politiker och andra samhällsdebattörer i panelerna. Vi har besök av svenska och internationella ministrar, statsledare, jurister, författare, konstnärer, diplomater, opinionsbildare, oppositionella – listan kan göras lång – och de föreläser ofta när de är här.

Ett riktigt gott exempel på samverkan är Almedalsveckan som drar igång nästa vecka. Här samsas t.ex politiker, opinionsbildare, lobbyister och journalister med allmänhet och forskare. LU arrangerar många aktiviteter och föreläsningar som du kan läsa mer om här. Lundaforskare medverkar dessutom som experter i många andra organisationers arrangemang.

Själv ser jag fram emot en späckad Almedalsvecka som säkert kommer att vara extra intressant detta valår. Flera av de stora samhällsutmaningarna såsom hållbarhet, migration, hälsa och sjukvård är universitetets starka områden och kommer säkert att få stort utrymme.

Och jag hoppas på seger i två matcher under Almedalsveckan: För Lunds universitet mot Malmö universitet i forskarnas Science Slam och nästan samtidigt: för Sverige mot Schweiz i åttondelsfinalen. Rysare båda två!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi värnar demokrati även utan politiska partier i lokalerna

Styrelsens samlade kompetens ska komma till sin rätt

Styrning av universitet och högskolor har varit föremål för många diskussioner och utredningar genom åren. Det är en svår balansgång mellan universitetens vilja till autonomi och den för oss heliga akademiska friheten och styrning och kontroll från regeringen. Universiteten har en speciell roll i samhället och det återspeglas även i universitetens styrelsearbete.

I veckan träffades Universitetsstyrelsen för ett internat. Förutom sedvanligt styrelsemöte med tillhörande dagordning ägnade vi en hel förmiddag åt att diskutera styrelsens betydelse, ledamöternas ansvar och engagemang. Det blev mycket intressanta diskussioner som jag tror var nyttiga för både de interna ledamöterna med lärarrepresentanter och studenter och de externa ledamöterna som kommer från vitt skilda verksamhetsområden.

Relativt nyligen fick styrelsen flera nya ledamöter och det är en av anledningarna till att vi gjorde en djupdykning i styrelsens ansvar. Men en annan anledning är att det finns saker som särskiljer en universitetsstyrelse från andra styrelser i t.ex näringslivet såsom årscykler, budgetar, uppföljning och beslutsprocesser.

En del, såsom den tidigare styrelseledamoten Mats Svegfors, har varit inne på att man helt enkelt skulle avveckla universitetsstyrelser – eftersom han menar att ledamöterna inte har förutsättningar att utöva något reellt styre. Fler ledamöter än han har ställt sig frågande till sitt uppdrag, roll och på vilket sätt man kan bidra i en universitetsstyrelse. Att styrelseordförande Jonas Hafström har tagit ett rejält grepp i frågan kring styrelsens roll och ansvar är därför mycket välkommet.

Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt och som också varit ordförande i värdegrundsdelegationen där hon lämnade slutrapporten ”Att säkerställa en god statsförvaltning” var inbjuden till internatet och gav oss alla en ordentlig genomgång av styrelsens uppgift och ledamöternas ansvar. Styrelsens arbete fastställs såväl i Högskolelagen som i Högskoleförordningen och i vår egen arbetsordning för Universitetsstyrelsen.

Förra året presenterade tidigare förvaltningschef Hans Modig en utvärdering av styrelsens arbete som han gjort på styrelsens uppdrag. I den utredningen, och även nu under internatet, framkom önskemål om att ledamöterna ska få mer tid till viktiga och övergripande diskussioner och att ärenden som kommer upp ska sättas i ett större sammanhang och vara förberedda så att ledamöterna kan ta effektiva beslut. De vill också få tillfälle att diskutera sådant som kan vara kontroversiellt.

Det finns ett stort engagemang och vilja att bidra till vår verksamhet hos styrelsen. Det är nu viktigt att potentialen i den samlade kompetens som ledamöterna besitter tas tillvara ännu mer.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Styrelsens samlade kompetens ska komma till sin rätt