Erik Renström

Statsbesöket med Frankrikes president Macron som gästade Lund här veckan visar det som vi ofta säger: akademi och företag i Lund har starka internationella kopplingar. Presidenten besökte till exempel ESS som är ett samarbetsprojekt mellan tretton europeiska medlemsländer. Inom forskning är Nobelpristagare Anne L’Huillier ett utmärkt exempel – lika rotad i Frankrike som i Sverige – och är också, vilket president Macron svarade på under sin medverkan på Studentafton i onsdags, den person som han gärna hade velat se som gäst på nästa Studentafton. Frankrike, genom Université Paris-Saclay, är ett av de länder som universitetet samarbetar med i EUGLOH. Listan på samarbeten kan göras lång.

Svensk forskning håller hög internationell kvalitet men Sverige är ett litet land och forskningen i världen har ökat kraftigt. Även om resurserna för svensk forskning också har ökat så har tillväxten varit långsammare än i vissa andra länder, även om man inte ska överdrivet svartmåla Sveriges något försvagade position de senaste tjugo åren.

Icke desto mindre är det så att vi måste förbereda oss på att kunna leverera ännu mer intressant och nyskapande forskning. Det är allra främst en uppgift för oss lärosäten att anamma: vi måste skapa och underhålla starka och välfungerande akademiska miljöer, förenkla existerande arbetssätt så att vi skapar mer tid för våra forskare/lärare att ägna sig med liv och lust åt sina kärnuppgifter: att skapa och förmedla ny kunskap och hjälpa kommande generationer att göra detsamma – fast ännu bättre.

Men en viktig del för internationell forskningskvalitet handlar också om välfungerande forskningsfinansiering och nu lämnar vi vårt remissvar till utredningen FoFin – Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Hela remissvaret finns här i pdf och universitetets hållning är i grunden positiv.

Som helhet ser Lunds universitet att hela forsknings- och innovationssystemet, inklusive regeringen, forskningsfinansiärerna och universiteten, måste bli bättre på att kraftsamla och hitta långsiktiga lösningar, vilket förutsätter bättre prioritering. Detta kräver ökade basanslag, så att universiteten kan arbeta för nya kompletta kunskapsmiljöer och har den medfinansiering som kraftsamlingen förutsätter.

I detta blogginlägg väljer jag att särskilt lyfta en av delarna i vårt remissvar, detta eftersom president Macron besökte just en forskningsinfrastruktur, ESS, granne med den nationella anläggningen MAX IV. Slutbetänkandet lämnar nämligen frågorna gällande forskningsinfrastruktur olösta. Ansatsen mot en hållbar långsiktig finansiering till forskningsinfrastruktur är välkommen, men slutbetänkandets förslag är otillräckliga. Det är Lunds universitets uppfattning att en framtida finansieringsmodell måste ha ett separat pengaflöde till storskalig forskningsinfrastruktur, direkt från statsmakten. Det är vidare inte lämpligt att annan forskningsinfrastruktur av nationellt intresse hanteras av ämnesråden. Förslaget om hantering av digital forskningsinfrastruktur tar inte tillräcklig höjd för den enorma samhällsrelevans som denna fråga omfattar och Lunds universitet anser att det behövs en separat myndighet för digital infrastruktur.

Flera remissinstanser har börjar komma in med sina remissvar och många är negativa. Inte helt oväntat är de statliga finansiärerna negativa till utredningens förslag men det är inte de som främst lider av bristerna i dagens system. Det är också oundvikligen så att ett förverkligande av FoFin skulle betyda ett enormt arbete och mycken osäkerhet för dem. Det måste man ha stor respekt för. Den viktiga kompetens och erfarenhet som Vetenskapsrådet och övriga finansiärer besitter måste överföras till de nya på ett säkert sätt. Det är nog en god idé att genomförandet sker som en flerstegsraket under flera år så att inte allt ändras på en gång.

Avslutningsvis, den kanske främsta risk som kritiskt tänkande kunskapsorganisationer likt universitet och akademier löper är att status quo alltid framstår som den mest lockande utvägen. En annan lockelse specifikt för universitetsledningarna är att man undviker i alla fall några av de kritiska granskningar som hör till jobbet.

Framför allt bygger de förföriska lockelsetonerna från status quo-alternativet på missuppfattningen att vi lever i den bästa av världar, vilket vi verkligen inte gör vad gäller forskningsfinansiering i Sverige.
Om vi inte ändrar nu, när är då den rätta tiden? Om tio år? Om femtio år? Aldrig?
Erik

Under 2024 går runt 40 procent av världens befolkning i över 40 länder till val. En del val är fria, andra har mer förutsägbar utgång beroende på det demokratiska läget eller icke-läget i respektive land. Val kommer till exempel att hållas i några av världens mäktigaste stater såsom USA, Indien och Storbritannien och även i EU och nyligen gick Taiwan till val. Utgången i flera av valen kommer att få påverkan på den globala politiken och även specifikt forskning, innovation och högre utbildning. Att vi redan har ett skakigt geopolitiskt och säkerhetspolitiskt läge i världen är ingen överdrift, hur det blir framöver återstår att se.

Om jag enbart fokuserar på vår närmaste omvärld, EU, gäller nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, fram till 2027. Det har en budget på över 95 miljarder euro. I mitten av 2025 planerar kommissionen att lägga fram ett förslag till nästa ramprogram, FP10. Vid den tidpunkten har ett nytt Europaparlament och en ny kommission tillträtt. Ytterligare faktorer som kommer att påverka FP10 är hur EU:s långtidsbudget för 2028–2034 kommer att utformas. Långtidsbudgeten kommer i sin tur att påverkas av kommande val i viktiga medlemsländer samt förberedelserna för unionens kommande utvidgning. Ukraina, Moldavien, Turkiet och länderna på västra Balkan är kandidatländer.

Finansieringen från Horisont Europa är viktig för att Lunds universitet ska kunna bedriva excellent forskning och ett ERC-anslag kan omvänt ses som ett bevis på att forskningen håller högsta klass, inte bara i Sverige utan också i EU. Europeiska samarbeten ger Lunds universitet bättre förutsättningar för ett ökat internationellt genomslag. Analyser visar att publikationer författade av forskare från olika länder citeras mera. Europeiska forskningsmedel bidrar även till att universitetet blir mindre beroende av de svenska statsfinanserna och vilken politisk tyngd forskningen ges i den svenska budgetprocessen.

EU betyder också mycket för det utbildningspolitiska området, bland annat genom EU:s ambition att öka samarbete och rörlighet för studenter och forskare mellan länder. Detta görs till exempel inom programmet Erasmus+ men även inom Europauniversiteten där Lunds universitet deltar genom EUGLOH.

Redan så här i början av året rivstartar Studentafton (31 januari) med en synnerligen stark profil i EU – Frankrikes president Emmanuel Macron. Det var också han som 2017 lanserade idén om integrerade universitet över nationsgränserna, det som sedan kom att bli Europauniversiteten. Hatten av för alla som verkat för att universitetets studenter genom Studentafton får träffa ännu en högintressant person i Lund!

Rivstartar gör också Rektors ledningsråd den här veckan med fem nya dekaner på plats efter höstens valomgångar och även de kommer att sätta sin prägel på universitetets nutid och framtid. Vi verkar i en tid där vi får vara beredda till snabba förflyttningar för att anpassa oss till en ny, kanske annorlunda, verklighet. Med den strategiska plattformen i ryggen ser jag fram emot arbetet för universitetets fortsatta utveckling.
Erik

Så lägger vi snart ett år till ända. För världens tillstånd har det varit ett synnerligen dystert år. Men låt mig trots detta fokusera i årets sista blogginlägg på det akademiska livet och universitetet, ett fokus som ger rejält med ljusglimtar. Och det är nog så viktigt i dessa tider att kunna tillåtas glädjas över ett framgångsrikt år med goda kollegor och samarbeten, besök, idéer, planer och framtidstro.
Nedan ett axplock från året som gått. Och nu återstår att säga: God jul och gott nytt år! Vi ses här igen 2024.

Tre goda rankingplaceringar
I juni presenterade QS World University Rankings 2024 sin årliga ranking. I den placerade sig Lunds universitet på plats 85 vilket innebär det näst högst rankade lärosätet i Sverige. Under hösten rankades universitetet som åttonde bäst av världens lärosäten i QS Hållbarhetsranking. Även i den senaste rankingen från Times Higher Education (THE) gick det bra för universitetet med placering 106 vilket är 13 placeringar bättre än förra året.

Doktorspromotion och två professorsinstallationer
Den 26 maj var det dags för universitetets största akademiska högtid, doktorspromotionen. I år promoverades 244 doktorer och 17 hedersdoktorer medan 40 jubeldoktorer kreerades. Universitetet hann dessutom med, inte bara en utan två, professorsinstallationer, en på våren och en på hösten. Totalt installerades 48 professorer under året.

Invigning av Forum Medicum
Lagom till höstterminens start invigdes Forum Medicum. I detta magnifika hus samlas hälsovetenskaplig och biomedicinsk forskning och utbildning i ett gemensamt kunskapscentrum, i direkt anslutning till universitetssjukhuset i Lund och längs Kunskapsstråket. Cirka 170 forskargrupper, 1600 medarbetare och 2000 studenter ska samsas i lokalerna som också har många ytor för samverkan där akademi, industri, sjukvård och allmänhet kan mötas.

Inriktningsbeslut om det högteknologiska universitetssjukhusets placering
Under hösten fattade också Region Skåne ett glädjande inriktningsbeslut för placeringen av ett nytt, modernt och högteknologiskt sjukhus i Lund. Enligt beslutet kommer sjukhuset att placeras på Smörlyckan, ett grön- och fritidsområde i närheten av både nuvarande sjukhus samt Medicinska fakultetens lokaler BMC och Forum Medicum. Sjukhusplaceringen är en viktig del av Lunds universitets kommande campusutvecklingsplan som ska gälla 2025–2050 och är även viktig för att kunna fortsätta samla en stark utbildnings, forsknings- och innovationsmiljö inom hälsa och livsvetenskaper.

LU-ATMP inrättades
Lunds universitet inrättade under året ett fakultetsöverskridande centrum för ATMP, avancerade terapiläkemedel. Detta centrum, LU-ATMP, utgör en del av en nationell infrastruktur med ledande universitet, sjukhus och aktörer inom industrin för livsvetenskaper. ATMP är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener och med dessa kan sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, cancer och diabetes behandlas på helt nya sätt. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus bedriver världsledande forskning inom området sedan många år tillbaka och i olika forskargrupper. Även innovationssystemet i och omkring Lund är starkt och brett engagerat i ATMP-utveckling.

Metodcentrum inom samhällsvetenskap
Universitetet har även satsat på ett Metodcentrum inom samhällsvetenskap. I detta metodcentrum ska hela skalan av samhälls- och beteendevetenskapliga forskningsmetoder tillämpas och utvecklas.

Europapartners samlades i Lund
Den 12–14 juni var Lunds universitet värd för EUGLOH Annual Summit då alla åtta partner i samarbetet kom till Lund. Förutom deltagare från samtliga universitet deltog utbildningsminister Mats Persson och Margaritis Schinas, EU-kommissionär för främjande av den europeiska livsstilen, som var en av huvudtalarna.

Sveriges ordförandeskap landade in i Lund
Som en del av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd hölls en konferens om forskningsinfrastruktur i Lund den 19–20 juni med temat The Potential of Research Data: How Research Infrastructures Provide New Opportunities and Benefits for Society. Besök gjordes på forskningsinfrastrukturerna ESS och MAX IV. Konferensen avslutades av Mats Persson och godkännandet av en deklaration.

Taras Sjevtjenkouniversitetet i Kiev besökte universitetet
En delegation från Ukrainas statliga Taras Sjevtjenkouniversitetet i Kiev besökte Lunds universitet i april och i oktober kom flera personer, de flesta lärare, från Taras Sjevtjenkouniversitetet till Lund genom ett Erasmus+-utbyte. Det är ett av Ukrainas största universitet som Lunds universitet 2022 skrev ett övergripande utbytesavtal med genom Erasmus. Ett nytt övergripande MoU för samarbete skrevs under aprilbesöket. Att bibehålla och fördjupa samarbetet mellan Lunds universitet och Taras Sjevtjenko är en viktig del för att Ukraina ska kunna bygga upp och stärka sina institutioner i framtiden.

Universitetsövergripande samarbetsavtal med UC Berkeley
Ett av världens toppuniversitet, UC Berkeley, gjorde ett unikt besök på Lunds universitet den 11–13 oktober. Resultatet blev ett nytt universitetsövergripande samarbetsavtal som öppnar upp nya möjligheter för samarbeten mellan de båda universiteten.

Delegationsresa till Singapore
Universitetet genomförde i november en delegationsresa till Singapore. Detta strategiska resmål har ringats in inom universitetets arbete med den strategiska plattformen med ökat internationellt genomslag som övergripande prioritering och Globalt dynamiskt engagemang, GDE. (bredare studentutbytesavtal). Resan resulterade i flera nya idéer och kontakter för ökat samarbete och universitetet skrev också under ett bredare studentutbytesavtal med Singapore Management University.

EU-days i november
För tredje året i rad arrangerade Lunds universitet tillsammans med Lunds kommun, EU-kommissionens representation i Sverige och Europa Direkt Lund EU Days Lund. 400 deltagare besökte dagarna och EU Days Lund räknas som det största årliga öppna forumet i Sverige som är dedikerat till EU-frågor.

Samverkan i Malmö och Helsingborg
I Helsingborg finns flera externa aktörer som vill se ökad samverkan med universitetet inom handel och logistik (HoL). Campus Helsingborgs styrelse har under året fattat ett inriktningsbeslut gällande att inrätta en centrumbildning inom handel och logistik, Centre for Retail and Logistics, REAL.

Lunds universitet har sedan länge ett samverkansavtal med Lunds kommun men har inte haft något sådant formaliserat avtal med Malmö stad trots att flera högprofilerade verksamheter vid Lunds universitets bedrivs i Malmö. Det gäller till exempel en stor del av Medicinska fakultetens verksamhet och den Konstnärliga fakulteten är också placerad där. I början av maj undertecknades Lunds universitet ett samverkansavtal med Malmö stad.

Tre chefer med uppdrag att knyta museer och trädgård nära utbildning och forskning
Under året blev det triss i nytt på Skissernas museum, Historiska museet och Botaniska trädgården då nya chefer för verksamheterna började. Annie Lindberg började som chef för Skissernas, Christian Mühlenbock på Historiska museet och Allison Perrigo blev ny chef för Botaniska trädgården. Alla museer är viktiga infrastrukturer för universitetet och de publika verksamheterna har uppdrag att knyta sina verksamheter nära utbildning och forskning.

Framtidsdagarna i oktober
I år hölls de fakultetsgemensamma Framtidsdagarna den 26-27 oktober. I år gavs flera infallsvinklar på framtidens undervisning, framtidens kultur och teknik och framtidens demokratier – allt i korta programpunkter på 30 minuter. Evenemanget ägde rum på Skissernas museum och livesändes på nätet.

AI ur alla aspekter extra aktuellt 2023
Alla lärosäten brottas med hur generativ AI kan bli ett hjälpmedel i utbildningar, men i ännu högre grad vad utbildningar bör innehålla för att tillgodose medborgarnas behov av AI-kunskap i framtiden. AI var till exempel ett stort samtalsämne bland rektorerna under den årliga Times Higher Education World Academic Summit som hölls i Sydney i slutet av september.
Universitetet hade 2023 sitt första ärende i disciplinnämnden som gällde fusk med hjälp av en AI-genererad chatrobot. En arbetsgrupp kring AI-verktyg lämnade i maj sin slutrapport med ett antal rekommendationer för hur universitetet kan arbeta vidare med AI kopplat till undervisning och examination. Utöver rapporten har arbetsgruppen hållit i flera seminarier och vägledningar för lärare under året.

Nyheter inom utbildning med bland annat servicewebb till blivande studenter
Inom utbildning har samarbetet inom European Universities Alliances fördjupats och nya kurser inom EUGLOH har tagits fram. För att möta nya samhällsbehov och en arbetsmarknad som präglas av omställning har EduLab fortsatt fokus på kursutveckling. I slutet av 2023 startade projektet ”En samlad utbildningswebb” som ska bli en gemensam servicewebb för blivande studenter. Därutöver har universitetet etablerat en samordnad tentamensservice.

Debatt i Lund om forskare och klimataktivism
Forskarens roll som aktivist har uppmärksammats under året, bland annat som en följd av att en klimataktivist tagit sig upp på Melodifestivalens scen med ett plakat. Denna händelse kopplades särskilt till Lunds universitet då personen är doktorand här. Universitetet fångade upp debatten genom att ordna Debatt i Lund den 8 maj med titeln Publish or Protest – Should Climate Scientists be Activists?

Kriget mellan Israel och Hamas – seminarium
Hösten fick en svart sorgerand den 7 oktober då Hamas terrorattack mot Israel ledde till en uppåtgående och blodig våldsspiral med tusentals civila offer som följd. Den allmänna debatten har varit häftig och polariserad men många universitetsanställda och studenter har engagerat sig för fred och mänskliga rättigheter. Universitets roll för att förstå och förklara komplexa skeenden så som kriget mellan Israel och Hamas resulterade i ett öppet seminarium som arrangerades av Centrum för Mellanösternstudier den 15 december.

Många utredningar initierades
2023 har varit det stora utrednings- och uppdragsåret. Många utredningar och uppdrag har initierats av regeringen och en del har kommit överraskande för lärosätena. De många utredningar som presenterats och som rört sektorn föranledde en extrainsatt förbundssamling i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, i början av september. Exempel på områden som utreds är säkerhetskompetens i universitetsstyrelserna, ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation samt socionomexamen och lärar- och förskollärarutbildningen.

Aktuell etiklagstiftning utreds
En utredning som tillsattes och har välkomnats av sektorn är utredningen om etikprövning. Etiklagstiftningen skärptes 2020 vilket bland annat ledde till att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, enligt sitt tillsynsansvar blev skyldiga att åtalsanmäla skäliga misstankar om brott mot etiklagstiftningen. Detta förfarande har starkt kritiserats av forskare och lärosäten eftersom det skapar stor oro och stress för forskarna, även när Åklagaramyndigheten inte inleder en förundersökning eller lägger ner den. Regeringens utredare ska se över undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning samt för att analysera hur Öneps skyldighet att göra åtalsanmälan bör ändras. Utredaren ser också över om regleringen av tillsynen över etikprövningslagen bör ändras även i andra avseenden. Förhoppningsvis leder utredningen till att Önep får tillgång till fler verktyg så att åtalsanmälan inte är det enda verktyget att ta till. Ett välfungerande etikprövningssystem ska både stötta de personer som ingår i forskning och forskarna.

Flera nya fakultetsledningar tar över stafettpinnen 2024
Under hösten skedde dekanval vid samtliga fakulteter och nästa år får fem fakulteter nya fakultetsledningar.

Anne L’Huillier lyste upp hela året genom Nobelpriset i fysik
Det akademiska året kunde inte fått ett bättre avslut än när Anne L’Huillier den 10 december på Nobelfestligheterna mottog årets Nobelpris i fysik. Priset har bidragit till behövligt ljus i mörka tider och universitetet har väl aldrig förr jublat så unisont!

När Blå hallen i Stockholms stadshus fylls av människor som alla är där för att fira vetenskapen och forskarna som fått Nobelpriset uppstår en särskild stämning. I den mörkaste av tider med vinter, krig, klimatförändringar och postpandemi är Nobelprisveckan precis det ljus som behövs för att bringa hopp till mänskligheten om att det går att förändra världen till det bättre. Det har naturligtvis varit extra roligt att representera Lunds universitet i år med Anne L’Huillier som en starkt lysande stjärna på decemberhimlen. En av årets Nobelpristagare i fysik.

Innanför Stadshusets väggar är det dessutom det mellanmänskliga samtalet som står i fokus. Ett sorlande, pågående samtal bordsgrannar emellan, kollegor emellan. Nya bekantskaper, gamla bekantskaper. Samtalen är fjärran från de sociala mediernas snabba kommentarer som i dessa tider av krig och oro, ofta är polariserande och vassa. Kanske kan man till och med hävda att Nobelveckan med sin värdighet, sina samtal, sin nyfikenhet på människans tankar och idéer och strävan efter en bättre värld är ett slags motgift mot desinformation, demagogi och den hätska debatt som alltmer kommit att känneteckna samhällsklimatet när diskussioner förflyttats till sociala medier.

Jag slår således ett slag för samtalet. Det goda samtalet som kan föras även kring svåra och komplexa ämnen och där flera tankar behöver hållas i huvudet samtidigt, flera perspektiv och ingångar behöver belysas. Ett sådant ämne är kriget mellan Israel och Hamas. Under hösten har universitetet planerat för ett publikt seminarium i frågan och nu har det blivit dags. På fredag den 15 december arrangerar Centrum för Mellanösternstudier, CMES, på uppdrag av rektor, ett publikt panelsamtal där sex experter och forskare kommer att bidra med olika perspektiv och kunskap rörande The Israel-Hamas War och panelsamtalet hålls i Palaestra. Föreståndare för CMES, Karin Aggestam, modererar.

Även om det är svårt, ja rent av omöjligt att se något ljus just nu i den pågående konflikten kan universitetet bidra till att belysa den från olika håll. Att ge upplysning på ett vetenskapligt grundat och kunskapsbaserat sätt är precis så akademin på bästa vis kan ge sitt bidrag. Lika viktigt i Nobelsammanhang som i det dagliga värvet på Lunds universitet.
Erik

Med första advent i ryggen går vi nu in i de sista veckorna innan jul. Detta är alltid en hektisk tid för universitetet då räkenskaper sammanställs och många beslut bereds och fattas för att bädda inför kommande års verksamhet och längre framöver.

Men december är också en ovanligt fin tid vid universitetet eftersom det är en av de största konsertperioderna på året. Universitets verksamheter bjuder på en mängd lucia- och julkonserter med orkester och körsångare och varje konserttillfälle ger möjlighet att stanna upp en stund. Bara för att njuta eller för att reflektera i en övrigt stressig och orolig tid.

Bland annat hålls flera lucia- och julkonserter i Universitetshusets aula och Musikhögskolan i Malmö håller julkonsert på Malmö Live med symfoniorkester, 100 körsångare samt solister och ensembler under ledning av dirigent Mats Paulson. Jag ser verkligen fram emot att få bänka mig i publiken och uppleva detta liveframträdande i Malmö. Att flera av universitetets konserter i Malmö och Lund säljer slut i december visar dels vilken hög kvalitet de har, dels vilket sug det finns för musik och konserter under denna mörkaste tid på året.

I Sverige debatteras skolan och skolans kvalitet med jämna mellanrum. För några veckor sedan kom den olyckligtvis att handla om, med startpunkt i en ledare i DN, att skära ner på skolelevers praktiskt-estetiska ämnen såsom bild, slöjd och musik till förmån för SO- och NO-ämnen.

I bjärt kontrast till denna inhemska (och skulle jag vilja säga tämligen inskränkta) åsikt blir de konstnärliga och kulturella verksamheterna vid universiteten alltmer uppmärksammade och betydelsefulla världen över. Universiteten, även det jag representerar, ser att konstnärliga kompetenser och processer bidrar med sin omformande kraft till innovation inom universitetets olika verksamheter. Att de kulturella och kreativa näringarna har en speciell plats i arbetet med innovationsdistrikt är därför självklart. Det är också sättet som Lunds universitet arbetar med de kulturella och kreativa verksamheterna och näringarna som röner stort intresse bland de universitet, inte sällan världsledande, som besöker oss.

Kultur är ett verktyg för att få syn på människorna omkring oss och människan i oss själva – färdigheter som universitetet gärna ser att studenterna får med sig från sin studietid. Och det ska bli mycket intressant att se hur En vintersaga av William Shakespeare som skådespelartvåorna vid Teaterhögskolan sätter upp som slutarbete nu i december kommer att gestalta sig och vad den säger om världen omkring oss och människorna i den. Jag har bokat biljett till den 16:e december. För den som vill botanisera bland universitetets stora kulturutbud hänvisar jag till kalendariet. Vi ses kanske i publiken någonstans.

Den här första decemberveckan är det också Nobelvecka med vetenskapliga föreläsningar, konserter, prisutdelning och festernas fest: Nobelbanketten den 10 december. Det blir naturligtvis extra stämningsfullt och högtidligt i år – med Anne L’Huillier som fysikpristagare. Missa inte SVT:s porträtt av henne och kollegorna samt deras forskning.
Erik

Det har varit ett pusslande för att hitta en placering för ett nytt, modernt och högteknologiskt universitetssjukhus i Lund. Men idag har de skånska politikerna fattat ett historiskt – och mycket glädjande beslut: Det nya universitetssjukhuset i Lund placeras på Smörlyckan – ”Utökat Smörlyckan” – ett stenkast från där nuvarande sjukhus ligger. Med dagens beslut finns riktigt goda förutsättningar att skapa ett av Europas, ja till och med världens främsta, sjukhus.

Sjukhus är alltid komplicerade skapelser och universitetssjukhus än mer. Det ska inte bara rymma bra och lätt åtkomlig vård för medborgarna utan också utbildning. Universitetet är en stor utbildningsleverantör till sjukhusen. Ett framstående sjukhus behöver också ligga nära forskningen – både samarbetsmässigt och fysiskt.

När det nya sjukhuset står färdigt kommer det att ligga rimligt nära Medicinska fakulteten men också Naturvetenskapliga fakulteten och LTH. Tillsammans med Medicon Village bildas ett innovationsdistrikt inom livsvetenskaper.

Ett stort tack ska riktas till Region Skåne och Lunds kommun och deras politiker och tjänstemän vars samarbete sinsemellan och med universitetet har gjort att det knepiga pusslet har kunnat läggas. Detta samarbete började med vad alla inte kan leva med och mynnade ut i det vi absolut vill se i det nya universitetssjukhuset.

Och vad vill man då se i ett modernt och högteknologiskt sjukhus som byggs för nästa sekel och inte står färdigt förrän om kanske 20–25 år? Ja, det är alltid svårt att spå i kristallkulan hur vården och behandlingarna kommer att se ut år 2100 men vi vet att den medicintekniska utvecklingen och forskningen snabbt går framåt. Och det är otroligt roligt att få vara med idag och utforma delar av det som i morgon (nåja) blir ett av världens främsta universitetssjukhus.

Det är en lång resa fram innan sjukhuset står klart, men dagens beslut ger de bästa förutsättningarna för framtidens universitetssjukhus med placering i Lund.

Erik

Lunds universitet följer utvecklingen i Israel, Gaza och i regionen med stor bestörtning och oro. Lunds universitet fördömer alla terrorhandlingar och attacker på civila varhelst de genomförs i världen och står i alla lägen för mänskliga rättigheter.
Oavsett konflikt i världen ska Lunds universitet vara en fristad. Lunds universitetet står för alla människors lika värde och ska vara en plats för studenter och anställda, oavsett etnicitet eller trosuppfattning. Det råder nolltolerans mot hot eller trakasserier på campus.

Detta är universitetets uttalande i frågan om Israel och Gaza.

Det är också så jag som rektor svarar dem som vänder sig till universitetet med vad jag uppfattar som rädsla, oro, ilska eller frustration över det som sker i Israel och Gaza efter Hamas attacker mot civila mål i Israel den 7 oktober och som gjort att våldet i regionen eskalerat och skördat tusentals civila offer. Det är outhärdliga bilder för alla och envar att se och vi är många som undrar hur man ska stötta drabbade och deras anhöriga och vänner på bästa sätt.
En del vill att universitetet uttalar sig tydligare i frågan om situationen i Israel och Gaza än vad vårt uttalande säger. Jag vill dock framföra att universitetet är en plats för forskning och utbildning i första hand. Det är universitetets främsta uppgift och ansvar att försöka förstå och förklara olika skeenden i världen eller på hemmaplan på ett vetenskapligt grundat och kunskapsbaserat sätt. Det kan vi göra på flera sätt. Forskare och lärare vid Lunds universitet – experter inom sina områden – gör ett fantastiskt arbete även i denna uppblossande konflikt. Här är till exempel en sammanställning av Centrum för Mellanösterns mediadeltagande rörande konflikten mellan Israel och Hamas. En viktig insats!

Konflikter som den vi ser nu kräver både kunskap, eftertanke och analys – en bristvara i dagens snabba medielandskap som premierar snabba uttalanden och/eller fördömanden. I alla krig och konflikter är det mycket svårt att verifiera fakta och desinformationen är omfattande. Jag ser det som ytterligare ett skäl för en akademi att vara varsam med tidiga och säkra uttalanden och istället låta forskarna ha den framskjutande rollen i att förstå och förklara.

Det är också universitetets ansvar att säkra en god arbetsmiljö med säkerhet och trygghet för alla anställda och studenter på campus. Här är det ytterst mitt, rektors, ansvar att det finns tillräckligt stöd och resurser ute på fakulteterna för att hantera säkerhet och välmående hos studenter och medarbetare.

Låt mig vara tydlig med att universitetet som myndighet eller institution inte arrangerar demonstrationer i denna fråga. Däremot är svensk yttrande- och åsiktsfrihet långtgående och studenter och medarbetare har stor frihet att tycka och tänka fritt på sin studie- och arbetsplats. Universitetet har inte synpunkter på studenters eller medarbetares grundlagsstadgade medborgerliga fri- och rättigheter att organisera sig på det vis man vill för att göra sin röst hörd i samhället. Tvärtom, är det demokratiska samhället där mänskliga fri- och rättigheter är grundbultar, något vi ska värna och vakta.
Erik

I den turbulenta värld vi nu ser där fasansfulla bilder på attacker som drabbar civila i Israel och Gaza möter oss på daglig basis är det lätt att vackla i tron på internationellt samarbete och inspiration. Men jag är djupt förvissad om att akademin ska vara en plats för internationellt samarbete och gemenskap även i svåra orostider. Universitetet kan verka i regioner och områden som stater av olika anledningar inte kan och denna – låt oss kalla det vetenskapsdiplomati – måste vi alla inom akademin hjälpas åt att värna.

Som ett led i att stärka Lunds universitets närvaro och samarbeten inom utbildning, forskning, innovation besökte jag i förra veckan Singapore i en noga förberedd delegationsresa.
Valet att fokusera på just Singapore är ett resultat av arbetet enligt Lunds universitets strategiska plattform där ökat internationellt genomslag vaskats fram som universitetets övergripande prioritering i kombination med universitetets arbetssätt för internationalisering genom Global dynamiskt engagemenag, GDE.

Besök gjordes på svenska handelskammaren i Singapore, Business Sweden, företag, svenska ambassaden men först och främst universitetets systeruniversitet: National University of Singapore, Nanyang Technological University och Singapore Management University, SMU.
Jag hade den stora glädjen att skriva under ett nytt studentutbytesavtal mellan SMU och Lunds universitet. SMU sammanfattar sitt mål med att de vill göra sina studenter redo för att arbeta, men också redo för en oviss framtid. Vårt samarbete kommer förutom att vara till livslång nytta för de studenter som utnyttjar det, också att föra våra lärare samman och vara en källa till inspiration och förändring för oss på Lunds universitet.

I det följande sammanfattar jag mina starkaste intryck från resan och de många möten vi hade. Många delar menar jag att vi kan och bör låta oss inspireras av i Sverige och på Lunds universitet, medan andra är oss främmande. Och även om jag nedan mestadels skriver i positiva ordalag om hur väl Singapore har förvaltat sina resurser ska man ha i åtanke att politisk opposition i landet är begränsad och att det råder inskränkningar i yttrandefrihet, press- och mötesfrihet. Men det är också det som är styrkan med internationella samarbeten – genom närvaro och utbyten kan Lunds universitet tillsammans med andra universitet i starka demokratier förhoppningsvis bidra till positiv utveckling inom demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen.

De singaporianska universiteten är alla internationellt mycket framstående och har gjort resan till toppen i raketfart genom ett systematiskt arbete under de senaste tjugofem åren. Det arbetet har präglats av tydlig målinriktning, höggradig internationalisering och stora, men inte minst, smarta satsningar från landets regering.

Delegationen besökte några speciellt framgångsrika områden för att förstå hur de singaporianska kollegorna nått dit – ur forskares och lärares perspektiv, liksom universitetsledningarnas. Med universiteten diskuterade vi existerande forskningssamarbeten och var vi ömsesidigt önskar förstärka vårt samarbete. Vi diskuterade även våra studentutbyten och hur Singapore arbetar med förnyelse av utbildningar.

Under resan blev jag varse att Sverige, svenska företag och universitet har ett mycket gott anseende i önationen och Lunds universitet har sedan länge ett uppskattat, stort och balanserat studentutbyte med Singapore. Sverige är för övrigt det fjärde mest populära landet bland singaporianska studenter, i konkurrens med världens alla stora forskningsnationer. Det finns långt över hundra svenska företag som är etablerade på plats i Singapore, inklusive de Lunds universitet har etablerade strategiska partnerskap eller andra samarbeten med. För närvarande pågår ett tydligt inflöde av multinationella företag till Singapore som allt tydligare växer fram som ett ekonomiskt centrum i södra Asien.

Det är fascinerande att höra hur Singapore arbetar med forskning och utveckling. Singapores regering satsar stora summor på utbildning och forskning, från förskola till universitetsnivå. Regeringen arbetar med femårsplaner för att peka ut prioriterade områden, baserat på arbetsmarknadens utveckling och de nya kompetenser som man förutser kommer att behövas på den. Man arbetar enligt en modell där man utgår från ”drottningbina” de mest inflytelserika företagen i kraft av storlek eller innovativ kraft. Därefter lyssnar man in de företag som uppfattas av underleverantörer av varor eller tjänster.

Prioriteringarna resulterar i satsningar på både forskning och utbildning. Från universitetens håll uppfattas långsiktigheten i dessa prioriteringar som rimliga, dvs det finns en rimlig grad av överlapp med föregående femårsplan.

Det framstår för mig som att förändringstrycket på universiteten från regeringen är betydligt starkare än i Sverige, men detta verkar överlag tolereras. Kanske är nyckeln till detta en välgjord omvärldsanalys som det verkar råda konsensus kring. Denna analys omsätts i en plan för universiteten där alla ämnesområden figurerar och uttrycks i form av ett tydligt övergripande inriktningsbeslut.

Det finns också god tillgång på forskningsmedel där hälften är avsedd för grundforskning med förväntan att universiteten ska genomföra verkligt innovativ forskning av hög internationell kvalitet, medan hälften har karaktär av strategiska satsningar som även kan innehålla delar av grundforskningskaraktär.

Även utbildningarna förefaller vara under samma höga grad av förändringstryck och är tydligt mer interdisciplinära än i Sverige. Samtliga universitet arbetar i varierande grad med ett core curriculum för samtliga studenter där kollegor från alla ämnesområden/fakulteter bidrar. Detta core curriculum har likheter med klassisk liberal arts, men för närvarande sker rörelsen något bort från det begreppet för att betona nya behov. Hållbarhet är ett centralt tema och angreppssättet är tydligt interdisciplinärt. Ökad betoning har skett på datavetenskap och informatik med ett brett angreppssätt avsett för alla ämnes-/yrkesområden. Materialvetenskap ses också som ett område som många bör ha viss kompetens inom. Ett rykande aktuellt exempel på ett nytt ämne är generativ artificiell intelligens. Men, med dessa nya inriktningar – och andra observationer från omvärldsanalyserna – har även mer etablerade ämnen kommit in i sökarljuset, till exempel etik, filosofi, konfliktforskning, religionsvetenskap och åldrande som interdisciplinärt ämne, med bla de medicinska, sociala och tekniska områdena i samarbete. I basen finns även inslag som ska främja djup förståelse och kritiskt tänkande, kommunikation och samarbete. (Som en fotnot finns här en slående likhet med Lunds universitets profilområden – två själar, en tanke!) Dessa breda kurser kompletteras ofta med ett sektoriellt core curriculum, breddningskurser för tex utbildningar inom vård & hälsa, ingenjörsvetenskaper och ekonomi.

Singapore har även ett statligt finansierat system för livslång lärande, som i stora delar påminner om det nyetablerade svenska systemet för omställningsstudiestöd, med skillnaden att det i Singapore också kopplas till ett direkt anslag och uppdrag kopplat till femårsplanen.
Samverkan med industrin är omfattande, men man betonar också att det är universiteten som har – och bör ha – full kontroll över utveckling av utbildningarna och också att det oftast är från universiteten själva som de mest innovativa idéerna om utvecklingen av utbildningar kommer.
Singapores främsta akademiska kännetecken – förutom den höga kvaliteten som kännetecknar forskning och hela utbildningskedjan från förskola till doktorand – är tvärvetenskap eller interdisciplinaritet. Det är lätt att få känslan att vara kusinen från landet när man hör de djärva – men genomtänkta och motiverade – satsningar som genomförs utan att hejdas av sedvänjor och organisatoriska hinder.

Men det finns också en påtaglig nyfikenhet från singaporianerna på allt svenskt och det vi gör på Lunds universitet. Det som lockar är bland annat universitetets överlag goda anseende för de vetenskapliga och konstnärliga verksamheterna, den långa historian av imponerande innovationskraft, men också de stora forskningsinfrastrukturerna ESS och MAXIV och den hamn för dessa som LINXS Institute of Advanced Neutron and X-ray Science utgör.
Sammanfattningsvis är det svårt att inte imponeras av den meteoritiska resa den singaporianska akademin gjort till den absoluta världstoppen. Vägen dit har gått via tydliga prioriteringar, stora och insiktsfulla statliga satsningar och internationalisering som medgett Singapore att tillgodogöra sig och härbärgera internationell kompetens.
Vi kan inte räkna med att få – och vill kanske inte heller det – det djupa och detaljerade engagemang och de tydliga målsättningar Singapores regering slösar på landets forskning, högre utbildning och innovation. Vi behöver själva formulera våra målsättningar och ta ut kompassriktningen för att genomföra dem med befintliga resurser och genom att övertygande argumentera för nysatsningar.

Delegationsresan avslutades i ambassadens residens med ett alumnevent för Lunds universitet. För vilket universitetet som helst är alumnerna en fantastisk tillgång. Lunds universitets alumner återfinns i alla branscher och i alla yrken och att återknyta dem till sitt alma mater ger fantastisk utdelning, både för nuvarande studenteter och lärare och forskare och entreprenörer. Under alumneventet träffade nuvarande studenter från främst Ekonomihögskolan och Lunds tekniska högskola svenska och singaporianska alumner från Lunds universitet och som nu är aktiva i Singapore som företagsledare eller på andra spännande vis. Bland andra berättade Fredrik Hähnel, Head of Asia and Country Manager Singapore på SEB, Anna Hedvig Landgren, Svenska handelskammaren Singapore och Daniel Stenberg, Netflix, om sina starka minnen av tiden på Lunds universitet och hur studier och studentliv lagt grunden för var de är idag. Nytillträdde ambassadör Anders Sjöberg och ställföreträdande chef Jenny Egermark har båda en bakgrund på Uppsala universitet, men de och hela teamet är numera utsedda till hederslundensare!

Erik

Lika makalöst snabb som en attosekund är, lika makalöst stor är stoltheten vid Lunds universitet just nu. Anne L’Huillier som tilldelas årets nobelpris i fysik har påverkat kollegor, studenter, teknisk- och administrativ personal, servicepersonal, ja hela Lunds universitet har jublat denna vecka. Och det har strömmat gratulationer till Anne och forskargruppen från hela världen.
Det går inte att mäta vilken kraft det finns i ett Nobelpris. Stoltheten det för med sig till universiteten är en sak. Men det sätter också vetenskapen i det ljus det förtjänar och visar vikten av strategiska satsningar på talanger och labb och infrastruktur i världsklass.
1987 hade Anne L’Huilliers forskning i Frankrike börjat ge eko bland kollegor. Hon hade upptäckt att det uppstår många olika övertoner av ljus när infrarött laserljus sänds genom en ädelgas, detta eftersom gasen och lasern samverkar.

Detta sammanföll ganska väl i tid med att atomfysikerna i Lund funderade på en ny forskningsinriktning och för ändamålet införskaffade en unik laser 1992. Professor emeritus Sune Svanberg berättar om detta i en nyligen publicerad artikel i The Conversation. Satsningen blev möjlig genom att forskargrupper i USA och Europa samverkade tillsammans med industrin och, som för så många andra satsningar på viktig och nydanande infrastruktur, fick lasern finansiering av Wallenbergstiftelserna.

Den här unika forskningsinfrastrukturen gjorde att Anne L’Huillier kom till Sverige och Lund för att sätta upp sina experiment. De blev lyckosamma. Ett tag var det nära att hon försvann till Göteborgs universitet, men kunde räddas kvar i Lund genom en så kallad Thamprofessur, ett professorsprogram för att jämna ut ojämlikheter inom akademin. Den här professuren användes inte, vilket en del försökt påskina, för att hålla en omeriterad forskare – en kvinna – under armarna. Tvärtom användes möjligheten för att Lunds universitet inte skulle tappa en alldeles unik talang. Ett bättre exempel på strategisk rekrytering får man leta efter. Och nu, runt 30 år senare, blir resultatet tydligt: Anne L’Huillier tilldelas Nobelpriset för sitt arbete.
Kollegor vittnar om Anne L’Huilliers talang, dedikation och briljans under resans gång. Och ingen har tagit miste på den ödmjukhet hon har och som också visat sig under veckan. Priset är först och främst Annes.
Men.

I dag kommer utbildningsminister Mats Persson till Lunds universitet för att personligen gratulera Anne L’Huillier. Jag kommer då återigen lyfta vad det är som gör att excellens och ett Nobelpris växer fram: Nyfikenhetsdriven grundforskning, strategiska (internationella) rekryteringar, goda karriärvägar, internationellt samarbete, samverkan med industrin, långsiktig finansiering, forskningsinfrastruktur i världsklass. Och ett samhälle och en forskningsmiljö som uppmuntrar och attraherar talang. Ett bättre exempel än Anne L’Huillier och hennes och kollegornas väg mot Nobelpriset kan vi inte få.

Fest blir det framöver. Vi planerar officiellt firande på Lunds universitet i oktober. Och årets Nobelfest – den blir historisk för Lunds universitet!
Erik

Jag befinner mig i Göteborg och aldrig har väl en resa bort från Lunds universitet känts så fel som just idag. Jag hade mer än gärna varit på plats för att fira att professor i atomfysik, Anne L’Huillier, får nobelpriset i fysik.

Den här dagen är främst Annes och hennes två kollegor som hon delar priset med, Pierre Agostini och Ferenc Krausz, men den är också Lunds universitets stora dag. Jag är djupt imponerad över Anne och hennes forskargrupp. Det här priset visar vikten av den grundforskning som görs på Lunds universitet och runt om i världen. I detta fall har grundforskningen visat på sättet att skapa extremt korta ljusblixtar för att urskilja elektronernas snabba förlopp när de förflyttar sig eller ändrar sin energi. Det är forskning som inte kommer på beställning utan som kräver decennier av tid, engagemang och uthållighet. Och skärpa – det har Anne.

Och på vilket sätt Anne mottog beskedet om att hon blivit Nobelpristagare! I en föreläsningspaus fick kollegor tag i henne men hon fortsatte att undervisa utan att först berätta för sina studenter att hon fått priset. Det visar hur dedikerad Anne L´Huillier är till forskning och undervisning. En professor av högsta toppkvalitet!

Ja, vilken historisk dag, denna 3 oktober 2023, är! Stort grattis Anne L´Huillier och grattis till forskargruppen och alla kollegor på LTH.

Erik