Erik Renström

Rektors blogg

Visa rutor

Singapore – en raket att inspireras av

I den turbulenta värld vi nu ser där fasansfulla bilder på attacker som drabbar civila i Israel och Gaza möter oss på daglig basis är det lätt att vackla i tron på internationellt samarbete och inspiration. Men jag är djupt förvissad om att akademin ska vara en plats för internationellt samarbete och gemenskap även i svåra orostider. Universitetet kan verka i regioner och områden som stater av olika anledningar inte kan och denna – låt oss kalla det vetenskapsdiplomati – måste vi alla inom akademin hjälpas åt att värna.

Som ett led i att stärka Lunds universitets närvaro och samarbeten inom utbildning, forskning, innovation besökte jag i förra veckan Singapore i en noga förberedd delegationsresa.
Valet att fokusera på just Singapore är ett resultat av arbetet enligt Lunds universitets strategiska plattform där ökat internationellt genomslag vaskats fram som universitetets övergripande prioritering i kombination med universitetets arbetssätt för internationalisering genom Global dynamiskt engagemenag, GDE.

Besök gjordes på svenska handelskammaren i Singapore, Business Sweden, företag, svenska ambassaden men först och främst universitetets systeruniversitet: National University of Singapore, Nanyang Technological University och Singapore Management University, SMU.
Jag hade den stora glädjen att skriva under ett nytt studentutbytesavtal mellan SMU och Lunds universitet. SMU sammanfattar sitt mål med att de vill göra sina studenter redo för att arbeta, men också redo för en oviss framtid. Vårt samarbete kommer förutom att vara till livslång nytta för de studenter som utnyttjar det, också att föra våra lärare samman och vara en källa till inspiration och förändring för oss på Lunds universitet.

I det följande sammanfattar jag mina starkaste intryck från resan och de många möten vi hade. Många delar menar jag att vi kan och bör låta oss inspireras av i Sverige och på Lunds universitet, medan andra är oss främmande. Och även om jag nedan mestadels skriver i positiva ordalag om hur väl Singapore har förvaltat sina resurser ska man ha i åtanke att politisk opposition i landet är begränsad och att det råder inskränkningar i yttrandefrihet, press- och mötesfrihet. Men det är också det som är styrkan med internationella samarbeten – genom närvaro och utbyten kan Lunds universitet tillsammans med andra universitet i starka demokratier förhoppningsvis bidra till positiv utveckling inom demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen.

De singaporianska universiteten är alla internationellt mycket framstående och har gjort resan till toppen i raketfart genom ett systematiskt arbete under de senaste tjugofem åren. Det arbetet har präglats av tydlig målinriktning, höggradig internationalisering och stora, men inte minst, smarta satsningar från landets regering.

Delegationen besökte några speciellt framgångsrika områden för att förstå hur de singaporianska kollegorna nått dit – ur forskares och lärares perspektiv, liksom universitetsledningarnas. Med universiteten diskuterade vi existerande forskningssamarbeten och var vi ömsesidigt önskar förstärka vårt samarbete. Vi diskuterade även våra studentutbyten och hur Singapore arbetar med förnyelse av utbildningar.

Under resan blev jag varse att Sverige, svenska företag och universitet har ett mycket gott anseende i önationen och Lunds universitet har sedan länge ett uppskattat, stort och balanserat studentutbyte med Singapore. Sverige är för övrigt det fjärde mest populära landet bland singaporianska studenter, i konkurrens med världens alla stora forskningsnationer. Det finns långt över hundra svenska företag som är etablerade på plats i Singapore, inklusive de Lunds universitet har etablerade strategiska partnerskap eller andra samarbeten med. För närvarande pågår ett tydligt inflöde av multinationella företag till Singapore som allt tydligare växer fram som ett ekonomiskt centrum i södra Asien.

Det är fascinerande att höra hur Singapore arbetar med forskning och utveckling. Singapores regering satsar stora summor på utbildning och forskning, från förskola till universitetsnivå. Regeringen arbetar med femårsplaner för att peka ut prioriterade områden, baserat på arbetsmarknadens utveckling och de nya kompetenser som man förutser kommer att behövas på den. Man arbetar enligt en modell där man utgår från ”drottningbina” de mest inflytelserika företagen i kraft av storlek eller innovativ kraft. Därefter lyssnar man in de företag som uppfattas av underleverantörer av varor eller tjänster.

Prioriteringarna resulterar i satsningar på både forskning och utbildning. Från universitetens håll uppfattas långsiktigheten i dessa prioriteringar som rimliga, dvs det finns en rimlig grad av överlapp med föregående femårsplan.

Det framstår för mig som att förändringstrycket på universiteten från regeringen är betydligt starkare än i Sverige, men detta verkar överlag tolereras. Kanske är nyckeln till detta en välgjord omvärldsanalys som det verkar råda konsensus kring. Denna analys omsätts i en plan för universiteten där alla ämnesområden figurerar och uttrycks i form av ett tydligt övergripande inriktningsbeslut.

Det finns också god tillgång på forskningsmedel där hälften är avsedd för grundforskning med förväntan att universiteten ska genomföra verkligt innovativ forskning av hög internationell kvalitet, medan hälften har karaktär av strategiska satsningar som även kan innehålla delar av grundforskningskaraktär.

Även utbildningarna förefaller vara under samma höga grad av förändringstryck och är tydligt mer interdisciplinära än i Sverige. Samtliga universitet arbetar i varierande grad med ett core curriculum för samtliga studenter där kollegor från alla ämnesområden/fakulteter bidrar. Detta core curriculum har likheter med klassisk liberal arts, men för närvarande sker rörelsen något bort från det begreppet för att betona nya behov. Hållbarhet är ett centralt tema och angreppssättet är tydligt interdisciplinärt. Ökad betoning har skett på datavetenskap och informatik med ett brett angreppssätt avsett för alla ämnes-/yrkesområden. Materialvetenskap ses också som ett område som många bör ha viss kompetens inom. Ett rykande aktuellt exempel på ett nytt ämne är generativ artificiell intelligens. Men, med dessa nya inriktningar – och andra observationer från omvärldsanalyserna – har även mer etablerade ämnen kommit in i sökarljuset, till exempel etik, filosofi, konfliktforskning, religionsvetenskap och åldrande som interdisciplinärt ämne, med bla de medicinska, sociala och tekniska områdena i samarbete. I basen finns även inslag som ska främja djup förståelse och kritiskt tänkande, kommunikation och samarbete. (Som en fotnot finns här en slående likhet med Lunds universitets profilområden – två själar, en tanke!) Dessa breda kurser kompletteras ofta med ett sektoriellt core curriculum, breddningskurser för tex utbildningar inom vård & hälsa, ingenjörsvetenskaper och ekonomi.

Singapore har även ett statligt finansierat system för livslång lärande, som i stora delar påminner om det nyetablerade svenska systemet för omställningsstudiestöd, med skillnaden att det i Singapore också kopplas till ett direkt anslag och uppdrag kopplat till femårsplanen.
Samverkan med industrin är omfattande, men man betonar också att det är universiteten som har – och bör ha – full kontroll över utveckling av utbildningarna och också att det oftast är från universiteten själva som de mest innovativa idéerna om utvecklingen av utbildningar kommer.
Singapores främsta akademiska kännetecken – förutom den höga kvaliteten som kännetecknar forskning och hela utbildningskedjan från förskola till doktorand – är tvärvetenskap eller interdisciplinaritet. Det är lätt att få känslan att vara kusinen från landet när man hör de djärva – men genomtänkta och motiverade – satsningar som genomförs utan att hejdas av sedvänjor och organisatoriska hinder.

Men det finns också en påtaglig nyfikenhet från singaporianerna på allt svenskt och det vi gör på Lunds universitet. Det som lockar är bland annat universitetets överlag goda anseende för de vetenskapliga och konstnärliga verksamheterna, den långa historian av imponerande innovationskraft, men också de stora forskningsinfrastrukturerna ESS och MAXIV och den hamn för dessa som LINXS Institute of Advanced Neutron and X-ray Science utgör.
Sammanfattningsvis är det svårt att inte imponeras av den meteoritiska resa den singaporianska akademin gjort till den absoluta världstoppen. Vägen dit har gått via tydliga prioriteringar, stora och insiktsfulla statliga satsningar och internationalisering som medgett Singapore att tillgodogöra sig och härbärgera internationell kompetens.
Vi kan inte räkna med att få – och vill kanske inte heller det – det djupa och detaljerade engagemang och de tydliga målsättningar Singapores regering slösar på landets forskning, högre utbildning och innovation. Vi behöver själva formulera våra målsättningar och ta ut kompassriktningen för att genomföra dem med befintliga resurser och genom att övertygande argumentera för nysatsningar.

Delegationsresan avslutades i ambassadens residens med ett alumnevent för Lunds universitet. För vilket universitetet som helst är alumnerna en fantastisk tillgång. Lunds universitets alumner återfinns i alla branscher och i alla yrken och att återknyta dem till sitt alma mater ger fantastisk utdelning, både för nuvarande studenteter och lärare och forskare och entreprenörer. Under alumneventet träffade nuvarande studenter från främst Ekonomihögskolan och Lunds tekniska högskola svenska och singaporianska alumner från Lunds universitet och som nu är aktiva i Singapore som företagsledare eller på andra spännande vis. Bland andra berättade Fredrik Hähnel, Head of Asia and Country Manager Singapore på SEB, Anna Hedvig Landgren, Svenska handelskammaren Singapore och Daniel Stenberg, Netflix, om sina starka minnen av tiden på Lunds universitet och hur studier och studentliv lagt grunden för var de är idag. Nytillträdde ambassadör Anders Sjöberg och ställföreträdande chef Jenny Egermark har båda en bakgrund på Uppsala universitet, men de och hela teamet är numera utsedda till hederslundensare!

Erik

07 november, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Så växer ett Nobelpris fram – Anne L’Huillier är en förebild

Lika makalöst snabb som en attosekund är, lika makalöst stor är stoltheten vid Lunds universitet just nu. Anne L’Huillier som tilldelas årets nobelpris i fysik har påverkat kollegor, studenter, teknisk- och administrativ personal, servicepersonal, ja hela Lunds universitet har jublat denna vecka. Och det har strömmat gratulationer till Anne och forskargruppen från hela världen.
Det går inte att mäta vilken kraft det finns i ett Nobelpris. Stoltheten det för med sig till universiteten är en sak. Men det sätter också vetenskapen i det ljus det förtjänar och visar vikten av strategiska satsningar på talanger och labb och infrastruktur i världsklass.
1987 hade Anne L’Huilliers forskning i Frankrike börjat ge eko bland kollegor. Hon hade upptäckt att det uppstår många olika övertoner av ljus när infrarött laserljus sänds genom en ädelgas, detta eftersom gasen och lasern samverkar.

Detta sammanföll ganska väl i tid med att atomfysikerna i Lund funderade på en ny forskningsinriktning och för ändamålet införskaffade en unik laser 1992. Professor emeritus Sune Svanberg berättar om detta i en nyligen publicerad artikel i The Conversation. Satsningen blev möjlig genom att forskargrupper i USA och Europa samverkade tillsammans med industrin och, som för så många andra satsningar på viktig och nydanande infrastruktur, fick lasern finansiering av Wallenbergstiftelserna.

Den här unika forskningsinfrastrukturen gjorde att Anne L’Huillier kom till Sverige och Lund för att sätta upp sina experiment. De blev lyckosamma. Ett tag var det nära att hon försvann till Göteborgs universitet, men kunde räddas kvar i Lund genom en så kallad Thamprofessur, ett professorsprogram för att jämna ut ojämlikheter inom akademin. Den här professuren användes inte, vilket en del försökt påskina, för att hålla en omeriterad forskare – en kvinna – under armarna. Tvärtom användes möjligheten för att Lunds universitet inte skulle tappa en alldeles unik talang. Ett bättre exempel på strategisk rekrytering får man leta efter. Och nu, runt 30 år senare, blir resultatet tydligt: Anne L’Huillier tilldelas Nobelpriset för sitt arbete.
Kollegor vittnar om Anne L’Huilliers talang, dedikation och briljans under resans gång. Och ingen har tagit miste på den ödmjukhet hon har och som också visat sig under veckan. Priset är först och främst Annes.
Men.

I dag kommer utbildningsminister Mats Persson till Lunds universitet för att personligen gratulera Anne L’Huillier. Jag kommer då återigen lyfta vad det är som gör att excellens och ett Nobelpris växer fram: Nyfikenhetsdriven grundforskning, strategiska (internationella) rekryteringar, goda karriärvägar, internationellt samarbete, samverkan med industrin, långsiktig finansiering, forskningsinfrastruktur i världsklass. Och ett samhälle och en forskningsmiljö som uppmuntrar och attraherar talang. Ett bättre exempel än Anne L’Huillier och hennes och kollegornas väg mot Nobelpriset kan vi inte få.

Fest blir det framöver. Vi planerar officiellt firande på Lunds universitet i oktober. Och årets Nobelfest – den blir historisk för Lunds universitet!
Erik

06 oktober, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nobelpriset till Anne L’Huillier och Lunds universitet

Jag befinner mig i Göteborg och aldrig har väl en resa bort från Lunds universitet känts så fel som just idag. Jag hade mer än gärna varit på plats för att fira att professor i atomfysik, Anne L’Huillier, får nobelpriset i fysik.

Den här dagen är främst Annes och hennes två kollegor som hon delar priset med, Pierre Agostini och Ferenc Krausz, men den är också Lunds universitets stora dag. Jag är djupt imponerad över Anne och hennes forskargrupp. Det här priset visar vikten av den grundforskning som görs på Lunds universitet och runt om i världen. I detta fall har grundforskningen visat på sättet att skapa extremt korta ljusblixtar för att urskilja elektronernas snabba förlopp när de förflyttar sig eller ändrar sin energi. Det är forskning som inte kommer på beställning utan som kräver decennier av tid, engagemang och uthållighet. Och skärpa – det har Anne.

Och på vilket sätt Anne mottog beskedet om att hon blivit Nobelpristagare! I en föreläsningspaus fick kollegor tag i henne men hon fortsatte att undervisa utan att först berätta för sina studenter att hon fått priset. Det visar hur dedikerad Anne L´Huillier är till forskning och undervisning. En professor av högsta toppkvalitet!

Ja, vilken historisk dag, denna 3 oktober 2023, är! Stort grattis Anne L´Huillier och grattis till forskargruppen och alla kollegor på LTH.

Erik

03 oktober, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Omvärlds- och framtidsrapport från down under

Denna sista septembervecka har jag varit långt borta, i bokstavlig mening. I bildlig mening har jag varit på välbekant hemmaplan. Årets Times Higher Education World Academic Summit har hållits i Sydney och bjudit på ett smörgåsbord av sessioner i ämnen som upptar universitet över hela världen just nu.

I Presidents’ Forum diskuterades bland annat utmaningar i att samverka utan att universitet bryter mot grundläggande akademiska principer. Dessutom diskuterades hur öppenhet och yttrandefrihet kan förenas med en inkluderande och respektfull dialog, men också var gränsen går mellan aktivism och universitetens ställningstagande i samhällsfrågor utifrån ett kunskapsbaserat sätt. Sist men inte minst hur universitet över hela världen kan fortsätta vara i kontakt och sträva mot att utbilda världsmedborgare (vilket exempelvis Humboldt uttryckte som ett ideal) i en tid med ökade geopolitiska spänningar, ökad betoning av nationell suveränitet och därmed strängare säkerhetsbedömningar av internationella samarbeten inom forskning och utbildning. Samarbeten mellan det som i brist på bättre benämningar kallas Det globala nord och Det globala syd lyftes fram som mycket viktiga.

Flera olika sessioner ägnades åt nya sätt att analysera forskningen vid världens lärosäten utöver det sedan länge etablerade måttet citeringsgenomslag (Citation impact) för att tränga djupare in i hur olika universitet fungerar. Kanske kommer dessa nya analyser Research strength, Research excellence och Research influence att vara standard om några år. En pilotanalys av lärosätenas interdisciplinära forskning presenterades. Här är det inte främst de etablerade forskningsnationerna som excellerar, utan det är i första hand länder vars akademiska system är på frammarsch. Stora ansträngningar läggs på detta i Kina och Indien, men även Japan.

Över hela världen pågår ett intensivt arbete med att se hur generativ AI kan bli ett hjälpmedel i utbildningar, men i ännu högre grad vad våra utbildningar bör innehålla för att tillgodose medborgarnas behov i framtiden. Vissa menar att universitetsutbildningar i alltför hög grad går ut på att förstå tiden fram till nu, medan de framför allt borde vara inriktade på att ge redskap för att hantera en framtid som nog kommer att vara både oförutsägbar, osäker, komplex och motsägelsefull.

De framstående universiteten lyfte fram betydelsen av sina samlingar, museer och konstnärliga aktiviteter. Men, avsikten är att gå vidare och koppla det konstnärliga till företags- och nationalekonomi, naturvetenskap, medicin och ingenjörsvetenskaperna. De mest avancerade arbetar genomtänkt med Object-based learning. Här har Lunds universitet redan fått upp farten rejält, inte minst tack vare att vi har en Konstnärlig fakultet och det framstående Skissernas museum. Till dessa kan fogas samverkansprojektet inom kulturella och kreativa näringar. Att en av Lunds universitetets vicerektorer har kultur i sin portfölj är helt i linje med hur de mest framstående universiteten i världen arbetar.

En mycket intressant session handlade om att analysera vad som kännetecknar framgångsrika universitet, speciellt sådana som flyttat fram sina positioner under det senaste decenniet. Sådant som betonades var att ämnen (inom såväl utbildning som forskning) måste ha en viss kritisk massa för att kunna nå upp till internationell nivå. För ett fullskaligt universitet som Lunds är det här en mycket viktig diskussion: bredden är en stor tillgång – om de funktionella delarna har den nödvändiga kritiska massan. Det läggs stor vikt på betydelsen av vassa och kostnadseffektiva stödfunktioner för forskning. Rörelsen går mot mer konsoliderat och högspecialiserat forskningsstöd. En tredje viktig diskussion var den om hur centrumbildningar av olika slag bör hanteras. Dessa kan ha en vitaliserande effekt, men anknytningen till en hemmafakultet ger den stabilitet som möjliggör den eftersträvansvärda dynamiken med nya centrumbildningar som ersätter de som börjar bli etablerade.

Själv bidrog jag i en av de stora sessionerna om samverkan mellan akademi och industri. Hur kan samverkan underlättas, vilka risker ska undvikas och vilka ömsesidiga vinster finns? Av och till blir det i sådana sammanhang nödvändigt att påpeka att akademins uppgift är större än att vara en problemlösare. Tvärtom är det en väl så viktig roll att identifiera problem som ingen tänkt på och att försöka förstå dem. Förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor som Lunds universitets vision lyder och som också är utgångspunkt för den strategiska plattformen.
Erik

28 september, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

MAX IV och ingenjörer i budgeten men vi får bida vår tid

Ekonomisk vinter hörs finansministern säga. Och visst är det bistra tider, med förvisso starka statsfinanser, men orosmoln som svag ekonomisk utveckling, hög inflation och stigande räntor. Lägg därtill säkerhetspolitiskt svåra tider. Reformutrymmet i 2024 års budgetproposition går mestadels till att förstärka hushållsekonomi, välfärd, rättsväsende och försvar. Det ser ut som att universitet och högskolor får bida sin tid tills forsknings- och innovationspropositionen som beräknas vara klar nästa år.

I budgeterna brukar vi se fram emot satsningar. Men i år är reformutrymmet intecknat och istället får universitet och högskolor ett sparbeting på 0,5 procent (övriga statliga myndigheter får ett sparbeting på 1 procent). Än är det för tidigt att säga hur det ska hanteras på Lunds universitet så det får jag återkomma till.

För Lunds universitet betyder neddragningen på 0,5 procent att respektive anslag sänks med cirka 13 miljoner (här ingår också en neddragning på grund av slopad avgift för årlig revision). Regeringen ska dock se över detaljreglering och återrapporteringar så att vi kan få fokusera på utbildning och forskning.

Men det finns några ljusglimtar också i det ymniga vintersnöandet. Forskningsinfrastrukturen MAX IV får förstärkning på 40 miljoner kronor nästa år. Detta är glädjande nyheter då MAX IV:s driftskostnader har ökat och inte har haft full kostnadstäckning och det är oerhört viktigt att MAX IV kan användas i sin fulla potential, detta flaggskepp inom svensk forskning men också för att industri och näringsliv ska kunna nyttja infrastrukturen. Utbildningsminister Mats Persson presenterade de goda nyheterna på MAX IV under onsdagen.

Lunds universitet ingår tillsammans med Uppsala universitet och Chalmers i en strategisk forsknings- och utbildningssatsning där regeringen satsar på utbildning och forskning inom elektrifiering och batteriteknik. Här har Sverige och ovan nämnda trojka tillsammans med industrin riktigt goda förutsättningar att vara konkurrenskraftiga och vi har all möjlighet att attrahera nyckelkompetens till Sverige.

Sedan tidigare har regeringen aviserat ett ”ingenjörspaket”. Fler ingenjörer ska utbildas och kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik ska stärkas. Prislapparna inom naturvetenskap och teknik höjs. Lunds universitet får 7,6 miljoner (fullt utbyggt 18 miljoner) till nya basårsplatser, 16,3 miljoner kronor till civilingenjörsutbildning och utbildning på avancerad nivå (fullt utbyggt 49,6 miljoner) och höjd ersättning till NT-prislappen med 8,8 miljoner = 1,6 procent (fullt utbyggt 26,9 miljoner). Inom forskningen får universitetet de tidigare aviserade 15 miljoner kronor till batteriforskning och förstärkningen till sjukhusfysikerutbildningen fullföljs.
Det är en återhållsam budget. Aldrig förr har vi väl längtat så mycket efter vår och nytt solsken som denna höst. Men det kommer en vår. Vi får bida vår tid.
Erik

20 september, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den Hippokratiska eden och den demokratiska ordningen

I förra bloggposten skrev jag om ett antal utredningar och uppdrag som rör sektorn och som kommit under sommaren. De föranledde en extrainsatt förbundssamling i SUHF – eftersom en del av dem kommit överraskande och krävde gemensamma diskussioner mellan lärosätena.

En annan utredning som kommit tidigare och som jag inte nämnde i förra bloggposten har också den senaste tiden mött mycket starka reaktioner från olika yrkeskårer och organisationer i landet. Det handlar om Justitiedepartementets utredning för stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) och dess tilläggsdirektiv Dir. 2023:126 som kom i augusti. Tilläggsdirektivet är ett resultat av Tidöavtalet som vill se förslag på ”informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.”

Denna anmälningsplikt, eller angiverilag som den kallas av kritikerna – och de är många – har gjort att flertalet yrkeskårer såsom läkare och lärare med flera kräver att regeringen ska stoppa utredningen av ett sådant lagförslag. I förra veckan fick även jag en uppmaning från 480 anställda forskare och lärare vid Lunds universitet. ”Vi som undertecknar detta brev vill att Lunds universitet, i likhet med regioner, kommuner, fackförbund och andra organisationer, tydligt tar ställning i denna fråga och offentligt uppmanar regeringen att lägga ner utredningen.” Liknande brev har ställts till ett antal av min kollegor.

Låt mig börja med att säga att det är en berättigad oro för vad en anmälningsplikt skulle kunna få för negativa konsekvenser. Många farhågor har redan debatterats och brevskrivarna vid Lunds universitet redogör också för flera. Jag är själv medicinare och har arbetat som läkare. En anmälningsplikt skulle bryta mot den Hippokratiska eden och vore både etiskt och praktiskt otänkbart för de allra flesta (om inte alla!) yrkesverksamma inom vård, skola, omsorg och forskning som har i uppgift att möta, hjälpa och stödja människor och där sekretess är en grundbult för att kunna utföra det arbetet. I brevet från de anställda som jag fått lyfts även en annan viktig aspekt. ”Som lärare på utbildningar vars studenter skulle beröras av en sådan anmälningsplikt i sitt arbete, ser vi med oro på utvecklingen. Vi menar att en sådan lag skulle ställa oss som lärare – och i förlängningen oss som universitet – inför en omöjlig situation: att undervisa studenterna i professionens grunder och etiska principer, samtidigt som vi ska lära ut att de som offentliganställda ska bortse från den professionella etiken och anmäla patienter, brukare och klienter.”

Jag är alltså med utgångspunkt i min bakgrund principiell motståndare till en anmälningsplikt. Men så vitt jag vet finns inget sådant skarpt lagförslag på bordet. I detta aktuella fall får vi se om utredningen så småningom kommer med ett sådant förslag (slutbetänkandet har förlängts till september 2024) och om det berör verksamhet vid Lunds universitet t.ex. utbildning eller praktik. Där är vi inte nu. Berörs vi av en utredning får universitetet lämna synpunkter genom remissförfarandet och det gäller också i fall där vi har kompetens inom sakområdena. Jag utgår från att detta kommer att gälla även för den nu aktuella utredningen. I remissvar är det universitetets uppgift att samla kompetens för att ge ett så brett, relevant och kunskapsbaserat underlag som möjligt till de politiska beslutsfattarna. De synpunkter som nu förs fram i protestbrevet kan då vara en del i ett sådant underlag i universitetets svar.

Det är inte en rektors och myndighetschefs roll att offentligt uppmana regeringen att stoppa en utredning eller ändra ett direktiv. Regeringen har rätt och demokratiskt mandat att utreda olika samhällsfrågor. Man kan tycka vad man vill om olika utredningar och lagförslag – och som sagt – det har kommit flera utredningar och uppdrag rörande sektorn som sektorn ställt sig frågande till på senare tid. Det innebär inte att jag som rektor ställer krav på att de ska stoppas. Det är i dialog, främst med utbildningsdepartementet, som jag framför synpunkter eller förslag rörande universitetet eller sektorn.

Jag tycker dock det är fullt rimligt att yrkeskårer som är oroliga lyfter frågan om anmälningsplikt i den allmänna debatten och samtalet. Och jag uppskattar engagemanget hos medarbetarna som är oroade och delger mig sina synpunkter. Men jag tycker också det är viktigt att universitetet som myndighet följer den demokratiska ordning som finns i landet där det är de folkvalda politikerna som initierar utredningar och föreslår och stiftar lagar. Det är de folkvalda politikernas roll i riksdagen att rösta för eller emot. Universitetets roll är att vara en pålitlig, robust och kunskapsbaserad röst i detta vårt demokratiska samhälle.
Erik

18 september, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utredningsregn över sektorn kan vara missriktad välvilja

I måndags hade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, en extrainsatt förbundssamling. Anledningen är de många utredningar och uppdrag som har initierats av regeringen under de senaste (sommar)månaderna och som rör sektorn. En del av dem har kommit något överraskande, såsom uppdraget till Universitets- och högskolerådet, UHR (med flera myndigheter) för att främja ansvarsfull internationalisering. En annan som kom i förra veckan handlade om hur lärosätenas kompetens i säkerhetsfrågor kan öka.

Internationella akademiska samarbeten är extremt viktiga för Lunds universitets konkurrenskraft men det aktuella säkerhetsläget samt en hårdnande global konkurrens om kompetens och investeringar har gjort att ämnet ansvarsfull internationalisering hamnat högt på den politiska agendan. En del forskningssamarbeten som tidigare finansierats ses idag som problematiska. Risken är dock att pendeln slår över och att det säkerhetspolitiska läget leder till utredningar och åtgärder från utbildningsministern som i vissa fall kan vara missriktade.

Det bästa vore om lärosätena genom SUHF i större utsträckning än idag vore en önskvärd primär dialogpart till utbildningsdepartementet i frågor som rör sektorn. Nu får vi i stället invänta remissrundor och ge inspel och synpunkter i ett senare skede. Förvisso står det regeringen fritt att initiera uppdrag, utredningar och reformarbete – det är deras arbete, men om sektorn som ska ta emot reformarbetet och förslagen redan i ett initialt skede ställer sig frågande till syfte och resultat kan man fundera på hur effektiva utredningarna är.

Lunds universitet har kommit långt i arbetet med globalt ansvarsfullt engagemang, med såväl checklistor som stöd för anställda gällande riskbedömning. Avgörande säkerhets- och riskbedömningar måste göras i varje enskilt fall – särskilt vid ett så stort universitet som Lunds där verksamheten är mycket skiftande. Det är därför olyckligt om universiteten inte får reformera det egna arbetet utan statsmaktens inblandning och det finns redan flera initiativ i sektorn som arbetar med frågan på ett nationellt plan såsom expertgruppen för internationaliseringsfrågor inom SUHF. Jag hoppas att uppdraget till UHR inte innebär dubbelarbete eller leder till åtgärder som vi redan gjort – arbetet görs som sagt på flera håll, inte minst inom Lunds universitet, och på olika nivåer i sektorn. Lägg därtill att Lunds universitet satsar stora summor på IT- och informationssäkerhet.

I våras meddelade regeringen abrupt att mandatperioden för lärosätenas styrelser skulle kortas från tre år till 17 månader. Orsaken var enligt minister Mats Persson att se över den säkerhetspolitiska kompetensen på lärosätena. Nyligen aviserade ministern en ny utredning med utredare Peter Egardt. Utredaren ska bl.a redovisa vilken kompetens i säkerhetsfrågor som behövs i universitetsstyrelserna samt ge förslag på hur sådan kompetens kan säkerställas bland de styrelseledamöter som utses av regeringen. Uppdraget ska redovisas ganska snart, senast den 31 december 2023. Jag vill inte föregripa utredningen, men det förefaller långsökt att säkerhetsarbetet vid ett universitet skulle stärkas av att just externa ledamöter i styrelsen har säkerhetskompetens. Styrelsen ansvarar för att riskhanteringen vid universitetet är fullgod men själva arbetet görs av de anställda.

En annan utredning handlar om etikprövning. Det var i maj som utbildningsminister aviserade att regelverket för etikprövning ska ses över. I slutet på augusti kom direktivet och jurist Ulrik von Essen utsågs till utredare. Han ska utreda undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning samt regleringen av tillsyn i etikprövningslagen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Etikprövningssystemet har kritiserats och debatterats öppet från forskarhåll. SUHF har under tidig vår också haft dialog med departementet om etikprövningssystemet och framfört ett antal förslag på förändringar. Tilliten till systemet måste vara stort och eftersom många frågor har väckts är det bra att systemet nu utreds närmare.

I Tidöavtalet 2022 mellan samarbetspartierna kom ett antal reformförslag inom några utpekade politikområden. ”Socionomutbildningen reformeras för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt utbildningsmoment. Möjlighet till specialisering på ungdomsbrott införs i utbildningen”, står där bland annat. Detta är till synes en politiskt motiverad specialisering av en utbildning och en sådan politisk detaljstyrning riskerar att undergräva lärares och utbildningsanordnares autonomi där forskningsbaserad kunskap ligger till grund för utformningen av utbildningarna. I augusti meddelade regeringen att de tillsätter en utredning för att se över socionomexamen. Utredaren ska bland annat föreslå nya eller ändrade examensmål för socionomexamen i syfte att säkerställa att studenterna får ”den kunskap och förmåga som krävs för att dels förebygga att barn och unga börjar begå brott, dels bryta en brottslig utveckling och förebygga återfall i brott”. I Sverige är det möjligt och relativt enkelt för regeringen att ändra i enskilda examensmål – något som kan uppfattas stå i kontrast till akademisk frihet och autonomi. Utredaren av socionomutbildningen ska presentera sitt uppdrag i mars 2024.

En annan konsekvens av Tidöavtalet är att biståndsrelaterade forskningsbidrag till utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet har upphört för innevarande år och beredningsprocessen för årets utlysningar har avbrutits. Här på universitetet bedrivs både omfattande och stark utvecklingsforskning och vi för nu diskussioner om hur denna forskning kan säkras på kort sikt – och på längre.

I juli tillsatte regeringen en särskild utredare, Peter Honeth, för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna. Uppdraget ska redovisas i november 2024. Utredningen tar upp många av de problem som adresserats genom åren – bland annat att undanröja hinder för samarbeten mellan lärosäten, vilket är mycket positivt.

Med många utredningar framför oss går vi också in i en höst som präglas av intensivt budgetarbete på alla nivåer. I oktober är det även dags att lämna inspelet till den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen som beräknas till slutet av 2024. För några veckor sedan tillsatte regeringen en rådgivande forskningsberedning bland annat inför arbetet med forskningsproppen. De 15 ledamöterna från akademi, studentorganisationer, näringsliv, institut och forskningsfinansiärer ska bidra med omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitiken, enligt uppdraget. Professor Christofer Edling på Lunds universitet är en av ledamöterna och det ska bli mycket intressant att se vilken prägel den sätter på kommande forskningspolitik.

Det går inte att komma ifrån att Rysslands invasionskrig i Ukraina kommer att fortsätta piska som ett grått novemberregn över framtiden. Förutom den humanitära katastrofen, förödelsen och den oro ett krig i närområdet för med sig påverkas världens och Sveriges ekonomi och därmed viktiga framtidssatsningar. Att hoppas på en stark höstbudget för vår sektor tror jag kan bli svårt – konkurrensen om statens kaka är kanske större än någonsin i dessa oroliga tider. Men för Sveriges framtid hoppas och tror jag att regeringen levererar en stark forsknings- och innovationspolitisk proposition så småningom. En propp där universiteten ges de bästa möjligheter att blomstra både internationellt och ansvarsfullt.
Erik

06 september, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Forum Medicum invigs när naturlig och artificiell intelligens möts och bryter ny mark

Det har kommit till den tid på året då universitetet kvicknar till – det är först med studenternas ankomst som universitetet kan syresättas. Att fundera vad denna generation studenter kommer att få uppleva under sin livstid är både hisnande och (kanske) skrämmande. Under det senaste året har generativ artificiell intelligens fått sitt stora publika genombrott. Och i veckan hölls ett fantastiskt symposium i Universitetshuset med temat Människa, teknik och kreativitet. Under denna eftermiddag kom flera aspekter fram rörande hur AI kommer att förändra våra arbeten, arbetsmarknaden och rent av våra liv. Briljanta kollegor, alumner och gäster gav sina olika bidrag till vad du sköna nya värld kommer att innehålla. Här krävs mycket naturlig intelligens för att fundera hur vi vill utnyttja den nya tekniken och förbereda oss för framtiden.

För många är det kanske inget nytt under solen. Det här är en utveckling som bygger på decenniers grundforskning vars tillämpningar accelererat de senaste åren, till exempel inom livsvetenskaperna. Inom sjukvården kommer artificiell intelligens (AI) att bli allt vanligare för att exempelvis screena stora mängder data. I början på augusti spreds en nyhet över världen om en studie som letts från Lunds universitet och som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening. Vi är bara i början av AI:s inträde i sjukvården men inom ett antal år kommer många yrkesgrupper i sjukvårdssektorn att ta hjälp av AI.
I kombination med andra medicinska vetenskapliga framsteg kan helt nya genombrott göras med teknik som hjälper sinnen och nervceller som tappat eller saknar förmåga. Vi kan se helt nya behandlingsmetoder med biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener.

För att möta utvecklingen inom hälsa och sjukvård – och för att vara i framkant av denna utveckling – krävs att vi skapar en samlad och stark utbildnings-, forsknings- och innovationsmiljö. I detta ligger nära samverkan mellan akademi och (universitets)sjukhus samt med näringslivet.

Precis i detta mycket spännande skede, kanske till och med paradigmskifte – invigs Forum Medicum på Sölvegatan i dag! I Forum Medicum samlas hälsovetenskaplig och biomedicinsk forskning och utbildning i ett gemensamt kunskapscentrum, i direkt anslutning till universitetssjukhuset i Lund. Cirka 170 forskargrupper, 1600 medarbetare och 2000 studenter ska samsas i lokalerna som också har många ytor för samverkan där akademi, industri, sjukvård och allmänhet kan mötas. Det tvärvetenskapliga förhållningsättet i kombination med Lunds universitets bredd är unikt för Sverige. Det är precis sådana här kraftsamlingar och mötesplatser vi behöver för att bidra till att Sverige kan hålla internationell världsklass inom medicin och livsvetenskaper, tillika bidra till att svenska patienter får tillgång till de bästa behandlingarna och att studenterna får den bästa utbildningen på sitt område.

En stor fråga med anledning av Forum Medicum är placeringen av det nya universitetssjukhuset i Lund. Region Skåne väntas fatta ett inriktningsbeslut för placering av det nya sjukhuset under 2023 och jag ingår i en arbetsgrupp med region, kommun och universitet som har fördjupad dialog kring placeringen. Lunds universitet har i sitt remissvar från 2022 förordat att utveckla ett nytt sjukhus på befintlig plats, i andra hand på närliggande Smörlyckan och starkt motsatt sig nybyggnation i Brunnshög. Att vi nu har Forum Medicum på plats nära tänkbara placeringar av det nya universitetssjukhuset i Lund är en viktig pusselbit för att bygga ett livsvetenskapligt centrum ur universitetets hela bredd, ett centrum med lyskraft långt utanför rikets gränser.

Även i Helsingborg planeras för det nya regionsjukhuset och också där är universitetet part i samtalen. Universitetet har en viktig funktion i hela ekosystemet för vård och hälsa, inte minst för att vi utbildar den personal som arbetar i hälso- och sjukvårdssektorn. Att vi har nära samarbete med dem som ska ta emot studenterna när de är färdiga är därför A och O. I detta ligger också att klara av att utbilda studenter i bristyrken som t.ex. sjuksköterskor och fortbilda personal som redan är yrkesverksamma för framtiden. Att vi samlar kompetens i centrum och nätverkar sinsemellan är det som jag menar är framtidens modell för såväl utbildning, forskning som innovation inom hälso- och sjukvård i Skåne och i Sverige.
Erik

30 augusti, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Se utveckling genom stadens silhuett

Tittar man ut på gräsmattorna i Skåne är de redan torra – som om det vore sensommar och augusti. Så här i juni, dagen före midsommar, när verksamheten så smått trappar ned och det blir tid för reflektion och återhämtning, kanske jag inte ska ha augusti i åtanke. Men det går inte att komma ifrån att det är vår- och höstterminerna som är universitetets starkaste säsonger – framförallt är studenterna på campus.

I augusti ser jag särskilt fram emot invigningen av Forum Medicum – det är ett projekt som jag har följt nära som dekan för Medicinska fakulteten och som kommer att bli en fantastisk samlingsplats för fakultetens utbildningar och forskning i medicin, hälsa och vård. Sammanlagt kommer 4000 studenter, forskare och andra medarbetare ha sin hemvist i de nya lokalerna. Forum Medicum är en del av hela campusutvecklingen som pågår i Lund och Malmö och binder samman alla verksamheter i kunskapsstråk och innovationsdistrikt. Universitetets utveckling är starkt kopplad till den fysiska platsen och det är genom stadens förändrade silhuetter som man enklast får syn på universitetets förflyttning genom decennierna och århundradena.

Närmast i tid ligger Almedalsveckan där Lunds universitets forskare bidrar stort i paneler och diskussioner om alla de ämnen som berör världen, samtiden och framtiden. Grön och digital omställning, digitalisering och AI, hållbarhet, hälsa, säkerhetsläge, geopolitik, demokrati – det är alla ämnen som både påverkar universitetets verksamhet och där universitetet kan bistå i de offentliga samtalen som förs så förtjänstfullt i Almedalen. Även flera för sektorn viktiga och aktuella frågor kommer att diskuteras, såsom den på senare tid hett debatterade etikprövningslagen, akademisk frihet och lärosätenas autonomi samt forskningsfinansiering.

Vi ses kanske i Almedalen där man gärna får haffa tag i mig för samtal. Om inte önskar jag en trevlig sommar! Bloggen återkommer i augusti.
Erik

22 juni, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Innovation i proposition och universitetets position

Idag och i morgon ägnas åt universitetsstyrelsen med delvis nya och mycket välkomna styrelseledamöter. Under ett internat med seminarier och diskussioner ena dagen och regelrätt styrelsemöte dag 2 kommer en stor del av punkterna att handla om universitetets framtid på kortare och längre sikt.

I universitetsledningen har vi stort fokus på omvärldsfaktorer som kan komma att påverka högre utbildning och forskning framöver. Att navigera i geopolitisk osäkerhet, världsekonomisk oro, digitalisering och AI samt klimatförändringar är en grannlaga uppgift för alla organisationer. Universitetet befinner sig också på en internationell arena med hård konkurrens och som även innebär säkerhetspolitiska utmaningar.

Kontinuerlig omvärldsanalys har lett universitetet fram till den plattform för strategiarbete som vi nu arbetar efter och som ger oss just en plattform att stå på. Trots allt måste vägval göras även om omvärldsläget är mycket svårbedömt och framtiden ter sig mer oviss än för bara ett decennium sedan. Universitetets 350 år av akademisk utveckling och excellens ger dock en rejäl tyngd på gungig sjö – och för att hålla kurs på farkosten Lunds universitet ska vi hålla fortsatt stadig blick mot horisonten, förhoppningsvis upptäcka blindskären på vägen och kunna navigera runt dem.

De tre ledord som genomsyrar utvecklingsområdena i plattformen är digitalisering, hållbarhet och innovation. Vi får under styrelseinternatets seminariedel särskild anledning att diskutera omvärld med tema innovation. En färsk rapport ”Lunds universitet via innovation till världen och tillbaka” ligger till grund för diskussionerna. Den är också en bra utgångspunkt för det intensifierade arbete universitetet gör för att bidra till EU:s innovationsagenda samt för att utveckla innovationsdistrikt och s.k. innovationsdalar. Universitetets ambitioner är att tydliggöra och synliggöra den starka innovationsmiljö som finns inom och omger Lunds universitet. Detta synliggörande arbete görs dels för ökad samverkan, dels för ökad extern profilering och internationellt genomslag.

Lunds universitet befinner sig i en av världens mest innovativa regioner och är en motor i hela det regionala innovationsekosystemet. Detta attraherar såväl finansiering som kompetens men innovation är också en viktig faktor för den gröna och digitala omställningen. Även regeringen har stort fokus på innovation och har aviserat att innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen kommer att kretsa kring ”excellens, internationalisering och innovation”. Lärosätenas underlag till propositionen ska lämnas i oktober och under styrelseinternatet får vi möjlighet att diskutera Lunds universitets kommande inspel.

Vid Lunds universitet finns ett stort antal ämnesområden med egna förutsättningar för innovation. Inte sällan och mycket oförtjänt hamnar områden som humaniora och samhällsvetenskap i skymundan i förhållande till naturvetenskap, medicin och teknologi när innovation kommer på tal. Men även humaniora och samhällsvetenskap bidrar i allra högsta grad till innovation, till exempel visar rapporten som nämns ovan att även om majoriteten av de publikationer som citeras i patenthantering kommer från naturvetenskap, medicin och teknologi citeras publikationer från humaniora och samhällsvetenskap i relativt stor omfattning.

Innovation är också svårmätt materia. Det är förvisso relativt enkelt att räkna patent men svårare att mäta innovation där patent inte är aktuellt. Färre än hälften av svenska innovationer blir patenterade och det inte heller alla patent som kommersialiseras och blir till innovationer. Jag passar därför på att lyfta det arbete som görs inom de humanistiska och teologiska fakulteterna (HT). De har sedan 2021 uppmuntrat och stöttat utvecklingen av idéer som kan bli innovationer genom att utlysa medel tillsammans med LU Innovation. Syftet med utlysningen är att stimulera utvecklingen av idéer som nyttiggör forskning med anknytning till HT fakulteternas olika forskningsfält.

Medlen ger anställda vid HT fakulteterna som bedriver forskning eller forskarutbildning möjlighet att arbeta med en idé med innovationspotential under ett år. Upp till 150 000 kr per projekt har hittills delats ut till sammanlagt 14 idéer. Utöver finansieringen får projekten rådgivning och stöd av LU Innovation under arbetets gång. Satsningen är ett utmärkt exempel på hur man kan bredda innovationsstödet vid Lunds universitet och intresset för att söka ökar successivt. Utlysningen har även väckt intresse på andra lärosätens innovationskontor.

Jag kommer att återkomma om såväl innovation som proposition framöver – två ämnen som kommer att påverka universitetet på kort och lång sikt.
Erik

15 juni, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg