Erik Renström

Idag och i morgon ägnas åt universitetsstyrelsen med delvis nya och mycket välkomna styrelseledamöter. Under ett internat med seminarier och diskussioner ena dagen och regelrätt styrelsemöte dag 2 kommer en stor del av punkterna att handla om universitetets framtid på kortare och längre sikt.

I universitetsledningen har vi stort fokus på omvärldsfaktorer som kan komma att påverka högre utbildning och forskning framöver. Att navigera i geopolitisk osäkerhet, världsekonomisk oro, digitalisering och AI samt klimatförändringar är en grannlaga uppgift för alla organisationer. Universitetet befinner sig också på en internationell arena med hård konkurrens och som även innebär säkerhetspolitiska utmaningar.

Kontinuerlig omvärldsanalys har lett universitetet fram till den plattform för strategiarbete som vi nu arbetar efter och som ger oss just en plattform att stå på. Trots allt måste vägval göras även om omvärldsläget är mycket svårbedömt och framtiden ter sig mer oviss än för bara ett decennium sedan. Universitetets 350 år av akademisk utveckling och excellens ger dock en rejäl tyngd på gungig sjö – och för att hålla kurs på farkosten Lunds universitet ska vi hålla fortsatt stadig blick mot horisonten, förhoppningsvis upptäcka blindskären på vägen och kunna navigera runt dem.

De tre ledord som genomsyrar utvecklingsområdena i plattformen är digitalisering, hållbarhet och innovation. Vi får under styrelseinternatets seminariedel särskild anledning att diskutera omvärld med tema innovation. En färsk rapport ”Lunds universitet via innovation till världen och tillbaka” ligger till grund för diskussionerna. Den är också en bra utgångspunkt för det intensifierade arbete universitetet gör för att bidra till EU:s innovationsagenda samt för att utveckla innovationsdistrikt och s.k. innovationsdalar. Universitetets ambitioner är att tydliggöra och synliggöra den starka innovationsmiljö som finns inom och omger Lunds universitet. Detta synliggörande arbete görs dels för ökad samverkan, dels för ökad extern profilering och internationellt genomslag.

Lunds universitet befinner sig i en av världens mest innovativa regioner och är en motor i hela det regionala innovationsekosystemet. Detta attraherar såväl finansiering som kompetens men innovation är också en viktig faktor för den gröna och digitala omställningen. Även regeringen har stort fokus på innovation och har aviserat att innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen kommer att kretsa kring ”excellens, internationalisering och innovation”. Lärosätenas underlag till propositionen ska lämnas i oktober och under styrelseinternatet får vi möjlighet att diskutera Lunds universitets kommande inspel.

Vid Lunds universitet finns ett stort antal ämnesområden med egna förutsättningar för innovation. Inte sällan och mycket oförtjänt hamnar områden som humaniora och samhällsvetenskap i skymundan i förhållande till naturvetenskap, medicin och teknologi när innovation kommer på tal. Men även humaniora och samhällsvetenskap bidrar i allra högsta grad till innovation, till exempel visar rapporten som nämns ovan att även om majoriteten av de publikationer som citeras i patenthantering kommer från naturvetenskap, medicin och teknologi citeras publikationer från humaniora och samhällsvetenskap i relativt stor omfattning.

Innovation är också svårmätt materia. Det är förvisso relativt enkelt att räkna patent men svårare att mäta innovation där patent inte är aktuellt. Färre än hälften av svenska innovationer blir patenterade och det inte heller alla patent som kommersialiseras och blir till innovationer. Jag passar därför på att lyfta det arbete som görs inom de humanistiska och teologiska fakulteterna (HT). De har sedan 2021 uppmuntrat och stöttat utvecklingen av idéer som kan bli innovationer genom att utlysa medel tillsammans med LU Innovation. Syftet med utlysningen är att stimulera utvecklingen av idéer som nyttiggör forskning med anknytning till HT fakulteternas olika forskningsfält.

Medlen ger anställda vid HT fakulteterna som bedriver forskning eller forskarutbildning möjlighet att arbeta med en idé med innovationspotential under ett år. Upp till 150 000 kr per projekt har hittills delats ut till sammanlagt 14 idéer. Utöver finansieringen får projekten rådgivning och stöd av LU Innovation under arbetets gång. Satsningen är ett utmärkt exempel på hur man kan bredda innovationsstödet vid Lunds universitet och intresset för att söka ökar successivt. Utlysningen har även väckt intresse på andra lärosätens innovationskontor.

Jag kommer att återkomma om såväl innovation som proposition framöver – två ämnen som kommer att påverka universitetet på kort och lång sikt.
Erik

I dessa dagar har jag haft all anledning att fundera på gränstrakter – både de gränser som ska hållas och förtydligas och de som behöver suddas ut till förmån för samarbete. Lunds universitet är ett barn av just gränstrakter – en institution som bildades mitt under dansk-svensk rivalitet. År 1666 när universitetet bildades var Sverige en stormakt som ett knappt decennium tidigare hade erövrat Skåne från Danmark.

I förra veckan firades nationaldagen den 6 juni stort då det var 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung vid ett riksmöte. Händelsen kan ses som startskottet för Sverige som en enad nation och det är detta firande som fått mig särskilt att fundera på Lunds universitets roll i gränstrakter. I egenskap av rektor har jag varit inbjuden till flera nationella och högtidliga festligheter med anledning av 500-årsfirandet – ett firande som fått en speciell innebörd i dessa geopolitiskt instabila tider. Sverige ansöker om Natomedlemskap och värden som byggts upp, inte minst i Sverige, under lång tid såsom demokrati och mänskliga rättigheter hotas i flera delar av världen. Riksdagens talman Andreas Norlén skrev på DN Debatt den 6 juni ”Händelserna för 500 år sedan minner om vikten av varje lands rätt att gå sin egen väg, att utforma sina institutioner och så småningom att bygga demokratin.”

Det är i princip så vi inom akademin brukar formulera oss när vi önskar större autonomi från statsmakten, akademisk frihet och en armlängds avstånd till politiken. Det är med tydlig gränsdragning mot omvärlden som universitet kan hjälpa till att underhålla demokratin som aldrig kan tas för given, inte heller i Sverige. Det har också blivit tydligt att omvärlden kräver att universiteten tydliggör sina gränser i de samarbeten som vi initierar eller har. Ryska statliga samarbeten känns idag avlägsna men de samarbeten som ifrågasatts mest på senare tid i media och debatt är de svensk- kinesiska samarbetena. Och här har strålkastarljuset varit särskilt riktat mot universitet och högskolor. Att utbildningsministern abrupt beslutade om kortare mandatperiod för universitetsstyrelser för inte så länge sedan gjordes t.ex. med ”bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna” för att citera departementet.

Lunds universitet har kommit långt med öppenhet kontra gränsdragning. Samtidigt som arbetet med öppen vetenskap pågår kraftsamlar sektorn i stort och Lunds universitet som sådant kring globalt ansvarsfullt engagemang. Det inbegriper en mängd olika frågor som informationssäkerhet, dataskydd, risk för dubbel användning, etiska och värdegrundsöverväganden, personlig säkerhet m.m.
I dessa gränsdragningens tider behöver vill jag dock slå ett slag för det öppna samhället och de goda samarbetena över internationella gränser. Endast samarbete bidrar till att forskning och utbildning kan utvecklas och vara en del av lösningen på de komplexa utmaningar världen står inför. Därför är jag både stolt och glad över att Lunds universitet är en eftertraktad plats för internationella konferenser och besök och en eftertraktad institution för internationella studenter och forskare.

I denna och nästkommande vecka hålls ett antal internationella möten och konferenser här i Lund och i samarbete med Lunds universitet. Just i dessa dagar, den 12–14 juni står Lunds universitet värd för EUGLOH Annual Summit då alla våra åtta samarbetspartner kommer till Lund.

Nanolund är medarrangörer för det vartannat år återkommande Euronanoforum som hålls nu, den 11-13 juni. Industri, akademi, politiker och intresseorganisationer samtalar tillsammans om nanoteknologi och dess utveckling.

Som en del av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd förläggs en konferens om forskningsinfrastruktur i Lund den 19–20 juni med temat “The Potential of Research Data: How Research Infrastructures Provide New Opportunities and Benefits for Society”. De inbjudna deltagarna gör bland annat besök på forskningsinfrastrukturerna ESS och MAX IV.

I dessa gränstider ska universiteten fortfarande kunna vara en plats för utbyten och samarbeten inom akademin, med politik, näringsliv, offentlig sektor och medborgare. Även kontroversiella besök ska kunna tas emot eftersom en akademi är en plats för möten över gränser och diskussion och idéutbyten. Det måste skava mellan varven – annars är det ingen akademi. Jag använder Norléns ord igen men i mitt sammanhang: Akademin behöver gå sin egen väg, utforma sina institutioner och bygga demokratin. Jag lägger dock till: Med samarbete och ansvar.
Erik

I juni händer något särskilt med universitetets atmosfär när högtidliga avslutningsceremonier och efterföljande examensfester präglar campus. Det är brytningstid och snilletid. När det ”gamla” och givna får ett avslut öppnas möjlighet till nytt. Kunskap, kreativitet och idéer är redo att blomma ut.

Exempel på projekt som nu går från frö till blomma är två nya centrumbildningar som förberetts under en tid. Idag har Lunds universitet fattat beslut om att inrätta ett fakultetsöverskridande centrum för avancerade läkemedel s.k. ATMP. Centrumbildningen LU-ATMP blir organisatoriskt placerad på Medicinska fakulteten och kommer att utgöra en del av en nationell infrastruktur med ledande universitet, universitetssjukhus och aktörer inom industrin för livsvetenskaper.

ATMP, avancerade terapiläkemedel, är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener och med dessa kan sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, cancer och diabetes behandlas på helt nya sätt. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus bedriver världsledande forskning inom området sedan många år tillbaka och i olika forskargrupper. Även innovationssystemet i och omkring Lund är starkt och brett engagerat i ATMP-utveckling. Jag har skrivit flera gånger om ATMP här i bloggen, bland annat om vikten av nationell samordning inom området
för att möta den internationella konkurrensen men också för att svenska patienter ska få tillgång till de senaste behandlingarna som utvecklas fort. LU-ATMP kommer att bli en riktigt stark nod i en nationell infrastruktur.

Ytterligare en centrumbildning är på väg när Lunds universitet förstärker sitt arbete inom handel och logistik på Campus Helsingborg, CH. Förslaget om ett Centre for Retail and Logistics, REAL, och dess innehåll har klubbats av styrelsen för CH och under hösten 2023 fortsätter etableringen. REAL profileras mot hållbarhet, digitalisering och ett förändrat arbetsliv – med andra ord de stora utmaningar som handel och logistik har att hantera. För att möta de nya behov branschen har och för att stärka profileringen av handel och logistik på CH är ett internationellt konkurrenskraftigt centrum viktigt för att samla den forskning och utbildning som idag bedrivs vid universitetet.
Erik

I Lund känns det alltid som att maj hyllar vetenskapen på det allra finaste sätt. Lundagård spricker av skiraste grönska, syrendoften ramar in både forskningen och forskarna. Sällan samlas väl så många svart-vit-högtidsklädda akademiker på ett och samma ställe som under doktorspromotionen. Och vilken mix av kunskap – från de färskaste doktorer till de erfarnaste jubeldoktorer. Lägg därtill de många spännande hedersdoktorerna som ger denna festliga ceremoni extra guldkant. Att få vara del av detta är stort. Jag tror alla som går i processionen eller ser den från åskådarplats känner samma sak.

Doktorspromotionen är ett utmärkt sätt att visa fram all den forskning som bedrivs vid fakulteterna. Jag bockar och bugar för det tålmodiga arbete som gjorts under åren och som lett fram till en färdig avhandling och till ökad samlad kunskap för universitetet och samhället.
Sammetshatten av för doktorerna!
Erik

På måndag den 8 maj kommer Debatt i Lund att handla om huruvida klimatforskare också bör vara aktivister. Redaktionen för Debatt i Lund har valt ett djärvt ämne och det säger jag utifrån de som kontaktar mig eller universitetet i stort. Ämnet blir lätt polariserat, politiserat och därmed svårdiskuterat. Antingen tycker människor illa om att forskare är aktivister eller, och i lika stor utsträckning, blir jag kontaktad av personer som tycker att universitetet tydligt borde backa upp de forskare som också är aktivister. På senare tid har särskilt klimataktivister blivit uppmärksammade genom media och kontakterna till universitetet har handlat om dessa. Även om vi vinnlägger oss att svara alla övertygar eller tillfredsställer inte svaret alla. Huruvida måndagens diskussion mynnar ut i något annat än klara ståndpunkter för det ena eller andra återstår att se – och att lufta frågan i ett offentligt och ordnat samtal är ett sätt för universitetet att låta olika perspektiv komma fram. Jag vill inte föregripa måndagens samtal men tänker att jag kan bjuda på hur jag brukar svara brevskrivare – oavsett om de menar att universitetet tydligt ska stå upp för forskare som bedriver aktivism eller tvärtom, menar att aktivism bland forskare är förkastligt.

Lunds universitets värdegrund är mycket tydlig: ”Lunds universitets värdegrund är förankrad i de lagar som en svensk, statlig myndighet ska följa. Verksamheten ska värna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde samt står bakom demokratiska principer och mänskliga fri- och rättigheter.”

Den akademiska friheten innebär bl.a. att varje forskare har rätt att fritt välja forskningsämne och metod samt fritt publicera sina resultat utan påtryckningar eller repressalier. Den innebär även att fritt kunna prata om forskning, antingen sin egen eller forskning i ett bredare perspektiv, i det offentliga samtalet eller debatten. Lunds universitet värnar den akademiska friheten och den är också ett fundament för demokrati.

Lunds universitet vill och uppmuntrar forskare att delta i den offentliga samhällsdebatten då vi menar att universitetet har mycket kunskap som är viktig för allmänhet och beslutsfattare att känna till. Universitetet har också ett stort ansvar för att den kunskap och de innovationer som tas fram här kommer samhället till godo och att kunskapen förmedlas bland annat till politiker så att de kan fatta välgrundade politiska beslut. Det görs dagligen – forskare vid Lunds universitet har många kontakter med medborgare, politik, näringsliv och offentlig sektor för att utbyta såväl erfarenheter som kunskaper. Forskare deltar också i media, i traditionell media och i sociala medier, för att föra ut kunskap till en bredare och större publik. Det är upp till varje forskare att själv bedöma och avgöra på vilket sätt som man bäst förmedlar sin kunskap – det bestämmer inte universitetet.

I detta ligger ett stort ansvar på varje forskare, inte minst i ett samhällsklimat där kunskap och åsikter riskerar att sammanblandas. Forskare som väljer att delta i offentliga debatter eller diskussioner behöver således noga fundera på vilka etiska överväganden som kan behöva göras. Av detta skäl har Lunds universitet tagit fram etiska principer för forskningskommunikation. Korrekthet, relevans, osäkerhetsfaktor, vetenskaplig status, upphovsman, perspektiv och att vara transparent kring intressekonflikter är goda principer.

Vad gäller att använda sin forskartitel då den inte är relevant för sammanhanget är just ett sådant etiskt spörsmål som varje forskare bör ställa sig. En akademisk titel eller tillhörighet till universitetet ska inte överutnyttjas för att få fördelar att komma in i debatter eller bli lyssnad på. Det är dock sällan enkelt att avgöra var en forskares expertområde eller engagemang börjar eller slutar och avgörs bäst av forskaren själv.

Vid ett universitet har anställda och studenter mycket stor frihet att tycka och tänka fritt på sin arbetsplats utan att arbetsgivaren kan eller ska agera. Vad anställda gör och säger på sin fritid och som privatperson har inte arbetsgivaren Lunds universitet med att göra. Inte heller kan arbetsgivaren ha synpunkter på någons politiska åsikter eller religiösa tro eller annat som är lagstadgade rättigheter för alla medborgare. Således är det upp till varje medborgare att använda sina rättigheter på det sätt man finner bäst för att påverka samhället.

Fler infallsvinklar (för det finns många) på detta ämne lämnar jag för tillfället åt måndagens Debatt i Lund och till forskarna och publiken som deltar där!

Erik

I går skrev jag om Lunds universitets nya ledamöter i universitetsstyrelsen som börjar sin mandatperiod på måndag den 1 maj. Lika glad som jag är över att dessa utmärkta personer vill engagera sig via styrelsearbete för universitetets räkning, lika irriterad är jag över det beslut som regeringen kom med i veckan och som gäller förkortad mandatperiod för universitets- och högskolestyrelserna. Regeringens motivering lyder: ”Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna.”

Vi rektorer vid landets lärosäten har genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, reagerat mycket kraftigt på detta hastigt meddelade beslut och en gemensam skrivelse från oss har skickats till regeringen med uppmaning att omedelbart tänka om.

Erik

Jag har snart varit i Australien i en vecka, dels för en studieresa där jag fått möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor på University of Melbourne, dels för ett årsmöte för alla medlemmar i det internationella nätverket U21 på University of Queensland. Hållbarhet, forskningssamarbeten, objektbaserat lärande, kultur och innovation är bara några av de ämnen som passerat och inspirerat dessa dagar. Universitet världen över delar många förutsättningar och utmaningar. En sak som de inte har i andra länder är däremot siste april och första maj-firande. Mina rektorskollegor är amazed när jag pratar om denna studenttradition. Snart är det dags i Lund igen!

Idag vill jag dock främst, låt vara från andra delen av jordklotet, hälsa en delvis ny universitetsstyrelse varmt välkommen till Lunds universitet! Regeringen har beslutat att Ingrid Petersson blir Lunds universitets styrelseordförande från den 1 maj. Ingrid Petersson känner vi i sektorn särskilt väl och då som kort och gott ”IP”. Hon har bland annat varit generaldirektör för forskningsfinansiären Formas och det är naturligtvis en stor tillgång för ett forskningsstarkt universitet som Lunds med den bakgrund som Ingrid Petersson har.

Avgående styrelseordförande Jonas Hafström höll sitt sista möte som ordförande nu i april och har under alla år som ordförande varit en fantastisk ambassadör för universitetet. Och parallellt med att de nya ledamöterna i styrelsen introduceras i maj inför sitt första möte i juni kommer universitetet att avtacka Jonas Hafström med bland annat ett panelsamtal, som jag tycker speglar Hafströms internationella bakgrund och erfarenhet mycket väl. Panelsamtalet har titeln ”Geopolitikens återkomst” och hålls den 10 maj i Palaestra.

Erik

Under fredagen har jag varit i Stockholm och i princip hela dagen har tillbringats på Karolinska Institutet, KI, där jag och kollegor från runt om i Sverige har diskuterat två mycket angelägna frågor: ”Hur skapar vi nationella infrastrukturer för klinisk forskning och vård” och ”Hur organiseras och samordnas en nationell infrastruktur för utveckling av avancerade terapier, ATMP?”

ATMP är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. Cancer, Parkinsons sjukdom och diabetes är exempel på sjukdomar som kan behandlas med dessa nya metoder. Sverige som land ligger mycket långt fram i ett internationellt perspektiv när det gäller att utveckla ATMP. Och i Sverige är Lunds universitet ett av de ledande lärosätena inom cell-, vävnads- och genterapi. Här finns till exempel Stamcellscentrum som redan utvecklat ett antal av de ATMP som är i klinisk prövning och som har fler produkter under utveckling med potential att nå hela vägen till patienter. Här finns också en av landets noder i Wallenberg centrum för molekylär medicin där internationellt rekryterade unga forskare och kliniska forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus samarbetar framgångsrikt sedan länge.

Precis i veckan släpptes en nyhet om en patient med Parkinsons sjukdom som fått nya dopaminproducerande stamceller transplanterade inom projektet STEM-PD och där cellerna för första gången testas kliniskt. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds universitet.

Utvecklingen inom detta område går fort framåt, men inte bara i Sverige utan i många länder i världen. Den internationella konkurrensen är stenhård och globalt ökar satsningarna på ATMP mycket snabbt. Under en längre tid har ett antal lärosäten och sjukhus uppvaktat regeringen med förslag på hur Sverige bör satsa, finansiera och organisera forskning och sjukvård så att vi inte bara kan vara världsledande på området utan också att dessa behandlingar ska komma svenska patienter till godo.

Framförallt behövs en nationell infrastruktur som utgörs av universitet och universitetssjukhus i ett nätverk. Dessutom behövs ökade statliga investeringar i sådan grundforskning som har relevans för cell-, vävnads- och genterapier och som utförs i nära samverkan med universitetssjukvården och industrin kring livsvetenskaper. Det ekosystem som omger ATMP från grundforskning till behandling av patienter består av många aktörer inom akademi, sjukvård och näringsliv samt specialistkompetenser och infrastrukturer såsom laboratorier. För att detta ekosystem ska fungera så bra som möjligt krävs helhetssyn och robust statlig finansiering. De paneldiskussioner och samtal som vi har fört i Stockholm idag har förts med ett helt färskt beslut från regeringen i ryggen: Vinnova får i uppdrag att etablera ett nationellt innovationskluster för kommersialisering, kompetensutveckling och produktionskapacitet för avancerade terapier.

Uppdraget är ett viktigt steg i rätt riktning och det är väldigt glädjande att regeringen visar ett tydligt engagemang för att utveckla ATMP. Men för att svensk forskning och innovation ska behålla sin ställning behövs även investeringar. De investeringarna bäddar för ekonomiska vinster – men viktigast av allt är hälsovinsterna eftersom sjukdomstillstånd som tidigare inte haft någon verkningsfull behandling kan få det.

Om vi tar exemplet med Parkinsons lever cirka 20 000 personer i Sverige med sjukdomen idag. Dagens standardbehandling för dessa patienter är läkemedel som ersätter förlusten av dopamin, men effekten av en sådan behandling minskar över tid och den orsakar biverkningar. Istället vore det bättre med behandlingar som kan reparera skadade strukturer i hjärnan eller som kan ersätta de dopaminproducerande nervcellerna som bryts ned vid Parkinsons sjukdom. STEM-PD-studien testar just detta – att få fram en stamcellsterapi med målet att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler.

Sverige och Lund har fantastiska möjligheter att bli världsledande inom ATMP och med rätt och riktat stöd från regeringen når vi det uppsatta målet till 2030.
Erik

I mars 2002, närmare bestämt den 22 mars, undertecknades ett väldigt speciellt avtal: att bilda ESS-Scandinavia Consortium. Avtalet tecknades under en ceremoni på Köpenhamns universitet och konsortiet blev avsändare för den skandinaviska intresseanmälan att förlägga ESS, European Spallation Source, till Öresundsregionen – med Lund som främsta alternativ.

Man kan inte låta bli att undra, så här ganska exakt 21 år senare, om någon då kunde föreställa sig vilken framgång det skandinaviska samarbetet skulle bli. Eller vilken betydelse ESS sedan dess har fått för europeisk, nationell och regional utveckling och för samarbete över gränser.

I den långa raden av män som brukar föras fram och hyllas för de framgångsrika förhandlingar och överenskommelser som bidrog till att forskningsanläggningen ESS slutligen kom till Sverige och landade på åkern utanför Lund – finns också viktiga kvinnor – och framförallt en: Boel Flodgren. Det var hon som var rektor för Lunds universitet vid bildandet av konsortiet och det var hon som undertecknade avtalet i Köpenhamn.

Idag, den 8 mars, på internationella kvinnodagen är det henne jag väljer att lyfta, inte bara som förebild för kvinnor utan som förebild för mig som rektor. Boel Flodgrens egen bakgrund är inom en ”torr fakultet” – hon är professor emerita i handelsrätt – men trots att satsningen på ESS låg långt utanför hennes egen akademiska hemmaarena hade hon förmågan att se det strategiska värdet av satsningen.
Boel Flodgren är den enda kvinna som hittills varit rektor för Lunds universitet och den ojämnt fördelade statistiken kan man orda mycket om en dag som denna. Men hon är inte bara den enda kvinnan utan också, vill jag påstå, en av de mest framsynta rektorer vi har haft vid Lunds universitet.
Erik

Idag är det snart ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det ljus som världen då kunde skönja efter att pandemin började släppa sitt grepp skymdes återigen av de mörkaste moln i februari 2022. Krigets fasor och det mänskliga lidandet som fortfarande pågår i vårt närområde är naturligtvis det som bekymrar mest men kriget har också spätt på en orolig ekonomi med höga energipriser. Vi ser också hur inflationen och höga kostnader påtagligt påverkar inte bara universitetet utan även hela samhället – svenska hushåll, företag och kommuner.

Så här i februari är det just ekonomin som tar upp merparten av Universitetsstyrelsens mötestid. Dels har styrelsen idag fattat beslut om årsredovisningen för 2022, dels har styrelsen fattat beslut om totalbudget för 2023. Vi har också diskuterat universitetets ekonomiska flerårsprognos med mera.

Låt mig börja med ljusglimtarna: Det går bra för Lunds universitet! Omsättningen förra året landade på drygt 9,9 miljarder. Även om det inte är ett självändamål att öka omsättningen går det att hitta en särskilt glädjande siffra i denna ökning: de externa bidragen ökade med nära 300 miljoner kronor jämfört med året innan. Det visar att universitetets forskning står sig väl i konkurrens om finansiärernas medel.
Universitetet uppfyller sitt utbildningsuppdrag på 2,3 miljarder kronor – vilket visar att universitetets utbildningar är attraktiva och att de platser vi förberett fylls. Enbart några få lärosäten i Sverige förutom Lunds universitet når upp till sitt takbelopp (maxbeloppet som universitetet kan använda för utbildning på grund och avancerad nivå) under 2022.

Även innevarande år räknar universitetet med att omsättningen ökar och att vi i slutet av året passerar en omsättning på 10 miljarder kronor. Men i dessa siffror syns också en inbromsning. Samtliga fakulteter redovisar ett underskott i sina budgetar för 2023. Den totala budgetens resultat för 2023 visar ett underskott på 100 miljoner kronor, fördelat på ett underskott på cirka 10 miljoner kronor inom utbildning och ett underskott på cirka 90 miljoner kronor inom forskning.

Vi behöver ha beredskap för att universitetet ekonomi kommer att vara ansträngd även de kommande åren. Hög inflation gör att vi inte kan förvänta att intäkterna ökar i samma takt som kostnaderna.

Lunds universitet har en buffert i form av myndighetskapital och det är i bistra tider, som nu, detta myndighetskapital kan komma till användning. Denna buffert kan också bidra till att de satsningar som planeras i verksamheterna, inte minst inom campusutveckling, kan genomföras.

Erik