Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Filantropernas engagemang gör stor skillnad för många generationer framöver

Fredagen den 15 november uppmärksammar vi alla de personer, företag och organisationer som stöttar forskning och utbildning vid Lunds universitet. Den årliga Filantropins dag firas i stora delar av världen, inte minst i USA, och det är ett sätt för universiteten att ge ett extra tack till filantroperna. Denna tradition har vi nu tagit till Sverige.

Lunds universitet skulle med största sannolikhet inte tillhöra världens toppuniversitet utan donationer och filantroper som stöttar verksamheten. Med hjälp av externa bidrag har Lunds universitet stärkt forskning, utbildning, tjänster, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader. Exempel på områden som fått ovärderligt externt stöd de senaste åren är neuro- och nanoforskningen, Skissernas museum, Botaniska trädgården, Ravensbrückarkivet och Lunds universitets stipendiestiftelse, vars avkastning kommer att hjälpa talangfulla studenter för lång tid framöver.

Stadsbilden hade inte heller sett likadan ut utan donationer eftersom många lokaler och labb byggs eller renoveras runt om på campus med hjälp av dessa.

Det allra färskaste exemplet är Medicinska fakultetens nya lokaler, Forum Medicum, som enligt plan ska stå klara 2023 och börja byggas i början på nästa år. Forum Medicum kommer att bli en del av Lunds historia då huset utgör en stor del av universitetets framtida utveckling längs kunskapsstråket mot LTH och Science Village Scandinavia.

Forum Medicum är en strategisk storsatsning för att skapa ett sammanhållet biomedicinskt och hälsovetenskapligt centrum på Sölvegatan i anslutning till BMC. Här ska nya samarbetsformer växa fram mellan fakultetens verksamheter inom medicin, hälsa och vård. Högteknologiska labb som ska rymmas i Forum Medicum är dyra men har möjlighet att förverkligas genom donationer. Forum Medicum MoRe Lab, Movement and Reality lab, som har fått stora bidrag från LMK-stiftelsen är en satsning på hälsovetenskaplig spetsforskning. I labbet kommer man att kunna studera sjukdomsprocesser som påverkar motorik och kognition i olika simulerade men realistiska miljöer. Även Crafoordska stiftelsen finansierar utrustning till labb i Forum Medicum för många miljoner kronor.

Alla de filantroper som hjälper till att bidra till universitetets verksamheter gör stor skillnad för många generationer framöver. De bygger inte bara Lunds universitet utan en stor del av staden och vårt samhälle. Det engagemang och intresse som filantroperna visar är väl värt att uppmärksamma under en egen dag!

Torbjörn

 

14 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kina – en nyckelspelare på den globala arenan

Idag har jag tagit emot Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, tillsammans med flera personer från den kinesiska ambassaden med intresse för utbildningsfrågor. Ambassadören kom till Lund i samband med en fotoutställning som gjorts av kinesiska studenter.

Med tanke på de många utbyten vi har och Kinas stora framsteg inom forskning och innovation är Gui Congyou, som Kinas högste representant i Sverige, en mycket intressant gäst. Vi diskuterade under vår lunch bland annat varför relativt få svenska studenter läser kinesiska och hur man skulle kunna få fler att göra det. Vi pratade också om hur kinesiska studenter upplever sin studietid i Lund – enligt ambassadören har Lund gott renommé i Kina och Lunds universitet tar emot 10 procent av alla kinesiska studenter som kommer till Sverige för att studera.

Kina som kunskapsskapare har vuxit stort de senaste decennierna. Från att ha varit en marginell aktör inom forskning, utbildning och innovationer är landet idag en nyckelspelare på den globala arenan. I sin egenskap av expert på Kinas forsknings- och innovationspolitik, lämnade prorektor Sylvia Schwaag Serger i fjol en rapport på uppdrag av Regeringskansliet, ”Sverige och Kina – stärkt samverkan för en hållbar framtid” som väl beskriver utvecklingen i Kina inom forskning, utbildning och innovationer. Rapporten, skulle jag vilja påstå, har bidragit till att svenska lärosäten på senare tid har fått upp ögonen för Kina och ser vilka möjligheter och utmaningar det bär med sig att samarbeta med landet. På Lunds universitet har vi också initierat ett arbete som ska leda till att kunskapen om Kina stärks inom akademin, både här på Lunds universitet men även på ett nationellt plan.

Internationellt och även vid Lunds universitet återspeglas Kinas framsteg inom forskning. Sampubliceringarna har ökat kraftigt på tio år. År 2008 gjordes 55 sampubliceringar mellan Lunds universitet och kinesiska universitet 2017 var de 225 och totalt hade vi under dessa tio år 1380 sampubliceringar. Vi tar årligen emot ett par hundra kinesiska studenter. Det råder dock en relativt stor obalans i våra samarbeten. Lunds universitet har fler seniora forskare i Kina än vice versa och vi har inte tillnärmelsevis lika många studenter som åker från Lunds universitet för att studera i Kina som tvärtom. I det senare fallet beror det delvis på att möjligheterna att hitta kurser på engelska i Kina är begränsade. Sverige behöver mer kunskap om Kina och studentutbyten är ett utmärkt sätt att förstå ett annat land eller en annan kultur.

I takt med att Kinas inflytande, inte bara inom forskning och utbildning, utan även ekonomiskt och militärt har ökat i världen har också världens blickar alltmer riktats mot landet. Kritiken mot Kina gäller bristande mänskliga rättigheter och ökad oro gällande kinesiskt spionage och Kina som säkerhetshot. Man behöver också ha i åtanke att Kina är en enpartistat utan fria val och som inte tillåter politisk opposition.

Ambassadör Gui har också fått kritik under sin tid i Sverige. Sedan han tillträdde 2017 har många uppfattat Kinas ambassad som mer offensiv i sitt tonläge. Såväl medier som rättsväsende har kritiserats av Gui med ett tonläge som är ovanligt för en ambassadör. Den kinesiske ambassaden har reagerat och agerat när Kina fått kritik för bristande mänskliga rättigheter och när frågan om den svenske, och i Kina fängslade, förläggaren Gui Minhai kommit upp.

Sveriges, och Lunds universitets, relationer med Kina är komplexa och att sammanfatta dem i ett blogginlägg låter sig inte göras. Jag kan i alla fall konstatera, som så många andra redan har gjort, att kunskapen behöver öka för att vi ska hantera våra samarbeten på ett genomtänkt sätt. Det finns många personer i Sverige och även här på Lunds universitet som är högst kunniga på Kina. Börje Ljunggren, tidigare ambassadör och även tidigare medlem i Universitetsstyrelsen är en av dem. Han har skrivit flera böcker om Kina och delade alldeles nyligen med sig av sin kunskap under ett seminariesamtal på Folk och försvar. Se samtalet här:
Torbjörn

04 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Basanslag och MAX IV spelas in till forskningsproppen

Nu har vi lämnat vårt inspel till den kommande forskningspropositionen. I propositionen läggs grunden för regeringens forskningspolitik de kommande åren. Eftersom Lunds universitet är ett forskningstungt universitet påverkas vi mycket av regeringens långsiktiga forskningspolitik. Två tredjedelar av universitetets omsättning på drygt 8,5 miljarder rör forskning. Av de cirka 5,8 miljarder som universitet får till forskning är cirka 40 procent statliga basanslag och 60 procent är externa bidrag från privata stiftelser och bidragsgivare.

En låg andel basanslag i förhållande till externa bidrag innebär att det är svårare för lärosätena att göra verksamhetsnära strategiska val, skapa bra karriärvägar och samverka med det omgivande samhället. Externa bidrag är öronmärkta och går direkt till enskilda forskargrupper medan basanslag går till universitetet som portionerar ut det till fakulteterna. Fakulteterna i sin tur bedriver forskning i enlighet med sina prioriteringar och strategier. Att vi får ökade basanslag är därför en viktig fråga som vi nu lämnar i vårt inspel. Samma diskussion har vi fört inför Strut, Styr och resursutredningen, som kom i våras och jag hoppas nu att vårt starka önskemål får genomslag i kommande forskningspolitik.

Kopplat till ökade basanslag är också frågan hur vi på bästa sätt ska se till att förvalta och utveckla regeringens tidigare satsningar på starka och långsiktiga forskningsmiljöer såsom strategiska forskningscentra, Linnémiljöer och strategiska forskningsområden (SFO). Dessa initiativ har tillkommit för att tackla viktiga samhällsutmaningar och Linnémiljöerna och SFO:erna har bidragit stort till att forskningen utvecklats vid såväl Lunds universitet som nationellt.

För att kunna utveckla denna typ av strategiska forskningsmiljöer på bästa sätt föreslår vi att regeringen framöver ger höjda och permanentade basanslag utan öronmärkning i regleringsbrevet. Om regeringen gör nya satsningar på strategiska forskningsområden är det också viktigt att de bereds och diskuteras öppet med sektorn. I sådana eventuella satsningar behöver även humaniora och samhällsvetenskap få en framskjuten ställning.

En mycket viktig och återkommande fråga som vi spelar in i alla våra diskussioner med departementet, är givetvis frågan om långsiktig och hållbar driftsfinansiering av MAX IV. Regeringen behöver säkerställa att akademi och företag kan optimera nyttan av de investeringar som Sverige gjort i MAX IV och ESS.

Jag vill rikta ett stort tack till alla som under lång tid har arbetat med att formulera och sammanställa alla goda tankar och idéer till inspelet som vi nu lämnar.
Torbjörn

01 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I framtidens Lund finns enorm potential

Framtidsveckan har precis avslutats och under en sådan är det självklart att prata om de stora forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS, vilket också gjordes under seminariet ”Big Science i framtidens Lund”. När jag, om drygt ett år, lämnar över till en ny rektor är anläggningarna och hur vi ska optimera nyttan av dem, en av de viktigaste frågorna för min efterträdare att ta vidare in i framtiden.

Det är tveklöst så att forskningen och vetenskapen nationellt och internationellt kan dra nytta av anläggningar som MAX IV och ESS. De har byggts för vetenskaplig excellens och som framkom på seminariet: ett Nobelpris baserat på synkrotronljus (samma ljus som i MAX IV) kommer fram vart tredje år.

Men det är också viktigt att övriga samhället, näringslivet och industrin inte minst, ska kunna utnyttja forskningsinfrastrukturerna. Först när industrin ser möjligheterna i anläggningarna får samhället optimal nytta för sin investering. Därför bjöd vi igår ner näringsminister Ibrahim Baylan till Lunds universitet och MAX IV för att diskutera just hur näringslivet ska kunna utnyttja anläggningarna. Med på besöket var även storföretagen Tetra Pak och Alfa Laval.

Jag menar att vi måste skapa förutsättningar för näringslivet och akademin att arbeta sida vid sida. Näringslivet – både stora och små företag – behöver veta vilka möjligheter som finns att bedriva forskning och utveckling på MAX IV och ESS. Industrin behöver få hjälp och tillgång till en testmiljö, utan att själva vara experter när de kommer dit. Jag har själv arbetat så med att bygga upp ett labb inom molekylärbiologi, utan kunskap om just det forskningsfältet utan istället med bakgrund som ”grön ekolog”. I labbet fick vi tillgång till kunniga personer som kunde visa och förklara. Vi andra lärde oss efter hand och kunde så småningom klara oss själva. Med denna nya kunskap kunde vi sedan bygga upp en framgångsrik forskningsmiljö som, efter min tid, bland annat genererat stora ERC-bidrag. På samma sätt skulle industrin kunna få möjligheter att testa på miljön i MAX IV och ESS och lära sig hur den fungerar och se dess möjligheter för framtiden. Jag är mycket mån om att vi ska lyckas med detta – att få in industrin och näringslivet i dessa satsningar.

Förutom möjlighet för industrin att testa på miljöerna och lära sig dem, behövs dynamiska mötesplatser där akademi och industri fysiskt ligger vägg i vägg. Just därför ser vi nu vilka miljöer som kan och vill flytta ut till Brunnshög där Science Village Scandinavia (SVS) planeras. I detta fall tar vi stegvis beslut – både vad gäller volym och kostnader. Klart är att denna satsning på Brunnshög innebär stora möjligheter för de verksamheter som flyttar dit samtidigt ska man vara på det klara med att lokalhyrorna blir högre.

Jag tror att planerna på SVS kan bidra till att lyfta det regionala självförtroendet och vi diskuterade just detta i förra veckan då vi bjöd in oss till ett möte om MAX IV, ESS och SVS med de skånska politikerna i riksdagen. Det finns ett stort regionalpolitiskt intresse för forskningsanläggningarna och det finns en stark vilja att skapa bra förutsättningar för samverkan och regional utveckling.

För att inte utvecklingen ska stanna av är det naturligtvis viktigt att driften för MAX IV säkras på lång sikt. Vi uppvaktar nu regeringen på bred front, det vill säga Vetenskapsrådet, Vinnova och rektorerna i Huvudmannarådet är eniga om att regeringen behöver ge ett ökat och mer långsiktigt anslag till MAX IV:s drift. Detta kommer bl.a att vara en viktig del i det inspel till Forskningspropositionen som snart skickas in till regeringen.

Peter Honeth, före detta statssekreterare, har dessutom fått ett särskilt uppdrag att hålla ihop den i dag spridda finansieringsmodellen i syfte att vi ska få till stånd en sammanhållen, långsiktig och hållbar driftsfinansiering av MAX IV.

Torbjörn

22 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bredd och bildning behövs

För en tid sedan föreslog Skolverket att man skulle dra in antiken från högstadieelevernas historieundervisning. Protesterna lät inte vänta på sig och Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, skrev ett mycket bra debattinlägg i DN nyligen. ”Om förslaget går igenom kommer våra ungas attraktivitet på arbetsmarknaden att försvagas, matchningen på arbetsmarknaden försvåras och Sveriges konkurrenskraft försämras”, menar han.

Skolverket drog tillbaka sitt förslag efter alla protester. Men det är inte första gången som just ämnen inom humaniora hotas av nedläggning i grundskolan eller på högskolan, eller att nyttan av humanistiska ämnen debatteras. Och det är inte första gången som lärare och forskare behöver försvara humanistiska ämnen eller humanioras roll i samhället. Det är sorgligt.

Särskilt svårt är det när viktiga ämnen som bidrar till allmänbildningen dras in redan i skolan, eftersom det påverkar hela utbildningskedjan. Elever från grund- och gymnasieskola kommer så småningom till universiteten och saknar då viktiga bitar redan från början gällande allmänbildning och i kärnämnen som historia.

Från universitet och högskolor behöver vi vara ännu tydligare med varför humaniora är viktigt. Det är inte en fråga som bara humanister ska driva, det är en fråga för hela vår sektor och för samhället att driva. Kunskaper inom språk, kognition, historia, filosofi, konst och kultur behövs i ett samhälle.

Nyttan av bildning, där de humanistiska ämnena ingår som en väsentlig del, är på sina håll underskattad här hemma i Sverige. I flera delar av världen finns, inte minst vid de anglosaxiska universiteten, liberal arts. Det innebär att studenter erbjuds att studera brett under en period för att senare specialisera sig. Med en bredare utbildningsbas kan studenterna länka samman kunskaper från områden som till synes ligger långt ifrån varandra. Studenter som möts av olika idéer och ämnen ökar sin förmåga att förstå och koppla samman skilda kunskaper i kreativt tänkande och analys. Det krävs för att hitta innovativa lösningar på ett problem eller förstå en komplex värld.

Breda färdigheter behövs på arbetsmarknaden, särskilt när teknologi och digitalisering alltmer påverkar våra (arbets)liv och gör arbetsmarknaden osäker. Det är svårare att veta vilka kunskaper som kommer att behövas när samhället och arbetsmarknaden förändras snabbt. Dessutom, när den tekniska utvecklingen rusar på är det extra viktigt att det finns människor som både förstår teknik och människans villkor, väsen och natur.

Vi har sedan ett tag tillbaka diskuterat möjligheten att kunna studera utifrån modellen liberal arts vid Lunds universitet. Dels som ett sätt att förbereda studenterna inför framtidens osäkra arbetsmarknad, dels som ett sätt att ge arbetsgivare brett utbildade människor som förstår komplexa problem. Dessa tankar har stötts och blötts i rektors ledningsråd och i Utbildningsnämnden. Igår diskuterade vi dem även i Kulturrådet där ett antal externa ledamöter, verksamma inom kultursverige ingår. I alla instanser är vi överens om vikten av att värna det breda universitetet, något som också står med i den strategiska planen. Utbildningsnämnden arbetar nu fram både en vision och konkreta förslag på hur vi kan ge breda utbildningar vid universitetet. Till exempel kan det röra utbildningar som uppmuntrar och underlättar för humanister och samhällsvetare att ta del av naturvetenskaplig kunskap samt teknologi och vice versa.
Torbjörn

15 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi vänder blickarna mot Väst

Världens blickar dras, vare sig man vill det eller ej, till USA:s president och alla de utspel som han gör. Jag är mycket bekymrad över vad Trumps ombytliga agenda får för konsekvenser, inte bara för världspolitiken och säkerhetsläget i stort, utan även för att en instabil världspolitik riskerar forsknings- och utbytessamarbeten. Det kan handla om att akademisk frihet hotas och att gränsöverskridande samarbeten riskeras när nationalism och protektionism breder ut sig.

Vi har därför all anledning att blicka västerut och se hur vi kan stärka våra forsknings- och studentsamarbeten med USA. Idag har jag och flera fakulteter träffat ledningen för Denver University i Colorado på plats här i Lund för att diskutera hur vi kan stärka vårt uppskattade partnerskap. Denver är skickliga på studentutbyten och skickar runt 70 procent av sina studenter utomlands. Vi ger tillsammans Global Master’s – ett femårigt utbildningsprogram som bygger på Denvers Bachelorprogram och vårt Masterprogram. Konceptet som det bygger på är speciellt eftersom det går utöver traditionellt studentutbyte och är det första av sitt slag för Lunds universitet. Det är också det första programmet i Sverige som sker i samarbete med ett amerikanskt universitet. Under vårt möte visade Denver å sin sida stort intresse för Lunds Forskarskola inom Agenda 2030 – något som de själva funderat länge på att inrätta men inte hittat formerna för.

I USA finns några av världens bäst rankade universitet och vi gör också studiebesök med jämna mellanrum dit, senast i våras var jag på en delegationsresa till USA och Kanada. Prorektor Sylvia Schwaag Serger har också initierat ett samarbete med USA. I projektet CALIE (Collaboration, Academic Leadership & Innovation in Higher Education), ingår tre andra forskningstunga universitet:  Uppsala, Stockholm och Göteborg och från USA ingår tre ledande universitet: UC Berkeley,  Stanford University och University of Washington.

Projektet fokuserar på hur man kan förnya utbildning och akademiskt ledarskap. Även om det är stor skillnad mellan de svenska och de amerikanska universiteten som ingår i CALIE, inte minst ekonomiskt, så delar vi samma samhällsutmaningar och komplexa problem. När stora förändringar sker i samhället, i ekonomier och på arbetsmarknaden ställs större krav på vidareutbildning och kompetensutveckling genom hela livet. Denna utveckling behöver vi som universitet möta genom relevant utbildning, inte minst för att tillgodose behovet av livslångt lärande.

I förra veckan var de svenska universiteten i projektet på plats i USA för att diskutera erfarenheter och initiativ inom bl.a tvärvetenskapliga utbildningar och uppdragsutbildning.  Benchmarking och erfarenhetsutbyte med världens ledande amerikanska universitet är oerhört betydelsefullt för vår egen utveckling och det ska bli mycket intressant att se hur vi kan ta vidare de erfarenheter som nu görs i projektet.

Torbjörn

 

11 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frossa i framtiden – kunskap från alla håll under Framtidsveckan

Många kloka ord har sagts om att förutse framtiden. Författare, filosofer, forskare, politiker, företagsledare – alla har vi funderat på hur framtiden kommer att te sig och inget har väl, mer än just framtidstankar, gett upphov till fantasier, antaganden och visioner. Vissa beslut måste också fattas baserade på antaganden om framtiden.

Inte sällan har de som vågat sig på att förutspå framtiden narrats av eftervärlden, när det visat sig att exempelvis teknikutvecklingen gått åt ett helt annat håll än vad man då, när antagandet gjordes, trodde eller kunde se vidden av. Som när journalisten Herbert Söderström dömer ut ”hemdatorernas” användning i tv-programmet ”Dokument utifrån” 1984 och menar att ”telefonnummer hittar man enklast i telefonkatalogen” och att boken överträffar datorn på alla plan. ”Boken är ett sällsynt bra sätt att förvara en stor mängd information i”, konstaterar han och tvivlar också starkt på att vi kommer att boka biljetter via ”hemdatorn” i framtiden. Men Söderström hade delvis rätt – för utan internet som han inte hade i åtanke när han pratade om ”hemdatorn” kopplad till en tv-skärm – hade vi inte suttit hemma och bokat biljetter. Och hade inte ”hemdatorerna” utvecklats kanske vi inte haft någon större nytta av dem.
Se det klassiska klippet med Söderström på Youtube här:

Det är lättare att vara efterklok än att se in i kristallkulan. Och idag antar vi att nästa stora tekniksprång som möjliggörs av artificiell intelligens, kommer att påverka samhället på flera plan, tex inom transport, industri, i hemmet, inom vården, inom ekonomi och utbildning. Men exakt hur denna omställning kommer att se ut vet vi inte, inte heller med vilken hastighet omställningen kommer att ske.

Så varför ska då Lunds universitet ordna en Framtidsvecka?

Allt är trots allt inte oförutsägbart. Genom omvärldsanalyser och spaningar kan vi se riktningar. Genom kunskap kan vi fatta mer välavvägda beslut. Från historien kan vi lära oss vilka rätt eller fel som gjorts tidigare när vi ser ett skeende upprepa sig. Det är dessutom både lärorikt och roligt att försöka föreställa sig framtiden och framtidsspaningar kräver en mängd kunskap från flera håll – något som passar tvärvetenskapen vid Lunds universitet bra.

Framtidsveckan, som är Lunds universitets första, hålls den 14-20 oktober. Under veckan diskuterar forskare från alla fakulteter kring de stora framtidsfrågorna och med många olika infallsvinklar. Veckan kommer att bli ett årligt evenemang och temat för denna premiärvecka är ”Omställningar”.

Det är ett otroligt späckat och fint program som alla fakulteter bidrar med. Och jag är säker på min relativt korta framtidsspaning: Veckan kommer att bli lärorik, inspirerande, rolig och spännande!
Torbjörn

07 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fart framåt för att främja internationaliseringen

För Sverige är öppenhet och internationella kontakter förutsättningar för att kunna bedriva handel och konkurrera på en större marknad än vad Sverige utgör. Sverige är ett litet land och industrin och näringslivet är beroende av export. Lunds universitet är på samma sätt beroende av internationella kontakter för att kunna delta i den världsomspännande forskning som bedrivs, inte minst inom Agenda 2030. Nästan hälften (45 procent) av alla forskarstuderande i Lund är internationella. Vi har dessutom flest internationella studenter av alla svenska universitet.

I den strategiska planen är ett av de prioriterade målen att fortsätta utveckla universitetet som internationellt lärosäte. I dag har jag beslutat om en Handlingsplan för internationalisering vid Lunds universitet 2019-2021. I den identifieras de behov av förbättring och förändring som ytterligare kan bidra till att främja internationaliseringen vid universitetet.

Handlingsplanen är omfattande och greppar om alla de beståndsdelar som internationalisering innefattar, från rekrytering till stöd för studenter och forskare som är här. Därutöver ökad kunskap, utökat kursutbud och förändrade arbetssätt, anpassade för en internationell miljö. Den berör också vikten av fördjupat internationellt samarbete för att utveckla kvaliteten på forskning och utbildning – det rör t.ex studenters rörlighet och ökat deltagande i EU:s ramprogram och samarbeten.

Gällande rekrytering har Lunds universitet nyligen ansökt om EU-kommissionens ”HR Excellence in Research Award”. Denna certifiering får organisationer som följer den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden för rekrytering av forskare, The European Charter for Researchers och The Code of Conduct for the Recruitment of Researchers.

Att universitetet håller hög nivå i arbetet med rekrytering och arbetsförutsättningar är ett viktigt steg för vi ska vara en attraktiv arbetsplats för forskare, nationellt som internationellt.
Arbetet med att sammanställa den handlingsplan och analys som kommer att ligga till grund för certifieringen är i full gång. Läs mer på projektets blogg om arbetet som bl.a innefattar ett stort antal forskarintervjuer.

Med globaliseringen och ökad internationalisering sätts också universitets samarbeten ibland på prov. Det är inte oproblematiskt att samarbeta med länder med odemokratiskt styrelseskick, bristande respekt för mänskliga rättigheter eller som gravt åsidosätter akademisk frihet. Lunds universitet behöver ta mycket mer medvetna beslut, på alla nivåer, kring vilka samarbeten som ska initieras och upprätthållas än vad som görs idag. Det efterfrågas också mycket kunskap från chefer, forskare, studenter och teknisk-administrativ personal kring hur man ska hantera samarbeten med länder som är problematiska av ovanstående skäl. Checklistor, kurser och annat material planeras nu lokalt och i samarbete med andra lärosäten. Vi behöver också se till att vi har en nationell kunskapsbas för dessa frågor – eftersom de inte är specifika för ett enskilt lärosäte.

Etikrådet har också, i det första numret av sin skriftserie, uppmärksammat utlandsstudier och etiska aspekter i samband med dem.

Torbjörn

03 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Etthundrade artikeln i The Conversation

I veckan publicerades den hundrade artikeln i The Conversation  med en forskare från Lunds universitet. Det är Paul O’ Shea vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier som skrivit  ”World leaders are actually going out of their way to cosy up to Donald Trump – just look at Japan”, tillsammans med en kollega vid Tokyo universitet.

Det var i januari 2017 som Lunds universitet gick med i The Conversation. Vi i ledningen ville med medlemskapet göra något aktivt så att forskare kan bidra med mer kunskap i tider då falska nyheter breder ut sig i sociala medier och kunskapsmotståndet i samhället verkar öka. Detta samtidigt som traditionella mediehus fått allt svårare att klara sig ekonomiskt, vilket bland annat drabbat forskningsjournalistiken.

Att vi nu har kommit upp i hundra artiklar sedan Lunds universitet blev medlem tycker jag är ett fantastiskt resultat.  Stort tack till alla forskare, ett drygt 80-tal, som bidragit till detta!

Det är dessutom en väldigt fin spridning av ämnen i artiklarna som verkligen visar vilken bredd på kunskap som finns vid Lunds universitet.

The Conversation låter forskarna själva skriva populärvetenskapliga artiklar och analyser. Efter redaktionell handpåläggning i samarbete med skribenten publiceras artiklarna med s.k creative commons på sajten. Det innebär att andra mediehus runt om i världen kan plocka upp artiklarna och återpublicera dem i sina egna kanaler – på nätet eller i tidning.

Konceptet är genialt, inte minst för att skribenterna får direkt feedback med statistik på hur mycket artikeln lästs och var den återpublicerats. Inte sällan plockar stora, internationella mediehus upp artiklarna från The Conversation.

Vi var det första svenska universitet som blev medlem i den brittiska delen av The Conversation där även ett 70-tal brittiska universitet och finansiärer är med och bidrar. Sedan en tid tillbaka har även Stockholms universitet gått med vilket förhoppningsvis gör att fler i Sverige kommer att få upp ögonen för The Conversation. Min förhoppning är att vi ser ännu fler svenska universitet ansluta sig inom inte allt för lång tid. Många har frågat oss om hur det fungerar och visat intresse för ett medlemskap.

Gå gärna in på The Conversation för att läsa mer och för att pitcha en artikelidé.

Du kan också få hjälp här vid universitetet att bolla en idé som du har.

Och passa gärna på att träffa The Conversations svenska redaktör som besöker Lunds universitet med jämna mellanrum för att fånga upp artikelidéer eller hålla workshops i populärvetenskapligt skrivande. Ett nytt besök planeras i höst!

Torbjörn

02 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ämneslärarutbildningen utreds av Lars Haikola

”Arbetet med lärarförsörjning är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor” konstaterar regeringen i sin budgetproposition.  Det råder stor lärarbrist i landet och det är angeläget för alla som är en del i kedjan – från att ge lärarstudenter god utbildning till att anställa lärare och ge dem goda arbetsvillkor – att bidra till det arbetet. Har vi inte en bra skola med kvalificerade lärare drabbar det samhället i stort, men även specifikt universitetet. Utan behöriga och intresserade studenter kan vi inte bedriva utbildning. Att landet har en väl fungerande grund- och därefter gymnasieskola är därför avgörande för oss.

Regeringen har under ett antal år byggt ut lärarutbildningen i Sverige och denna utbyggnad vill Lunds universitet vara en del av – vi har bland annat tagit del av regeringens sommarkurssatsning, öronmärkt för att studenter ska kunna meritera sig pedagogiskt. Även kompletterande pedagogisk utbildning, sk KPU, är ett sätt att öka antalet behöriga lärare i landet.

I Lund bedrivs idag ämneslärarutbildning vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Jag har nu tillsatt en utredning för att se hur denna utbildning ska kunna utvecklas och uppdraget har gått till f.d universitetskansler, Lars Haikola.

Lärarutbildningen vid Lunds universitet har genomgått stora förändringar under ett antal år. När Malmö högskola startade i slutet av 1990-talet fick de ta över lärarutbildningen från Lunds universitet. Många år senare, 2010, beslutade Lunds universitet att tillsammans med Högskolan Kristianstad ansöka om en gemensam ämneslärarutbildning. Det samarbetet bröts 2016 och den nuvarande ämneslärarutbildningen fick då sin nuvarande form. Utredaren ska titta på den historiska utvecklingen men särskilt på tiden efter 2016 då vi gett utbildningen i egen regi. Lars Haikola har också fått i uppdrag att se över nuvarande organisation och samordning med olika aktörer inom utbildningen, inte minst med Malmö universitet.

Han ska därutöver se över den ämnesinriktning som ges idag och sist men kanske allra viktigast: hur skapar vi en hållbar ämneslärarutbildning framöver – storleksmässigt och ekonomiskt? Ämneslärarutbildningen har stöttats med extra medel sedan vi övertog den i egen regi och denna lösning löper ut 2020.

Lars Haikola ska ge sin slutrapport i februari 2020 och dessförinnan väntar vi också Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella utvärdering av lärosätenas ämneslärarutbildningar.


Torbjörn

24 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg
Secured By miniOrange