Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Corona lär oss att navigera under osäkerhet

Vi är mitt inne i ett arbete som många pratar och läser om: corona. Informationsbehovet är enormt både här på universitetet och i samhället i stort men det finns inte lika många säkra svar att ge. Antalet smittade ändras från dag till annan, i vårt närområde, nationellt och internationellt.

Universitetsledningen arbetar mycket aktivt med frågan och försöker arbeta metodiskt. De universitetsövergripande beslut som jag fattar ska vara väl underbyggda, så gott det går i denna tid av osäkerhet. Beslut som riskerar att skapa ännu större oro eller riskerar att bli kontraproduktiva vill jag undvika.

I Universitetsledningen leder förvaltningschef Susanne Kristensson arbetet med corona och hon leder även krisledningsgruppen som i sin tur har en operativ grupp kopplad till sig. Krisledningsgruppen gör kontinuerliga bedömningar baserat på regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och har kontakter med andra myndigheter och aktörer. De samlar in så mycket fakta som möjligt inför de universitetsövergripande besluten. Jag känner mig trygg med de bedömningar som denna brett sammansatta grupp gör.

All information om hur universitetet hanterar corona finns på Medarbetarwebben och jag uppmanar alla medarbetare och studenter att hålla sig uppdaterade där.

Jag vet att det nu går åt mycket kraft för att ta hand om alla de frågeställningar som uppkommer med anledning av corona. Nya beslut och ställningstaganden i alla våra verksamheter behöver tas allteftersom. Chefsstödet är viktigt och jag vet att det går ut mycket information till verksamheterna och cheferna.

Personligen tror jag att vi kommer att behöva leva med denna osäkerhet en längre tid framöver och vi behöver lära oss att leva med den. Smittspridning är en del av ett mobilt och globalt samhälle och vi har alla ett ansvar för att begränsa sådan, på samhällsnivå och på enskild medborgare-nivå. Lunds universitet ska se till att rusta sig på bästa sätt inför större utbrott av sjukdomar, inte bara för corona utan även för eventuellt framtida sjukdomsutbrott.

Vi har tidigt i veckan skickat ut en risk- och konsekvensanalys till alla verksamheter för att kartlägga beredskapen i händelse av att en stor del av anställda eller studenter insjuknar. Detta arbete kommer att ligga till grund för åtgärder även för eventuellt kommande, liknande händelser i framtiden.

Lunds universitet är ett internationellt lärosäte med många resor och besök till och från länder i hela världen. Universitetet har till uppgift att säkra en trygg arbets- och studieplats men även att bidra till övriga samhällets insatser för att hantera större smittspridning eller pandemier. Det innebär t.ex att underlätta regionernas hälso- och sjukvårdsarbete. Ett sätt är att inte bidra till att belasta vårdresurserna mer än nödvändigt. Att stanna hemma när man är sjuk är alltid en bra rekommendation, inte minst av hänsyn för sina kollegor eller kursare. I dessa dagar uppmanar även Folkhälsomyndigheten att alla som har symptom på luftvägsinfektion, även lindriga sådana, ska stanna hemma.

Vi har idag fattat beslut om att inte hålla Öppet hus den 14 mars utan ersätta det evenemanget med information i digitala kanaler. Detta eftersom många besökare hört av sig och varit tveksamma till att komma och utställare har tackat nej till att delta. Vi ersätter informationen som skulle getts på plats via digitala kanaler istället. Flera större evenemang är också planerade framöver och vi får ta beslut om dem allteftersom, i avvaktan på att Folkhälsomyndigheten ger rekommendationer om att vistas i större folksamlingar.

Stort tack till alla som, trots stor osäkerhet, planerar och genomför verksamheten vid Lunds universitet!
Torbjörn

11 mars, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nytt avtal för att stärka Helsingborg som universitetsstad

Nu är det klart med ett strategiskt samverkansavtal mellan Lunds universitet och Helsingborgs stad. Det innefattar fem mål för att utveckla Campus Helsingborg, CH, och Helsingborg som universitetsstad.

Vi har länge haft ett gott samarbete med Helsingborgs politiker och näringsliv. Deras stöd och intresse för Campus Helsingborg är oerhört viktigt för vår verksamhet där.

För ett år sedan satsade vi 35 miljoner kronor över fem år av universitetsgemensamma medel för att stimulera forskning och nya utbildningar vid CH. Att Helsingborg är partner i vår strävan att CH ska vara en ledande utbildnings-, forsknings- och innovationsmiljö är en förutsättning för att vi ska lyckas riktigt bra.

Universitetet har sedan tidigare även ett övergripande strategiskt samarbetsavtal med Lunds kommun. I Lund är universitetet än mer påtagligt i stadsmiljön jämfört med i Helsingborg och tillsammans med Lund har vi samarbete kring stadsutveckling, kultur- och museiverksamheterna, näringslivet och innovationssystemen samt studenterna.

Vi har även valt att skriva strategiska partneravtal med företagen Saab och Ericsson samt med Stockholm Environment Institute.

Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är med samverkan. Alla våra partners, i dessa större övergripande avtal som jag nämnt här, eller de som samarbetar med fakulteter, institutioner eller enskilda forskare på olika sätt och i olika omfattning gör att vårt lärosäte kan utvecklas på bästa sätt.
Torbjörn

06 mars, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Starka forskningsmiljöer och stora samhällsutmaningar

Lunds universitet har genom åren varit synnerligen framgångsrikt i att attrahera anslag till stora, tvärvetenskapliga miljöer såsom Linnémiljöer och Strategiska forskningsområden, SFO:er. Just nu pågår en intensiv diskussion här vid universitetet kring hur vi ska ta tillvara all den kunskap som skapats inom dessa excellenta områden genom åren och hur vi ska kunna vidareutveckla dem. Denna diskussion är givetvis extra aktuell i år eftersom vi väntar en forskningsproposition till hösten. I den ser vi gärna att regeringen fortsatt har ett tydligt fokus på långsiktiga excellenssatsningar.

En del i denna diskussion är en konferens som hålls här i Lund med titeln ”Societal Transformation for a Sustainable Future – the Role of Centres of Excellence” den 3 mars. Under dagen kommer inbjudna internationella talare att diskutera hur excellenta forskningsmiljöer, såsom SFO:er, kan vara ett bidrag till arbetet med de stora samhälleliga utmaningarna, inklusive FN:s globala mål inom Agenda 2030. Vi kommer också att prata om vikten av att främja starka forskningsmiljöer. Hela konferensen hålls på engelska och kommer att webbsändas via lu.se.

Samhällsutmaningarna är komplexa och berör många aktörer och processer inom natur, samhälle, teknik och beteendevetenskap. Kunskap från ett begränsat område räcker inte för att fatta välunderbyggda beslut. Det krävs samarbete över sektors- och ämnesgränser. Det breda universitetet, som kan skapa starka samarbeten över gränserna, har en allt viktigare roll att spela. Att vi startat en Forskarskola inom Agenda 2030 är ett steg i att ta vara på det breda universitetet men kan vi stärka arbetet inom hållbarhet ytterligare baserat på excellent och tvärvetenskaplig forskning?

Vi har en stor potential i de starka forskningsområden som vi under ett antal år har utvecklat och förvaltat. Vi vet att de klarar av att kraftsamla för att tackla viktiga samhällsutmaningar och de har bidragit till den starka utvecklingen av universitetets och Sveriges forskning. De har också utvecklats till viktiga plattformar för samverkan och innovation och bidragit med tydligt genomslag i samhället.

Vi vet också att det tar tid att bygga upp och formera excellenta miljöer som håller internationell toppklass. Det krävs ledarskap, visioner och möjlighet att bedriva nyskapande forskning samt ett konstruktivt samspel mellan linjestrukturen och miljöerna för att lyckas.

De strategiska forskningsområdena, SFO:erna var en tioårig satsning från regeringen som startade 2009. Agenda 2030 kommer att sträcka sig de tio kommande åren. Här finns massor av kopplingar att göra för en regering och för ett universitet – som vill ha långsiktiga satsningar och som, likt SFO:erna, tar sig an de stora samhällsutmaningarna.

Om du inte ska närvara på konferensen den 3 mars – följ gärna diskussionerna från webben.
Torbjörn

25 februari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Det offentliga samtalet om utbildningsinnehåll har fastnat i kränkthetsdebatt

Vi måste kunna föra ett offentligt samtal om kvalitet och utbildningsinnehåll vid akademin utan polemik.

Men det verkar som om det offentliga samtalet har fastnat och inte kommer längre än till upprördhet över kränkta studenter.

Jag vill inte gå in på enskilda ärenden, men vi har på senare tid sett ett antal mediala debatter som rört utbildningar på medicin och samhällsvetenskap här på universitetet. Det är naturligtvis ett lätt grepp för debattörer att klumpa samman ärenden, även om de är inbördes olika, och även om de inträffat vid olika universitet, som om de vore ett symptom på samma sak: lättkränkta studenter. Eller aktivister, som studenterna kallades i en ledare jag nyligen läste: ”Akademin måste stå upp mot aktivisterna”.

De s.k snöflingestudenterna, som de nedsättande brukar kallas, blir upprörda av tankar eller idéer som går emot deras världsbild. Enligt vissa debattörer hotar de hela akademin med sin känslighet – de är lättkränkta och tål ingenting. Ska nu universiteten börja införa s.k triggervarningar också för att motverka att någon, utan att vara förberedd, läser en bok, hör ett ord, eller ser en film som kan vara stötande?, brukar den retoriska följdfrågan vara när snöflingestudenter debatteras.

Men visst, det höjs, inte minst internationellt, emellanåt röster som påbjuder förbud, exempelvis mot vissa böcker med innehåll som kan gå emot någons världsbild, t.ex vissa religiösa grupper som inte vill ha Darwins böcker i skolornas bibliotek eller i undervisningen. Dessa krav hotar demokratin och fri åsiktsbildning i första hand och ska givetvis inte få gehör vid en akademi eller någon annanstans i samhället.

Därifrån till studenter som påpekar brister i en utbildning – på goda eller mindre goda grunder – är det långt. Och jag tycker man ska vara mycket försiktig med att utmåla studenter som snöflingor och lättkränkta.

Har vi så låg självkänsla att vi inte, som akademi, kan ta återkoppling – ibland till och med frän kritik – från studenter utan att i samma andetag säga att den akademiska friheten är hotad? Och vad säger det om oss som lärosäte, när vi ena stunden ivrar det grundmurade studentinflytandet, men i nästa stund förkastar studenternas rättmätiga försök till inflytande?

Den akademiska friheten är mycket viktig. Universiteten ska stå fria från påtryckningar från omvärlden och försvara utbildningens och forskningens frihet, integritet och kvalitet. Det innebär att en student mycket väl kan utsättas för ”obehagliga” kunskaper i den mening att den kunskap som presenteras för studenten vid ett universitet, och som ska vara förankrad i forskning, kanske inte alls stämmer med studentens tidigare världsbild.

Forskare är för all del inte heller alltid överens och det är ju inte ovanligt att forskare kullkastar tidigare teorier eller föreställningar. Inom akademin är därför det kollegiala systemet viktigt – att forskare, peers, läser och bedömer varandras arbeten för att se om de håller tillräckligt hög kvalitet.

En trygg plats i den mening att universitetet ska undvika att presentera forskning eller kunskap som kan uppröra studenter eller andra är och ska inte universiteten vara.

Men trygg ska man känna sig på ett universitet, oavsett vad man har för uppfattningar, åsikter eller idéer. Diskussioner och debatter ska föras respektfullt. Vår värdegrund är också förankrad i de lagar som en svensk, statlig myndighet ska följa. Vår verksamhet ska värna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning och med respekt för allas lika värde.

Det kan vara på sin plats att förklara att utbildningar utformas av varje institution, i kollegiala diskussioner och med prefekten som högst ansvarig för de utbildningar som ges vid respektive institution. Utbildningar är inte huggna i sten utan innehåll och utformning ändras i takt med att kunskapsbilden ändras. Nya behov tillkommer – inte minst i professionsutbildningar – och vissa kunskaper anses kanske inte längre vara relevanta. Som rektor förlitar jag mig på kollegialiteten och att lärare och forskare inom varje ämne är bäst lämpade att avgöra var kunskapsläget inom respektive ämne ligger och utformar en högkvalitativ utbildning med relevanta ämneskunskaper.

Att den akademiska friheten ska hållas högt hindrar inte att studentinflytandet ska värnas. Studenter har inte alltid rätt. Men det har inte heller alltid lärare.

Torbjörn

18 februari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sexuella trakasserier och det förebyggande arbetet

2018 startade vi det treåriga projektet Tellus för att få mer information och kunskap om sexuella trakasserier vid Lunds universitet – som ett svar på #metoo och #akademiuppropet. Projektet har nu kommit en bra bit på väg i kunskapsinsamlandet. Dels har individuella intervjuer och gruppdiskussioner genomförts, dels gick en omfattande enkätundersökning ut till alla anställda och studenter innan jul. De första övergripande resultaten från dessa två delar kan nu presenteras.

Var fjärde kvinna uppger sig ha varit utsatt för sexuella trakasserier någon gång under sin anställning vid Lunds universitet. Cirka 7 procent av männen har uppgett detsamma. Siffrorna är likartade för studenterna men där sker oftast trakasserierna mellan studenter och i studiesociala sammanhang.

Resultaten är jag dessvärre inte förvånad över, de sticker inte ut i förhållande till hur det ser ut i övriga samhället, och #metoo lyfte utbredningen redan för ett antal år sedan. Men som arbetsgivare och utbildningsanordnare säger resultaten oss att det finns mer att göra, framförallt i det förebyggande arbetet. Vi måste också fundera ännu mer på varför antalet anmälningar är få i förhållande till hur många som i projektet svarat att de själva upplevt eller sett andra utsättas för sexuella trakasserier. Några svar på detta har projektet hittills gett oss.

I Tellus har framkommit att såväl anställda som studenter tycker det är svårt att veta när det är befogat att göra en anmälan. Viss oro över konsekvenser för anmälare och anmäld har framkommit, liksom för att kollegiala strukturer och interna maktstrukturer kan påverka hanteringen av ärenden. Av olika anledningar har majoriteten som uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier inte velat berätta för någon i ansvarig position vad som hänt. Det kan handla om rädsla eller brist på förtroende för hur berättelsen eller anmälan ska tas emot.

Ett av Tellus viktigaste bidrag menar jag är sexuella trakasserier har hamnat högt på dagordningen. Genom projektet har sexuella trakasserier diskuterats i många olika delar av verksamheten. Vi har fått en klarare bild av vad som saknas idag i form av rutiner och stöd.
Det är också utmärkt att vi nu har kunskap från en forskningsbaserad studie, vilket ger ännu bättre möjligheter att prioritera rätt åtgärder. Nästa steg är att Tellus de kommande veckorna gör fakultetsbesök för att se var och hur vi kan sätta in bäst åtgärder och förslag på dessa kommer att presenteras under våren. De åtgärder som bedöms kunna utveckla arbetet på bästa sätt kommer att implementeras.

Jag är mån om att Lunds universitet ska vara en trygg arbetsplats och studieplats utan trakasserier och diskriminering. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetet mot diskriminering är lagstadgat och en del i vårt kontinuerliga arbete. Därför vill jag också lyfta att det pågår flera parallella utvecklingsarbeten inom universitetet som på olika sätt bidrar till att främja det förebyggande arbetet, till exempel arbetet med en chefsplattform, den universitetsgemensamma satsningen på jämställdhet och likabehandling, RQ20 och HR-excellens in Research.

Vår förmåga att hantera ärenden professionellt är en grundläggande förutsättning för det fortsatta förebyggande arbetet vid universitetet. Om inte det sker på alla nivåer, riskerar ärenden att bli svårlösliga arbetsmiljöproblem eller problem i studiemiljön som kan leda till psykisk ohälsa eller att anställda eller studenter väljer att lämna Lunds universitet.

Tack alla som på olika sätt deltagit i diskussioner, bidragit med erfarenheter och kunskap kring sexuella trakasserier och sett till att lyfta frågorna. Vi har nu stora möjligheter att tillsammans skapa en tryggare studie- och arbetsmiljö för alla.
Torbjörn

12 februari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Alla delar uppmärksammades på Årshögtiden

Årshögtiden som vi höll i fredags i Universitetsaulan är ett samlat sätt för universitetet att uppmärksamma personer från alla de delar som tillsammans gör universitetet framgångsrikt. Forskningen hedras separat under promotion och professorsinstallation, fakulteterna håller examenshögtider för att fira studenter och även filantroper uppmärksammas regelbundet för sina insatser. Årshögtiden ger oss däremot möjlighet att uppmärksamma extraordinära insatser inom alla universitetets delar samtidigt; forskning, ledarskap, pedagogik, studieresultat och administration. Vi passar också på att bjuda in vänner från många delar av samhället för att fira med oss och alla är hjärtligt välkomna att vara med i Universitetsaulan. Tillsammans var mitt ledord för Årshögtiden i år – och jag är övertygad om att en god framtid för universitetet och samhället i stort måste byggas tillsammans!

Silvermedaljen, en hedersutmärkelse, delade universitetet i år ut till två personer som på helt olika sätt har bidragit till universitetets framgång. Seniorprofessor Mikael Eriksson hedras för sina innovativa acceleratorlösningar på MAX IV. Dessa lösningar har gjort att MAX IV har världsledande teknik som kan ge helt nya vetenskapliga upptäckter och bidra till en omfattande industrianvändning.

Tidigare styrelseordförande Margot Wallström tilldelades också silvermedalj. Hon lämnade sitt ordförandeskap för att bli utrikesminister och först nu har vi haft möjlighet att på riktigt tacka för hennes insatser och det lyhörda och eftertänksamma ledarskap som hon stod för.

Högsta kvalitet i forskning och utbildning är prioriterade områden i den strategiska planen. Lärares pedagogiska skicklighet är en nyckel till att uppnå högsta kvalitet i utbildningen och i år tilldelades universitetsadjunkt Sandra Nilsson, Institutionen för datavetenskap, Studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen.

Men lärare står bara för den ena delen utbildningskvaliteten – studenterna står för den andra. Under en årshögtid ska givetvis också goda studieinsatser hedras och i år tilldelades student Elin Krook stipendium.
Kärnverksamheterna – forskning och utbildning – kräver professionellt administrativt stöd. Lunds universitets administrativa pris har i år tilldelats forskningshandläggare Sophie Hydén Picasso vid sektionen Forskning, samverkan och innovation samt studievägledare och biträdande studierektor Lena Rolén vid Institutionen for strategisk kommunikation.

Ett stort tack alla ni som hedrades och prisades för era fina insatser, och till alla medarbetare, studenter och vänner som tillsammans bidrar till Lunds universitets framgång!

Torbjörn

03 februari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stort intresse för Sveriges första forskarskola inom Agenda 2030

Forskarskolan Agenda 2030 är ett koncept som jag är riktigt stolt över. Den har skapats med gemensamma krafter, är finansierad med överskott i form av myndighetskapital och samtliga fakulteter är involverade. Det är den första Forskarskolan i Sverige inom Agenda 2030.

I förra veckan fick deltagarna i rektors ledningsråd en första rapport om hur det har gått under det drygt ett år som Forskarskolan byggts upp från grunden och tagit sina första steg. Koordinator Kristina Jönssons presentation var mycket inspirerande och resultaten hittills är fantastiskt fina.

Mest glädjande är att intresset för Forskarskolan har varit så stort – både från dem som sökt tjänster och från omvärlden som vill samverka eller veta mer om konceptet. Under denna uppbyggnadsfas har också många viktiga erfarenheter gjorts rörande tvärvetenskapliga samarbeten – både inom lärarlag och inom administration. Det är erfarenheter som vi har stor nytta av för att utveckla tvärvetenskapliga samarbeten ännu mer vid Lunds universitet.

Forskarskolan rymmer totalt 12 helfinansierade doktorandtjänster fördelade på alla fakulteter. De fyra fakulteter med flest helårsstudenter har tilldelats två var – övriga en tjänst var. I nuläget finns 17 doktorandtjänster kopplade till Forskarskolan. Till dessa sökte 1183 personer från 106 länder (!) och många sökande var toppkvalificerade. Elva doktorander började sina tjänster i höstas och nu i januari börjar resterande.

Vi har nu en forskarskola med lika många doktorander som det finns delmål i Agenda 2030. En slump förvisso, men omfattningen visar vilken bredd och kapacitet det finns vid Lunds universitet att kunna ta sig an de komplexa hållbarhetsfrågorna från många håll. Listan över doktorandernas olika forskningsinriktningar är imponerande och bådar för många spännande samtal och idéer framöver! 

Ett viktigt uppdrag för Forskarskolan är också samverkan med övriga samhället och trots att allt är så nytt och trots att rekrytering av alla doktorander var huvudprioritet förra året har Forskarskolan redan hunnit engagera sig i många aktiviteter och skapat betydelsefulla nätverk internt och externt.

Ett stort tack alla som bidragit till att Forskarskolan Agenda 2030 kommit till stånd. Det är många som har bidragit och stöttat – med entusiasm, kunskap och tid. Stort tack till prorektor Sylvia Schwaag Serger som initierat och drivit idén framåt. Det ligger ett enormt arbete bakom att bygga upp en sådan här bred spetsutbildning, inte minst vad gäller kursutveckling. Jag är säker på att den kommer att ge mångfalt tillbaka, både till oss inom universitetet i form av lärdomar och samverkan men också i form av ny, tvärvetenskaplig kunskap inom hållbarhet!

Torbjörn

 

 

 

 

 

 

20 januari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Anna Lindh-föreläsning om rykande aktuellt ämne

På måndag den 20 januari kommer en mycket intressant föreläsare till Lunds universitet.
Det är dags för Anna Lindh-föreläsning och i år är det är EU-kommissionär Dunja Mijatović som är inbjuden talare.

I Lunds universitets värdegrund finns angivet att verksamheten ska värna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde, effektivitet och service samt demokratiska principer och mänskliga fri-och rättigheter.

Många av dessa värden har vi kanske tagit för givet i Sverige och Europa under lång tid, men vi ser dem hotas från flera håll och jag är bekymrad över den utveckling vi ser. Pressfrihet t.ex är inte en självklarhet i alla europeiska länder – snarare går utvecklingen bakåt och politikers retorik hårdnar med ökad polarisering som följd. Som universitet har vi ett stort ansvar att lyfta dessa frågor.

Välmeriterade Dunja Mijatović, mediafrihetsexpert från Bosnien och Hercegovina, kommer att föreläsa om den stigande intoleransen runt om i Europa under rubriken ”The State of Human Rights in Europe: Forward and Back?”.

Kom och lyssna, inte bara för att ämnet är rykande aktuellt, Mijatović är också flerfaldigt prisad för sitt arbete inom mänskliga rättigheter, och oerhört kunnig i frågorna.

Torbjörn

17 januari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nytt decennium och fokus framåt

Nu går vi in i ett helt färskt decennium och så här vid årsskiften görs många sammanfattningar och framtidsspaningar. Innan jul gjorde jag ett försök att sammanfatta året som gått från min horisont.

Jag går nu in på mitt sista år som rektor och börjar med att lista några av ledningens prioriterade frågor – projekt som vi kommer att ha extra fokus på under 2020 med ambition att kunna sätta punkt för dem eller för att de ska åtföljas av konkreta planer för framtiden. Detta för att den nya ledningen nästa år ska kunna börja sitt arbete utan att ärva lösa trådar från oss i nuvarande ledning.
• Utveckla det breda universitetet och fakultetsövergripande samarbeten inom AI och Agenda 2030
• Etablering av verksamhet på Brunnshög inom Science Village Scandinavia
• Digitalt lärande
• Genomföra RQ20
• Hållbarhetsarbetet – förstärkning av struktur
• Pedagogisk meritering
• Stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och studenters psykiska ohälsa

Det längre framtidsperspektivet ger jag också plats åt i denna första blogg för året – men lånar visionerna från besökare på Hållbarhetsveckan som hölls i fjol. Besökarna har skrivit ner på vykort vad de önskar att universitetet har uppnått inom hållbarhetsområdet år 2030 och adresserat vykorten till Lunds universitet år 2030. Innan jul mottog jag denna bunt med vykort och här är några tankar som tecknats ner på korten: Vi har skapat en mer tvärvetenskaplig utbildning, vi har definierat mål och riktlinjer för att underlätta det dagliga arbetet för att uppnå ett hållbart samhälle, vi har fått en utmärkelse för vårt arbete att göra skillnad i hållbarhetsfrågor, vi har kraftigt minskat våra egna utsläpp, vi har tagit bort plastbestick och plastmuggar från kaféer, vi har sett till att alla äter mindre kött och mejeriprodukter, vi har skapat fyra specialgrupper för att bekämpa klimatförändringar.
Ja, idéerna är många, inte bara inom hållbarhet utan för många av våra utvecklingsfrågor över lag. Nu kör vi igång efter julledigheterna och jag ser ett mycket spännande år framför oss!

Torbjörn

07 januari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

God jul, gott nytt år och året som gått

Jag vill avsluta 2019 års bloggande med att säga stort tack för alla insatser som har gjorts av så många – anställda, studenter och samverkanspartners – och som under året bidragit till att universitetet fortsätter att utvecklas!

Året som har gått summerar jag nog bäst med att Universitetet har rustat för framtiden. Flera av de initiativ som tagits, projekt som startats och de diskussioner som förts har handlat om universitetets roll i ett samhälle som står inför omställning och hur Universitetets forskning och utbildning även fortsättningsvis ska kunna stå starka i internationell konkurrens.

En grundläggande förutsättning för detta är givetvis att utbildning och forskning håller högsta kvalitet, något som också är ett prioriterat område i den strategiska planen. Under året avsattes 20 miljoner kronor till projektet RQ20 – en omfattande kvalitetsvärdering av all forskning vid samtliga fakulteter. I september hade projektet kick off och nu arbetas det intensivt på fakulteterna med självvärderingar och, senare, de bedömningar som ska göras av externa paneler. När projektet är färdigt nästa år kommer vi att ha en mycket god bild av universitetets samlade forskning – viktigt för att veta hur väl rustade vi är för framtiden.

En ny regering kom på plats i början på året och tre ministrar har besökt Lunds universitet och ledningen sedan dess: forsknings- och högre utbildningsminister Matilda Ernkrans, näringsminister Ibrahim Baylan, och energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Besöken har behandlat flera viktiga frågor för universitetet, bland annat hållbar finansiering för forskning, utbildning och forskningsinfrastruktur och goda förutsättningar för akademin och näringslivet att arbeta tillsammans kring MAX IV och ESS. Dessa frågor har också lyfts på andra sätt, t.ex i inspelet till den forskningspolitiska propositionen som vi skickade in i höstas. Med minister Ygeman har vi diskuterat de omställningar som digitalisering för med sig i samhället, inte minst Artificiell Intelligens, och där vill och kan Lunds universitet bidra mycket både inom forskning och utbildning.

Hållbarhetsfrågan har varit ständigt närvarande under året, på flera sätt, och vi har nog alla följt Greta Thunbergs väg över haven och hennes upprop att lyssna på vad forskarna har att säga om klimatfrågan. I våras tog universitetsledningen emot ett Klimatupprop från nära 5000 studenter med krav om att minska universitetets utsläpp av växthusgaser. Universitetet har 2019 fastställt en hållbarhetsstrategi samt antagit nya reseföreskrifter. Utöver detta arbetar vi för hållbarhet genom att stärka forskning, utbildning och samverkan på området.

I höstas började de första doktoranderna sina projekt på Forskarskolan Agenda 2030. Den har sedan starten rönt stort intresse och tog under året emot ansökningar från 106 länder!

Hållbarhetsfrågorna är globala, komplexa och kräver tvärvetenskap. Den unika möjlighet vi har att bedriva tvärvetenskaplig forskning gör att vi kan ta oss an de komplexa utmaningar som samhället står inför. Det krävs kunskap och perspektiv från flera håll för att hitta lösningar. Det råder ingen tvekan om att arbetet med det breda universitetet har intensifierats under 2019, särskilt har vi under året haft fokus på utbildningssidan, och vi kommer att se ännu mer av det arbetet under 2020 – många initiativ är på gång. En stor eloge till alla lärare och studenter samt administrativ personal som engagerar sig för att utveckla utbildning och undervisning, både vad gäller kvalitet och bredd.

En viktig del för det breda universitetet är att studenter ska uppfatta Lunds universitet som ett universitet och inte flera olika fakulteter. I detta ligger att det ska vara enkelt att studera över fakultetsgränser. Vi har bl.a gjort en omfattande kartläggning av de hinder som finns för samverkan mellan ämnen och vi har en handlingsplan för att driva fram en del av de förslag på förbättring som framkom i rapporten. Det kanske största projektet vid universitetet är att vi inför Canvas, en gemensam undervisningsplattform, något som starkt har efterfrågats av studenterna.

Ett stort orosmoln är att allt fler studenter söker hjälp för psykisk ohälsa. Detta påverkar Universitetets verksamheter både på fakulteterna och på Studenthälsan. Vi har under året tillsatt ett projekt för att se över nuvarande resurser, utbud, insatser och arbetssätt. Vi vill säkerställa att studenter som söker hjälp får adekvat stöd – både för att de ska må bättre men också för att öka möjligheterna för fler att klara sina studier.

Projektet Tellus är ett svar på de vittnesmål som framkom under #metoo vid flera svenska institutioner och arbetsplatser rörande sexuella trakasserier – även inom akademin. Under året har projektet genomfört individuella intervjuer och arbetat med fokusgrupper och för ett par veckor sedan skickades en enkät ut till anställda och studenter. Materialet håller på att färdigställas och analyseras men vi vet redan nu att många efterfrågar tydligare stödstrukturer för att kunna hantera ärenden som rör sexuella trakasserier.

Även bättre och tydligare karriärvägar är viktigt för verksamhetens kvalitet. Under året har vi bl. a antagit en ny policy för lärares och forskares karriärvägar. Den är en viktig milstolpe för att öppna upp karriärsystemet, satsa på karriär- och kompetensutveckling och ge större möjligheter till befordring i den akademiska karriären. Även jämställdhets- och likabehandlingsarbetet har stärkts med bl.a en ny projektledare i syfte att få bättre genomslag för frågorna.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer samt publicering och lagring av vetenskap är stora frågor internationellt och nationellt. För att säkerställa att universitetets forskare kan ställa om till ett mer öppet vetenskapssystem och nya krav och arbetsmetoder för lagring av forskningsdata har vi under 2019 avsatt drygt 4,5 miljoner kronor i två projekt som löper till 2021.

MAX IV är ett flaggskepp för svensk forskning. Acceleratorprogrammet utgör ett betydande tekniksprång och ljuskällan har börjat visa sin världsledande kapacitet. Vetenskapsrådet har under året konstaterat i två rapporter att MAX IV uppnått goda resultat för att åtgärda de förseningar som tidigare uppdagats i strålrörsprogrammet. Den senaste rapporten kom alldeles nyligen och det är en fantastisk upphämtning som MAX IV lyckats göra – ett stort tack till MAX IV:s anställda och ledning och nu avgående styrelse med ordförande Marianne Sommarin för det arbete som gjorts. Nu finns alla förutsättningar för att fokusera på hur MAX IV ska kunna utvecklas långsiktigt så att anläggningen även i framtiden håller absolut världsklass.

Vi har också kommit en bra bit vidare i arbetet med att utreda förutsättningarna för att etablera verksamhet på Science Village Scandinavia, området som planeras mellan MAX IV och ESS. Där vill vi vara med att skapa en dynamisk mötesplats för olika delar av samhället – inte minst akademi och industri. Vi tar stegvis beslut – både vad gäller volym och kostnader. Klart är att denna satsning innebär stora möjligheter för universitetet – samtidigt behövs beredskap för att lokalhyrorna blir högre.

Norröver ligger Campus Helsingborg som är en mycket viktig del av universitetet, inte minst för breddad rekrytering, och vi har under året beslutat att stärka verksamheten och öka studentantalet där. Riktmärket är minst 4000 studenter och vi har satsat 35 miljoner kronor över fem år för att stimulera forskning och nya utbildningar.

Det råder stor lärarbrist och regeringen har under ett antal år byggt ut lärarutbildningen i Sverige. Denna utbyggnad vill Lunds universitet vara en del av. I Lund bedrivs idag ämneslärarutbildning vid Institutionen för Utbildningsvetenskap och under året har vi tillsatt en utredning för att se hur denna utbildning ska kunna utvecklas.

Lunds universitet blev under året ett av sex svenska lärosäten som fick finansiering i det europeiska programmet ”European Universities”. Det syftar till att stärka studenter och anställdas rörlighet inom Europa. Konkurrensen om pilotprojekten var hård och vi kommer att samarbeta med fyra europeiska universitet inom hälsa i projektet EUGLOH.

Vi fortsätter att utveckla internationalisering vid universitetet och en handlingsplan för internationalisering har tagits fram. Den innehåller fyra övergripande mål med tillhörande åtgärder och insatser.

Slutligen återkommer jag till Omställningar. Som jag skrev inledningsvis har omställningar varit med oss i många diskussioner under året. Omställning var också temat för universitetets första Framtidsvecka som gick av stapeln i oktober. Under denna vecka höll forskare från alla fakulteter öppna föreläsningar kring de stora framtidsfrågorna – frågor som vi också tar med oss in i nästa år och därmed säger jag tack för året som har gått. Stort TACK alla!

God jul och gott nytt år!
Torbjörn

19 december, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg