Erik Renström

I veckan presenterade regeringen sin proposition för Sveriges totalförsvar (militärt och civilt försvar) för 2025–2030. De nya mål som presenteras för totalförsvaret bygger på säkerhets- och geopolitiska förändringar i världen och de förflyttningar av militär och ekonomisk makt som sker globalt samt kapplöpningen mellan stater för att utveckla omvälvande teknik såsom AI. Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato påverkar också enligt propositionen totalförsvarets mål och utformning framöver. 

Även universitets- och högskolesektorn har i allt högre grad konfronterats med dessa förändringar, maktförflyttningar och säkerhetshot med ökade krav på ansvarsfull internationalisering inom forskning och utbildning. Och här menar jag att Lunds universitet har varit på tårna i frågorna, inte minst genom strategin för Global Dynamic Engagement där Global Responsible Engagement är en viktig del.

Universiteten, liksom övriga svenska myndigheter och institutioner, har de senaste åren ålagts betydligt större ansvar för att säkra sig mot yttre hot såsom cyberangrepp, informationspåverkan och illegal informationsinhämtning. Lunds universitet lägger stora resurser på att riskminimera och det pågår ett stort arbete på alla nivåer – från styrelse och rektor genom policy och ledningssystem till enskilt ansvar för varje medarbetare och student. Att höja den allmänna risk- och säkerhetsmedvetenheten är ett viktigt steg i arbetet. Nyligen fattade universitetet t.ex. beslut om en obligatorisk kurs för alla medarbetare i Grundläggande informationssäkerhet.

Det går inte att blunda för att auktoritära stater har intressen av att tillförskansa sig fördelar genom avancerad teknik. I propositionen nämns utvecklingen inom bl.a. informationsteknik, artificiell intelligens (AI), sensorer, robotik, materialteknik, bioteknik, energiteknik och kvantteknik som områden som kan leda till betydande förändringar med omfattande ekonomiska, politiska och militära konsekvenser. Detta är områden som universiteten bedriver omfattande forskning inom. 

Men man ska komma ihåg att en stor del av forskningen på Lunds universitet är grundforskning och som genomförs med medel som sökts i öppen konkurrens och som publiceras öppet. Principen som omgärdar öppen vetenskap inom EU ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt” är värd att påminna om. Akademin bygger på öppenhet och ett världsomspännande kunskaps- och kompetensutbyte. Enskilda stater kan inte lösa globala utmaningar såsom klimatförändringar och pandemier – och där riskerar slutenhet och nationella intressen att bli käppar i hjulet för innovationer och lösningar som kommer hela världen till godo. Världens akademier har också ett gemensamt etos att hävda betydelsen av samarbete och dialog även i tider som präglas av kriser och konflikter.

Inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har det under en tid funnits en arbetsgrupp som har haft fokus på sektorns roll i totalförsvaret och hur omvärldsförändringarna påverkar vår verksamhet och internationalisering. Det står klart att sektorn behöver arbeta tillsammans med de här frågorna – för kunskapsutbyte och gemensam omvärldsanalys men också för att använda den gemensamma kunskap och de resurser vi har inom forskning och utbildning som kan vara en del i eller av intresse för totalförsvaret. 

Det finns flera områden där Lunds universitet skulle kunna bidra till totalförsvaret såsom spetsteknologi, underrättelse, logistik och försörjningsberedskap för att nämna några. Och det är också områden som vi gärna skulle samarbeta kring inom den nyligen etablerade plattformen Campus Totalförsvar. 

Regeringen har aviserat att de permanentar ett stöd på 10 miljoner kronor årligen till Campus Totalförsvar och Lunds universitet har representation i dess styrgrupp genom vicedekan David Gisselsson Nord på Medicinska fakulteten. 

Även om det finns många sammanhang där vi utan tvekan kan och ska spela en central roll ska det inte förnekas att det framöver kan uppstå komplicerade situationer där vi som universitet måste begrunda huruvida vi alls bör delta i vissa samarbeten.

Nyligen fattade Lunds universitetet beslut om tillfälliga medel till nya forskningsprojekt på Campus Helsingborg. Två av de tre projekten som får medel är kopplade till totalförsvaret. Det ena är ”Sjukvårdslogistik för att stärka totalförsvar och krishantering” (Medicinska fakulteten, Lunds tekniska högskola, LTH, och Samhällsvetenskapliga fakulteten) och det andra är ”Att utbilda för kriser: Historiska utmaningar i civilförsvar och beredskapspedagogik” (Humanistiska och teologiska fakulteterna). Finansieringen ska ge forskarna tid att etablera verksamhet och så småningom attrahera externa medel för framtida finansiering. Särskilt intressant är att så många fakulteter finns representerade i projekten.

Regeringen satsar stort på att rusta totalförsvaret – hur stor del av pengarna som öronmärks till forskning på universiteten återstår att se, förhoppningsvis klarnar det i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. 

Erik

Idag har Nobels fredspris meddelats i Oslo och det går till den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo. Detta i en tid då antalet konflikter i världen är oroväckande högt. Enligt Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet, uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken under 2023, vilket är det högsta antalet sedan Uppsala började föra denna statistik med start efter andra världskriget, 1946.

Nog behöver vi påminnas om de som försöker göra insatser för fred när mörk statistik ger vid handen att världens förmåga till konfliktlösningar inte går åt rätt håll.
En dag som idag påminns jag också om en tidigare fredspristagare (2021), den filippinska journalisten Maria Ressa. Hon har sagt:

”Utan fakta finns ingen sanning. Utan sanning finns ingen tillit. Utan dessa tre kan det inte finnas någon gemensam verklighetsuppfattning, inga rättsstatliga principer – ingen demokrati.”
Detta sagt i hennes kontext av att arbeta för pressfrihet när såväl pressfrihet som demokrati utmanas i stora delar av världen. Men hennes ord är precis lika träffande i den kontext som universiteten verkar inom. Akademisk frihet, som även den hotas i delar av världen, finns för att främja de akademiska principerna och en viktig sådan princip är sanningssökande.

Universiteten har alltså en viktig roll i demokratibygget. Men utmaningen ligger också i hur gemene man ska få tillgång till sanningen, den kritiskt granskade utsagan, när stora delar av informationsutbytet idag förmedlas genom ofiltrerade sociala plattformar och där lögner och desinformation – förvärrade av AI:s möjligheter att skapa deep fake – snabbt sprids över världen.
Erik

Vi har gått in i en vecka då universiteteten runt om i världen förväntansfullt riktar blickarna mot Stockholm och Nobelkommittén. I går prisades Victor Ambros och Gary Ruvkun för sina upptäckter av mikroRNA. Idag tillkännages fysikpriset för att följas av kemipriset, litteraturpriset, fredspriset och på måndag Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Jag ser denna årliga vetenskapliga vecka då pristagarna presenteras som ett starkt ljus, en fyrbåk som bringar hopp och framtidstro och som påminner om att det till synes omöjliga kan bli möjligt. Vi människor behöver detta hopp och denna framtidstro. Vetenskapen behöver den uppmärksamhet som Nobelpriset innebär. Och akademin behöver värnas och vaktas så att de största upptäckterna och idéerna inte enbart ligger bakom oss utan framför oss.

Lunds universitetet har ökat internationellt genomslag som övergripande mål i verksamheten. Det innebär bland annat att vi ska vässa våra internationella kontakter – vi ska samarbeta med de bästa i världen och de bästa ska välja oss som samarbetspartners. Här arbetar universitetet strategiskt med globalt dynamiskt engagemang där internationella hubbar och ankaruniversitet sållas fram. Vi arbetar också strategiskt med innovationsdistrikt där vi drar nytta av hela det unika innovationsekosystemet som finns på och runt universitetet.

Alla inom akademin behöver stå upp för och arbeta för en fri akademi där nyfikenhet, sanningssökande samt ett kritiskt granskande förhållningssätt frodas. För att nå toppen av vetenskaplig excellens krävs även goda kollegor – helst smartare än du själv. Det finns nog ingen Nobelpristagare som inte har sagt just detta: ”Jag har inte gjort detta själv, det finns många som varit delaktiga i denna upptäckt”.

Vid samma tidpunkt förra året fick Lunds universitet sin första Nobelpristagare, Anne L’Huillier. Även om ett år har passerat sedan dess och nya Nobelpristagare tar vid i en slags vetenskaplig stafett, kan man fortfarande känna påtaglig stolthet för priset här på universitetet. Vilken upplevelse Anne L’Huillier har bjudit universitetet på under det gångna året. Vilket hopp om framtiden hon ger och vilken god vetenskapsrepresentant hon är!
Erik

I maj 2023 aviserade utbildningsministern att regelverket för etikprövning skulle ses över och uppdraget gick till Ulrik von Essen. Bakgrunden var att den skärpta etikprövningslagstiftningen från 2020 blev hårt kritiserad av forskare, och sektorn i stort. Särskilt hårt, och enligt kritikerna fel, slog den nya etikprövningslagen för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som t.ex. forskar på personuppgifter som kan vara känsliga, även om dessa uppgifter varit offentliga eller själv delats av personer i allmänna sammanhang såsom debatter (exempelvis politisk och religiös tillhörighet).

Kritiken har också gällt att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, enligt sitt tillsynsansvar blivit skyldiga att åtalsanmäla skäliga misstankar om brott mot etiklagstiftningen. Vid Lunds universitet har ett par forskare blivit åtalsanmälda sedan den nya lagen trädde i kraft men åklagaren har lagt ner samtliga ärenden. Åtalsanmälan, även om utredningen senare läggs ner av åklagare, får stora negativa konsekvenser för enskilda forskare. De ärenden vid Lunds universitet som varit aktuella i Önep och som lämnats till Åklagarmyndigheten har handlat om personuppgifter.

Sektorn har således välkomnat utredningen och von Essen presenterade nyligen promemorian En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor (Ds 2024:21). I den ger utredaren ett antal förslag på undantag från krav på etikprövning och föreslår några förändringar som rör tillsynen samt begränsningar i det straffbara området. En viktig skillnad är att överträdelser mot etikprövningslagen inte per automatik ska åtalsanmälas. Detta kräver att nuvarande etikprövningslag upphävs och ersätts med en ny.

Mest centralt i utredningen är att viss forskning undantas från kravet för etikgodkännande – det vill säga sådan prövning som görs av Önep och Överklagandenämnden för etikprövning. Det handlar om forskning som behandlar känsliga personuppgifter som t.ex. fått allmän spridning eller finns i allmänna handlingar och inte är belagda med sekretess eller som samlats in via enkäter och intervjuer genom samtycke. Utredaren har också lagt en åldersgräns – 18 år – i de fall uppgifter behandlar uppgifter som samlats in med samtycke. En intressant sak att notera är att utredaren menar att forskningen i samtliga fall enbart får innebära ”en ringa risk” för enskilds säkerhet och hälsa eller intrång i integriteten, en definition som säkert kommer att diskuteras framöver.

Med vissa lättnader och undantag för tillsyn och straff ger utredaren samtidigt förslag på andra åtgärder för att skydda forskning och forskningspersoner. Forskningshuvudmannen åläggs ett större ansvar för att internt hantera forskning som inte omfattas av etikgodkännande. Det ska också finnas en möjlighet för forskningshuvudmannen att söka etikgodkännande hos Önep. För Lunds universitets del är det viktigt att redan nu börja fundera på hur vi kan rigga ett sådant internt arbete, till exempel med forskningsetiska principer som stöd. Det kan vara i samarbete med andra universitet eller om vi själva tar fram sådana och som kompletterar det arbete som i görs och de riktlinjer som redan finns på flera håll.

Utredningen och dess förslag är av stor vikt för forskning och för Lunds universitet och behöver nu analyseras noga. Remissrundan kommer att bli mycket viktig – inte minst för att tillse att skyddsåtgärderna är adekvata och att inte medicinsk forskning hamnar i skymundan i förslaget. Man ska komma ihåg att etikprövningslagstiftningen har tillkommit för att skydda forskningspersoner. Och för forskare inom min egen disciplin – medicin – är det i princip omöjligt att kunna publicera studier utan att de föregåtts av etikprövning.

Jag passar på att flagga för att utredare Ulrik von Essen kommer till universitet den 16 oktober för att presentera utredningen vid ett seminarium som anordnas av Rådet för etik och akademisk frihet.

Erik

När riksdagen öppnade i förra veckan bjöd statsministern på en rejäl överraskning för oss i sektorn: Utbildningsminister Mats Persson byter plats med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
Veckan dessförinnan var det just Pehrson (då fortfarande arbetsmarknads- och integrationsminister) som presenterade storleken på den kommande forsknings- och innovationspropositionen, 6,5 miljarder kronor. Vi ser fram emot att bjuda in Johan Pehrson för att fördjupa kunskaperna om Lunds universitet. I och med att statssekreterare Maria Nilsson fortsätter på sitt uppdrag borgar det för kontinuitet i forskningspolitiken.

I EU håller även EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, på att forma sitt team efter valet i våras. De föreslagna kommissionärerna med tillhörande mandatbrev kommer att presenteras snart och därefter ska parlamentet hålla hearing, rösta och fatta beslut. I slutet av året eller i början av nästa lär vi veta vem eller vilka som kommer att ha utbildning, forskning och innovation i sin/sina portföljer.
EU:s politik påverkar inte bara medborgare utan är starkt kopplad till forskning, utbildning och innovation. EU är en av våra största finansiärer och blir en allt viktigare aktör i kampen om forskningsfinansiering. Professor Johan Östling skrev nyligen om EU:s stora makt i en understreckare i Svenska dagbladet ”Forskarnas eget Champions League” (SvD 14/8 2024).

Vilka slutsatser man kan dra av vårens val och dess resultat för kommande EU-politik och strategier får man tillfälle att diskutera på Lund EU Days som startar i dag, den 16-17 september. Där träffas forskare, EU-kommissionärer, näringsliv, ambassadörer, ledarskribenter, Europaparlamentariker och andra experter för att dela med sig av kunskap. EU-dagarna håller på att etablera sig som ett viktigt årligt EU-forum.

Några av kollegorna i EU-gemenskapen vid ett antal universitet i Berlin, träffade rektors ledningsråd under en gemensam resa i förra veckan. Just Berlin är födelseplatsen för de moderna forskningsuniversiteten med akademisk frihet som grund. I början av 1900-talet var den tyska akademin absolut världsledande inom många områden och föregångslandet som den svenska akademin till stor del blickade mot. Historien visar hur snabbt en sådan position kan raseras när politisk ideologi styr universiteten bort från de grundläggande akademiska värdena. Från nutiden fick vi med oss hur det tyska excellensinitiativet lett till en total omsvängning i kontakterna mellan de berlinska universiteten, från konkurrens till samarbete.
Vi besökte även den svenska ambassaden som gav oss en analys av var Tyskland står idag och de utmaningar förbundsstaten står inför, politiskt, ekonomiskt och socialt. Ambassaden står beredd att hjälpa till med att utveckla samarbeten och kontakter.

Sist men inte minst vet vi nu vilket delvis nytt team det blir i Universitetsstyrelsen när tre nya externa ledamöter har utsetts för kommande mandatperiod. Ingrid Petersson fortsätter som ordförande och nya externa ledamöter blir:
Rektor Anders O. Bjarklev, rektor Danmarks Tekniske Universitet
Strategiske rådgivaren Klas Friberg
Filosofie doktor Anna Victoria Hallberg
Fortsätter gör:
Lagmannen Gudrun Antemar
Universitetslektorn Magnus Christiansson
Verkställande direktören Tom Erixon
Seniorekonomen Pernilla Johansson

Lunds universitet tackar ekonomichef Ingrid Bengtsson-Rijavec, professor Jens Oddershede och forskningsentreprenör Torbjörn Lundahl för deras värdefulla insatser när de snart avslutar sina ledamotskap.
Läs mer om styrelsen och hela sammansättningen.

Styrelsen är en viktig part i de strategiska samtal och vägval som universitetet behöver göra framöver. Lunds universitet har en övergripande prioritering: ökat internationellt genomslag. Den ska genomsyra alla strategiska val inom kärn- och stödverksamheterna. Arbetet bedrivs utifrån en strategisk plattform med fyra huvudområden: Stark forskning idag och för framtiden, Utbildning i förändring, Kreativ lärande- och arbetsmiljö och Demokrati och globalt engagemang samt med tre ledord som ska prägla arbetssättet: innovativt, digitalt och hållbart. Universitetets plattform ligger som grund för att möta de utmaningar som samhället och universitetet möter i en oförutsägbar, komplex och snabbt föränderlig omvärld.
Jag ser fram emot att utveckla Lunds universitet tillsammans med sittande och kommande ledamöter under den kommande mandatperioden.

Erik

Det här är hösten då sektorn inte bara håller koll på de årliga budgetnyheter som regeringen presenterar i september utan också där vi spänt väntar in forsknings- och innovationspropositionen för de kommande fyra åren.

Vi är många som pusslar ihop de delar som utbildningsministern och regeringen hittills har gett oss. De är ännu så länge relativt vaga, men trots allt börjar bilden alltmer klarna. Igår fick sektorn ett glädjande besked i och med att regeringen presenterade storleken på innovations- och budgetpropositionen: de befintliga medlen ökar med 6,5 miljarder kronor till 2028 (2025–1,5 miljarder, 2026–2,5 miljarder, 2027–4 miljarder, 2028–6,5 miljarder). Det är nog mer än någon av oss i sektorn vågat hoppas på!

Innehållet då? Ja, det får vi vänta något lite längre på (senare i höst ska forsknings- och innovationsproppen presenteras) men några hintar har vi fått. I går berättade regeringen att satsningar i proppen kommer att göras på teknikområden såsom artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik. Det kommer att satsas på kvalitet och strategisk och specifik spetsforskning och innovation.

Sedan tidigare har utbildningsminister Mats Persson också gett några generella ledtrådar: I proppen kommer någon form av satsning på forskningstillväxt i form av doktorander och forskarskolor.

Det blir en fortsatt satsning på STEM (science, technology, engineering, mathematics) vilket inte minst har märkts i förstärkning på civilingenjörsutbildningarna i årets budget. Det blir också satsning på excellent praktiknära forskning.

Regeringen är tydliga med att svensk excellent forskning och innovation innebär en stor konkurrensfördel och är viktiga komponenter för Sveriges tillväxt och välstånd. Tekniktunga och innovativa industrier behöver hitta rätt kompetenser för att vilja och kunna stanna kvar i Sverige.

Det är utmärkt att högre utbildning, forskning och innovation lyfts fram av regeringen som en viktig komponent för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och framtid och när regeringen igår presenterade sina ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” var forsknings- och innovationspropositionen en del i detta paket. Här är Lunds universitet på banan och kan möta upp genom vårt arbete med Innovation District i samarbete med industri, näringsliv och kommun. Lunds universitet har också alla möjligheter till innovation genom den ämnesbredd som finns att tillgå. Ett exempel är STEAM (arts – konst och kultur) – där A:et är lika stort som övriga bokstäver. Att de två infrastrukturerna MAX IV och ESS ligger i hjärtat av ett Innovation District i Lund ger oss också ytterligare möjligheter att knyta industri och forskning nära varandra.

Men jag vill mitt i allt detta också påpeka att lärosätena inte bara är till för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Vi har också har en annan viktig uppgift i samhällskontraktet: att bidra med kunskap och (ut)bildning – det vill säga ge individer de grundförutsättningar som krävs för att vi ska kunna bygga ett gott och starkt samhälle. I ett sådant samhälle behövs kritiskt tänkande, ansvarstagande, reflekterande och empati. Samhällsvetenskaperna och humanistisk expertis är i detta viktiga byggstenar. Jag hoppas att det kommer att återspeglas i forsknings- och innovationspropositionen.

Erik

Sommarmånaderna kan tyckas lugna i den här sektorn och det beror till stor del på att den mest livgivande delen av lärosätena – studenterna – har studieuppehåll. Inte desto mindre har ett antal viktiga frågor diskuterats flitigt i bland annat Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, de senaste veckorna. En av dem handlar om administration. Regeringen gav i juli ett uppdrag till Statskontoret att analysera konsekvenserna av administrativa uppgifter som lärosätena är skyldiga att utföra. Enligt regeringen behöver den administrativa överbyggnaden minska för att ge mer tid till lärosätenas kärnuppdrag utbildning och forskning. Lärosätena kommer att få möjlighet att bidra med information om vilka administrativa uppgifter som är särskilt betungande och ge förslag på effektiviseringsåtgärder. Även Universitetskanslersämbetet och andra berörda myndigheter och aktörer kommer att få lämna synpunkter. Uppdraget ska redovisas i september 2025.

Den administrativa bördan och huruvida den ökat och i så fall på vilket sätt finns det många tankar kring. Det stora orosmolnet är att administrationen ökar på bekostnad av kärnverksamheten och det är också utgångspunkten i Statskontorets uppdrag. Vid Lunds universitet har andelen TA-personal varit relativt konstant över tid. I jämförelse med de anglosaxiska lärosätena har svenska lärosäten färre teknisk-administrativ personal per lärare/forskare. Det kan antingen betyda att vi har en effektivare administration, eller att de administrativa bördorna hos oss i högre utsträckning belastar kärnverksamheten. Digitaliseringen har onekligen effektiviserat administrationen, men också bidragit till att förflytta sådant arbete som tidigare utfördes av administrativ personal till varje medarbetare.

Vilken administration är det då som tillkommit och vilken roll spelar pålagor som för med sig krav på handlingsplaner och systematiska arbetsprocesser, detaljerade regleringsbrev och återrapporteringskrav? Ja, de har lett till att administrativa yrken över tid professionaliserats – från det mycket nära och många gånger ovärderliga ”alltiallo” institutionsstödet som både kokade kaffe och skötte diverse administrativa sysslor till dagens välutbildade handläggare, ekonomer, HR- och kommunikationsexperter. Med ökad professionalisering kan de administrativa bördorna också förklaras av internt ambitionsdriv. Och i det fallet åligger det lärosätena själva att reglera denna ambition och så att den verkar i linje med det kärnverksamheterna – utbildning, forskning och samverkan – behöver.

Sektorn och Lunds universitet har länge uppmärksammat departementet på att de administrativa bördorna har ökat och flera utredningar de senaste decennierna har efterlyst tillitsbaserad styrning från statsmakten och minskad kontroll, men utvecklingen har gått i en annan riktning.
En viktig del i SUHF:s uppdrag är att ta fram underlag och rapporter som identifierar lämpliga och realistiska politiska lösningar på för sektorn stora och komplexa frågor. Som ett led i detta har SUHF:s expertgrupp för analys ett utredningsben som handlar om att kartlägga och analysera kontroll och byråkratisering. I våras kom delrapporten ”Ökad kontroll och ökad byråkratisering – En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor”, skriven av Shirin Ahlbäck Öberg & Johan Boberg. Den är en utmärkt kartläggning av utvecklingen vad gäller ökad kontroll och ökad byråkratisering sedan 1993 års högskolereform och som ger oss i sektorn men också departementet, och nu även Statskontoret, en god insyn i hur vi hamnat i denna ökade byråkratisering med tunga administrativa bördor.

Analysgruppen kommer att släppa sin slutrapport nu under hösten och den kommer att bidra till fortsatta och mycket intressanta diskussioner kring administration. Framförallt är det otroligt viktigt att fakta kommer på bordet så att rätt analys kan göras innan åtgärderna sätts in.
Ur SUHF:s rapporter vill jag också särskilt rekommendera läsning av Tim Ekbergs ”Den akademiska
friheten – Ett bräckligt fundament för universitet och högskolor behöver förstärkas” som är högst aktuell i dessa tider samt rapporten ”Styrningen av lärosätenas utbildningsutbud – Så kan akademin ta större ansvar för framtidens kompetensbehov” av Ingeborg Amnéus och Pam Fredman. Även om ni missat att läsa dem i hängmattan i sommar så finns det många höstkvällar framöver för dessa gedigna rapporter som berör väldigt viktiga frågor för lärosätena.
Erik

Lunds universitet har som övergripande mål i sitt strategiska arbete att få ökat internationellt genomslag. Det är ett genomgripande arbete som innefattar många delar: att rekrytera internationell toppkompetens till forskning och utbildning, skapa starka forskningsmiljöer som samarbetar med de bästa forskarna och innovationshubbarna i världen samt att forskningsresultaten publiceras och citeras i hög grad. Detta arbete görs främst på fakulteterna och kärnverksamheten och den universitetsövergripande nivån navigerar och stöttar fakulteterna med hjälp av strategierna som tas fram inom Globalt dynamiskt engagemang, GDE.

Konkurrensen inom forskning och innovation ökar i världen, det känns slitet att säga det, men det är ett faktum som universitetet behöver förhålla sig till och även ta sig an. Flera regioner och länder som för några decennier sedan inte räknats som världens stora eller viktiga vetenskapsproducenter har kommit starkt, flera lärosäten i Asien hör till de främsta. Och vi ser hur geopolitiska förändringar stöper om den internationella kartan och påverkar även forskningssamarbeten i EU och mellan exempelvis USA och Kina.

Lunds universitet behöver arbeta med de bästa lärosätena och hubbarna i världen, helt enkelt för att själv bli bättre. Och omvänt vill de bästa lärosätena i världen arbeta med oss om vi tillhör de bästa i världen. De senaste veckorna har Lund varit värd för flera internationella besök och det är ett tecken på att vi ses som ett attraktivt lärosäte att samarbeta med.

Alldeles nyligen kom universitetsledningen för ett av världens ledande universitet, Imperial College London, för att diskutera möjligheter för fördjupade och strategiska samarbeten mellan lärosätena med mig och vicerektor Kristina Eneroth. Dessförinnan kom Hamburg universitet på besök och då stod bland annat innovation och innovationsdistrikt på agendan samt internationella samarbeten. Det finns stort intresse från Hamburg för samarbete kring satsningar på batteri och halvledare och forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS.

Igår, sent, kom också ett glädjande besked: att Lunds universitetet klättrar tio platser på QS-rankningen och nu ligger på plats 75 i världen, det högst rankade flerfakultetsuniversitetet i Sverige. Dessutom tilldelas Lunds universitet QS Sustainability Champions Award. Priset delas ut till lärosäten som har ett starkt engagemang och som länge arbetat aktivt för hållbarhet, vilket visar sig genom att Lunds universitet i QS rankning ligger på plats 8 i världen på hållbarhetsindikatorn.
Ytterligare en indikator i QS som är viktig för Lunds universitets internationella arbete är International Research Network där Lunds universitet rankas som nummer 48 i världen.

Dessa framgångar är ett kvitto på att såväl det internationella arbetet som hållbarhetsarbetet är på rätt väg och detta kvitto går till alla medarbetare och studenter på universitetet. Kvittot innebär dock inte att universitetet slår sig till ro, tvärtom ska vi se det som en sporre att bli ännu starkare inom såväl internationellt arbete som hållbarhet.
Erik

Lundagård är som allra vackrast i maj och juni månad. Och just när det är som vackrast passar universitetet på att hylla vetenskapen genom doktorspromotionen.
Så även i år.
För universitetet är doktorspromotionen ett av de viktigaste tillfällena att hylla vetenskapen och den kunskap som vi skapar vid universitetet. Under doktorspromotionen uppmärksammas de 266 doktorer som under året har disputerat och det är en högtid för doktorerna, jubeldoktorerna och hedersdoktorerna och deras bidrag till kunskapsutveckling.

Jag vill påstå att promotionen är ännu viktigare i år än vanligt. I flera länder i världen försämras demokratin och vi ser krig och konflikter slita sönder människor, institutioner och länder. Det humanitära lidandet till följd av krig är fasansfullt att ta del av men det är också förfärligt att se den polarisering som krig skapar och som sliter sönder hela världen.

I dessa polariserade orostider har jag varit mycket mån om att värna den akademiska friheten, stå emot påtryckningar från olika grupperingar och framför allt låta forskare och experter ta en framskjutande roll för att förklara pågående krig och konflikter. Dessvärre har det framkommit att hot, trakasserier och brutala slagord och symboler riktas mot akademin och forskare som delar med sig av sin expertkunskap om kriget. Det är så man tystar forskare och akademin och detta tillvägagångssätt oroar mig och flera rektorskollegor i Sverige och världen.

För att forskare ska kunna genomföra sitt uppdrag behöver de omfattas av akademisk frihet. Universiteten måste klara av att stå emot påtryckningar.

Mot den fond som jag har haft de senaste veckorna från Kungshuset, med tältande propalestinska demonstranter i Lundagård kom UKÄ:s rapport ”Akademisk frihet i Sverige – Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet” mycket lägligt alldeles nyligen.
Akademisk frihet kan inte tas för given. Och jag kommer att göra allt jag kan för att värna den. Men det är samtidigt ett ansvar som åligger alla och envar på universitetet att värna.

De propalestinska demonstranterna i Lundagård har tältat i drygt två veckor och deras engagemang går inte att ta miste på. Universitetet försvarar alltid rätten till fredliga demonstrationer och det gäller även demonstrationen i Lundagård. När polisen nu avhyser tältlägret handlar det inte om att tysta de åsikter som demonstranterna framför. För att kunna genomföra alla delar i promotionen behövs utrymmet i Lundagård och det ska inte tolkas som att universitetet vill få bort protesterna.

Promotionen är en hyllning till vetenskapen och den kunskap som tas fram vid universitetet. Den är också en hyllning till en fri akademi. När promotionen nu ska genomföras känner jag mig trygg med de förberedelser som gjorts bland annat i dialog med polis. Vi vill att årets promotion, liksom alla tidigare år, ska bli en minnesvärd hyllning till vetenskap och kunskap och att det hårda arbete som de färdiga doktorerna har lagt ner under flera år får sin rättmätiga uppmärksamhet. Jag har försäkrat mig om att alla medarbetare och polis som har varit involverade i detta arbete gör allt de kan för att säkerställa en säker och respektfull hantering av tältlägret och att det ska vara säkert att gå i promotionståget.

I den lummigaste Lundagård har jag sett tälten och protesterna som en påminnelse om att vi inte får slå oss till ro i en vacker miljö. Orättvisor och lidande existerar i världen och demonstranterna är värda en eloge för att de inte låter någon glömma detta. Men i dessa tider är det än viktigare att Lunds universitet är en trovärdig och pålitlig institution. Att vara en stabil institution innebär inte att vi som individer och människor som arbetar eller studerar här inte ser mänskligt lidande eller inte önskar snarast eld upphör för att skona människoliv.

Vi är många som vill förbättra världen. Universitetet har det inpräntat genom visionen ” Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor.”
Fri utbildning och forskning är viktiga beståndsdelar för att det ska kunna ske. Promotionen är vår främsta symbol för visa och hedra värdet av kunskap och vetenskap som är universitetets grund och kärna.

Erik

För den som har följt händelseutvecklingen kring propalestinska demonstrationer och hur tältläger etablerats på amerikanska campus och därefter fått spridning till andra delar av världen kom det inte som en överraskning att sådana demonstrationer nu även kommit till Sverige. I Lundagård har ett tältläger etablerats under tisdagsmorgonen och liknande på flera andra högskoleorter.

Många har sökt kommentarer från universitetet under dagen och här kommer ett uttalande i frågan:

Med anledning av att tältläger rests i Lundagård och propalestinska demonstrationer

Lunds universitet understryker vikten av yttrandefrihet och akademisk frihet. Fredliga demonstrationer är varje samhällsmedborgares rätt och universitetet försvarar alltid denna rättighet.

Propalestinska demonstranter har tidigare riktat krav mot universitetet och detta är universitetets ställningstagande:

Universitetet ska främja att forskning och utbildning bedrivs även i politiska, samhälleliga, känslomässigt laddade eller etiskt svåra frågor. Vid universitetet ska diskussioner om svåra eller kontroversiella ämnen föras med respekt till andras perspektiv även om de står långt från ens eget.

Det är inte universitetets uppgift att driva utrikespolitiska frågor vilket betyder att medarbetare, studenter eller intressegrupper inte kan kräva att universitetet som arbetsgivare, utbildningsanordnare eller myndighet ska manifestera politiska uppfattningar eller förvänta sig att universitetet ska ta ställning i politiska frågor. Universitetet ska stå fritt från påtryckningar.

I praktiken innebär det att universitetet inte kommer att tillmötesgå krav på offentliga uttalanden, flaggningar, demonstrationer eller manifestationer som innebär sådana ställningstaganden. Lunds universitet har ingen offentlig hållning i den pågående konflikten i Mellanöstern och kommer inte heller att uttrycka någon offentlig hållning.

Lunds universitets forskare har frihet att själv besluta hur och vem de samarbetar med under de lagar och förordningar som fastslagits av riksdag och regering. Detta kan innebära att universitetet genom utbyten och samarbeten verkar också i regioner där det råder krig eller konflikt. Universitetet har inga pågående övergripande samarbetsavtal i regionen. 

Lunds universitet välkomnar ett öppet meningsutbyte i samhället. Universitetet står för dialog och inte konflikt samt att respekt visas för andras åsikter. Lunds universitet accepterar inte trakasserier av medarbetare eller studenter eller att medarbetares eller studenters säkerhet äventyras.

Lunds universitet har dialog med andra myndigheter och samarbetspartners kring alla de frågor som kan uppkomma med anledning av tältlägret.

Erik