Erik Renström

När riksdagen öppnade i förra veckan bjöd statsministern på en rejäl överraskning för oss i sektorn: Utbildningsminister Mats Persson byter plats med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
Veckan dessförinnan var det just Pehrson (då fortfarande arbetsmarknads- och integrationsminister) som presenterade storleken på den kommande forsknings- och innovationspropositionen, 6,5 miljarder kronor. Vi ser fram emot att bjuda in Johan Pehrson för att fördjupa kunskaperna om Lunds universitet. I och med att statssekreterare Maria Nilsson fortsätter på sitt uppdrag borgar det för kontinuitet i forskningspolitiken.

I EU håller även EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, på att forma sitt team efter valet i våras. De föreslagna kommissionärerna med tillhörande mandatbrev kommer att presenteras snart och därefter ska parlamentet hålla hearing, rösta och fatta beslut. I slutet av året eller i början av nästa lär vi veta vem eller vilka som kommer att ha utbildning, forskning och innovation i sin/sina portföljer.
EU:s politik påverkar inte bara medborgare utan är starkt kopplad till forskning, utbildning och innovation. EU är en av våra största finansiärer och blir en allt viktigare aktör i kampen om forskningsfinansiering. Professor Johan Östling skrev nyligen om EU:s stora makt i en understreckare i Svenska dagbladet ”Forskarnas eget Champions League” (SvD 14/8 2024).

Vilka slutsatser man kan dra av vårens val och dess resultat för kommande EU-politik och strategier får man tillfälle att diskutera på Lund EU Days som startar i dag, den 16-17 september. Där träffas forskare, EU-kommissionärer, näringsliv, ambassadörer, ledarskribenter, Europaparlamentariker och andra experter för att dela med sig av kunskap. EU-dagarna håller på att etablera sig som ett viktigt årligt EU-forum.

Några av kollegorna i EU-gemenskapen vid ett antal universitet i Berlin, träffade rektors ledningsråd under en gemensam resa i förra veckan. Just Berlin är födelseplatsen för de moderna forskningsuniversiteten med akademisk frihet som grund. I början av 1900-talet var den tyska akademin absolut världsledande inom många områden och föregångslandet som den svenska akademin till stor del blickade mot. Historien visar hur snabbt en sådan position kan raseras när politisk ideologi styr universiteten bort från de grundläggande akademiska värdena. Från nutiden fick vi med oss hur det tyska excellensinitiativet lett till en total omsvängning i kontakterna mellan de berlinska universiteten, från konkurrens till samarbete.
Vi besökte även den svenska ambassaden som gav oss en analys av var Tyskland står idag och de utmaningar förbundsstaten står inför, politiskt, ekonomiskt och socialt. Ambassaden står beredd att hjälpa till med att utveckla samarbeten och kontakter.

Sist men inte minst vet vi nu vilket delvis nytt team det blir i Universitetsstyrelsen när tre nya externa ledamöter har utsetts för kommande mandatperiod. Ingrid Petersson fortsätter som ordförande och nya externa ledamöter blir:
Rektor Anders O. Bjarklev, rektor Danmarks Tekniske Universitet
Strategiske rådgivaren Klas Friberg
Filosofie doktor Anna Victoria Hallberg
Fortsätter gör:
Lagmannen Gudrun Antemar
Universitetslektorn Magnus Christiansson
Verkställande direktören Tom Erixon
Seniorekonomen Pernilla Johansson

Lunds universitet tackar ekonomichef Ingrid Bengtsson-Rijavec, professor Jens Oddershede och forskningsentreprenör Torbjörn Lundahl för deras värdefulla insatser när de snart avslutar sina ledamotskap.
Läs mer om styrelsen och hela sammansättningen.

Styrelsen är en viktig part i de strategiska samtal och vägval som universitetet behöver göra framöver. Lunds universitet har en övergripande prioritering: ökat internationellt genomslag. Den ska genomsyra alla strategiska val inom kärn- och stödverksamheterna. Arbetet bedrivs utifrån en strategisk plattform med fyra huvudområden: Stark forskning idag och för framtiden, Utbildning i förändring, Kreativ lärande- och arbetsmiljö och Demokrati och globalt engagemang samt med tre ledord som ska prägla arbetssättet: innovativt, digitalt och hållbart. Universitetets plattform ligger som grund för att möta de utmaningar som samhället och universitetet möter i en oförutsägbar, komplex och snabbt föränderlig omvärld.
Jag ser fram emot att utveckla Lunds universitet tillsammans med sittande och kommande ledamöter under den kommande mandatperioden.

Erik

Det här är hösten då sektorn inte bara håller koll på de årliga budgetnyheter som regeringen presenterar i september utan också där vi spänt väntar in forsknings- och innovationspropositionen för de kommande fyra åren.

Vi är många som pusslar ihop de delar som utbildningsministern och regeringen hittills har gett oss. De är ännu så länge relativt vaga, men trots allt börjar bilden alltmer klarna. Igår fick sektorn ett glädjande besked i och med att regeringen presenterade storleken på innovations- och budgetpropositionen: de befintliga medlen ökar med 6,5 miljarder kronor till 2028 (2025–1,5 miljarder, 2026–2,5 miljarder, 2027–4 miljarder, 2028–6,5 miljarder). Det är nog mer än någon av oss i sektorn vågat hoppas på!

Innehållet då? Ja, det får vi vänta något lite längre på (senare i höst ska forsknings- och innovationsproppen presenteras) men några hintar har vi fått. I går berättade regeringen att satsningar i proppen kommer att göras på teknikområden såsom artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik. Det kommer att satsas på kvalitet och strategisk och specifik spetsforskning och innovation.

Sedan tidigare har utbildningsminister Mats Persson också gett några generella ledtrådar: I proppen kommer någon form av satsning på forskningstillväxt i form av doktorander och forskarskolor.

Det blir en fortsatt satsning på STEM (science, technology, engineering, mathematics) vilket inte minst har märkts i förstärkning på civilingenjörsutbildningarna i årets budget. Det blir också satsning på excellent praktiknära forskning.

Regeringen är tydliga med att svensk excellent forskning och innovation innebär en stor konkurrensfördel och är viktiga komponenter för Sveriges tillväxt och välstånd. Tekniktunga och innovativa industrier behöver hitta rätt kompetenser för att vilja och kunna stanna kvar i Sverige.

Det är utmärkt att högre utbildning, forskning och innovation lyfts fram av regeringen som en viktig komponent för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och framtid och när regeringen igår presenterade sina ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” var forsknings- och innovationspropositionen en del i detta paket. Här är Lunds universitet på banan och kan möta upp genom vårt arbete med Innovation District i samarbete med industri, näringsliv och kommun. Lunds universitet har också alla möjligheter till innovation genom den ämnesbredd som finns att tillgå. Ett exempel är STEAM (arts – konst och kultur) – där A:et är lika stort som övriga bokstäver. Att de två infrastrukturerna MAX IV och ESS ligger i hjärtat av ett Innovation District i Lund ger oss också ytterligare möjligheter att knyta industri och forskning nära varandra.

Men jag vill mitt i allt detta också påpeka att lärosätena inte bara är till för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Vi har också har en annan viktig uppgift i samhällskontraktet: att bidra med kunskap och (ut)bildning – det vill säga ge individer de grundförutsättningar som krävs för att vi ska kunna bygga ett gott och starkt samhälle. I ett sådant samhälle behövs kritiskt tänkande, ansvarstagande, reflekterande och empati. Samhällsvetenskaperna och humanistisk expertis är i detta viktiga byggstenar. Jag hoppas att det kommer att återspeglas i forsknings- och innovationspropositionen.

Erik

Sommarmånaderna kan tyckas lugna i den här sektorn och det beror till stor del på att den mest livgivande delen av lärosätena – studenterna – har studieuppehåll. Inte desto mindre har ett antal viktiga frågor diskuterats flitigt i bland annat Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, de senaste veckorna. En av dem handlar om administration. Regeringen gav i juli ett uppdrag till Statskontoret att analysera konsekvenserna av administrativa uppgifter som lärosätena är skyldiga att utföra. Enligt regeringen behöver den administrativa överbyggnaden minska för att ge mer tid till lärosätenas kärnuppdrag utbildning och forskning. Lärosätena kommer att få möjlighet att bidra med information om vilka administrativa uppgifter som är särskilt betungande och ge förslag på effektiviseringsåtgärder. Även Universitetskanslersämbetet och andra berörda myndigheter och aktörer kommer att få lämna synpunkter. Uppdraget ska redovisas i september 2025.

Den administrativa bördan och huruvida den ökat och i så fall på vilket sätt finns det många tankar kring. Det stora orosmolnet är att administrationen ökar på bekostnad av kärnverksamheten och det är också utgångspunkten i Statskontorets uppdrag. Vid Lunds universitet har andelen TA-personal varit relativt konstant över tid. I jämförelse med de anglosaxiska lärosätena har svenska lärosäten färre teknisk-administrativ personal per lärare/forskare. Det kan antingen betyda att vi har en effektivare administration, eller att de administrativa bördorna hos oss i högre utsträckning belastar kärnverksamheten. Digitaliseringen har onekligen effektiviserat administrationen, men också bidragit till att förflytta sådant arbete som tidigare utfördes av administrativ personal till varje medarbetare.

Vilken administration är det då som tillkommit och vilken roll spelar pålagor som för med sig krav på handlingsplaner och systematiska arbetsprocesser, detaljerade regleringsbrev och återrapporteringskrav? Ja, de har lett till att administrativa yrken över tid professionaliserats – från det mycket nära och många gånger ovärderliga ”alltiallo” institutionsstödet som både kokade kaffe och skötte diverse administrativa sysslor till dagens välutbildade handläggare, ekonomer, HR- och kommunikationsexperter. Med ökad professionalisering kan de administrativa bördorna också förklaras av internt ambitionsdriv. Och i det fallet åligger det lärosätena själva att reglera denna ambition och så att den verkar i linje med det kärnverksamheterna – utbildning, forskning och samverkan – behöver.

Sektorn och Lunds universitet har länge uppmärksammat departementet på att de administrativa bördorna har ökat och flera utredningar de senaste decennierna har efterlyst tillitsbaserad styrning från statsmakten och minskad kontroll, men utvecklingen har gått i en annan riktning.
En viktig del i SUHF:s uppdrag är att ta fram underlag och rapporter som identifierar lämpliga och realistiska politiska lösningar på för sektorn stora och komplexa frågor. Som ett led i detta har SUHF:s expertgrupp för analys ett utredningsben som handlar om att kartlägga och analysera kontroll och byråkratisering. I våras kom delrapporten ”Ökad kontroll och ökad byråkratisering – En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor”, skriven av Shirin Ahlbäck Öberg & Johan Boberg. Den är en utmärkt kartläggning av utvecklingen vad gäller ökad kontroll och ökad byråkratisering sedan 1993 års högskolereform och som ger oss i sektorn men också departementet, och nu även Statskontoret, en god insyn i hur vi hamnat i denna ökade byråkratisering med tunga administrativa bördor.

Analysgruppen kommer att släppa sin slutrapport nu under hösten och den kommer att bidra till fortsatta och mycket intressanta diskussioner kring administration. Framförallt är det otroligt viktigt att fakta kommer på bordet så att rätt analys kan göras innan åtgärderna sätts in.
Ur SUHF:s rapporter vill jag också särskilt rekommendera läsning av Tim Ekbergs ”Den akademiska
friheten – Ett bräckligt fundament för universitet och högskolor behöver förstärkas” som är högst aktuell i dessa tider samt rapporten ”Styrningen av lärosätenas utbildningsutbud – Så kan akademin ta större ansvar för framtidens kompetensbehov” av Ingeborg Amnéus och Pam Fredman. Även om ni missat att läsa dem i hängmattan i sommar så finns det många höstkvällar framöver för dessa gedigna rapporter som berör väldigt viktiga frågor för lärosätena.
Erik

Lunds universitet har som övergripande mål i sitt strategiska arbete att få ökat internationellt genomslag. Det är ett genomgripande arbete som innefattar många delar: att rekrytera internationell toppkompetens till forskning och utbildning, skapa starka forskningsmiljöer som samarbetar med de bästa forskarna och innovationshubbarna i världen samt att forskningsresultaten publiceras och citeras i hög grad. Detta arbete görs främst på fakulteterna och kärnverksamheten och den universitetsövergripande nivån navigerar och stöttar fakulteterna med hjälp av strategierna som tas fram inom Globalt dynamiskt engagemang, GDE.

Konkurrensen inom forskning och innovation ökar i världen, det känns slitet att säga det, men det är ett faktum som universitetet behöver förhålla sig till och även ta sig an. Flera regioner och länder som för några decennier sedan inte räknats som världens stora eller viktiga vetenskapsproducenter har kommit starkt, flera lärosäten i Asien hör till de främsta. Och vi ser hur geopolitiska förändringar stöper om den internationella kartan och påverkar även forskningssamarbeten i EU och mellan exempelvis USA och Kina.

Lunds universitet behöver arbeta med de bästa lärosätena och hubbarna i världen, helt enkelt för att själv bli bättre. Och omvänt vill de bästa lärosätena i världen arbeta med oss om vi tillhör de bästa i världen. De senaste veckorna har Lund varit värd för flera internationella besök och det är ett tecken på att vi ses som ett attraktivt lärosäte att samarbeta med.

Alldeles nyligen kom universitetsledningen för ett av världens ledande universitet, Imperial College London, för att diskutera möjligheter för fördjupade och strategiska samarbeten mellan lärosätena med mig och vicerektor Kristina Eneroth. Dessförinnan kom Hamburg universitet på besök och då stod bland annat innovation och innovationsdistrikt på agendan samt internationella samarbeten. Det finns stort intresse från Hamburg för samarbete kring satsningar på batteri och halvledare och forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS.

Igår, sent, kom också ett glädjande besked: att Lunds universitetet klättrar tio platser på QS-rankningen och nu ligger på plats 75 i världen, det högst rankade flerfakultetsuniversitetet i Sverige. Dessutom tilldelas Lunds universitet QS Sustainability Champions Award. Priset delas ut till lärosäten som har ett starkt engagemang och som länge arbetat aktivt för hållbarhet, vilket visar sig genom att Lunds universitet i QS rankning ligger på plats 8 i världen på hållbarhetsindikatorn.
Ytterligare en indikator i QS som är viktig för Lunds universitets internationella arbete är International Research Network där Lunds universitet rankas som nummer 48 i världen.

Dessa framgångar är ett kvitto på att såväl det internationella arbetet som hållbarhetsarbetet är på rätt väg och detta kvitto går till alla medarbetare och studenter på universitetet. Kvittot innebär dock inte att universitetet slår sig till ro, tvärtom ska vi se det som en sporre att bli ännu starkare inom såväl internationellt arbete som hållbarhet.
Erik

Lundagård är som allra vackrast i maj och juni månad. Och just när det är som vackrast passar universitetet på att hylla vetenskapen genom doktorspromotionen.
Så även i år.
För universitetet är doktorspromotionen ett av de viktigaste tillfällena att hylla vetenskapen och den kunskap som vi skapar vid universitetet. Under doktorspromotionen uppmärksammas de 266 doktorer som under året har disputerat och det är en högtid för doktorerna, jubeldoktorerna och hedersdoktorerna och deras bidrag till kunskapsutveckling.

Jag vill påstå att promotionen är ännu viktigare i år än vanligt. I flera länder i världen försämras demokratin och vi ser krig och konflikter slita sönder människor, institutioner och länder. Det humanitära lidandet till följd av krig är fasansfullt att ta del av men det är också förfärligt att se den polarisering som krig skapar och som sliter sönder hela världen.

I dessa polariserade orostider har jag varit mycket mån om att värna den akademiska friheten, stå emot påtryckningar från olika grupperingar och framför allt låta forskare och experter ta en framskjutande roll för att förklara pågående krig och konflikter. Dessvärre har det framkommit att hot, trakasserier och brutala slagord och symboler riktas mot akademin och forskare som delar med sig av sin expertkunskap om kriget. Det är så man tystar forskare och akademin och detta tillvägagångssätt oroar mig och flera rektorskollegor i Sverige och världen.

För att forskare ska kunna genomföra sitt uppdrag behöver de omfattas av akademisk frihet. Universiteten måste klara av att stå emot påtryckningar.

Mot den fond som jag har haft de senaste veckorna från Kungshuset, med tältande propalestinska demonstranter i Lundagård kom UKÄ:s rapport ”Akademisk frihet i Sverige – Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet” mycket lägligt alldeles nyligen.
Akademisk frihet kan inte tas för given. Och jag kommer att göra allt jag kan för att värna den. Men det är samtidigt ett ansvar som åligger alla och envar på universitetet att värna.

De propalestinska demonstranterna i Lundagård har tältat i drygt två veckor och deras engagemang går inte att ta miste på. Universitetet försvarar alltid rätten till fredliga demonstrationer och det gäller även demonstrationen i Lundagård. När polisen nu avhyser tältlägret handlar det inte om att tysta de åsikter som demonstranterna framför. För att kunna genomföra alla delar i promotionen behövs utrymmet i Lundagård och det ska inte tolkas som att universitetet vill få bort protesterna.

Promotionen är en hyllning till vetenskapen och den kunskap som tas fram vid universitetet. Den är också en hyllning till en fri akademi. När promotionen nu ska genomföras känner jag mig trygg med de förberedelser som gjorts bland annat i dialog med polis. Vi vill att årets promotion, liksom alla tidigare år, ska bli en minnesvärd hyllning till vetenskap och kunskap och att det hårda arbete som de färdiga doktorerna har lagt ner under flera år får sin rättmätiga uppmärksamhet. Jag har försäkrat mig om att alla medarbetare och polis som har varit involverade i detta arbete gör allt de kan för att säkerställa en säker och respektfull hantering av tältlägret och att det ska vara säkert att gå i promotionståget.

I den lummigaste Lundagård har jag sett tälten och protesterna som en påminnelse om att vi inte får slå oss till ro i en vacker miljö. Orättvisor och lidande existerar i världen och demonstranterna är värda en eloge för att de inte låter någon glömma detta. Men i dessa tider är det än viktigare att Lunds universitet är en trovärdig och pålitlig institution. Att vara en stabil institution innebär inte att vi som individer och människor som arbetar eller studerar här inte ser mänskligt lidande eller inte önskar snarast eld upphör för att skona människoliv.

Vi är många som vill förbättra världen. Universitetet har det inpräntat genom visionen ” Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor.”
Fri utbildning och forskning är viktiga beståndsdelar för att det ska kunna ske. Promotionen är vår främsta symbol för visa och hedra värdet av kunskap och vetenskap som är universitetets grund och kärna.

Erik

För den som har följt händelseutvecklingen kring propalestinska demonstrationer och hur tältläger etablerats på amerikanska campus och därefter fått spridning till andra delar av världen kom det inte som en överraskning att sådana demonstrationer nu även kommit till Sverige. I Lundagård har ett tältläger etablerats under tisdagsmorgonen och liknande på flera andra högskoleorter.

Många har sökt kommentarer från universitetet under dagen och här kommer ett uttalande i frågan:

Med anledning av att tältläger rests i Lundagård och propalestinska demonstrationer

Lunds universitet understryker vikten av yttrandefrihet och akademisk frihet. Fredliga demonstrationer är varje samhällsmedborgares rätt och universitetet försvarar alltid denna rättighet.

Propalestinska demonstranter har tidigare riktat krav mot universitetet och detta är universitetets ställningstagande:

Universitetet ska främja att forskning och utbildning bedrivs även i politiska, samhälleliga, känslomässigt laddade eller etiskt svåra frågor. Vid universitetet ska diskussioner om svåra eller kontroversiella ämnen föras med respekt till andras perspektiv även om de står långt från ens eget.

Det är inte universitetets uppgift att driva utrikespolitiska frågor vilket betyder att medarbetare, studenter eller intressegrupper inte kan kräva att universitetet som arbetsgivare, utbildningsanordnare eller myndighet ska manifestera politiska uppfattningar eller förvänta sig att universitetet ska ta ställning i politiska frågor. Universitetet ska stå fritt från påtryckningar.

I praktiken innebär det att universitetet inte kommer att tillmötesgå krav på offentliga uttalanden, flaggningar, demonstrationer eller manifestationer som innebär sådana ställningstaganden. Lunds universitet har ingen offentlig hållning i den pågående konflikten i Mellanöstern och kommer inte heller att uttrycka någon offentlig hållning.

Lunds universitets forskare har frihet att själv besluta hur och vem de samarbetar med under de lagar och förordningar som fastslagits av riksdag och regering. Detta kan innebära att universitetet genom utbyten och samarbeten verkar också i regioner där det råder krig eller konflikt. Universitetet har inga pågående övergripande samarbetsavtal i regionen. 

Lunds universitet välkomnar ett öppet meningsutbyte i samhället. Universitetet står för dialog och inte konflikt samt att respekt visas för andras åsikter. Lunds universitet accepterar inte trakasserier av medarbetare eller studenter eller att medarbetares eller studenters säkerhet äventyras.

Lunds universitet har dialog med andra myndigheter och samarbetspartners kring alla de frågor som kan uppkomma med anledning av tältlägret.

Erik

Med anledning av att aktivism och störande av politiska möten har varit uppe till debatt och diskuterats flitigt i media den senaste tiden skrev jag och vicerektor Jimmie Kristensson ett debattinlägg på Aktuella frågor i Sydsvenskan i fredags den 3 maj.

I inlägget redogör vi bland annat hur Lunds universitet ser på akademisk frihet och vilket ansvar akademin och andra samhällsinstitutioner som har del i det demokratiska bygget har i tider när demokratin är på nedgång i stora delar av världen och när pressfrihet och akademisk frihet är satt under press.

Debattinlägget kan du även läsa nedan:

Universiteten har inte som arbetssätt att tysta, störa eller gapa
När politiska möten stormas av maskerade personer som hotar, misshandlar och trakasserar mötesdeltagare är det ett allvarligt övergrepp på demokratin.

Landets universitet och högskolor har under lång tid oroats över att demokratin minskar i stora delar av världen, att press- och yttrandefrihet inskränks och att akademisk frihet monteras ner. Vad som förenar de tre fenomenen är att de som gör sina röster hörda i en polariserad samhällsdiskussion riskerar att utsättas för hot och trakasserier. I ett sådant landskap riskerar forskare liksom politiker och journalister att tystas. Och att tystna. Alla de institutioner i samhället som har en del i det demokratiska bygget har ett ansvar för att stävja detta. Det är ett gemensamt ansvar som kräver självrannsakan.

Utbildningsminister Mats Persson (L) har vid flera tillfällen pekat på akademin – universitet och högskolor – som fästen där åsikter tystas och aktivister får härja fritt. Regeringen har också gett UKÄ, Universitetskanslersämbetet i uppdrag att göra fallstudier om akademisk frihet. Studien ska redovisas senast den 15 maj.

Men de största problemen med hätska utspel och populism finns inte inom vetenskapen – utan snarare i den offentliga debatten och i politiska sammanhang, inte minst på sociala medier. Universiteten har inte som arbetssätt att tysta, störa eller gapa. Tvärtom. Det akademiska, vetenskapliga seminariet är en form för diskussion där olika ståndpunkter jämförs med varandra och där argumentens – och inte rösternas – styrka vinner gehör. Det pågår ständigt akademiska seminarier på universitet och högskolor, även i kontroversiella ämnen som lätt politiseras.

Universiteten har ett stort ansvar för att den kunskap som tas fram kommer samhället till godo och att den förmedlas till makthavare så att de kan fatta välgrundade beslut. Det är därför viktigt att forskare och studenter deltar i det offentliga samtalet. Universiteten uppmuntrar till det. Det är sedan upp till varje forskare att avgöra hur det bäst kan genomföras; i vilka sammanhang och i vilken omfattning de vill engagera sig. Många forskare gör också dagligen en enorm insats i dialoger med enskilda personer, grupper, politiker, företrädare för näringslivet och den offentliga sektorn.
Den akademiska friheten ger forskare mycket stor frihet att bland annat fritt välja forskningsfråga, att sprida forskningsresultat och att delta i det offentliga samtalet utan risk för påtryckningar eller repressalier.

Med akademisk frihet följer också ett akademiskt ansvar. Även företrädare för universitet och högskolor behöver rannsaka sig själva när demokrati och akademisk frihet är under press.
En av universitetens och högskolornas kanske största utmaningar framöver handlar om att behålla sin höga trovärdighet och sitt höga förtroende i ett samhälle där kunskap förväxlas med åsikter och desinformation blir allt svårare att genomskåda. Därför behövs diskussioner om etik föras parallellt – och tillsammans – med diskussioner om akademisk frihet.

Forskare som väljer att delta i offentliga debatter bör fundera på vilka etiska överväganden som behövs för att förtroendet för universitetens och forskarnas unika kompetens och bidrag till samhället inte ska erodera. Här ingår att vara öppen och ärlig kring intressekonflikter, att skilja på fakta och egna åsikter samt att fundera på när det är relevant att använda sin forskartitel i debatter eller inte.
Det har hänt att aktivister stört politiska möten, TV-sändningar eller trafik för att föra fram sina åsikter. I de fall aktivisterna har kunnat kopplas till universitet, som medarbetare eller studenter, riktas ofta blickarna mot lärosätet som utkrävs ansvar för ett – som det uppfattas – oacceptabelt beteende.
Det är inte lärosätenas ansvar eller uppdrag att styra hur medarbetare eller studenter i egenskap av samhällsmedborgare väljer att påverka politiken genom opinionsbildning eller aktivism.
Universitet ska aldrig ha någon uppfattning om, eller blanda sig i, vad studenter eller medarbetare tycker, säger eller gör som privatpersoner.

Det är varje samhällsmedborgares rätt att agera för att påverka samhället genom opinionsbildning eller aktivism. Universiteten ska alltid försvara den rätten, allt annat vore otänkbart. Det ska dock inte tolkas som att universiteten står bakom alla handlingar eller åsikter som medarbetare eller studenter ger uttryck för.

Erik

Det är en kontrasternas tid. I fredags åkte jag från Stockholm där snöblandat regn och kyla isade benmärgen och landade efter några timmars tågresa in i ett försommarvarmt Skåne. På amerikanska campus tältar propalestinska demonstranter. Även på campus i Lund har demonstrationståg avgått vid ett par tillfällen med riktade politiska krav mot universitetsledningen att ta ställning i kriget mellan Israel och Hamas. Idag, den siste april, fylls campus av studenter som vill fira in våren, den efterlängtade

Det är i dessa kontraster som universitetet och jag som rektor navigerar. Som vi alla behöver navigera i. Den efterlängtade våren måste få firas i tider även då krig och konflikter med civila offer förmörkar och fördunklar i Europa och i Mellanöstern. Att ta till sig en strimma ljus innebär inte att krig och konflikter glöms bort eller negligeras. Kanske är det viktigare än någonsin att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, i dessa kontrasternas tid.
Kallt eller varmt? Är det något jag menar att akademin ska lära ut och fostra så är det att årstiderna växlar, det finns inte bara sommar eller vinter. Det finns vår och höst. Det finns nyanser av sol, nyanser av snö.
Låt siste april bli en påminnelse om detta.
Glad siste april och en fin första maj!
Erik

Den här arbetsveckan kan jag för min del sammanfatta med: hur ser framtiden ut för lärosätenas konkurrenskraft i Sverige, Europa och internationellt? Idag ska jag och andra sektorsföreträdare delta i en hearing som utbildningsminister Mats Persson kallat till för att höra sektorns tankar inför EU:s kommande ramprogram, FP10. Dessförinnan har jag deltagit två dagar i Europe Universities Summit som arrangerades av Times Higher Education i Bremen. Bland annat satt jag i panelen för “Partnership models to encourage innovation and improve effectiveness and impact”. Låt mig återkomma till konferensen längre ner.

EU:s nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, gäller fram till 2027. I mitten av 2025 planerar kommissionen att lägga fram ett förslag till påföljande ramprogram, FP10. I år hålls val i EU och när det är dags att lägga fram ett nytt förslag till FP10 har ett nytt Europaparlament och en ny kommission tillträtt. Ytterligare faktorer som kommer att påverka FP10 är hur EU:s långtidsbudget för 2028–2034 kommer att utformas.

För Sverige som helhet och för Lunds universitet är det naturligtvis mycket angeläget att vi står oss i den europeiska konkurrensen, även i kommande ramprogram. Finansieringen från EU är viktig bland annat för att Lunds universitet ska kunna bedriva excellent forskning och ett ERC-anslag kan omvänt ses som ett bevis på att forskningen håller högsta klass, inte bara i Sverige utan också i EU.

Horisont Europa är uppbyggt kring tre pelare: I) Vetenskaplig spetskompetens, II) Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt III) Ett innovativt Europa. Lunds universitets forskare är särskilt framgångsrika inom den första pelaren. Ett färskt exempel på det är de två ERC Advanced Grants som alldeles nyligen tilldelades Lundaforskarna Raimund Muscheler och Thomas Pugh. ERC Advanced Grants är ett av EU:s mest prestigefulla anslag.

Universitetet ser däremot att fler ansökningar behöver beviljas inom pelare II och III vilket kräver både tvärvetenskapliga samarbeten och ökad samverkan med externa aktörer. Därför har universitetet nu gjort en extra satsning om 700 000 kronor för att stärka forskningsansökningar i dessa två pelare.

Tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan med externa aktörer kommer med all sannolikhet att vara minst lika viktiga i FP10. Med de globala utmaningar mänskligheten har att lösa är partnerskap och innovationsförmåga några nyckelfaktorer.

Och just partnerskap inom och utom akademin var huvudtemat på Europe Universities Summit. I Bremen samlades universitet från hela världen, med tonvikt på tyska och nordiska länder och där fanns en hel del mindre eller nyare universitet (och ett inte föraktligt antal privata). Det är intressant att höra hur dessa mindre och nya lärosäten har en något annorlunda fakultetsindelning och hur de arbetar med partnerskap med den industriella sektorn som är tillgänglig för studenterna.

Ett ledmotiv på konferensen (och som känns igen från den svenska debatten) var en önskan om fler ingenjörer – en önskan som finns i hela världen. Samtidigt lyftes också från alla världens hörn att den lokala arbetsmarknaden ibland har svårt att acceptera att den rekryteringsbas man efterfrågar är internationell.

I det avseendet skulle jag vilja påstå att akademierna har serverat ett smash-läge – det finns en mobil ingenjörskader som Europa har attraherat till masterutbildningar och som PhD:s – men det är till slut industrin som måste slå in matchbollen och rekrytera denna kompetens. Det är giltigt i Sverige, men i än högre grad i många andra länder.

Det går inte att undkomma AI som upptog en stor del av konferensens sessioner. Särskilt tankegods bjöd Serg Bell på. Han, en rysk fysiker som verkat i Singapore sedan 90-talet som entreprenör, investerare och tänkare, menade att mycket kunskap bygger på repetition. Om mänskligheten ska bli mer effektiv måste kunskap serveras i nya format som är lättare att komma ihåg, menar han.

Däremot har människans hjärna en stor fördel i att den kan glömma (systematiskt rensa ut sådant den kommit fram till är fel eller ointressant). Och att inte kunna glömma är datorernas stora akilleshäl, menar Bell. Denna oförmåga innebär att även felaktigheter ligger kvar för exempelvis chattrobotar att baka kaka på. Det här kommer att leda till en allt större ”kunskapsnedsmutsning” vilket blir en stor utmaning för samhället, och om Bell har rätt, ser jag att det även kan komma att utmana universitetens verksamhet.

Sist vill jag avsluta med något som Lunds universitet kan var mycket stolt över (jag blev det). Michiel Scheffer, styrelseordföranden för European Innovation Council, EIC, nämnde Lunds universitet i sitt öppningsanförande på konferensen som ett exempel på universitet som arbetar innovativt. En ros till alla medarbetare, studenter och partners till universitetet!

Erik

I nuvarande konjunkturläge som gör att alla verksamheter, även Lunds universitet, får vända och vrida på varenda krona, har en debatt som initierats av utbildningsminister Mats Persson i förra veckan olyckligtvis kommit att handla om att ställa korta fristående kurser (särskilt de som ges på distans) och ingenjörsutbildningar mot varandra. Färre ska läsa fristående kurser för att regeringen ska ha råd att satsa på ingenjörsprogram menade ministern. Men äpplen ska som bekant inte blandas med päron. Dessa båda utbildningsformer ersätter inte varandra, de kompletterar varandra och har helt olika syften.

Ministern har fått flera mothugg efter sitt utspel i Svenska dagbladet så jag kommer inte att ge ytterligare mothugg här. Jag koncentrerar mig istället på att lyfta fördelarna med fristående kurser som ges på campus eller som distansutbildningar eller både ock och hur Lunds universitet arbetar med kursutveckling.

Fristående kurser finns i universitetets DNA och ryggrad. Genom att utveckla kortare kurser vitaliseras hela universitetets kursutbud. Fakulteterna har större möjligheter att vara kreativa och fånga upp omvärldsförändringar samt nya eller förändrade behov av kunskap när en kort kurs tas fram jämfört med att ställa om ett helt och långt program. Viktigt inte minst i dessa tider av snabba samhällsförändringar såsom digital och grön omställning samt en geopolitiskt osäker värld som gör att företag och institutioner får nya kompetensbehov. På flera sydostasiatiska lärosäten tas korta fristående kurser inom exempelvis hållbarhet och AI fram. Dessa allmänna kurser läggs sedan in som kursmoduler i alla program på lärosätet – något att inspireras av!

Kurser kan ingå i program men en del av dem kan också läsas av personer som enbart behöver läsa en eller några av kurserna som ingår i ett program. Lunds universitet vill därför gärna öppna upp kurser inom program så att de kan läsas av flera. Detta arbete inleddes under pandemin och har sedan dess utvecklats inom arbetet med livslångt lärande. Medicinska fakultetens distanskurs om amning är ett exempel på en sådan kurs och som är mycket eftertraktad.

Korta fristående kurser bidrar till att nuvarande studenter inom program kan bredda sin utbildning utanför programmets ramar. I den globala och snabbt föränderliga värld vi lever i krävs inte bara djup kunskap utan även en bred sådan. Ingen vet vad morgondagens arbetsmarknad kan kräva för kompetenser och dessutom behöver studenter kunna navigera i en komplex värld. Ett universitet som Lunds med stor kunskapsbredd ska kunna erbjuda sina studenter möjligheten att ta del av denna åtråvärda bredd, dumt vore annars. Och att plugga brett bidrar till bildning – ett ideal vi håller högt på Lunds universitet och som vi kan bidra till genom de fristående kursernas stora utbud.

Korta fristående kurser på distans ger många fler en möjlighet att studera vid ett universitet. Särskilt viktigt är detta inom det livslånga lärandet där yrkesverksamma kanske redan bor och verkar på en plats men vill komplettera sina kunskaper. Den här typen av kurser kan också vara en nog så viktig ingång för personer som är studieovana och som tvekar att påbörja ett helt program eller att flytta.

Lunds universitet vill att så många studenter som möjligt får internationell erfarenhet. Även om alla inte har möjlighet att resa iväg kan många ändå studera i en internationell miljö genom digitala kurser. Det kan till exempel vara genom att delta i Collaborative Online International Learning, COIL, där studenter från lärosäten i olika länder och kulturer deltar i samma digitala kurs och i den utbyter värdefull kunskap och idéer.

Internationella kollegor är mycket intresserade av det svenska systemet med fristående kurser och mitt intryck är att det är något man inspireras av utomlands. Blickar man ut mot Europa och övriga världen satsas nu alltmer på kortare kurser. Dessa s.k. mikromeriter går ut på att tillmötesgå arbetsgivares efterfrågan på flexiblare utbildningsformer. I EU ser man också mikromeriter som en möjlighet att nå ett bredare spektrum av studenter, till exempel från missgynnade och utsatta grupper.
Sveriges utbildningsminister verkar alltså gå i tvärt motsatt riktning jämfört Europa när han säger att färre ska studera på distans och fristående kurs.

Jag tror inte att färre studenter kommer att studera på fristående kurser framöver – tvärtom kommer behovet av korta kurser att öka och det är universitetets uppdrag att utveckla högkvalitativa kurser som är eftertraktade av såväl studenter som arbetsmarknad. På Lunds universitet arbetar vi med internationell kursutveckling och mikromeriter främst inom det europeiska nätverket EUGLOH. Inom det livslånga lärandet sker kursutvecklingen framförallt inom EduLab.
Erik