Våra största fakulteter stärker Kunskapsstråket

Två fakulteter står tillsammans för drygt 50 procent av Lunds universitets totala omsättning på cirka 8,2 miljarder: Medicinska fakulteten och Lunds tekniska högskola, LTH. Under den senaste tiden har universitetsledningen besökt dessa, våra största fakulteter, i den så kallade fakultetsrundan. Deras storlek och framgångar i att attrahera studenter och externa anslag är slående. En stor skillnad finns dock dem emellan: Medicinska fakulteten har relativt få studenter (2800 helårsstudenter) i förhållande till sin forskningsstorlek. Medicinska fakulteten omsätter drygt 2,5 miljarder varav utbildningen står för cirka 500 miljoner om året.

På LTH finns däremot många studenter (6000 helårsstudenter). Fakulteten omsätter cirka 1,8 miljarder kronor, av dessa omsätts cirka 650 miljoner inom utbildning.
Gemensamt för båda fakulteterna är att de har stor samverkan med det omgivande samhället och flera stora samverkansavtal skrivs mellan dessa fakulteter och näringsliv eller offentlig sektor samt hälso- och sjukvård. Båda fakulteterna är dessutom väldigt starka på innovationer och kommersialisering av sin forskning. Inte sällan samverkar de med varandra.

Vid LTH har man ambitionen att alla utbildningsprogram ska vara knutna till ett samverkansråd. I dessa samverkansråd sitter representanter för näringsliv, samhälle och akademi och här diskuteras bland annat utbildningens relevans för arbetsmarknaden. Dessa råd är betydelsefulla för att matcha utbildningarna mot arbetsmarknadens behov. Universitetsledningen har låtit sig inspireras av LTH:s råd när vi nu har för avsikt att inrätta ett sådant för universitetets uppdragsutbildningar.

Båda fakulteterna planerar för framtiden i form av campusförändringar. Medicinska fakulteten planerar för ett Forum Medicum som ska skapa ett sammanhållet medicinskt- och hälsovetenskapligt kunskapscentrum där verksamheterna vid dagens HSC (Health Science Center) på Baravägen och BMC (Biomedicinskt centrum) på Sölvegatan integreras genom att ett nytt hus byggs i anslutning till BMC. Här räknar man med att nya samarbetsformer växer fram mellan fakultetens utbildningar i medicin, hälsa och vård.
Även LTH planerar satsningar på att utveckla campus¬området i Lund. I projektet ”Hållbart campus” vill LTH hitta nya lösningar som bidrar till en hållbar och attraktiv utveckling av campus.

Om några år, när dessa ovan beskrivna campusplaner är genomförda, kommer vi att se en ordentlig förstärkning av det s.k Kunskapsstråket som går från stan, längs med Sölvegatan, sträcker sig över LTH, med Medicon Village som granne och ut till anläggningarna MAX IV och ESS. Ute vid forskningsanläggningarna planerar både Med fak och LTH för framtiden, dels genom att utnyttja anläggningarna, dels genom att flytta verksamheter till Science Village Scandinavia. Inom några decennier har säkert såväl LTH som Medicinska fakulteten satt sin prägel på Brunnshög.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Våra största fakulteter stärker Kunskapsstråket

Uppdragsutbildning för framtiden och det livslånga lärandet

Ledningen har sedan en tid haft extra fokus på uppdragsutbildning vid Lunds universitet. Anledningen är att vi ser uppdragsutbildning och det livslånga lärandet som en allt viktigare strategisk möjlighet att utveckla samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Vi behöver kunna möta behov i samhället där kompetensutveckling efterfrågas i en omvärld som förändras snabbt. Vi har en enorm potential i våra lärares kunskap som kan komma samhället till nytta ännu mer. Omvänt bidrar också uppdragsutbildning till att utveckla våra utbildningar genom ökad kontakt med det omgivande samhället.

Vicerektor Bo Ahrén leder ett arbete som under en tid har tittat särskilt på frågan, bland annat med utgångspunkt i den utredning som Agneta Blom gjorde 2017 om universitetets uppdragsutbildning.

Nu sjösätter vi en satsning för att stärka uppdragsutbildningen som en strategisk resurs för samverkan. Som en del i denna anställer vi nu ett antal nya affärsutvecklare. Genom förstärkningen kan flera program och kurser skapas och skräddarsys för en regional, nationell och internationell marknad.

Vi planerar redan nu för nya utbildningar som kräver kompetenser inom flera områden, t.ex inom artificiell intelligens, AI, och utbildningar i skärningspunkten mellan teknik och ekonomi.

Satsningen ska också stimulera samverkan med näringslivet. I dag står den offentliga sektorn för cirka 80 procent av uppdragsutbildningens omsättning (dagens avdelning för uppdragsutbildning omsätter cirka 75 miljoner kronor om året). Vi är en attraktiv partner genom vår bredd, höga utbildningskvalitet och attraktiva kunskapsfält och vi ser möjligheter att skala upp vår uppdragsutbildning mot näringslivet.

Som en konsekvens av att vi nu stärker vår egen uppdragsutbildning och enbart låter lärare bedriva uppdragsutbildning inom ramen för sin anställning kan andra fristående organisationer inte använda lärarkompetensen från universitetet.

Ytterligare åtgärder som vi planerar är att inrätta ett nytt utskott inom Utbildningsnämnden enbart för pedagogisk utveckling och kvalitet i uppdragsutbildning. I samarbete med representanter från omvärlden samt institutioner skapas ett idéforum som ska hålla örat mot omvärldens behov och säkra tillgång och efterfrågan på uppdragsutbildning. Flera av förslagen och planerna kommer nu att beredas närmare.
Universitetet avsätter uppstarts- och utvecklingsresurser under tre år för denna satsning. Därefter ska verksamheten vara självförsörjande

Jag tycker att vi har kommit en lång väg med att skapa en stark och hållbar uppdragsutbildning. Lunds universitets bredd, höga utbildningskvalitet och attraktiva kunskapsfält är nyckeln till en uppdragsutbildning av högsta kvalitet. Jag är säker på att den här satsningen kommer att leda till en riktigt stark uppdragsutbildning regionalt, nationellt och internationellt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Uppdragsutbildning för framtiden och det livslånga lärandet

Jubileumspromotion som ger perspektiv

Knappt har årets karneval lämnat Lundagård förrän nästa stora händelse för året tar vid. Det är dags för doktorspromotionen, fakulteternas största högtid. Det är lika högtidligt för mig varje gång att få vara en del av den mäktiga processionen mellan Universitetshuset och Domkyrkan.

Alla de som gått hela den mödosamma vägen i utbildningstrappan och har tagit sin doktorsexamen är värda den djupaste respekt och därför är promotionen en sådan fin symbol för att hedra, uppmärksamma och hylla, inte bara den enskilda prestationen, utan också ny vetenskap, mödosamt framtagen steg för steg.

Det är också lika fint att se alla hedersdoktorer som fakulteterna vill hedra för att de gjort särskilt fina insatser som bidragit till universitetets utbildning och forskning. Och givetvis är det en ära att få träffa dem som blev doktorer för femtio år sedan och som kommer tillbaka för att fira jubileum idag. När årets jubeldoktorer promoverades, 1968, var omvärlden orolig och studentrevolten ett faktum. Då, 1968 delades promotionen upp på två dagar, en i maj och en i juni, eftersom det året också innehöll universitetets 300-årsfirande. Första dagen, den i maj, gick allt lugnt till. Andra promotionsdagen, några veckor senare, rörde sig hundratals demonstranter i Lundgård och skrek ut sina protester. Den amerikanska flaggan brändes. Processionen mot Domkyrkan skyddades av 300 inkallade poliser, helikoptrar hovrade över centrala Lund och pansarfordonen stod framför universitetet. Om detta och annat handlar mitt tal i Domkyrkan idag och hela talet hittar du här.

Slutligen återstår nu att säga stort grattis till alla årets doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Jubileumspromotion som ger perspektiv

Orimliga villkor bakom strandade förhandlingar med Elsevier

Under flera år har protesterna i universitetssektorn i Sverige och internationellt höjts mot de höga prenumerationsavgifter som vetenskapliga tidskrifter tar ut för att publicera artiklar och göra dem tillgängliga för andra forskare och studenter. Ett av de vinstdrivande företag som dominerar den här marknaden är Elsevier som har prestigefyllda tidskrifter som The Lancet och Cell.

Sedan 2016 har Bibsamkonsortiet vid Kungliga biblioteket, som samordnar förhandlingarna mellan landets lärosäten och de vetenskapliga förlagen, försökt förmå Elsevier att byta affärsmodell och ge rimligare villkor till vetenskapssamhället. Idag kan man säga att forskarna producerar och tillhandahåller vetenskapen som publiceras och genom offentliga medel betalar lärosätena höga prenumerationsavgifter för att forskarna och studenterna ska få tillgång till de resultat som publicerats. Lärosätenas forskare bistår dessutom tidskrifterna med oavlönad faktagranskning och även oavlönat redaktörskap. Denna, för de kommersiella tidskriftsförlagen så lukrativa affärsmodell, kan fortgå eftersom det är meriterande för forskare att publicera sig samt anta arbetet som redaktörer. Det är inte ovanligt att förlagen har vinstnivåer på 30-40 procent.

Elsevier är den enskilt största leverantören av e-media till svenska lärosäten. Lunds universitet har genom det nationella avtalet tillgång till drygt 2000 tidskrifter och cirka 25 procent av LU:s totala e-mediabudget på 56 miljoner kronor går till Elsevier.

Detta är helt orimligt. Samtidigt som vi betalar dyra prenumerationsavgifter strävar forskarsamhället efter att gå i en annan riktning, att publicera vetenskapliga artiklar i s.k öppen vetenskap (Open Access) på nätet. Detta ger effektivare spridning av forskningsresultat och är ett mer effektivt resursutnyttjande.

Det har dock visat sig vara svårt att få de kommersiella företagen att skifta affärsmodell, där tillgången till ny vetenskap inte finansieras av läsaren, som får fri tillgång, utan på andra hållbara sätt för såväl lärosäten som tidskriftsförlag.
Förhandlingarna mellan Bibsam och Elsevier har nu strandat och det får konsekvenser. För Lunds universitet innebär det att anställda och studenter inte kommer att ha tillgång till tidskriftsartiklar utgivna av Elsevier efter 30 juni 2018. Däremot kommer anställda och studenter fortsatt ha möjlighet att läsa Elsevierartiklar utgivna mellan 1995 och 30 juni 2018. LU-forskare kan även fortsättningsvis publicera artiklar och arbeta redaktionellt i Elseviers tidskrifter.

Lunds universitet står bakom det nationella konsortiets hållning, som dessutom är i linje med regeringens och EU:s målbild, samt LERU:s rekommendationer. Det måste till förändring så att vi kan få en ekonomiskt hållbar övergång till öppen vetenskap. Förhandlingarna mellan Elsevier och det svenska konsortiet fortsätter och jag hoppas nu att vi inom en snar framtid kan hitta en hållbar lösning som gagnar alla parter.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Orimliga villkor bakom strandade förhandlingar med Elsevier

Karnevalen är ledarskap och medarbetarskap

Ingen som passerar Lundagård kan undgå att se att det rustas för årets Lundakarneval, Imaginalkarnevalen. Idag har Sydsvenskan en artikel med rubriken ”Hur har karnevalen påverkat ditt liv?” och ett antal personer som varit aktiva under tidigare karnevaler svarar.

Som rektor och chef med medarbetarskap och ledarskap som särskilt ansvar i ledningsgruppen är det mycket intressant att läsa. Jag sammanfattar de intervjuades svar så här: Man fick lära sig gruppdynamik, organisation, ledarskap, konflikthantering. Tiden i karnevalen gav också personlig utveckling, sammanhållning, glädje, kreativitet och vänskap som i vissa fall hållit i sig i decennier.

Studenttiden är mycket mer än studier och kunskapsinhämtning. Studenttiden ska också ge andra färdigheter och rusta studenterna för kommande arbetsliv, alternativt vidareutveckling i ett redan pågående sådant. Erfarenheterna som de intervjuade vittnar om är ett riktigt gott betyg åt Lundakarnevalen vad gäller att förbereda de aktiva för arbetslivet.

Som arbetsgivare vill jag givetvis också att anställda ska kunna hitta glädje, sammanhållning, kreativitet och få personlig utveckling. Inte minst är jag mån om respekt för och omtanke om varandra i det dagliga arbetet. Åsikter går isär på ett universitet, konstigt vore det annars, men att bibehålla det goda samtalet och visa respekt för olikheter eller andra människor är högprioriterat för mig.

Gruppdynamik skapas bäst, enligt mig, när människor känner sig trygga i gruppen och tillåts vara sig själva. Och framförallt skapar olikheter dynamik. När universitetsledningen stod på trappan och tog emot studenternas uppvaktning för några veckor sedan stack två examenshattar ut bland våra andra studentmössor. Prorektor Sylvia Schwaag Serger och vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen hade sina internationella examenshattar på sig. Vi var en mångsidig grupp som stod på trappan och det är jag både glad och stolt över. Lunds universitets styrka är dess bredd och mångfald.

Så, som en hyllning till brokigheten ser jag fram emot helgens karneval full av kreativa, oanade och roliga programpunkter. Vi ses kanske på någon av aktiviteterna i ett, som det ser ut nu, soligt och majvackert Lundagård!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Karnevalen är ledarskap och medarbetarskap

Ändrad resurs- och styrmodell för lärosätena – vi har svarat utredningen

Lunds universitet har nu skickat in sitt inspel till utredningen Styr- och resursfördelningen, Strut, och dess modellförslag.

De förslag som utredningen presenterat på modeller för ett nytt statligt resursfördelningssystem för forskning och utbildning är ännu ganska lösa i konturerna. Vi har därför tagit fasta på ett antal större och övergripande problem som är kopplade till resursfördelning och styrning och problematiserat kring dessa i väntan på att utredningen kommer med mer konkreta förslag framöver. Vi ser fram emot fortsatta diskussioner och vår inställning är att vi vill fortsätta vara en aktiv part till dem. Hittills har utredaren Pam Fredman och hennes arbetsgrupp haft ett mycket öppet och transparent arbetssätt gentemot sektorn som vi uppskattar mycket.

Ersättningen till högre utbildning har urholkats över tid. Dels beror det på det s.k produktivitetskravet som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom produktivitetsökning. Dels beror det på att allt fler uppgifter ålagts lärosätena utan att vi får resursförstärkning för detta. Det leder till t.ex minskad kontakttid mellan lärare och studenter. Framför allt är det viktigt att all utbildning får en ersättning som gör att vi kan möta studenternas, samhällets och arbetsmarknadens behov. Utredningen behöver lämna förslag som leder till att den svenska högre utbildningen är internationellt konkurrenskraftig.

Ökad autonomi och ökad handlingsfrihet leder till högre kvalitet i utbildning och forskning samt leder till förbättrade möjligheter att samverka med andra parter. Universitet och högskolor behöver vara självständiga och kritiskt granskande krafter i samhället. Ökad autonomi handlar inte bara om ekonomi och organisation utan också om akademisk frihet. Denna frihet behöver stärkas.

Vad gäller modellförslagen (som utredningen ännu inte konkretiserat) är vi positiva till en sammanhållen högskoleproposition vart fjärde år eftersom det kan ge ökad stabilitet och långsiktighet. Öppen dialog och möjlighet att lämna in underlag till högskolepropositionen är viktigt. Likaså är vi positiva till det förslag om fyraåriga överenskommelser mellan lärosäten och regering om de tar fasta på hur högskolepropositionen ska genomföras och hur uppdrag och medel skal fördelas. Dock ska man ha i åtanke att fyra år är en kort tid för universitetet som har långa planeringstider.

Vi är positiva till att ändra uppdelningen av anslag i en forskningsdel och en utbildningsdel. Vi ska ha så stor frihet som möjligt att kunna använda statsanslagen som vi vill utan den strikta uppdelning som vi har idag. Jag har länge kritiserat detta uppdelade system som ger oss alltför lite handlingsfrihet och försvårar för oss att utnyttja våra resurser på bästa sätt.

Resurstilldelningen till utbildningen behöver bli mer robust och mindre kopplad till genomströmningen. Inte minst är det viktigt att utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden och samhället, som lärar- och vårdutbildningar, får rimliga ekonomiska förutsättningar. Det krävs dock mer tankearbete hur man ska hitta en bra modell för resurstilldelning rörande utbildning.

Vad gäller resurstilldelning för forskning är det inte minst viktigt att få bukt med den skeva fördelningen mellan basfinansiering och externfinansiering. Det växande och stora beroendet av externfinansiering är ett stort bekymmer. Inte minst för att det låser resurserna (ofta till stora forskningsmiljöer) när det är krav på medfinansiering och vi får svårare att göra egna strategiska vägval såsom att skapa attraktiva karriärvägar för yngre forskare eller bedriva grundforskning.

Som värduniversitet för MAX IV och med ESS som granne är vi givetvis mycket angelägna om att det måste finnas ett långsiktigt nationellt ansvar för den här typen av stora forskningsinfrastrukturer.

Utredningen ska presentera sitt uppdrag i december. I sommar kommer vi förmodligen att få en mer konkret bild av modellförslagen. Jag tror det går att hitta en framkomlig väg och framförallt är jag glad över att regeringen har tagit sektorns önskemål om ändrad resurs- och styrmodell på allvar genom att tillsätta Strut. Vi får se vart det leder!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ändrad resurs- och styrmodell för lärosätena – vi har svarat utredningen

Gradvis etablering kring de stora forskningsanläggningarna

Etableringen kring de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är en av våra viktiga framtidsfrågor och en arbetsgrupp har under en tid utrett olika möjligheter för delar av universitetet att etablera verksamhet vid Science Village Scandinavia. Här finns en enorm potential för forskning och samverkan och vi ska självklart vara med att utveckla denna framtida miljö. Ett sådant här tillfälle kommer inte tillbaka.

I januari lämnade den arbetsgrupp som har tittat på olika möjligheter att etablera verksamheter på SVS sin rapport till ledningen och den har diskuterats i såväl rektors ledningsråd som i styrelsen. Rapporten visar på utvecklingspotentialen men har också tagit med effekterna för forskning, utbildning och samverkan. Fem scenarier presenterades i rapporten där den minsta etableringen rymmer cirka 75 personer och den mest omfattande cirka 1000 personer. För och nackdelar med olika alternativ presenterades.

Sedan ett par veckor tillbaka har Naturvetenskapliga fakultetens dekan Sven Lidin fått i uppdrag att leda det fortsatta arbetet med etableringsplanerna och under styrelsemötet i förra veckan redogjorde han för det uppdrag han och den nya beredningsgruppen har fått.

Lunds universitets etablering vid SVS är komplex och det finns många olika åsikter inom universitetet hur en sådan etablering ska göras. Det finns också en oro för att en sådan etablering kan urholka annan verksamhet och skapa ett tomrum i det sammanhållna campus som idag drar genom hela Sölvegatan.

Efter styrelsemötet har vi nu kommit fram till en lägstanivå för etableringen och det är utifrån denna nivå som den nya beredningsgruppen nu arbetar vidare. Det rör sig alltså om motsvarande scenario 2 i rapporten och där har LU inom ett antal år etablerat forskning som är relaterad till MAX IV och ESS på SVS och det berör minst 575 personer. Visar det sig att detta faller väl ut kan etableringen utökas stegvis till scenario 3 där även grundutbildningen som är relaterad till forskningsanläggningarna etablerat sig och till scenario 4 då Lunds universitet har genomfört en storskalig etablering på SVS inom 30 år.

Det är ännu mycket kvar att fundera på, jag är säker på att vi kommer att hitta en rimlig nivå för etableringen som tar vara på potentialen i våra forsknings- och utbildningsmiljöer. Det är en mycket spännande utveckling vi ser av Brunnshög de kommande decennierna. Nu behövs fördjupade analyser och inte minst kostnadskalkyler i det fortsatta arbetet. Att vi inte låser oss vid ett scenario ger oss också ett handlingsutrymme som är viktigt i framtida diskussioner. Vi ska hitta en nivå med hållbar ekonomi men som också är visionär och ger goda utvecklingsmöjligheter för övrig verksamhet.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Gradvis etablering kring de stora forskningsanläggningarna

Forskning och utbildning är beroende av fred och stabilitet

Under fredagen har helikoptrar surrat i luften och det har märkts att Skåne just nu är skådeplatsen för ett högnivåmöte, denna gång FN:s säkerhetsråd. Intresset externt för mötet är stort, det ligger i en tid då Syrienkonflikten trappats upp och världens ögon riktar sig dagligen på FN och medlemsländerna i dess säkerhetsråd.

Utbildning och forskning är helt beroende av stabila statsapparater och fred mellan grannländer. Vår egen 350-åriga universitetshistoria, med turbulenta första år märkta av konflikten mellan Danmark och Sverige, visar också hur sårbart och föränderligt ett fredsläge kan vara. Varje konfliktsituation kräver politisk och mänsklig mognad för att nå en lösning samt ett sammanhang som är större än de iblandade parterna. Vi är därför alla beroende av välfungerande, mellanstatliga organisationer såsom FN.

Fredagskvällen avslutades för FN:s säkerhetsråd med en middag. Lunds universitet var värd för detta unika tillfälle. Vad säkerhetsrådet kommer fram till i sina diskussioner under sitt eget program är jag inte rätt person att prata om, det vet jag inte, men jag kan konstatera att Lunds universitet är en fantastisk mötesplats för samtal. Jag är tacksam för att FN:s säkerhetsråd, i sitt val av plats för middagen, verkar se vikten av det akademiska och pågående samtalet.

Jag publicerar här det tal jag höll ikväll – som ett försök att delge er en inblick i denna, även för mig som rektor, ovanliga middag.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Forskning och utbildning är beroende av fred och stabilitet

Carl-Gustaf Andrén saknas oss när våren står för dörren

Idag är en dag när våren verkligen står för dörren, solen värmer och scillorna färgar våra parker. På sociala medier läggs bilder från Lundagård ut med frågor som ”kommer magnolian att blomma till första maj i år?”. Våren och försommaren är Universitetets finaste årstid. Det är då vi firar doktorspromotionen och innan dess siste april och första maj med studentuppvaktningar. Det är en tid för högtidstal men också en tid som omfamnar hela den akademiska traditionen.

En person som ”alltid” varit med på universitets högtider och festligheter, var Carl-Gustaf Andrén. Jag är säker på att han hade uppskattat även denna vackra vårdag som vi har fått idag. Carl-Gustaf var en person som gärna visade sin omgivning uppskattning, han tackade för bra tal och trevliga möten, såväl muntligen som i uppskattande brev.

Jag har dock nåtts av beskedet att Carl-Gustaf Andrén, teolog, professor och Lunds universitets rektor mellan åren 1977-1980 samt Universitetskansler (för att nämna något från en mycket diger akademisk meritlista) har gått bort och jag kommer att sakna hans vänliga och kloka person mycket. Carl-Gustaf var varm och positiv och en stor tänkare om universitetets idé och uppgift. För mig var han en stor förebild både som akademiker och människa.
Jag avslutar denna blogg med en intervju som gjordes i samband med att Carl-Gustaf Andrén gav ut boken ”Visioner, vägval och verkligheter – Svenska universitet efter 1940”. Han började vid Lunds universitet 1941 och det är omfattande och mycket insiktsfulla perspektiv han bidrar med.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Carl-Gustaf Andrén saknas oss när våren står för dörren

Säkerhetsrådet besöker Lund och vikten av mellanmänskliga möten blir tydligt

Lunds universitet får många intressanta besök och inte sällan vill besökarna titta på specifika forskningsområden och tala med forskare eller besöka någon av anläggningarna ESS och MAX IV. I nästa vecka är FN:s säkerhetsråd på plats i Sverige och i Lund. En av punkterna är ett besök på ESS.

Att FN:s säkerhetsråd väljer att besöka en forskningsanläggning får mig att tänka på vetenskapsdiplomati.

Vid universitet sker många utbyten mellan människor som delar ett forskningsdilemma. Dessa personliga nätverk sträcker sig över såväl ämnes- som nationsgränser. Vetenskapsdiplomati är ett utrikespolitiskt redskap, som kan användas för att initiera eller stimulera forskningsprojekt även i regioner som är politiskt infekterade men där det finns gemensamma forskningsdilemman att lösa, såsom klimat-eller energiproblem, och som kräver att forskare behöver samarbeta över gränser. Dessa gemensamma forskningssamarbeten kan sedan leda till konstruktiva relationer även på andra plan.

I dessa tider av både tilltagande globala samhällsutmaningar och ökande internationella spänningar är det gränslösa vetenskapliga samarbetet kanske viktigare än någonsin och Säkerhetsrådets besök på ESS kommer säkert att ge upphov till diskussioner om hur forskning och innovationer kan användas för att möta globala utmaningar som världen har idag.

Extra roligt är det när våra besökare stannar till för att föreläsa, det betyder mycket för universitetets kvalitet att studenter kan ta del av intressanta personers perspektiv och utblickar samt få möjlighet att diskutera. FN-ambassdör Olof Skoog, alumn från Lunds universitet, kommer i samband med Säkerhetsrådets vistelse i Skåne att besöka Utrikespolitiska föreningen, UPF och Raoul Wallenberg-institutet för en föreläsning om Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd.

Även i kväll (12 april) har vi ett mycket intressant besök: EU-kommissionär Cecilia Malmström som också hon håller föreläsning i arrangemang av UPF.  Hon kommer att prata om framtiden för den globala frihandeln.

Jag är stolt och glad över att Lunds universitet är plats som attraherar så många intressanta besök och kan bidra till spännande diskussioner och samtal mellan människor.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Säkerhetsrådet besöker Lund och vikten av mellanmänskliga möten blir tydligt