Det finns ett antal intressanta regioner och länder i världen som universitetet särskilt sneglar på för att utöka sina internationella samarbeten. Ett av dessa länder är Singapore. I förra veckan hade jag förmånen att vara en del av den svenska näringsdelegationen och det svenska statsbesöket till just Singapore. Kollegor från universiteten i Uppsala och Linköping samt Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Handelshögskolan i Stockholm deltog också men den övervägande majoriteten av deltagarna representerade teknikföretag och industri.
För ganska exakt ett år sedan var jag också i Singapore för att träffa ett antal universitet och jag beskrev då detta raketland inom forskning. Singapore är ett strategiskt land för Lunds universitet och har ringats in inom universitetets arbete med Globalt dynamiskt engagemang, GDE. De singaporianska universiteten räknas alla som internationellt framstående och har gjort en framgångsrik förflyttning genom systematiskt arbete de senaste 25 åren.
I år var sammanhanget jag befann mig i betydligt mer omfångsrikt och programmet var späckat av möten, studiebesök, paneldiskussioner och kringarrangemang. Offentliga statsbesök omgärdas av både formalia och en viss högtidlighet och fokus ligger på att utveckla ländernas bilaterala relationer. Men även om resan denna gång var mer omfattande och formell fanns det gott om tillfällen till egna möten både med nya bekantskaper och för fördjupning med personer och institutioner som Lunds universitet redan har etablerade relationer med. Jag valde att följa ett av veckans tre möjliga spår – life science – och inte helt oväntat tog intåget av artificiell intelligens (AI) och robotisering inom sjukvården stor plats i såväl presentationer som diskussioner.
AI var också temat för ett panelsamtal under den sista dagen av det officiella statsbesöket. Där diskuterade jag med bland andra Vinnovas GD Darja Isaksson och Marcus Wallenberg, Investor, om hur AI påverkar företag, offentliga verksamheter, högre utbildning och forskning. AI må med rätta ses som ”dum” eller ”inte ny” men kommer ändå att påverka allt vi gör. Personligen föredrar jag begreppet co-intelligence som mer intuitivt beskriver hur vi bör förhålla oss till fenomenet.
Den dominerande trenden inom forskning är tillämpning inom en rad områden som finans, hälso- och sjukvård, transporter och som forskningsverktyg. Som förväntat händer otroligt mycket inom området vid Lunds universitet. Det är klokt att ha tolerans för kaos och samtidigt vara observant på när tiden är den rätta för ytterligare struktur som underlättar spridning av metoder och idéer. Nätverket AI Lund har funnits sedan ett knappt decennium och profilområdet Naturlig och artificiell kognition sedan 2022. Båda har gjort enorma insatser för att främja forskning och utbildning inom området. Kanske är tiden snart mogen för att ytterligare stärka miljöbildningen inom området? Inte minst för att konsolidera de satsningar som Wallenbergstiftelserna möjliggjort inom bland andra humaniora, juridik, samhällsvetenskaper, livsvetenskaper och ingenjörsvetenskaperna.
Inom högre utbildning finns många potentiella vinster av AI, kanske främst möjlighet till individanpassat lärande i en omfattning universitetet aldrig varit i närheten av. En sådan ambition kräver ett omfattande grepp som Lunds universitet nu tar. 2025 blir året då det börjar märkas på allvar.
En annat intressant besök var på Singapores National Quantum Office på National University of Singapore. Det som imponerar är helhetsgreppet och systematiken inom kvantteknologins olika områden. När man ser var Sverige och Lunds universitet befinner sig idag är det överlag inte ett så tokigt utgångsläge. Wallenbergprogrammet WACQT som koordineras från Chalmers syftar främst till att ta fram avancerade kvantdatorer, men kvantteknologin är bredare än så och måste utvecklas inom alla delområden. Kanske skulle utvecklingen även här främjas av ett mer strukturerat miljöbyggande? Det finns överlapp med såväl AI som materialvetenskaper som skulle kunna skapa synergier. Jag vill understryka att det finns utrymme för intresserade humanister och samhällsvetare att både föregå den tekniska utvecklingen som att analysera följderna av den.
Jag är också särskilt glad för besöket på CREATE. I CREATE samarbetar några av de mest framstående universiteten såsom Berkeley och Imperial College kring spjutspetsforskning både med varandra och särskilt med singaporianska universitet. Det är också en nod för företag och startups för gemensam innovation med akademin. Ett område som universitetet sneglar på är AI for Science och det finns också stora möjligheter att utveckla samarbeten för AI och sjulvård.
Under resan i fjol signerade jag för Lunds universitets räkning ett studentutbytesavtal med Singapore Management University, SMU. Denna gång signerade jag ett fördjupat samarbete mellan Lunds universitet och Nanyang Technical University (NTU) – med utomordentlig prominent närvaro i form av den svenske kungen och den singaporianske premiärministern.
Lunds universitet har idag sammanlagt fyra samarbeten i Singapore men de kommer att bli fler. Resan var ytterligt livgivande och inspirerande och har gett många nya uppslag för både bilaterala samarbeten och trilaterala – där Lunds universitet till exempel samarbetar med Nanyang i Singapore och Imperial College London. Att just söka trilaterala samarbeten är den väg vi behöver välja för att ta oss in i Singapore – vi är inte det enda universitetet i världen som söker sig till denna dynamiska miljö. Konkurrensen är stenhård.
Erik
Ps. AI-kommissionens Färdplan för Sverige släpptes under tisdagen och innehåller flera åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige.