Samverkansinitiativen samlar 160 externa partners och alla fakulteter

Den här veckan har handlat mycket om samverkan. Bland annat har vi haft Näringslivsråd som leds av vicerektor Bo Ahrén, och vi passade då på att ha ett särskilt möte med Vinnovas nya generaldirektör, Darja Isaksson, som också deltog under rådets sammankomst.

I universitetets strategiska plan är ett av de sex prioriterade områdena för den innevarande 10-årsperioden att vi ska stimulera aktiva samarbeten för att lösa samhällsutmaningarna.

Under de senaste åren har vi på ledningsnivå arbetat intensivt för att skapa ännu bättre förutsättningar för samverkan. Det har inneburit flera olika åtgärder men i det här inlägget väljer jag att särskilt nämna våra tematiska samverkansinitiativ.

Hittills har elva sådana initiativ fått finansiering och en utlysning för fem nya initiativ öppnade nyligen. Totalt satsar universitetet nära 60 miljoner kronor på initiativen sett över en åttaårsperiod.

Det som är extra intressant är att alla initiativ fokuserar på de utmaningar som samhället står inför och behöver lösa på ett eller annat sätt. De är dessutom tvärvetenskapliga, och minst tre fakulteter måste gå samman med externa partner inom varje område för att beviljas medel.

Vi visste inte hur denna satsning skulle falla ut men hittills har det visat sig att samtliga fakulteter är med i minst ett initiativ och tillsammans har de knutit 160 externa parter till sig, de flesta från näringslivet. Det är ett fantastiskt facit och dessa initiativ kan mycket väl utvecklas till framtidens starka excellencecentra för universitetet och för hela regionen.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Samverkansinitiativen samlar 160 externa partners och alla fakulteter

Vi behöver leva som vi lär i hållbarhetsfrågor

Igår hade DN en debattartikel som tar upp något som vi har diskuterat många gånger, nämligen att vi som universitet ska leva som vi lär gällande hållbarhet. Jag är helt enig med artikelförfattarna om att vi, som stor myndighet med betydande samhällsansvar, måste ta vår egen vetenskap och kunskap om de hot som klimatförändringarna medför på allvar. Och leva som vi lär.

Jag vet inte om målsättningen artikelförfattarna anger – att få ner våra utsläpp av växthusgaser med 50 procent inom fem år är rimlig, men vi ska givetvis sträva efter att få ner dem så mycket det går.

Var och en måste göra personliga val och ta ansvar för sitt eget leverne. Men som universitet med många inköp, lokaler och mycket resande för tiotusentals studenter och anställda har vi också ett stort ansvar att göra vad vi kan för att var och en ska kunna fatta hållbara beslut under sin arbets- och studietid. Vi behöver förenkla för dem som vill ersätta resande med videokonferenser, vi behöver se till att det finns hållbara alternativ i våra kaféer och restauranger och se till att det enkelt går att resa på ett klimatsmart sätt.

Jag vet att många arbetar hårt med frågor kring miljöpåverkan och vi har miljöhänsyn i allt från våra upphandlade taxiresor till att placeringarna i vår donationsförvaltning är fossilfria. Det går även att se i inköpssystemen vilka alternativ som är miljövänliga.

Flera initiativ har också redan tagits, såsom projekt för resfria möten och vi har också tagit fram en miljöhandlingsplan där vi fokuserar på resor, upphandling, kemikalier och lokaler för att nämna något. Vi kan också konstatera att klimatpåverkan från våra flygresor har minskat något över den senaste treårsperioden.

All vår energianvändning för uppvärmning, el och fjärrkyla är förnybar.

Att vi ökar vår internationalisering som i sig för med sig ett resande gör att vi hamnar i målkonflikt. Jag hoppas dock att vi, genom att planera resandet, kan hitta en hållbar lösning. Det är ännu för tidigt att säga om minskningen av vår klimatpåverkan från våra flygresor de senaste åren är en ihållande trend men jag hoppas att så är fallet och beror på att allt fler gör medvetna val kring sitt resande.

Hållbarhetsfrågan, inte minst Agenda 2030, är en högt prioriterad ledningsfråga och det är möjligt att vi från ledningen kan använda fler styrmedel förutom dem vi redan har.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi behöver leva som vi lär i hållbarhetsfrågor

Viktigt att värna kraften bland de nationsaktiva studenterna

Lunds universitet är känt för sitt studiesociala liv. Många unga söker sig hit för att man vet att här finns ett enormt utbud av aktiviteter att engagera sig i eller ta del av. Man kan vara kock, spexare, körmedlem, filmklubbs- eller festarrangör för att nämna något. Eller så kan man bara delta och umgås med vänner – året om arrangerar nationerna, noderna för gemenskap och umgänge, i princip dagligen aktiviteter av något slag.

Jag har precis träffat Kuratorskollegiet, ledningen för alla nationer inom paraplyet Studentlund. Jag blir alltid oerhört imponerad över det arbete som läggs ner av heltidsanställda och ideella krafter vid nationerna för att alla ska kunna trivas och ha en meningsfull och rolig studietid, även utanför lärosalarna. Nationerna står för en stabil och konstant kraft i Lunds studentliv.

Men det finns också ett par utmaningar för nationsaktiva, särskilt dem som jag nu träffade. I takt med att alla verksamheter har professionaliserats, inom exempelvis säkerhet, arbetsmiljö, likabehandling, jämställdhet och hälsa läggs en stor börda på dem som engagerar sig.

En del av dem jag träffade igår lyfte stor arbetsbelastning och ett ansvar som man måste göra sitt yttersta för att mäkta med. Trots allt är det i första hand unga människor med ett engagemang och som brinner för studentlivet som tar sig an kuratorsuppdragen. Ingen som vill engagera sig i studentlivet gör det för att de tänkt att arbetet handlar om att ansvara för och administrera arbetsmiljöpolicy, brandsäkerhet eller alkoholtillstånd – men det har kommit att utgöra stora delar av arbetet. Jag blev också uppmärksammad på hur tufft det är för många som känner ett stort ansvar att, utan utbildning, ta hand om vänner och medlemmar på nationerna som berättar att de mår dåligt. Pressen på unga är stor och vi vet också att den psykosociala ohälsan ökar bland unga. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är psykisk ohälsa vanligare bland studenter än yrkesverksamma.

Frågan är vad vi gör åt den ökade arbetsbelastningen på nationerna. Stöd till studiesociala aktiviteter med nationer och Akademiska föreningen och till utbildningsbevakning genom kårerna tas från utbildningsanslagen och det är inte rimligt att urholka dessa anslag ännu mer. Det tål därför att tänkas vidare på.

Från universitetets sida har vi under året satsat fem nya heltidsresurser på hälso- och studiestödjande resurser. Och från universitetets sida kan vi hjälpa till att lyfta frågor, såsom diskussionen om den ökade ohälsan hos unga, till andra delar av samhället och myndigheter eller sätta ljus på forskning kring detta. Vi kan göra konkreta, enklare saker, som att trycka på kommunen om förbättrad belysning på gator så att tryggheten ökar för nattsuddande studenter.

Jag avrundar detta inlägg med en eloge till det ledarskap som utgörs av Kuratorskollegiet. Så många kraftfulla personer med kunskap, engagemang och förmåga att uttrycka sig där finns! De kommer att vara en enorm resurs i samhället och på arbetsplatser när de avslutat sin studietid. Och på nationerna sprakar det av nya initiativ och idéer kring problematiska frågor såsom alkohol och trakasserier. Ett exempel är Göteborgs nation som startat ett projekt med ”änglar” som följer studenter hem på natten.

Universitetet och samhället som helhet har ett stort ansvar att plocka upp signaler från denna unga generation som har så mycket att ge. Vi behöver hitta former för ett hållbart studie- och arbetsliv och se till att potentialen tas till vara.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Viktigt att värna kraften bland de nationsaktiva studenterna

Internationellt universitet i regional och lokal kontext

Jag har precis kommit hem till Sverige och Lund efter en resa till Japan. Nu när jag landat har Lunds kommun fått ett nytt styre, Malmö kommun ska bekräfta sitt nya styre i eftermiddag och flera andra kommuner har bekräftat sina formationer efter valet. Även Region Skåne står inför en ny mandatperiod.

Lunds universitet finns i en lokal och regional kontext. Men stora delar av universitetets verksamhet är internationell. Jag kan inte nog poängtera vikten av att vi, tillsammans med kommuner och region, ser till att göra det mesta möjliga av internationalisering.
Regionen har en unik, jag vet att ordet är slitet, men det är verkligen unikt med två världsledande och internationella forskningsanläggningar, MAX IV och ESS, sida vid sida. Dessa anläggningar skapar inte bara intresse utomlands, de attraherar också internationell kompetens till vår del av världen.

Lunds universitet kan bidra till regionen med högsta kvalitet i forskning och utbildning och se till att attrahera studenter, forskare och experter. Vi behöver därutöver andra myndigheters insatser för infrastruktur, bostäder, skolor, arbetsförmedling, förenklade migrationsprocesser – allt sådant som också är viktigt för att vi kan attrahera och bibehålla kompetens i regionen. För framtiden bygger vi nu Science Village Scandinavia, ett samarbete mellan Lunds kommun, Region Skåne och Lunds universitet. Vi behöver gemensamma visioner för denna plats. Vi behöver politiker som förstår och verkar för internationalisering och jag hoppas att internationalisering står högt på politikernas agenda även kommande mandatperiod.

Vad har Japan som vi tycker är intressant i Sverige och vice versa? I det gemensamma samarbetsprojektet mellan sju svenska och åtta japanska universitet, Mirai, har man utkristalliserat ett antal områden att samarbeta kring: åldrande befolkning, material och hållbarhet – allt med ett innovativt basanslag. Den utmaningsstyrda forskningen, som tar fasta på de globala utmaningarna, lämpar sig utmärkt när vi utvecklar nya, internationella samarbeten. Jag ser det t.ex inte som omöjligt att vi tar in doktorander från Japan i det arbete som vi nu bygger upp kring Forskarskolan Agenda 2030.

Ikväll hyllas forskningen och utbildningen genom Professorsinstallation och 30 nya professorer installeras i en högtidlig ceremoni. Jag gratulerar härmed samtliga professorer och blir lika häpen och stolt varje gång jag ser ämnesbredden och spetsen som professorerna vid Lunds universitet representerar.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Internationellt universitet i regional och lokal kontext

Akademisk frihet och högröstad debatt

För en tid sedan publicerade fem rektorer, bland annat jag, en debattartikel på DN Debatt. Den handlar om ett utslag i EU-domstolen om den nya gentekniken Crispr . EU-domstolen har tagit ett beslut som likställer Crispr med GMO och därmed kommer möjligheterna att använda och utveckla Crispr-tekniken minska för forskare och småföretag.

Visst ska Crispr och GMO användas med försiktighet. Ingen vill att oönskade egenskaper skall spridas till vilda växter och därigenom skapa samma problem som, t.ex. många introducerade invasiva arter för med sig. Vi menar att den nya tekniken härvidlag är lika säker som traditionella förädlingsmetoder, där nya egenskaper erhålls genom slumpvisa mutationer framkallade med radioaktiv strålning eller mutagena kemikalier, och som undantas från reglering.

Med beslutet riskerar utvecklingen av lantbruket att avstanna och det kan få förödande konsekvenser eftersom modern växtförädling bidrar till att ta fram nya biologiska produkter som tryggar matförsörjning och minskar miljöproblem i ljuset av bland annat klimatförändringarna. Det finns alltså en avsevärd risk för att vi inte kommer att klara att möta framtidens stora utmaningar om vi inte tillåts använda dessa tekniker.

Jag berättar om detta av två anledningar. Den ena är givetvis att jag gärna ser att många läser debattartikeln eftersom jag tycker den är viktig. Den andra är för att ämnet, genförändrade grödor, ofta väcker debatt liksom en del annan forskning som tas fram vid universitetet. Klimat, skillnaden mellan kvinnor och män, kost relaterat till hälsa och invandring har alla varit föremål för heta diskussioner den senaste tiden. Utmärkande för alla är att det finns en stark opinion och förespråkare för ena eller andra sidan. Gällande GMO ratas detta inte sällan av förespråkare för ekologisk produktion och delar av miljörörelsen. Handlar det om forskare som ger sig på att uttala sig om invandring finns också högljudda förespråkare för ena eller andra sidan och som använder forskningen som verktyg för att påverka den allmänna opinionen och politikerna.

När forskare förra året publicerade en studie som visade på människans koldioxidavtryck med ett antal exempel, bland annat flygtransport, bilkörning, köttkonsumtion och antal barn väckte detta starka reaktioner runt om i världen. Även jag i min roll som rektor fick motta många mejl och påtryckningsförsök från lobbyn. Man krävde att forskarnas resultat inte skulle få publiceras och dessutom tas bort från vår hemsida. Barnfrågan var alltför kontroversiell. De flesta hade förmodligen inte ens läst studien och trodde att barnbegränsning var huvudpoängen. Men det enda studien visade var att beroende på vilken livsstil man har påverkar man koldioxidutsläppen olika mycket. De fann också att det som skolböckerna lärde ut ofta var saker som inte påverkar koldioxidutsläppen nämnvärt i förhållande till de stora sakerna som flygtransport, bilkörning, köttkonsumtion etc.

Den akademiska friheten innebär att man ska kunna presentera resultat utan rädsla för repressalier eller påtryckningar från lobbyorganisationer eller en politisk agenda åt ena eller andra hållet, eller kollegor för den delen. Obekväma resultat ska kunna presenteras utan att det följs av krav på avstängning eller hot eller trakasserier eller oförskämdheter på sociala medier.

Samhällsdebatten är hård och sociala medier och bloggar och webbsidor kan vara skoningslösa. Med webbsidor och sociala medier utan ansvarigt utgivarskap saknas det ansvar som etablerade medier tar och det är förfärligt när studenter eller personal hängs ut eller trakasseras.

Jag är bedrövad över utvecklingen av diskussionsklimatet och jag önskar att akademin skulle gå i bräschen för ett gott debatt- och samhällsklimat.
Vi måste kunna föra en nyanserad, kritisk och samtidigt respektfull dialog kring forskning och forskningsresultat. Världen är inte svart eller vit. Forskningsresultat behöver sättas i ett sammanhang, flera perspektiv måste kunna föras fram.

Om inte vi själva har en bra nivå på samtalet i lärosalar, sinsemellan eller i det offentliga samtalet – hur ska vi förvänta oss att resten av världen har det?

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Akademisk frihet och högröstad debatt

Lunds universitet satsar 64 miljoner på forskarskola inom Agenda 2030

Igår tog vi ett stort beslut, både i kronor räknat och gällande antal fakulteter (alla). Vi har över fakultetsgränserna enats om att lyfta 64 miljoner kronor från universitetets myndighetskapital (överskott från tidigare verksamhetsår) till en Forskarskola inom Agenda 2030. Forskarskolan som fullt utbyggd ska rymma ett 20-tal doktorander är den första i sitt slag i Sverige.

Jag tycker detta är ett lysande exempel på hur universitetet kan använda sin bredd och spets på bästa sätt. De åtta fakulteterna vid Lunds universitet gör det möjligt att på ett sammanhållet och kreativt sätt svara mot samhällsutmaningarna och det globala uppdrag som Agenda 2030 innebär.

Samtidigt ser vi att satsningen kan lyfta universitetets forskning och utbildning inom hållbarhet och här får vi dessutom ett ypperligt tillfälle att samverka med det omgivande samhället.

I rektors ledningsråd har vi sedan tidigare bestämt att pengar som lyfts av från myndighetskapitalet ska gå till universitetsgemensamma satsningar. Att vi som nu, har enats om denna spännande och framtidsinriktade forskarskola som kan ge många ringar på vattnet, internt och externt är extra roligt.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Lunds universitet satsar 64 miljoner på forskarskola inom Agenda 2030

Även politiker borde utreda hur man undanröjer hinder för samarbeten över gränser

Nu går vi in i en ny mandatperiod i svensk politik. Hur den kommer att se ut och vad den kommer att innebära för vår sektor är fortfarande för tidigt att säga. Det verkar dröja ett tag till med att få regeringsbildningen på plats.
För sektorns del ser vi närmast i höst resurs- och styrutredningen, STRUT, som ska lämna sitt betänkande i december till den minister som då sitter i regeringen.
Nästa år har vi val i EU-parlamentet och brexitförhandlingar pågår för fullt. I EU diskuteras just nu det kommande ramprogrammet för forskning och innovation som ska följa på Horizon 2020 och som går under arbetsnamnet Horizon Europe. Vi har även nästa version av det europeiska studentutbytesprogrammet Erasmus framför oss.

Framtidsfrågorna är många, både inom sektorn och i övriga samhället. För en tid sedan hade universitetets LU Futura sin kick off. Det ska bli intressant att se vad denna tvärvetenskapliga grupp kommer att ta sig an för angelägna framtidsfrågor. LU Futura är en satsning över tre år som ursprungligen startade som ett initiativ från styrelsen som ville se en tvärvetenskaplig satsning på omvärldsanalys.

Lunds universitet har en unik möjlighet med sina åtta fakulteter kunna ta sig an samhällets komplexa frågor som kräver infallsvinklar från flera håll. Vi planerar därför för en tvärvetenskaplig forskarskola som ska kopplas till Agenda 2030. Vi ser även över möjligheter att utveckla tvärvetenskaplig samverkan inom artificiell intelligens, AI, och ett sådant uppdrag håller på att sättas samman.

För att vi ska se hur vi kan förbättra möjligheterna till tvärvetenskap så att bredden vid universitetet ska komma till sin rätt pågår just nu en utredning för att se vilka hinder som finns och hur de kan undanröjas.

Och när valresultatet i Sverige har blivit jämnt och det verkar vara svårt att hitta samarbeten över politiska block – tänker jag att även politiker borde titta på hur man undanröjer hinder för att kunna samarbeta över gränserna.

Under och efter valrörelsen har jag sett och upplevt alltför lite av gemensamt ansvarstagande, solidaritet, respekt och integration – nödvändiga byggstenar för framtiden.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Även politiker borde utreda hur man undanröjer hinder för samarbeten över gränser

Projektledning, organisation och kommunikation högsta prio för MAX IV:s strålrörsprogram

Det har varit mycket fokus på MAX IV sedan Vetenskapsrådets rapport Review of MAX IV’s Project Management kom. Rapporten visade på allvarliga brister i projektstyrningen vid MAX IV och presenterade åtta åtgärdspunkter.

Christoph Quitmann som varit direktör för MAX IV sedan 2012 valde i samband med rapporten och kritiken att lämna direktörskapet. Christoph har varit en fantastisk ambassadör för MAX IV under sina år som direktör. Den kritik som framkommit gällande förseningarna i strålrörsprogrammet har han tagit ansvar för genom att lämna över till en ny ledning och det beslutet respekterar jag.

Den som tar över som tf direktör är Ian McNulty som varit vetenskaplig direktör på MAX sedan i mars. Han, tillsammans med sin ledningsgrupp och styrelsen på MAX IV har nu ett stort arbete framför sig att arbeta vidare med det åtgärdsprogram som MAX IV-styrelsen presenterat.

Åtgärderna fokuserar på tre problem:

• Brist på professionell projektledning
• Otydligheter i beslutskedjan och delegationsordning i organisationen, inklusive styrelsen
• Otillräcklig kommunikation

Med de åtgärder som styrelsen har presenterat för varje område finns nu en tydligt utstakad väg framåt så att alla strålrör ska kunna färdigställas effektivt. Arbetet kommer att följas upp noga framöver.

De anställda på MAX IV gör ett otroligt starkt jobb. Lund har en världsunik anläggning i MAX IV och användare från hela världen kommer dit – sedan 2017 har 300 användare varit där och fler väntar på att få göra experiment.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Projektledning, organisation och kommunikation högsta prio för MAX IV:s strålrörsprogram

MAX IV ska bli klart snabbt och effektivt

Sedan i våras har det stått klart att det finns förseningar i strålrörsprogrammet på MAX IV. Detta framkom i en rapport som MAX IV skickade till Vetenskapsrådet i maj. Uppgifterna skapade oro och många frågor bland annat hos oss och på Vetenskapsrådet som är MAX IV:s huvudfinansiär.

MAX IV är Sveriges största satsning på forskningsinfrastruktur och ett flaggskepp inom svensk forskning. Sedan invigningen 2016 har acceleratorprojektet avslutats framgångsrikt och briljant ljus produceras i maskinen. Strålrören i strålrörsprogrammet har kommit olika långt vad gäller planering och byggande och har olika tidsplaner för när de ska tas i drift. Totalt är 16 strålrör finansierade till dags datum, tre strålrör är driftsatta och ytterligare två är i slutfasen då experter gör slutkalibrering av ljuset innan användare tar dem i bruk.

Förseningar av olika anledningar är inget ovanligt i stora avancerade projekt. I MAX IV:s fall arbetar man inte sällan innovativt med teknologier och idéer som inte provats tidigare. Men det är viktigt att förseningar som uppstår inte kommer som en överraskning till finansiärer och andra intressenter.

Varför kommunikationen brustit är inte intressant i dagsläget, det räcker med att konstatera. Huvudsaken är nu att det sätts in åtgärder för att strålrörsprogrammet ska kunna färdigställas snabbt och effektivt och att kommunikationen blir bättre mellan MAX IV och finansiärerna.

En av åtgärderna som redan satts in är en genomlysning som Vetenskapsrådet lät göra på plats i somras, ”Review of MAX IV’s Project Management”. Genomlysningen hade två syften: att förstå upprinnelsen till de rapporterade förseningarna i strålrörsprogrammet och hur de bäst ska åtgärdas. Det andra var att ge MAX IV råd kring hur de ska kunna omstrukturera sin projektorganisation så att befintliga resurser används bättre.

Rapporten kom nyligen. Den visar på allvarliga brister i projektstyrningen vid MAX IV men presenterar åtta åtgärdspunkter. MAX IV:s styrelse har nu fått i uppdrag av mig att återkomma med en åtgärdsplan baserad på de åtgärder VR:s expertpanel rekommenderat. Detta arbete är högst prioriterat nu. MAX IV:s styrelse ska återkomma efter sitt möte i början av september.

Vi har också fått en rapport från MAX IV:s två rådgivande organ i forskningsfrågor: Scientific Advisory Committee, SAC, och Machine Advisory Committee, MAC. I juni fick de i uppdrag av mig titta på hur långt arbetet har kommit vid MAX IV och i sin rapport ger de en bra bild av de framsteg som hittills gjorts men lyfter även problem och råd i likhet med dem som uppges i VR:s rapport.

Vissa problem gällande process och ledning har vi sett sedan tidigare och där arbetar MAX IV sedan en tid tillbaka med internt konsultstöd för att stärka laboratoriets interna arbete.

Sammantaget ser jag nu att det finns en samsyn kring problemen som ligger bakom förseningarna och som blivit tydliga i och med rapporten från VR, och som även nämns i SAC- och MAC-rapporten. Det finns också en samsyn i att det krävs kraftfulla åtgärder för att strålrörsprogrammet ska färdigställas framgångsrikt, snabbt och effektivt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för MAX IV ska bli klart snabbt och effektivt

Rasismen ska inte få fotfäste i vår tid

I dagens samhällsklimat där jag upplever en ökad vi och dom-mentalitet är det viktigt att påminna om vetenskapens och Lunds universitets historia. Igår var en historisk dag då vi återlämnade kvarlevan av en man till Australien. Mannen var aborigin och hans kvarleva köptes in till universitetet på 1890-talet. Sedan dess har kvarlevan funnits i våra samlingar. På den tiden köptes kvarlevor in från olika delar av världen, ursprungsbefolkningar inte minst, och studerades av vetenskapsmännen och ställdes ut.

Man kan inte döma universitetet för den samhällssyn som rådde då även om jag personligen förfasas över människosynen. Sådan var tiden. Men vi har ett stort ansvar att idag göra allt vi kan för att ursprungsbefolkningar kan återfå sina förfäder och återbegrava dem bland de sina. Som universitet har vi ett stort ansvar att berätta om de övergrepp som gjorts och försöka ställa dem till rätta. Genom att återlämna kvarlevor kan vi nå försoning och förlåtelse. Jag är stolt och lättad över att vi kunde göra det på det värdiga sätt som vi gjorde igår, och även vid de gånger då vi tidigare överlämnat kvarlevor ur våra samlingar till sina ursprungliga hem och begravningsplatser.

Som universitet har vi också ett stort ansvar att stå upp för våra grundläggande värderingar: respekt för allas lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Vi har ett gemensamt ansvar i samhället att se till att rasism, som ju faktiskt insamlingen av kvarlevor från ursprungsbefolkningar till viss del handlade om, inte kan få fotfäste i vår tid.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Rasismen ska inte få fotfäste i vår tid