Erik Renström

Så här i början av 2025 har universitetet, ja hela sektorn vill jag påstå, kört i gång med en rivstart. Anledningen till denna rivstart är naturligtvis forsknings- och innovationspropositionen som landade strax innan jul och som sedan dess har analyserats framlänges och baklänges. Den kommer också att fortsätta analyseras i takt med att de delar som ännu är oklara kommer att klarna i form av vårändringsbudget eller nya direktiv och regleringsbrev till lärosäten och finansiärer.

Här på universitetet har vi startat det nya året med att diskutera proppen i universitetsledning, med fakultetsledningarna i rektors ledningsråd samt på prefektmötet i förra veckan.  Förra veckans årliga dialogseminarium som arrangerades av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och där lärosäten och forskningsfinansiärer träffas, hade också proppen som huvudtema.

Av de första veckornas arbete och diskussioner kan jag sammanfatta det som: forskarna, lärosätena och finansiärerna kommer att ha mycket att göra och det är bråttom – men jag ser också att arbetet med kraft har satt igång, inte minst här på universitetet, på fakulteter och mellan fakulteter. Mest akut är beredning och planering inför utlysningen av de nya strategiska forskningsområdena, SFO:erna, som aviserats kommer att ske redan i år för att falla ut i 2027 års budget. Något av det första vi gör nu internt på universitetet är att försöka skapa en begriplig tidslinje där de olika initiativen från proppen finns med och som kan ligga till grund för den planering och de resurser som kommer att behövas. Flera utlysningar kommer att ske samtidigt och i detta ser jag en risk för extra hög belastning på individuella forskare som kan vara aktuella inom såväl excellenscentrum som excellenskluster för banbrytande teknik och SFO:er.

Det finns många fantastiska möjligheter i proppen, inte minst tillför den nya medel in i systemet och även om man inte ska ropa hej, för vi har ännu inte sett något resultat på kontot, ligger Lunds universitet bra till för att kunna få del av de nya medlen. Det kommer att bli ett otroligt intressant år för fakulteterna och universitetsledningen att konsolidera och tänka till för att skapa starka miljöer och starka ansökningar, både på djup och på tvärs. Och det ska bli mycket intressant att se hur forskningsfinansiärerna ska hantera tvärvetenskapliga ansökningar kring exempelvis banbrytande teknik. För Vetenskapsrådet har det historiskt sett visat sig vara svårt att utvärdera tvärvetenskap i excellenssatsningar utifrån rådets uppbyggnad med utvärdering i specifika ämnesråd. Att ta bort ämnesråden är dock inget alternativ som jag ser det – de olika disciplinerna är viktiga och behövs – men ansökningar för tvärvetenskap behöver hanteras på ett annat sätt än vad som gjorts hittills, för att just leda till tvärvetenskap.

Vetenskapsrådet och Vinnova kommer också att behöva samarbeta i än högre grad kring innovation, ett område där ramarna finns i proppen men än så länge utan särskilt hög detaljeringsgrad.  Med knappt om tid tror jag dock inte vi får se de breda nationella hearingar som vi är vana vid.

Det jag också tror blir viktigt är att universitetet ser till att utvecklas långsiktigt och hållbart. Det finns utmaningar förknippade med alltför stora bidragsframgångar: medfinansiering är en sådan utmaning och att låta nuvarande excellenta miljöer växa stort i stunden kan få stora konsekvenser för efterkommande generationer, exempelvis genom rekryteringsstress när seniora forskare går i pension. Jag tänker också att det finns en utmaning i att avgöra vad som kan vara banbrytande och excellent om några år, att lyfta det som är excellent och banbrytande idag riskerar att leda till konservering av det redan kända istället för att hitta det som är riktigt originellt.

Så det är med stora delar förtjusning kombinerat med en del huvudvärk som mitt år har börjat och jag tror att den känslan delas av flera på Lunds universitet och i sektorn.

Erik

 

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

Över stridernas blod och larm
Över all suckan ur människobarm
Över de släkten som gå till ro
Över de ungas dagande bo

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

Raderna är skaldade av Edvard Evers för drygt 100 år sedan. Evers var präst och författare och även student vid Lunds universitet. Han avlade teologiexamen 1878. För mig slår texten till Jul, jul strålande jul an något särskilt i år då världens krig och stora humanitära lidande skakat oss mer än vanligt. Evers skriver om julefrid där den vita snön, eller som jag läser det – fredsduvans vita vingar – ska bädda in världen och dess invånare, de som lever och de som lämnat. Det är en trösterik tanke att ta med sig när julen nu står för dörren.

Jag brukar avsluta bloggåret med att sammanfatta året som har gått – det ger både avslut inför stundande ledighet och ett viktigt perspektiv. Alla medarbetare och studenter bidrar varje dag och varje år till universitetets framtid och så småningom historia. Jag har sett makalösa insatser på institutioner och fakulteter, på kanslier och i förvaltningen under året. Trots att året präglats av ekonomisk oro har viljan att bidra till mer och bättre kunskap inte gått att ta miste på. Och kanske har någon vid universitetet just i år präntat ner några rader som om hundra år kommer att skänka tröst och hopp för människan.

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

God jul, gott nytt år!

Erik

Året som gått – ett urval

President Macron och ministrar har besökt Lund

Lunds universitet har haft ett stort antal besök av kollegor från andra universitet i Sverige och världen samt ambassadörer och politiker under året. Året hade knappt börjat förrän ett statsbesök med Frankrikes president Emmanuel Macron besökte Lunds universitet och Studentafton. Efter ett modererat samtal med presidenten fick studenter ställa frågor. Besöket i Sverige och Lund renderade stor mediauppmärksamhet både nationellt och internationellt och särskilt omskriven blev Studentaftons traditionella eftersitsmeny – pyttipanna och bearnaisesås.

Senare under våren besökte statsminister Ulf Kristersson Lunds universitet och Lund Nano Lab. Statsministern fick en guidad rundvisning och presentation av universitetets långsiktiga satsningar inom nano. Senare på kvällen deltog statsministern i Studentafton.

Lunds universitet bjöd in Johan Pehrson, sedan september färsk utbildningsminister, till universitetet den 25 oktober. Ministern besökte dels Universitetsbiblioteket, dels fick han en rundvandring på MAX IV.

Nationella och internationella bidrag till forskare

Lunds universitets forskare tar in stora bidrag från forskningsfinansiärer i Sverige, 2024 har inte utgjort något undantag. Bland annat har tolv forskare under årets utsetts till Wallenberg Scholars. Programmet stödjer excellent grundforskning inom främst medicin, teknik och naturvetenskap. Anslagen är femåriga och ligger på mellan 18 och 20 miljoner kronor. Anne L’Huillier, i egenskap av Nobelpristagare, tilldelades i år ett anslag om 40 miljoner kronor. Lunds universitet har aldrig tidigare fått så många Wallenberg Scholars på en och samma gång.

Även inom Europeiska forskningsrådet ERC har Lunds universitets forskare varit mycket framgångsrika under 2024. I april fick två forskare ERC Advanced Grant. ERC:s Advanced Grants är ett av EU:s mest prestigefulla anslag. Forskarna fårvunder fem år 2,5 miljoner euro vardera.

Fem forskare har fått ERC Consolidator Grant. Det är flest i Sverige och lika många som Stockholm Trio (Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet) fick tillsammans. ERC Consolidator Grant riktar sig till forskare som har en forskningsgrupp och vill stärka sin roll som forskningsledare, 7–12 år efter avlagd doktorsexamen. Bidraget är i genomsnitt på två miljoner euro under fem år.

Två forskare tilldelades ERC Proof of Concept. Forskarna får vardera 150 000 euro för att överbrygga klyftan mellan spetsforskning och praktisk tillämpning av resultaten, inklusive tidiga faser av kommersialisering.

Fyra forskare har fått ERC Starting Grant. ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig skicklighet som enda urvalskriterium.

Professorer har installerats och doktorander promoverats

Under året har 28 professorer installerats och i maj promoveradesdrygt 260 doktorander efter avlagda prov samt hedersdoktorer och jubeldoktorer. Bland hedersdoktorerna fanns Samir Abu Eid, journalist och utrikeskorrespondent, Pernilla August, skådespelare och Margaretha Grind Bundy, ordförande i Bundy Academy.

Stigit på världens rankningslistor

Lunds universitet rankas högt i flera olika rankningar. Universitetet klättrade tio placeringar på QS World University Ranking 2024 och hamnade i år på plats 75 i världen. Dessutom tilldelades Lunds universitet QS Sustainability Champions Award. Priset delas ut till lärosäten som har ett starkt engagemang och en historia av att aktivt ha arbetat för hållbarhet. I december släpptes årets resultat i QS World University Rankings: Sustainability och där klättrade universitetet till plats 3 i världen av 1750 rankade lärosäten. Det är bäst i Sverige och näst bäst i Europa.

Universitetet klättrade även på Times Higher Education (THE) världsrankning till plats 95. Det är 11 placeringar bättre än förra året. Universitet utmärker sig också när det gäller patent kopplade till akademin. Europeiska patentverket (EPO) placerade Lunds universitet i absoluta toppen av de svenska lärosätena. Mellan år 2000 och 2020 lämnade Lunds universitet in dubbelt så många patent (2064 stycken) som tvåan Chalmers tekniska högskola (1 044). Sverige som land rankas som femte bäst i Europa enligt EPO.

Digitala examensbevis och lokaler för anpassad examination

Inom utbildningen har fakulteterna arbetat med kursutveckling på alla nivåer. På universitetsgemensam nivå har universitetet infört digitala examensbevis samt invigt nya gemensamma lokaler för tentamen. I dessa lokaler finns även plats för studenter med anpassad examination.

Återfått examinationsrätt för matematik på ämneslärarutbildningen

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutade i april att ge Lunds universitet tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan i matematik. Det var i slutet av 2021 som UKÄ ifrågasatte kvaliteten på matematik inom ämneslärarutbildningen och drog in examenstillståndet för Lunds universitet. Efter åtgärder inom matematikdidaktik fick Lunds universitet tillbaka examensrättigheten i år.

Policy för breddad rekrytering

En ny policy för breddad rekrytering till utbildning på alla nivåer har antagits. Universitetet ska arbeta för mångfald i utbildningen, stimulera ett livslångt lärande och att underrepresenterade grupper söker sig till högre studier. Genom ett målinriktat arbete med breddad rekrytering kan universitetet attrahera potentiella studenter som annars inte skulle ha tagit steget till att studera vid högskolan eller söka sig till forskarstudier.

Nytt sammanhållet kvalitetssystem

Ett omfattande arbete har gjorts under 2024 för att skapa ett nytt sammanhållet kvalitetssystem för utbildning, forskning och stödverksamheter. Detta arbete har bland annat mynnat ut i en ny kvalitetspolicy. Det har också bidragit till att en ny sammanhållen process för kvalitetsdialoger har utformats.

Policy för akademiskt ledarskap

I förändringstider är ett välutvecklat ledarskap viktigt. Under 2024 antogs en policy för akademiskt ledarskap som stöd för att utveckla och inspirera ledare. Den innehåller bl.a. universitetets förväntningar på de kompetenser som ingår i ett gott ledarskap.

Universitetshusets fyra sfinxer

Vid en högtidlig ceremoni den 2 oktober återvände de fyra starka universitetssymbolerna sfinxerna till Universitetshusets tak. De omtyckta symbolerna plockades ner av husets förvaltare, Statens fastighetsverk, under 2021 eftersom de var i dåligt skick och behövde gjutas om.

Hedersledamot har utsetts och guldmedaljer har utdelats

Före detta statsminister Ingvar Carlsson, även Lundalumn, installerades som hedersledamot vid Lunds universitets årshögtid i januari. Då tilldelades också Nobelpristagare Anne H’Huillier och f.d styrelseordförande Jonas Hafström universitetets guldmedaljer för sina respektive insatser för universitetet.

Evenemang och seminarier

På fakulteter och institutioner har under året ett antal öppna seminarier och evenemang hållits inom vitt skilda och ofta högaktuella ämnen. På universitetsgemensam nivå kan nämnas Hållbarhetsveckan i april, Kulturnatten i september och Framtidsdagarna i oktober.

Evenemang blir vegetariska som förhandsalternativ

Under året beslutade universitetet om nya riktlinjer för livsmedel och catering. Vegetarisk mat ska vara förstahandsalternativet på konferenser och event som universitetet anordnar. Eventuella köttalternativ får specialbeställas. Det ska också finnas tillgång till växtbaserad dryck som alternativ till komjölk.

 

Så kom forsknings- och innovationspropositionen idag. Jag ska inte här och nu gå närmare in på detaljerna, de får vi fortsätta analysera de kommande dagarna. Men den som har följt EU-kommissionens arbete på senare tid känner igen en hel del från kommissionens ordförande Ursula von der Leyens industripolitiska visioner och som den nya EU-kommissionen riggats för.

En av de mest omtalade rapporterna i EU har under året varit ”Den europeiska konkurrenskraftens framtid” och beställdes av Ursula von der Leyen. Det är en analys över den europeiska industrins utmaningar och har gjorts av Mario Draghi, tidigare chef för Europiska centralbanken. Draghi konstaterar att Europas konkurrenskraft halkar efter på område efter område och att det är hög tid att vända utvecklingen. EU behöver växla upp i konkurrensen och den viktigaste frågan för EU enligt Draghi är att minska EU:s innovationsgap till konkurrenterna USA och Kina särskilt inom avancerade teknologier såsom AI. I den uppväxling som EU nu vill genomföra för att öka konkurrensförmågan inom alla sektorer ses forskning och innovation som själva hjärtat.

Ungefär så presenterade också utbildningsminister Johan Pehrson, energi- och näringsminister Ebba Busch och EU-minister Jessica Rosencrantz forsknings- och innovationspropositionen på torsdagen.

Men forskning och innovation och universitetens verksamheter är mer än teknikkapplöpning och ökad tillväxt och det finns ett flertal intressanta delar i proppen att se närmare på. För Lunds universitet del ser jag bland annat dessa:

De strategiska forskningsområdena kommer att utvärderas och åtta nya områden inom avancerade material, kvanttekniker, krisberedskap och totalförsvar, life science, polarforskning, klimatrelaterad forskning, praktiknära forskning om brottslighet samt excellens i skolan kommer att införas. Av de områden som pekas ut kan Lunds universitet ligga väl till för ansökningar inom flera. SFO:erna får ökade medel 2027 med 200 miljoner och 2028 med 400 miljoner. Här vill Lunds universitet såklart gärna hålla sig framme men vi får vara beredda på att det kan komma att generera mycket arbete. 

MAX IV får förstärkning men i betydligt mindre omfattning än önskat. 50 miljoner kronor 2025, 55 miljoner kronor 2026, 65 miljoner kronor 2027 och 90 miljoner kronor 2028. Dessutom blir det viss satsning på ekosystemet runt MAX IV och ESS.

Den kvalitetsbaserade modellen för fördelning av forskningsanslag ses över. Det blir fortsatt fördelning enligt bibliometri och externa medel men konkurrensutsatta medel från EU viktas nu högre. Dessutom införs en ny indikator från och 2028 – strategisk rekrytering. Med den premieras lärosäten som varit framgångsrika i Vetenskapsrådets satsning på strategisk rekrytering och som genom nominering och medfinansiering har tagit ett strategiskt ansvar för rekrytering av lovande forskare tidigt i karriären. Här är det intressant att jämföra hur Lunds universitet har arbetat strategiskt med biträdande lektorat kopplat till Wallenberg Academy Fellows.

Proppen kommer att bli föremål för många analyser och diskussioner både innan och efter jul. Men nu är väntan över och vi vet vad vi har att förhålla oss till de kommande fyra åren.

Erik

 

Vi har kommit in i advent, väntans och lucköppningens tid. Sektorn räknar ner till dagen då forsknings- och innovationspropositionen kommer. Men i väntan på den har regeringen så här i början på december bjudit på några lucköppningar i form av presenterade utredningar rörande lärarutbildningen och förbättrade förutsättningar för internationella doktorander och forskare.

I många år har Lunds universitet och sektorn i stort påpekat för regeringen att migrationsrättsliga krav och regelverk försvårar för svenska lärosäten att rekrytera och behålla internationella doktorander och forskare och universitetet har bidragit med flera exempel på hur detta drabbar enskilda men även Sveriges konkurrenskraft.

I våras tillsatte regeringen en utredning med direktivet att föreslå ”åtgärder som förbättrar förutsättningarna för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige”.  I dag lämnade utredare Mattias Pleiner promemorian ”Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter” (Ds 2024:31) till migrationsminister Johan Forsell. Utredningen har kommit fram till flera förslag. Bland annat ska utländska doktorander och forskare snabbare beviljas permanent uppehållstillstånd. De ska också ges större möjligheter att byta grund för uppehållstillstånd inifrån landet samt resa in och ut ur landet under Migrationsverkets handläggning. Även lättnader i försörjningskravet för doktorander föreslås genom att inkomst från stipendier kan räknas som försörjning.

Samtidigt presenterar utredningen förslag som skärper kraven på utländska studenter, till exempel att rätten till arbete vid sidan av studier ska begränsas till 15 timmar i veckan. Ett annat förslag handlar om krav på styrkande handlingar samt att Migrationsverket och Säkerhetspolisen får tillgång till fler uppgifter och krav på att den studerande lämnar uppgift om tänkt adress för sin vistelse.

Bakgrunden till detta är att stävja missbruk av uppehållstillstånd för studier, ett uppdrag som Migrationsverket fick i sitt regleringsbrev 2023 och lämnade en rapport om i början av 2024. Bland annat handlar det om avhoppande studenter som börjar arbeta (ofta inom gig-ekonomin) vilket rapporterats om i medier och varit föremål för debatt.

Lunds universitet har arbetat länge för att säkra kvaliteten i antagningsförfarandet och för att ha ett fullgott urvalsförfarande för internationella studenter och har därför inte haft de problem gällande studenter som adresserats. Vi har också arbetat gemensamt med frågorna om internationell antagning och urval tillsammans med sektorn.

Utredningen kommer att gå ut på remiss och för Lunds universitet med stark internationell prägel är det viktigt att förslagen prickar rätt. Oavsett vad vi kommer fram till i remissrundan och efter att ha nagelfarit förslagen kan jag konstatera att regeringen har hörsammat universitetets önskemål om att se över migrationslagstiftningen för forskare och doktorander.

I veckan har också utredare Peter Honeth lämnat sitt betänkande av utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” (SOU 2024:81) till ministrarna på Utbildningsdepartementet.  När han nu föreslår hur lärarutbildningen ska utvecklas framöver bygger han förslagen på tre stora problem som identifierats i utredningen: studenterna har för dåliga förkunskaper, utbildningen omgärdas av stora avhopp och studenternas svenskkunskaper är bristfälliga. Förkunskapskraven föreslås därför att höjas till C i svenska för grundskolelärare och ämneslärare.

Utredningen sätter fingret på något som inte bara gäller för landets lärarutbildningar (även om det utan tvekan är extra anmärkningsvärt om inte lärare som i sin tur ska lära ut har goda svenskkunskaper) utan för all högre utbildning. Tillräckliga förkunskaper från gymnasiet i svenska, matematik och andra grundläggande ämnen är en förutsättning för att universiteten ska kunna bedriva utbildning av högsta kvalitet och för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig och genomföra sin utbildning. Den senaste tiden har ett antal lärare vid landets universitet vittnat om att det finns studenter med låg läs- och skrivförmåga. Hur utbrett detta är skulle jag gärna se mer evidens kring men oavsett utbredningen så är det signaler för samhället och politiken att ta på allvar.

Erik

 

Det finns ett antal intressanta regioner och länder i världen som universitetet särskilt sneglar på för att utöka sina internationella samarbeten. Ett av dessa länder är Singapore. I förra veckan hade jag förmånen att vara en del av den svenska näringsdelegationen och det svenska statsbesöket till just Singapore. Kollegor från universiteten i Uppsala och Linköping samt Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Handelshögskolan i Stockholm deltog också men den övervägande majoriteten av deltagarna representerade teknikföretag och industri.

För ganska exakt ett år sedan var jag också i Singapore för att träffa ett antal universitet och jag beskrev då detta raketland inom forskning. Singapore är ett strategiskt land för Lunds universitet och har ringats in inom universitetets arbete med Globalt dynamiskt engagemang, GDE. De singaporianska universiteten räknas alla som internationellt framstående och har gjort en framgångsrik förflyttning genom systematiskt arbete de senaste 25 åren.

I år var sammanhanget jag befann mig i betydligt mer omfångsrikt och programmet var späckat av möten, studiebesök, paneldiskussioner och kringarrangemang. Offentliga statsbesök omgärdas av både formalia och en viss högtidlighet och fokus ligger på att utveckla ländernas bilaterala relationer. Men även om resan denna gång var mer omfattande och formell fanns det gott om tillfällen till egna möten både med nya bekantskaper och för fördjupning med personer och institutioner som Lunds universitet redan har etablerade relationer med. Jag valde att följa ett av veckans tre möjliga spår – life science – och inte helt oväntat tog intåget av artificiell intelligens (AI) och robotisering inom sjukvården stor plats i såväl presentationer som diskussioner.

AI var också temat för ett panelsamtal under den sista dagen av det officiella statsbesöket. Där diskuterade jag med bland andra Vinnovas GD Darja Isaksson och Marcus Wallenberg, Investor, om hur AI påverkar företag, offentliga verksamheter, högre utbildning och forskning. AI må med rätta ses som ”dum” eller ”inte ny” men kommer ändå att påverka allt vi gör. Personligen föredrar jag begreppet co-intelligence som mer intuitivt beskriver hur vi bör förhålla oss till fenomenet.

Den dominerande trenden inom forskning är tillämpning inom en rad områden som finans, hälso- och sjukvård, transporter och som forskningsverktyg. Som förväntat händer otroligt mycket inom området vid Lunds universitet. Det är klokt att ha tolerans för kaos och samtidigt vara observant på när tiden är den rätta för ytterligare struktur som underlättar spridning av metoder och idéer. Nätverket AI Lund har funnits sedan ett knappt decennium och profilområdet Naturlig och artificiell kognition sedan 2022. Båda har gjort enorma insatser för att främja forskning och utbildning inom området. Kanske är tiden snart mogen för att ytterligare stärka miljöbildningen inom området? Inte minst för att konsolidera de satsningar som Wallenbergstiftelserna möjliggjort inom bland andra humaniora, juridik, samhällsvetenskaper, livsvetenskaper och ingenjörsvetenskaperna.

Inom högre utbildning finns många potentiella vinster av AI, kanske främst möjlighet till individanpassat lärande i en omfattning universitetet aldrig varit i närheten av. En sådan ambition kräver ett omfattande grepp som Lunds universitet nu tar. 2025 blir året då det börjar märkas på allvar.

En annat intressant besök var på Singapores National Quantum Office på National University of Singapore. Det som imponerar är helhetsgreppet och systematiken inom kvantteknologins olika områden. När man ser var Sverige och Lunds universitet befinner sig idag är det överlag inte ett så tokigt utgångsläge. Wallenbergprogrammet WACQT som koordineras från Chalmers syftar främst till att ta fram avancerade kvantdatorer, men kvantteknologin är bredare än så och måste utvecklas inom alla delområden. Kanske skulle utvecklingen även här främjas av ett mer strukturerat miljöbyggande? Det finns överlapp med såväl AI som materialvetenskaper som skulle kunna skapa synergier. Jag vill understryka att det finns utrymme för intresserade humanister och samhällsvetare att både föregå den tekniska utvecklingen som att analysera följderna av den.

Jag är också särskilt glad för besöket på CREATE. I CREATE samarbetar några av de mest framstående universiteten såsom Berkeley och Imperial College kring spjutspetsforskning både med varandra och särskilt med singaporianska universitet. Det är också en nod för företag och startups för gemensam innovation med akademin. Ett område som universitetet sneglar på är AI for Science och det finns också stora möjligheter att utveckla samarbeten för AI och sjulvård.

Under resan i fjol signerade jag för Lunds universitets räkning ett studentutbytesavtal med Singapore Management University, SMU. Denna gång signerade jag ett fördjupat samarbete mellan Lunds universitet och Nanyang Technical University (NTU) – med utomordentlig prominent närvaro i form av den svenske kungen och den singaporianske premiärministern.

Lunds universitet har idag sammanlagt fyra samarbeten i Singapore men de kommer att bli fler. Resan var ytterligt livgivande och inspirerande och har gett många nya uppslag för både bilaterala samarbeten och trilaterala – där Lunds universitet till exempel samarbetar med Nanyang i Singapore och Imperial College London. Att just söka trilaterala samarbeten är den väg vi behöver välja för att ta oss in i Singapore – vi är inte det enda universitetet i världen som söker sig till denna dynamiska miljö. Konkurrensen är stenhård.

Erik

Ps. AI-kommissionens Färdplan för Sverige släpptes under tisdagen och innehåller flera åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige.

Supervalåret 2024, året då rekordmånga människor på jorden har gått till val under ett och samma år, börjar gå mot sitt slut.  Kulmen på detta år får väl sägas vara det amerikanska presidentvalet. Många med mig har följt valet minutiöst med vetskapen om att de vägval som kommande president Donald Trump tar och de samarbeten som USA väljer eller väljer bort påverkar såväl världens ekonomi, geopolitik och säkerhet – och vår sektor. Hur den kommande amerikanska mandatperioden kommer att arta sig står ännu skrivet i stjärnorna och analysen får vänta. Baserat på de senaste årens utveckling i USA ser jag dock risk för att USA bli ett svårnavigerat land framöver med stora skillnader och spänningar mellan olika stater och deras universitet.

Betydligt mindre medial bevakning än det amerikanska valet har årets EU-val fått. Varför denna ojämlika bevakning av och till synes svala intresse i Sveriges offentlighet för vad som pågår i EU är värt att notera och fundera på, eftersom EU:s och dess medlemsstaters (inte minst i förhållande till USA och Kina) vägval är minst lika viktiga för vår framtid.

Efter valet i juni 2024 klubbade Europeiska rådet sina prioriteringar i EU:s strategiska agenda för 2024–2029. Den bildar underlag för EU-kommissionens politiska prioriteringar för mandatperioden. Agendan är uppbyggd kring tre pelare: Ett fritt och demokratiskt Europa, Ett starkt och säkert Europa samt ett blomstrande och konkurrenskraftigt Europa. Geopolitiska förändringar, säkerhet och global konkurrens om nya teknologier genomsyrar prioriteringarna.

I september presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sina föreslagna kommissionärer tillsammans med deras respektive portföljer. I denna och nästa vecka håller Europaparlamentet utfrågning av samtliga föreslagna kommissionärer. Det finns flera portföljer som kommer att påverka sektorns verksamhet och de överlappar delvis varandra.

Bulgariska Ekaterina Zaharieva föreslås ansvar för nystartade företag, forskning och innovation. Rumäniens Roxana Mînzatu föreslås det exekutiva viceordförandeskapet med portfölj för människor, kompetens (skills) där utbildning ingår samt beredskap. Exekutiva viceordförande Henna Virkkunen från Finland föreslås ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati. I denna portfölj ingår även digitala och nyskapande teknologier såsom AI. Värt att notera är också att EU för första gången avsätter en kommissionär som har försvar i sin portfölj tillsammans med rymdfrågor. För detta har Litauens Andrius Kubilius föreslagits.

EU:s nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, gäller fram till 2027. I mitten av nästa år planerar kommissionen att lägga fram förslag till påföljande ramprogram, FP10. Ytterligare faktorer som kommer att påverka FP10 är hur EU:s långtidsbudget för 2028–2034 kommer att utformas och med tanke på att ökat försvar och säkerhet har kommit högt upp på EU:s agenda är det inte omöjligt att resurser kommer att allokeras dit. Å andra sidan har EU också stort fokus på konkurrensförmåga och under utfrågningen av den förslagna kommissionären Zaharieva uttryckte hon en vilja att sätta forskning och innovation i hjärtat av EU:s agenda för ökad konkurrensförmåga. Det är en retorik som känns igen även från Sveriges regering. När regeringen i september presenterade sina ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” var forsknings- och innovationspropositionen en del i detta paket.

För exakt 30 år sedan, i november 1994, röstade svenskarna med en knapp majoritet ja till ett medlemskap i EU.  Detta uppmärksammar Centrum för Europaforskning under en eftermiddag den 13 november. Hur EU-medlemskapet har bidragit till att forma det Sverige vi ser idag och hur trettio års europeisering av universitetet märks kommer ett antal namnkunniga paneler att diskutera.

Erik

 

Lunds universitet fick nyligen ännu ett positivt rankningsresultat – plats 95 på Times Higher Education-rankingen. Och det finns många fler bevis som underbygger påståendet om att Lunds universitet är ett framstående internationellt universitet. Det senaste året har t.ex. universitetets forskare fått prestigefyllda, internationella forskningsanslag från European Research Council, ERC, och nya forskningsgenombrott har fått genklang och synlighet över hela världen. Några av världens mest framgångsrika universitet som UC Berkeley och Imperial College London har besökt oss för att höra hur vi arbetar med innovationsdistrikt. Under året som har gått har vi också kunnat stråla av den stolthet som Nobelpriset 2023 förde med sig.

Kan man fånga själen av ett internationellt universitet? Ja, jag vill hävda det. Även om universitet över hela världen är sina egna intellektuella mikrokosmos med lokal förankring finns mycket som är sig likt och igenkännbart oavsett vilket av världens campus man befinner sig på. Lättast går det nog att sammanfatta med: en kollegial gemenskap där man känner sig hemma.

Just gemenskap är värt en extra fundering i år, detta supervalår då cirka hälften av världens befolkning redan har gått eller ska gå till valurnorna för att rösta och där giganter som Indien, EU och Storbritannien redan har genomfört sina val. För det som är gemenskap för vissa är utanförskap för andra. Och det finns en spänning mellan vad som uppfattas som en ”globaliserad elit” och ”vanliga människor”. Den spänningen finns i olika varianter över hela världen och har blivit en viktig faktor i flera av årets demokratiska val, inte minst i det val som i skrivande stund ligger framför oss: presidentvalet i USA.

Tillhör då universiteten en slags global elit med en gemenskap som uppfattas som utanförskap av andra? Ja så är det säkert, och det är något man i allra högsta grad ska vara uppmärksam på. Det är långt ifrån möjligt för stora delar av världens befolkning att kunna studera, eller än mindre arbeta vid ett universitet. Vi som däremot har detta privilegium behöver därför ständigt påminna oss själva och andra att det vi bygger inom gemenskapen för att förstå mer, ta fram ny kunskap eller nya lösningar inte bara görs för vår egen skull. Den kunskap som ett universitet genererar ska komma alla medborgare tillgodo.

Av den anledningen är universitetets arbete med samverkan ett så viktigt uppdrag, bredvid de för utbildning och forskning. Och ett universitet, hur internationellt det än må vara, får aldrig glömma vikten av lokal förankring. Ett universitet betyder mycket för platsen där det fysiskt finns och för människorna i dess närhet. Det globala kan inte existera utan det lokala.

Kan detta belysas bättre än genom en akademiker som förenar sin beresta världsstjärnestatus med att vara en jordnära lärare som ger tillbaka till de unga – såsom Håkan Hardenberger, professor i trumpet vid Musikhögskolan i Malmö, gör?  Han är världens främsta trumpetsolist och är likt nobelpristagaren Anne l’Huillier strålande förebilder för oss alla hur man kombinerar de högsta framgångarna inom konst och vetenskap med att generöst ge tillbaka till, inte bara universitetet, utan till hela världen. Och det är för sådana insatser de båda har belönats med Lunds universitets guldmedalj.

Erik

 

I veckan presenterade regeringen sin proposition för Sveriges totalförsvar (militärt och civilt försvar) för 2025–2030. De nya mål som presenteras för totalförsvaret bygger på säkerhets- och geopolitiska förändringar i världen och de förflyttningar av militär och ekonomisk makt som sker globalt samt kapplöpningen mellan stater för att utveckla omvälvande teknik såsom AI. Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato påverkar också enligt propositionen totalförsvarets mål och utformning framöver. 

Även universitets- och högskolesektorn har i allt högre grad konfronterats med dessa förändringar, maktförflyttningar och säkerhetshot med ökade krav på ansvarsfull internationalisering inom forskning och utbildning. Och här menar jag att Lunds universitet har varit på tårna i frågorna, inte minst genom strategin för Global Dynamic Engagement där Global Responsible Engagement är en viktig del.

Universiteten, liksom övriga svenska myndigheter och institutioner, har de senaste åren ålagts betydligt större ansvar för att säkra sig mot yttre hot såsom cyberangrepp, informationspåverkan och illegal informationsinhämtning. Lunds universitet lägger stora resurser på att riskminimera och det pågår ett stort arbete på alla nivåer – från styrelse och rektor genom policy och ledningssystem till enskilt ansvar för varje medarbetare och student. Att höja den allmänna risk- och säkerhetsmedvetenheten är ett viktigt steg i arbetet. Nyligen fattade universitetet t.ex. beslut om en obligatorisk kurs för alla medarbetare i Grundläggande informationssäkerhet.

Det går inte att blunda för att auktoritära stater har intressen av att tillförskansa sig fördelar genom avancerad teknik. I propositionen nämns utvecklingen inom bl.a. informationsteknik, artificiell intelligens (AI), sensorer, robotik, materialteknik, bioteknik, energiteknik och kvantteknik som områden som kan leda till betydande förändringar med omfattande ekonomiska, politiska och militära konsekvenser. Detta är områden som universiteten bedriver omfattande forskning inom. 

Men man ska komma ihåg att en stor del av forskningen på Lunds universitet är grundforskning och som genomförs med medel som sökts i öppen konkurrens och som publiceras öppet. Principen som omgärdar öppen vetenskap inom EU ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt” är värd att påminna om. Akademin bygger på öppenhet och ett världsomspännande kunskaps- och kompetensutbyte. Enskilda stater kan inte lösa globala utmaningar såsom klimatförändringar och pandemier – och där riskerar slutenhet och nationella intressen att bli käppar i hjulet för innovationer och lösningar som kommer hela världen till godo. Världens akademier har också ett gemensamt etos att hävda betydelsen av samarbete och dialog även i tider som präglas av kriser och konflikter.

Inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har det under en tid funnits en arbetsgrupp som har haft fokus på sektorns roll i totalförsvaret och hur omvärldsförändringarna påverkar vår verksamhet och internationalisering. Det står klart att sektorn behöver arbeta tillsammans med de här frågorna – för kunskapsutbyte och gemensam omvärldsanalys men också för att använda den gemensamma kunskap och de resurser vi har inom forskning och utbildning som kan vara en del i eller av intresse för totalförsvaret. 

Det finns flera områden där Lunds universitet skulle kunna bidra till totalförsvaret såsom spetsteknologi, underrättelse, logistik och försörjningsberedskap för att nämna några. Och det är också områden som vi gärna skulle samarbeta kring inom den nyligen etablerade plattformen Campus Totalförsvar. 

Regeringen har aviserat att de permanentar ett stöd på 10 miljoner kronor årligen till Campus Totalförsvar och Lunds universitet har representation i dess styrgrupp genom vicedekan David Gisselsson Nord på Medicinska fakulteten. 

Även om det finns många sammanhang där vi utan tvekan kan och ska spela en central roll ska det inte förnekas att det framöver kan uppstå komplicerade situationer där vi som universitet måste begrunda huruvida vi alls bör delta i vissa samarbeten.

Nyligen fattade Lunds universitetet beslut om tillfälliga medel till nya forskningsprojekt på Campus Helsingborg. Två av de tre projekten som får medel är kopplade till totalförsvaret. Det ena är ”Sjukvårdslogistik för att stärka totalförsvar och krishantering” (Medicinska fakulteten, Lunds tekniska högskola, LTH, och Samhällsvetenskapliga fakulteten) och det andra är ”Att utbilda för kriser: Historiska utmaningar i civilförsvar och beredskapspedagogik” (Humanistiska och teologiska fakulteterna). Finansieringen ska ge forskarna tid att etablera verksamhet och så småningom attrahera externa medel för framtida finansiering. Särskilt intressant är att så många fakulteter finns representerade i projekten.

Regeringen satsar stort på att rusta totalförsvaret – hur stor del av pengarna som öronmärks till forskning på universiteten återstår att se, förhoppningsvis klarnar det i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. 

Erik

 

Idag har Nobels fredspris meddelats i Oslo och det går till den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo. Detta i en tid då antalet konflikter i världen är oroväckande högt. Enligt Uppsala Conflict Data Program, UCDP, vid Uppsala universitet, uppgick antalet konflikter där stater var inblandade till 59 stycken under 2023, vilket är det högsta antalet sedan Uppsala började föra denna statistik med start efter andra världskriget, 1946.

Nog behöver vi påminnas om de som försöker göra insatser för fred när mörk statistik ger vid handen att världens förmåga till konfliktlösningar inte går åt rätt håll.
En dag som idag påminns jag också om en tidigare fredspristagare (2021), den filippinska journalisten Maria Ressa. Hon har sagt:

”Utan fakta finns ingen sanning. Utan sanning finns ingen tillit. Utan dessa tre kan det inte finnas någon gemensam verklighetsuppfattning, inga rättsstatliga principer – ingen demokrati.”
Detta sagt i hennes kontext av att arbeta för pressfrihet när såväl pressfrihet som demokrati utmanas i stora delar av världen. Men hennes ord är precis lika träffande i den kontext som universiteten verkar inom. Akademisk frihet, som även den hotas i delar av världen, finns för att främja de akademiska principerna och en viktig sådan princip är sanningssökande.

Universiteten har alltså en viktig roll i demokratibygget. Men utmaningen ligger också i hur gemene man ska få tillgång till sanningen, den kritiskt granskade utsagan, när stora delar av informationsutbytet idag förmedlas genom ofiltrerade sociala plattformar och där lögner och desinformation – förvärrade av AI:s möjligheter att skapa deep fake – snabbt sprids över världen.
Erik

Vi har gått in i en vecka då universiteteten runt om i världen förväntansfullt riktar blickarna mot Stockholm och Nobelkommittén. I går prisades Victor Ambros och Gary Ruvkun för sina upptäckter av mikroRNA. Idag tillkännages fysikpriset för att följas av kemipriset, litteraturpriset, fredspriset och på måndag Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Jag ser denna årliga vetenskapliga vecka då pristagarna presenteras som ett starkt ljus, en fyrbåk som bringar hopp och framtidstro och som påminner om att det till synes omöjliga kan bli möjligt. Vi människor behöver detta hopp och denna framtidstro. Vetenskapen behöver den uppmärksamhet som Nobelpriset innebär. Och akademin behöver värnas och vaktas så att de största upptäckterna och idéerna inte enbart ligger bakom oss utan framför oss.

Lunds universitetet har ökat internationellt genomslag som övergripande mål i verksamheten. Det innebär bland annat att vi ska vässa våra internationella kontakter – vi ska samarbeta med de bästa i världen och de bästa ska välja oss som samarbetspartners. Här arbetar universitetet strategiskt med globalt dynamiskt engagemang där internationella hubbar och ankaruniversitet sållas fram. Vi arbetar också strategiskt med innovationsdistrikt där vi drar nytta av hela det unika innovationsekosystemet som finns på och runt universitetet.

Alla inom akademin behöver stå upp för och arbeta för en fri akademi där nyfikenhet, sanningssökande samt ett kritiskt granskande förhållningssätt frodas. För att nå toppen av vetenskaplig excellens krävs även goda kollegor – helst smartare än du själv. Det finns nog ingen Nobelpristagare som inte har sagt just detta: ”Jag har inte gjort detta själv, det finns många som varit delaktiga i denna upptäckt”.

Vid samma tidpunkt förra året fick Lunds universitet sin första Nobelpristagare, Anne L’Huillier. Även om ett år har passerat sedan dess och nya Nobelpristagare tar vid i en slags vetenskaplig stafett, kan man fortfarande känna påtaglig stolthet för priset här på universitetet. Vilken upplevelse Anne L’Huillier har bjudit universitetet på under det gångna året. Vilket hopp om framtiden hon ger och vilken god vetenskapsrepresentant hon är!
Erik