Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Vi vänder blickarna mot Väst

Världens blickar dras, vare sig man vill det eller ej, till USA:s president och alla de utspel som han gör. Jag är mycket bekymrad över vad Trumps ombytliga agenda får för konsekvenser, inte bara för världspolitiken och säkerhetsläget i stort, utan även för att en instabil världspolitik riskerar forsknings- och utbytessamarbeten. Det kan handla om att akademisk frihet hotas och att gränsöverskridande samarbeten riskeras när nationalism och protektionism breder ut sig.

Vi har därför all anledning att blicka västerut och se hur vi kan stärka våra forsknings- och studentsamarbeten med USA. Idag har jag och flera fakulteter träffat ledningen för Denver University i Colorado på plats här i Lund för att diskutera hur vi kan stärka vårt uppskattade partnerskap. Denver är skickliga på studentutbyten och skickar runt 70 procent av sina studenter utomlands. Vi ger tillsammans Global Master’s – ett femårigt utbildningsprogram som bygger på Denvers Bachelorprogram och vårt Masterprogram. Konceptet som det bygger på är speciellt eftersom det går utöver traditionellt studentutbyte och är det första av sitt slag för Lunds universitet. Det är också det första programmet i Sverige som sker i samarbete med ett amerikanskt universitet. Under vårt möte visade Denver å sin sida stort intresse för Lunds Forskarskola inom Agenda 2030 – något som de själva funderat länge på att inrätta men inte hittat formerna för.

I USA finns några av världens bäst rankade universitet och vi gör också studiebesök med jämna mellanrum dit, senast i våras var jag på en delegationsresa till USA och Kanada. Prorektor Sylvia Schwaag Serger har också initierat ett samarbete med USA. I projektet CALIE (Collaboration, Academic Leadership & Innovation in Higher Education), ingår tre andra forskningstunga universitet:  Uppsala, Stockholm och Göteborg och från USA ingår tre ledande universitet: UC Berkeley,  Stanford University och University of Washington.

Projektet fokuserar på hur man kan förnya utbildning och akademiskt ledarskap. Även om det är stor skillnad mellan de svenska och de amerikanska universiteten som ingår i CALIE, inte minst ekonomiskt, så delar vi samma samhällsutmaningar och komplexa problem. När stora förändringar sker i samhället, i ekonomier och på arbetsmarknaden ställs större krav på vidareutbildning och kompetensutveckling genom hela livet. Denna utveckling behöver vi som universitet möta genom relevant utbildning, inte minst för att tillgodose behovet av livslångt lärande.

I förra veckan var de svenska universiteten i projektet på plats i USA för att diskutera erfarenheter och initiativ inom bl.a tvärvetenskapliga utbildningar och uppdragsutbildning.  Benchmarking och erfarenhetsutbyte med världens ledande amerikanska universitet är oerhört betydelsefullt för vår egen utveckling och det ska bli mycket intressant att se hur vi kan ta vidare de erfarenheter som nu görs i projektet.

Torbjörn

 

11 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frossa i framtiden – kunskap från alla håll under Framtidsveckan

Många kloka ord har sagts om att förutse framtiden. Författare, filosofer, forskare, politiker, företagsledare – alla har vi funderat på hur framtiden kommer att te sig och inget har väl, mer än just framtidstankar, gett upphov till fantasier, antaganden och visioner. Vissa beslut måste också fattas baserade på antaganden om framtiden.

Inte sällan har de som vågat sig på att förutspå framtiden narrats av eftervärlden, när det visat sig att exempelvis teknikutvecklingen gått åt ett helt annat håll än vad man då, när antagandet gjordes, trodde eller kunde se vidden av. Som när journalisten Herbert Söderström dömer ut ”hemdatorernas” användning i tv-programmet ”Dokument utifrån” 1984 och menar att ”telefonnummer hittar man enklast i telefonkatalogen” och att boken överträffar datorn på alla plan. ”Boken är ett sällsynt bra sätt att förvara en stor mängd information i”, konstaterar han och tvivlar också starkt på att vi kommer att boka biljetter via ”hemdatorn” i framtiden. Men Söderström hade delvis rätt – för utan internet som han inte hade i åtanke när han pratade om ”hemdatorn” kopplad till en tv-skärm – hade vi inte suttit hemma och bokat biljetter. Och hade inte ”hemdatorerna” utvecklats kanske vi inte haft någon större nytta av dem.
Se det klassiska klippet med Söderström på Youtube här:

Det är lättare att vara efterklok än att se in i kristallkulan. Och idag antar vi att nästa stora tekniksprång som möjliggörs av artificiell intelligens, kommer att påverka samhället på flera plan, tex inom transport, industri, i hemmet, inom vården, inom ekonomi och utbildning. Men exakt hur denna omställning kommer att se ut vet vi inte, inte heller med vilken hastighet omställningen kommer att ske.

Så varför ska då Lunds universitet ordna en Framtidsvecka?

Allt är trots allt inte oförutsägbart. Genom omvärldsanalyser och spaningar kan vi se riktningar. Genom kunskap kan vi fatta mer välavvägda beslut. Från historien kan vi lära oss vilka rätt eller fel som gjorts tidigare när vi ser ett skeende upprepa sig. Det är dessutom både lärorikt och roligt att försöka föreställa sig framtiden och framtidsspaningar kräver en mängd kunskap från flera håll – något som passar tvärvetenskapen vid Lunds universitet bra.

Framtidsveckan, som är Lunds universitets första, hålls den 14-20 oktober. Under veckan diskuterar forskare från alla fakulteter kring de stora framtidsfrågorna och med många olika infallsvinklar. Veckan kommer att bli ett årligt evenemang och temat för denna premiärvecka är ”Omställningar”.

Det är ett otroligt späckat och fint program som alla fakulteter bidrar med. Och jag är säker på min relativt korta framtidsspaning: Veckan kommer att bli lärorik, inspirerande, rolig och spännande!
Torbjörn

07 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fart framåt för att främja internationaliseringen

För Sverige är öppenhet och internationella kontakter förutsättningar för att kunna bedriva handel och konkurrera på en större marknad än vad Sverige utgör. Sverige är ett litet land och industrin och näringslivet är beroende av export. Lunds universitet är på samma sätt beroende av internationella kontakter för att kunna delta i den världsomspännande forskning som bedrivs, inte minst inom Agenda 2030. Nästan hälften (45 procent) av alla forskarstuderande i Lund är internationella. Vi har dessutom flest internationella studenter av alla svenska universitet.

I den strategiska planen är ett av de prioriterade målen att fortsätta utveckla universitetet som internationellt lärosäte. I dag har jag beslutat om en Handlingsplan för internationalisering vid Lunds universitet 2019-2021. I den identifieras de behov av förbättring och förändring som ytterligare kan bidra till att främja internationaliseringen vid universitetet.

Handlingsplanen är omfattande och greppar om alla de beståndsdelar som internationalisering innefattar, från rekrytering till stöd för studenter och forskare som är här. Därutöver ökad kunskap, utökat kursutbud och förändrade arbetssätt, anpassade för en internationell miljö. Den berör också vikten av fördjupat internationellt samarbete för att utveckla kvaliteten på forskning och utbildning – det rör t.ex studenters rörlighet och ökat deltagande i EU:s ramprogram och samarbeten.

Gällande rekrytering har Lunds universitet nyligen ansökt om EU-kommissionens ”HR Excellence in Research Award”. Denna certifiering får organisationer som följer den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden för rekrytering av forskare, The European Charter for Researchers och The Code of Conduct for the Recruitment of Researchers.

Att universitetet håller hög nivå i arbetet med rekrytering och arbetsförutsättningar är ett viktigt steg för vi ska vara en attraktiv arbetsplats för forskare, nationellt som internationellt.
Arbetet med att sammanställa den handlingsplan och analys som kommer att ligga till grund för certifieringen är i full gång. Läs mer på projektets blogg om arbetet som bl.a innefattar ett stort antal forskarintervjuer.

Med globaliseringen och ökad internationalisering sätts också universitets samarbeten ibland på prov. Det är inte oproblematiskt att samarbeta med länder med odemokratiskt styrelseskick, bristande respekt för mänskliga rättigheter eller som gravt åsidosätter akademisk frihet. Lunds universitet behöver ta mycket mer medvetna beslut, på alla nivåer, kring vilka samarbeten som ska initieras och upprätthållas än vad som görs idag. Det efterfrågas också mycket kunskap från chefer, forskare, studenter och teknisk-administrativ personal kring hur man ska hantera samarbeten med länder som är problematiska av ovanstående skäl. Checklistor, kurser och annat material planeras nu lokalt och i samarbete med andra lärosäten. Vi behöver också se till att vi har en nationell kunskapsbas för dessa frågor – eftersom de inte är specifika för ett enskilt lärosäte.

Etikrådet har också, i det första numret av sin skriftserie, uppmärksammat utlandsstudier och etiska aspekter i samband med dem.

Torbjörn

03 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Etthundrade artikeln i The Conversation

I veckan publicerades den hundrade artikeln i The Conversation  med en forskare från Lunds universitet. Det är Paul O’ Shea vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier som skrivit  ”World leaders are actually going out of their way to cosy up to Donald Trump – just look at Japan”, tillsammans med en kollega vid Tokyo universitet.

Det var i januari 2017 som Lunds universitet gick med i The Conversation. Vi i ledningen ville med medlemskapet göra något aktivt så att forskare kan bidra med mer kunskap i tider då falska nyheter breder ut sig i sociala medier och kunskapsmotståndet i samhället verkar öka. Detta samtidigt som traditionella mediehus fått allt svårare att klara sig ekonomiskt, vilket bland annat drabbat forskningsjournalistiken.

Att vi nu har kommit upp i hundra artiklar sedan Lunds universitet blev medlem tycker jag är ett fantastiskt resultat.  Stort tack till alla forskare, ett drygt 80-tal, som bidragit till detta!

Det är dessutom en väldigt fin spridning av ämnen i artiklarna som verkligen visar vilken bredd på kunskap som finns vid Lunds universitet.

The Conversation låter forskarna själva skriva populärvetenskapliga artiklar och analyser. Efter redaktionell handpåläggning i samarbete med skribenten publiceras artiklarna med s.k creative commons på sajten. Det innebär att andra mediehus runt om i världen kan plocka upp artiklarna och återpublicera dem i sina egna kanaler – på nätet eller i tidning.

Konceptet är genialt, inte minst för att skribenterna får direkt feedback med statistik på hur mycket artikeln lästs och var den återpublicerats. Inte sällan plockar stora, internationella mediehus upp artiklarna från The Conversation.

Vi var det första svenska universitet som blev medlem i den brittiska delen av The Conversation där även ett 70-tal brittiska universitet och finansiärer är med och bidrar. Sedan en tid tillbaka har även Stockholms universitet gått med vilket förhoppningsvis gör att fler i Sverige kommer att få upp ögonen för The Conversation. Min förhoppning är att vi ser ännu fler svenska universitet ansluta sig inom inte allt för lång tid. Många har frågat oss om hur det fungerar och visat intresse för ett medlemskap.

Gå gärna in på The Conversation för att läsa mer och för att pitcha en artikelidé.

Du kan också få hjälp här vid universitetet att bolla en idé som du har.

Och passa gärna på att träffa The Conversations svenska redaktör som besöker Lunds universitet med jämna mellanrum för att fånga upp artikelidéer eller hålla workshops i populärvetenskapligt skrivande. Ett nytt besök planeras i höst!

Torbjörn

02 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ämneslärarutbildningen utreds av Lars Haikola

”Arbetet med lärarförsörjning är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor” konstaterar regeringen i sin budgetproposition.  Det råder stor lärarbrist i landet och det är angeläget för alla som är en del i kedjan – från att ge lärarstudenter god utbildning till att anställa lärare och ge dem goda arbetsvillkor – att bidra till det arbetet. Har vi inte en bra skola med kvalificerade lärare drabbar det samhället i stort, men även specifikt universitetet. Utan behöriga och intresserade studenter kan vi inte bedriva utbildning. Att landet har en väl fungerande grund- och därefter gymnasieskola är därför avgörande för oss.

Regeringen har under ett antal år byggt ut lärarutbildningen i Sverige och denna utbyggnad vill Lunds universitet vara en del av – vi har bland annat tagit del av regeringens sommarkurssatsning, öronmärkt för att studenter ska kunna meritera sig pedagogiskt. Även kompletterande pedagogisk utbildning, sk KPU, är ett sätt att öka antalet behöriga lärare i landet.

I Lund bedrivs idag ämneslärarutbildning vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Jag har nu tillsatt en utredning för att se hur denna utbildning ska kunna utvecklas och uppdraget har gått till f.d universitetskansler, Lars Haikola.

Lärarutbildningen vid Lunds universitet har genomgått stora förändringar under ett antal år. När Malmö högskola startade i slutet av 1990-talet fick de ta över lärarutbildningen från Lunds universitet. Många år senare, 2010, beslutade Lunds universitet att tillsammans med Högskolan Kristianstad ansöka om en gemensam ämneslärarutbildning. Det samarbetet bröts 2016 och den nuvarande ämneslärarutbildningen fick då sin nuvarande form. Utredaren ska titta på den historiska utvecklingen men särskilt på tiden efter 2016 då vi gett utbildningen i egen regi. Lars Haikola har också fått i uppdrag att se över nuvarande organisation och samordning med olika aktörer inom utbildningen, inte minst med Malmö universitet.

Han ska därutöver se över den ämnesinriktning som ges idag och sist men kanske allra viktigast: hur skapar vi en hållbar ämneslärarutbildning framöver – storleksmässigt och ekonomiskt? Ämneslärarutbildningen har stöttats med extra medel sedan vi övertog den i egen regi och denna lösning löper ut 2020.

Lars Haikola ska ge sin slutrapport i februari 2020 och dessförinnan väntar vi också Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella utvärdering av lärosätenas ämneslärarutbildningar.


Torbjörn

24 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Brett engagemang bakom ny hållbarhetsstrategi

Vi är många svenskar som är stolta och imponerade över Greta Thunberg som seglat över Atlanten med sitt budskap: att strejka för klimatet tills politiker och makthavare, och alla vi andra i vuxenvärlden för den delen, erkänner allvaret i klimatförändringarna och gör något åt dem. Hon träffar världens ledare och medverkar i TV-sändningar och program med miljontals tittare. Vilken enorm kraft hon har lyckats mobilisera!

I veckan som kommer hålls manifestationer runt om i Sverige och världen med anledning av FN:s toppmöte om klimatförändringarna den 23 september.

Universitetet är redan en framträdande aktör på hållbarhetsområdet och med vår ämnesbredd kan vi svara mot alla de utmaningar som beskrivs i Agenda 2030. Det är genom att skapa och förmedla kunskap på vetenskaplig och konstnärlig grund som vi kan göra störst skillnad för att lösa de globala utmaningarna, även om vi inte på egen hand kan bygga ett hållbart samhälle.

Men vi vill och kan göra ännu mer. Därför har jag idag antagit en långsiktig strategi för hållbar utveckling för Lunds universitet. Strategin genomsyrar alla universitetets verksamheter och alla medarbetare.

Varje verksamhet har ansvar för att ta fram handlingsplaner som i detalj beskriver hur strategin ska uppnås. Parallellt med det arbetet tas även en övergripande handlingsplan för universitetet fram.

Arbetet med att ta fram strategin har letts av Hållbarhetsforum som har hämtat in kunskap, erfarenheter och synpunkter från fakulteter, universitetsgemensamma nämnder och verksamheter samt Lunds universitets studentkårer, LUS.

Jag är särskilt tacksam över att det är studenter och medarbetares engagemang för hållbar utveckling som har visat vägen för arbetet med strategin. Just detta engagemang är en förutsättning för att dess avsikter omsätts till handling. I strategin står det tydligt att varje medarbetare tar ansvar för att strategins intentioner realiseras, vare sig det handlar om kursinnehåll, lokalvård eller samverkan.

Jag hoppas att Greta Thunberg och alla andra som rättmätigt kräver action och omställning vet att vi är många som arbetar för att nå ett hållbart samhälle. Och jag vet att det finns en enorm kraft i universitetets samlade kunskap, tillgångar och gemenskap för att bidra till lösningar på vår tids ödesfrågor.
Torbjörn

19 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Regeringen reparerar slaktad budget

Idag presenterade regeringen sin första gemensamma budgetproposition med stödpartierna liberalerna och centern. Liksom i den överenskommelse som regeringen med stödpartierna presenterade i sitt 73- punktsprogram i januari i år är det tydligt att universitets- och högskolesektorn är en lågprioriterad fråga. Några reformer att tala om för sektorn presenterade inte finansminister Magdalena Andersson idag.

Man kan tolka det på flera sätt och om det beror på att hälsan tiger still eller om det inte går att göra politiska utspel på forskning och utbildning i förhållande till polis, säkerhet, välfärd och skattesänkningar vill jag låta vara osagt.

Detta är också en budget som präglas av förra höstens regeringslösa limbo – vad vi kan se har regeringen reparerat den slaktade budgeten som då lades fram snarare än satsat nya pengar. Vi har hittills utgått från att den absoluta huvuddelen av de, sedan långt tidigare aviserade, satsningar som uteblev förra hösten skulle lyftas in i vårändringsbudgeten och i denna budget. Det antagandet har visat sig korrekt och de satsningar och ökningar från 2016 års forskningsproposition är åter införda. Det gäller även på utbildningssidan, där den tidigare utbyggnaden av sommarkurser nu är tillbaka på samma nivå som tidigare vilket ger Lunds universitet en viss ökning av utbildningsanslaget.

För Lunds universitets del behöver vi inte, med anledning av regeringens budgetproposition, göra några oplanerade förändringar i vår egen resursfördelning inför nästa år. Vår ekonomi är god och i balans.
Torbjörn

18 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stora forskningsvärderingen RQ20 drar i gång

Lunds universitet är forskningstungt och nära 70 procent av universitetets totala omsättning på 8,5 miljarder kronor rör forskning. Vi har nu två viktiga händelser framför oss som kommer att påverka forskningen och forskare mycket – dels regeringens forskningsproposition som väntas nästa år – dels vår egen, stora kvalitetsgenomlysning av forskningen, RQ20,  som startar i kväll med kick off. RQ20 kommer att beröra alla fakulteter och ett stort antal arbetstimmar i verksamheten kommer att läggas ner fram till projektets slut i juni 2020. Leder projektet gör professorerna Freddy Ståhlberg och Mats Benner.

RQ20 har en budget på 20 miljoner kronor – en stor summa kan tyckas – men jag är övertygad om att satsningen – och det omfattande arbetet – är en nödvändig investering för att vi ska nå vårt strategiska mål – högsta kvalitet i forskning och utbildning.

För att effektivt kunna arbeta mot det målet måste vi börja med att se hur bra forskningen är i dagsläget. Men inom RQ20 finns också ett tydligt utvecklingsperspektiv och projektet kommer att undersöka hur väl forskningsområdena är rustade för framtiden – ett forskningsområde som bedöms som världsledande i dag innebär ju inte per automatik att så är fallet om tio år – forskningsprocesser är långa och mycket kan hända på vägen.

Projektet ska också fånga in de utmaningar som forskningen brottas med för att ledningarna på alla nivåer – forskargrupp, institution och fakultet – på bästa sätt ska kunna sätta in nödvändiga åtgärder som eventuellt behövs för att lyfta områden ytterligare.

Universitetets vision är ”Ett universitet i världsklass”. Jämförelser med andra framstående lärosäten är därför en viktig ingrediens liksom de internationella experter som projektet knyter till sig. Och precis som förra gången som universitetet genomlyste forskningen, under det så kallade RQ08-projektet, finns stort fokus på självvärderingar och reflektion. Skillnaden mot RQ08 är att inga extra pengar avsätts som belöning åt ”stjärnorna”.

Jag tror att forskningsmiljöerna och ledningar på både institutions-, fakultets-och universitetsnivå kommer att ha stor nytta av RQ20. Både av självvärderingsprocessen och de rekommendationer till fortsatt utveckling som framkommer. Hela universitetet kommer att lära sig mycket under året!

Vad gäller forskningspropositionen har vi satt samman en arbetsgrupp under ledning av vicerektor Stacey Sörensen. Den har i uppdrag att ta fram universitetets inspel som ska vara inskickat i oktober. Inspelet är oerhört viktigt – Sveriges regering behöver säkerställa långsiktig och hållbar forskningsfinansiering, inte minst av forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, samt för andra excellenssatsningar.

Jag kommer att få all anledning av återkomma till såväl RQ20 som forskningspropositionen framöver.
Torbjörn

03 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bostäder efterlyses när studenterna strömmar till

Akademin väcks alltid till liv nu i augusti då studenterna strömmar till på campus igen. Det är också vid den här tiden på året som bostadssituationen i landets universitetsstäder är som svårast – många som börjar studera letar med ljus och lykta efter ett boende.

Bostadsfrågan är en av universitetets viktigaste frågor. Om det inte finns tillgång till bostäder för studenter och anställda kan inte universitetet bedriva verksamheten på den nivå som krävs för att vi ska klara oss i den internationella konkurrensen.

Vi vet att ett tryggt och funktionellt boende är grunden för att kunna klara sina studier bra. Det behöver även finnas god tillgång till hyresbostäder så att också de studenter som har alla förutsättningar att klara sina studier men inte har ekonomisk hjälp hemifrån kan hitta bostad. Universitetet får inte förlora kompetens på grund av att studenter inte kan köpa lägenheter för miljonbelopp.

Nu i augusti vill jag gärna passa på att flagga för Bopoolen.nu, en förmedling för andrahandsuthyrning som drivs gemensamt av Lunds universitets studentkårer, Lunds universitet och Lunds kommun. Den som har ett rum eller en lägenhet att hyra ut för kortare eller längre tid – kontakta Bopoolen! De driver just nu Soffkampanjen – för att locka fler som kan tänka sig att under några dagar precis så här i början på terminen hysa en student på en soffa eller i en säng.

Sveriges förenade studentkårer släppte helt nyligen sin bostadsrapport för 2019. Lund är en av de städer som rödlistas i den (vilket innebär att en student kan få vänta över en termin på att bli erbjuden boende).

Jag vill ändå säga att utvecklingen går i positiv riktning. Det byggs många studentbostäder i hela Skåne, flest i hela landet. Även i Lund pågår flera bostadsbyggen. En av anledningarna till att bostadsbyggandet i regionen har fått fart beror på att universitetet tillsammans med andra aktörer; bostadsbolag, studentkårer, nationer och kommuner har tagit ett gemensamt grepp för att lösa bostadsbristen.

I oktober träffas flera av oss med intresse för studentbostadsbranschen för att diskutera framtid och utveckling, behov och trender. I år är det Lund och Malmö som är värdstäder för konferensen Studbo19.


Torbjörn

28 augusti, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Peter Honeth får MAX IV-uppdrag när politiker famlar kring strategiska frågor

Almedalen har varit igång ett par dagar nu och det har varit många fullsatta seminarier och flera otroligt intressanta diskussioner – jag noterar att seminarier om artificiell intelligens, AI, även i år drar mycket folk.

Det som främst diskuterats inom sektorn är Styr- och resursutredningen, Strut, samt framtida strategier för forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Jag är mycket angelägen att diskussionerna kan komma framåt men av diskussionerna att döma verkar politikerna famla kring såväl Strut-utredningen som kring strategier för MAX IV och ESS. I något fall har till och med en politiker i utbildningsutskottet blivit utbuad under ett seminarium som handlade om Strut – ointresset eller okunskapen, jag vet inte vilket det var, sken igenom. Jag får dock uppfattningen att minister för forskning och högre utbildning, Matilda Ernkrans, har tagit emot Strut med större entusiasm och vilja att genomdriva åtminstone några av förslagen. Det återstår att se.

Det är viktigt att regeringen har fart och engagemang i dessa för sektorn avgörande frågor. Gällande MAX IV kan vi inte vänta och därför har Lunds universitet gett ett särskilt uppdrag åt Peter Honeth, tidigare statssekreterare för högre utbildning och forskning på Utbildningsdepartementet och dessförinnan mångårig universitetsdirektör på Lunds universitet under de år då såväl ESS som MAX IV planerades. Honeths uppdrag blir nu att kraftfullt driva frågan om finansiering och framtidsstrategi av MAX IV framåt på nationell nivå.

För mig som naturvetare har ett av de panelsamtal jag medverkade i känts extra roligt. Det arrangerades av Konstfack och samtalet handlade om konst och kultur i skola och samhälle. Med min forskningsbakgrund med utgångspunkt att reproduktion är evolutionens drivkraft kan jag konstatera att det är just kultur som definierar människan och mänskligheten och skiljer människan från djuren. Sammantaget förmågan till fantasi, abstrakt tänkande, skapande, betraktande, inkännande och reflekterande. Kultur ger människor möjlighet att spegla och förstå sig själva och varandra och samhället bättre.

Lunds universitet har ett stort ansvar att se till att svenska kulturverksamheter kan frodas och på ett brett universitet har kulturen sin självklara plats – i allt från utbildning till kulturevenemang och kulturinstitutioner.

Kunskap och kultur hör ihop och en gång i tiden hade utbildningsministern även kultur i sin portfölj. Ingen dum idé egentligen.

En mix av kunskap och kultur fick publiken under publiksuccén ”Hur vet du det? Hur kan du spetsa ditt kritiska tänkande?”
Ett antal forskare från Lund och Malmö började med att presentera sin forskning. Därefter delades publiken in i lag och fick, under ledning av komiker Johan Wester, svara på kluriga frågor av typen ”Hur fort flyger en brevduva?”. Lärorikt och roligt på samma gång!

Jag kommer nu att avrunda Almedalsveckan och så småningom ta semester. Jag önskar alla en riktigt glad och skön sommar!
Torbjörn

04 juli, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg
Secured By miniOrange