Erik Renström

I nuvarande konjunkturläge som gör att alla verksamheter, även Lunds universitet, får vända och vrida på varenda krona, har en debatt som initierats av utbildningsminister Mats Persson i förra veckan olyckligtvis kommit att handla om att ställa korta fristående kurser (särskilt de som ges på distans) och ingenjörsutbildningar mot varandra. Färre ska läsa fristående kurser för att regeringen ska ha råd att satsa på ingenjörsprogram menade ministern. Men äpplen ska som bekant inte blandas med päron. Dessa båda utbildningsformer ersätter inte varandra, de kompletterar varandra och har helt olika syften.

Ministern har fått flera mothugg efter sitt utspel i Svenska dagbladet så jag kommer inte att ge ytterligare mothugg här. Jag koncentrerar mig istället på att lyfta fördelarna med fristående kurser som ges på campus eller som distansutbildningar eller både ock och hur Lunds universitet arbetar med kursutveckling.

Fristående kurser finns i universitetets DNA och ryggrad. Genom att utveckla kortare kurser vitaliseras hela universitetets kursutbud. Fakulteterna har större möjligheter att vara kreativa och fånga upp omvärldsförändringar samt nya eller förändrade behov av kunskap när en kort kurs tas fram jämfört med att ställa om ett helt och långt program. Viktigt inte minst i dessa tider av snabba samhällsförändringar såsom digital och grön omställning samt en geopolitiskt osäker värld som gör att företag och institutioner får nya kompetensbehov. På flera sydostasiatiska lärosäten tas korta fristående kurser inom exempelvis hållbarhet och AI fram. Dessa allmänna kurser läggs sedan in som kursmoduler i alla program på lärosätet – något att inspireras av!

Kurser kan ingå i program men en del av dem kan också läsas av personer som enbart behöver läsa en eller några av kurserna som ingår i ett program. Lunds universitet vill därför gärna öppna upp kurser inom program så att de kan läsas av flera. Detta arbete inleddes under pandemin och har sedan dess utvecklats inom arbetet med livslångt lärande. Medicinska fakultetens distanskurs om amning är ett exempel på en sådan kurs och som är mycket eftertraktad.

Korta fristående kurser bidrar till att nuvarande studenter inom program kan bredda sin utbildning utanför programmets ramar. I den globala och snabbt föränderliga värld vi lever i krävs inte bara djup kunskap utan även en bred sådan. Ingen vet vad morgondagens arbetsmarknad kan kräva för kompetenser och dessutom behöver studenter kunna navigera i en komplex värld. Ett universitet som Lunds med stor kunskapsbredd ska kunna erbjuda sina studenter möjligheten att ta del av denna åtråvärda bredd, dumt vore annars. Och att plugga brett bidrar till bildning – ett ideal vi håller högt på Lunds universitet och som vi kan bidra till genom de fristående kursernas stora utbud.

Korta fristående kurser på distans ger många fler en möjlighet att studera vid ett universitet. Särskilt viktigt är detta inom det livslånga lärandet där yrkesverksamma kanske redan bor och verkar på en plats men vill komplettera sina kunskaper. Den här typen av kurser kan också vara en nog så viktig ingång för personer som är studieovana och som tvekar att påbörja ett helt program eller att flytta.

Lunds universitet vill att så många studenter som möjligt får internationell erfarenhet. Även om alla inte har möjlighet att resa iväg kan många ändå studera i en internationell miljö genom digitala kurser. Det kan till exempel vara genom att delta i Collaborative Online International Learning, COIL, där studenter från lärosäten i olika länder och kulturer deltar i samma digitala kurs och i den utbyter värdefull kunskap och idéer.

Internationella kollegor är mycket intresserade av det svenska systemet med fristående kurser och mitt intryck är att det är något man inspireras av utomlands. Blickar man ut mot Europa och övriga världen satsas nu alltmer på kortare kurser. Dessa s.k. mikromeriter går ut på att tillmötesgå arbetsgivares efterfrågan på flexiblare utbildningsformer. I EU ser man också mikromeriter som en möjlighet att nå ett bredare spektrum av studenter, till exempel från missgynnade och utsatta grupper.
Sveriges utbildningsminister verkar alltså gå i tvärt motsatt riktning jämfört Europa när han säger att färre ska studera på distans och fristående kurs.

Jag tror inte att färre studenter kommer att studera på fristående kurser framöver – tvärtom kommer behovet av korta kurser att öka och det är universitetets uppdrag att utveckla högkvalitativa kurser som är eftertraktade av såväl studenter som arbetsmarknad. På Lunds universitet arbetar vi med internationell kursutveckling och mikromeriter främst inom det europeiska nätverket EUGLOH. Inom det livslånga lärandet sker kursutvecklingen framförallt inom EduLab.
Erik

Det har varit en vecka med flera viktiga besök och möten för min del. Bland annat har vi haft regionalt möte om utvecklingen för den satsning vi gör i regionen på avancerade terapiläkemedel, ATMP*. Flera initiativ har startats såsom Lunds universitets centrum för avancerade terapiläkemedel (LU-ATMP) eller är på gång såsom en nationell samordningsfunktion för ATMP-frågor. Det finns också planer på en forskningsnära s.k. pre-GMP-facilitet som gör övergången enklare från resultat och upptäckter i forskningslabben till färdiga läkemedel i produktion.

Arbetet för att regionen och Sverige ska fortsätta vara bland världens bästa (i en minst sagt stenhård global konkurrens om forsknings- och innovationsfinansiering) inom ATMP är inget enmansarbete. Under det regionala mötet träffades Region Skåne, Skånes universitetssjukhus, Medicon Village och Smile inkubator samt företrädare för universitetets fakulteter LTH och Medicin.
Lunds universitets forskare och lärare är själva fundamentet för Skånes och Sveriges förmåga att vara internationellt framgångsrika inom ATMP, men framgången är också beroende av att vi kan arbeta innovativt, i ordets fulla bemärkelse, inom universitetet, med Region Skåne och det näringsliv som redan är etablerat samt det som ska komma.

Utveckling av ATMP bygger på en både flexibel och målmedveten samverkan regionalt och internationellt. Inte minst måste universitetet vara med i de sammanhang där internationellt forskningssamarbete av högsta klass pågår. Och en av de viktigaste frågorna i det regionala innovationsekosystemet som omgärdar ATMP är hur vi kan skapa nya internationella samarbeten och attrahera internationell kompetens och investeringar.

Samma utmaning gäller för övrigt alla andra satsningar där Lunds universitet vill vara med och göra skillnad. Förutom nya medicinska behandlingar och läkemedel, även nya material, nya energilösningar – eller kortare sagt: innovation inom samtliga ämnesområden som tar sig an globala utmaningar kräver internationellt samarbete och toppkompetens.

Sverige är ett litet land som är beroende av export och internationellt utbyte för utveckling och välstånd. De industriella och teknologiska framstegen i landet bygger i stora delar på att det historiskt funnits och finns ett forskarsamhälle med omfattande internationella forskarnätverk.

Men vi ser nu att det öppna akademiska utbytet, som är så viktigt för akademins existens, inte är lika självklart i tider av geopolitisk oro och ett försämrat säkerhetsläge i Europa som bidragit till att Sverige igår blev medlem i försvarsalliansen Nato. Både i Sverige och i andra länder ökar kraven från regeringshåll att lärosätenas internationella samarbeten inte ska leda till nationella eller ekonomiska säkerhetsrisker. För akademin ligger därför ett otroligt viktigt arbete framför oss: att bevisa för vår omgivning att vi kan bedriva ansvarsfull internationalisering. För internationalisering behöver universiteten. Och Sverige.
Erik

• ATMP, avancerade terapiläkemedel, är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener och med dessa kan sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, cancer och diabetes behandlas på helt nya sätt.

I många, många år har Lunds universitet och hela sektorn påpekat att det finns hinder inom migrationsområdet som gör det svårt för svenska lärosäten att konkurrera som internationellt framstående universitet.

Hindren är framför allt: långa handläggningstider i de flesta processer som rör tredjelandsmedborgares aktiviteter och vistelser vid universitetet, nya rutiner för fysisk passkontroll som slår hårt mot universitetet då få svenska utlandsbeskickningar kan hantera dessa ansökningar från internationella studenter och forskare. Det handlar också om de höjda kraven för permanent uppehållstillstånd som slår hårt mot unga forskare från länder utanför EU/EES-området. Inte minst har vi påpekat detta i inspel och diskussioner med departementet.

Lunds universitet har på flera sätt samarbetat med Migrationsverket i flera av frågorna som rör migration för internationella studenter och forskare. Bland annat har Lunds universitet tillsammans med kollegorna på Umeå, KTH, Jönköping och Linné deltagit i ett pilotprojekt gällande studieavhopp och rapportering till Migrationsverket kring dessa. Lunds universitet har mycket goda rutiner och förfaranden och har vinnlagt sig om dela med sig av dessa inom pilotprojektet. Målet har varit att hitta en gemensam överenskommelse mellan sektorn och Migrationsverket.

I slutet på förra veckan undertecknade pilotuniversiteten en överenskommelse om samverkan med Migrationsverket. Överenskommelsen innebär att internationella studenter kan få tvååriga uppehållstillstånd i stället för ettåriga mot att vi samverkar med Migrationsverket enligt vissa fastställda ramar. Detta är en enorm vinst med stora praktiska följder: studenterna behöver inte oroa sig för ett snårigt och långdraget förlängningsförfarande mitt i studierna där de sitter fast i Sverige under handläggningstiden och som bland annat försvårar utbytesstudier.

Lunds universitet har varit ledande i detta arbete hela vägen: från pilotprojektet till denna färdiga överenskommelse som kommer att underlätta för alla lärosäten i Sverige som ansluter sig till den. Migrationsverket skickar snart ut en överenskommelse till övriga lärosäten inom SUHF som kan undertecknas för dem som vill.

Rörande övriga migrationsfrågor som vi har hoppats att regeringen ska ge oss respons på har vi fått glädjande besked i utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) som överlämnades till regeringen i förra veckan. I den föreslås flera åtgärder som Lunds universitet har föreslagit i flera år.

• möjlighet för familjemedlemmar till forskare att få uppehållstillstånd inifrån landet,
• möjlighet till statusbyte från jobbsökartillstånd tillbaka till ett akademiskt tillstånd inifrån landet (vilket är en nödvändig brygga för många som går från masterstudier till doktorandtjänst eller från doktorandtjänst till forskningstjänst), och
• undantag från lönekrav för många akademiker.

Går allt enligt plan träder dessa nya förslag i kraft den 1 juni 2025. Det kommer att bidra stort till att svenska lärosäten, inte minst Lunds universitet med så många internationella studenter och forskare, får bättre förutsättningar i en internationell konkurrens och det är åtgärder som kommer att bidra till att Sverige kan ta tillvara på den högutbildade internationella kompetens som lärosätena genererar.

Därtill har Migrationsverket meddelat att de har kommit långt i arbetet för att lindra effekterna av de passkrav som jag nämnde i början av blogginlägget. Det innefattar en e-ID- lösning som ger tillgång till digital passavläsning från 23 länder. Ytterligare en god nyhet är att Migrationsöverdomstolen i ett nytt avgörande (MIG 2023:18) har öppnat för en uppluckring och mildring av försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd.

Det rör således på sig i migrationsfrågorna. Stort tack alla inblandade som arbetar för att ge internationella studenter och forskare de bästa förutsättningarna när de kommer till Sverige!
Erik

Det har nog nära nog blivit ett stående inslag i alla dialoger, remissvar och i inspel till regeringen det senaste fem-tio åren: Det är nödvändigt att de nationella forskningsinfrastrukturerna såsom MAX IV får långsiktiga planeringsförutsättningar och därmed längre finansieringshorisonter. All forskning är långsiktig och vill ha långsiktiga planeringshorisonter, men dessa infrastrukturer är också starkt beroende av att många samarbetspartners, nationella och internationella, ska kunna planera för sina investeringar i infrastrukturerna. Ökad ekonomisk förutsägbarhet är en nyckel för att kunna driva vetenskapliga framsteg, stärka internationella samarbeten och befästa Sverige som en ledande nation inom forskning och utveckling.
Idag meddelade Utbildningsdepartementet mycket glädjande att de ändrar i Vetenskapsrådets, VR:s, instruktion vilket gör det möjligt för VR att besluta om tioåriga bidragsperioder (istället för dagens sex år) för finansiering av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.
Det här kan få stor positiv inverkan på MAX IV och dess medfinansiärer: universitet, internationella samarbetspartners och andra intressenter.
Således ett mycket gott besked från departementet idag!
Erik

Statsbesöket med Frankrikes president Macron som gästade Lund här veckan visar det som vi ofta säger: akademi och företag i Lund har starka internationella kopplingar. Presidenten besökte till exempel ESS som är ett samarbetsprojekt mellan tretton europeiska medlemsländer. Inom forskning är Nobelpristagare Anne L’Huillier ett utmärkt exempel – lika rotad i Frankrike som i Sverige – och är också, vilket president Macron svarade på under sin medverkan på Studentafton i onsdags, den person som han gärna hade velat se som gäst på nästa Studentafton. Frankrike, genom Université Paris-Saclay, är ett av de länder som universitetet samarbetar med i EUGLOH. Listan på samarbeten kan göras lång.

Svensk forskning håller hög internationell kvalitet men Sverige är ett litet land och forskningen i världen har ökat kraftigt. Även om resurserna för svensk forskning också har ökat så har tillväxten varit långsammare än i vissa andra länder, även om man inte ska överdrivet svartmåla Sveriges något försvagade position de senaste tjugo åren.

Icke desto mindre är det så att vi måste förbereda oss på att kunna leverera ännu mer intressant och nyskapande forskning. Det är allra främst en uppgift för oss lärosäten att anamma: vi måste skapa och underhålla starka och välfungerande akademiska miljöer, förenkla existerande arbetssätt så att vi skapar mer tid för våra forskare/lärare att ägna sig med liv och lust åt sina kärnuppgifter: att skapa och förmedla ny kunskap och hjälpa kommande generationer att göra detsamma – fast ännu bättre.

Men en viktig del för internationell forskningskvalitet handlar också om välfungerande forskningsfinansiering och nu lämnar vi vårt remissvar till utredningen FoFin – Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Hela remissvaret finns här i pdf och universitetets hållning är i grunden positiv.

Som helhet ser Lunds universitet att hela forsknings- och innovationssystemet, inklusive regeringen, forskningsfinansiärerna och universiteten, måste bli bättre på att kraftsamla och hitta långsiktiga lösningar, vilket förutsätter bättre prioritering. Detta kräver ökade basanslag, så att universiteten kan arbeta för nya kompletta kunskapsmiljöer och har den medfinansiering som kraftsamlingen förutsätter.

I detta blogginlägg väljer jag att särskilt lyfta en av delarna i vårt remissvar, detta eftersom president Macron besökte just en forskningsinfrastruktur, ESS, granne med den nationella anläggningen MAX IV. Slutbetänkandet lämnar nämligen frågorna gällande forskningsinfrastruktur olösta. Ansatsen mot en hållbar långsiktig finansiering till forskningsinfrastruktur är välkommen, men slutbetänkandets förslag är otillräckliga. Det är Lunds universitets uppfattning att en framtida finansieringsmodell måste ha ett separat pengaflöde till storskalig forskningsinfrastruktur, direkt från statsmakten. Det är vidare inte lämpligt att annan forskningsinfrastruktur av nationellt intresse hanteras av ämnesråden. Förslaget om hantering av digital forskningsinfrastruktur tar inte tillräcklig höjd för den enorma samhällsrelevans som denna fråga omfattar och Lunds universitet anser att det behövs en separat myndighet för digital infrastruktur.

Flera remissinstanser har börjar komma in med sina remissvar och många är negativa. Inte helt oväntat är de statliga finansiärerna negativa till utredningens förslag men det är inte de som främst lider av bristerna i dagens system. Det är också oundvikligen så att ett förverkligande av FoFin skulle betyda ett enormt arbete och mycken osäkerhet för dem. Det måste man ha stor respekt för. Den viktiga kompetens och erfarenhet som Vetenskapsrådet och övriga finansiärer besitter måste överföras till de nya på ett säkert sätt. Det är nog en god idé att genomförandet sker som en flerstegsraket under flera år så att inte allt ändras på en gång.

Avslutningsvis, den kanske främsta risk som kritiskt tänkande kunskapsorganisationer likt universitet och akademier löper är att status quo alltid framstår som den mest lockande utvägen. En annan lockelse specifikt för universitetsledningarna är att man undviker i alla fall några av de kritiska granskningar som hör till jobbet.

Framför allt bygger de förföriska lockelsetonerna från status quo-alternativet på missuppfattningen att vi lever i den bästa av världar, vilket vi verkligen inte gör vad gäller forskningsfinansiering i Sverige.
Om vi inte ändrar nu, när är då den rätta tiden? Om tio år? Om femtio år? Aldrig?
Erik

Under 2024 går runt 40 procent av världens befolkning i över 40 länder till val. En del val är fria, andra har mer förutsägbar utgång beroende på det demokratiska läget eller icke-läget i respektive land. Val kommer till exempel att hållas i några av världens mäktigaste stater såsom USA, Indien och Storbritannien och även i EU och nyligen gick Taiwan till val. Utgången i flera av valen kommer att få påverkan på den globala politiken och även specifikt forskning, innovation och högre utbildning. Att vi redan har ett skakigt geopolitiskt och säkerhetspolitiskt läge i världen är ingen överdrift, hur det blir framöver återstår att se.

Om jag enbart fokuserar på vår närmaste omvärld, EU, gäller nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, fram till 2027. Det har en budget på över 95 miljarder euro. I mitten av 2025 planerar kommissionen att lägga fram ett förslag till nästa ramprogram, FP10. Vid den tidpunkten har ett nytt Europaparlament och en ny kommission tillträtt. Ytterligare faktorer som kommer att påverka FP10 är hur EU:s långtidsbudget för 2028–2034 kommer att utformas. Långtidsbudgeten kommer i sin tur att påverkas av kommande val i viktiga medlemsländer samt förberedelserna för unionens kommande utvidgning. Ukraina, Moldavien, Turkiet och länderna på västra Balkan är kandidatländer.

Finansieringen från Horisont Europa är viktig för att Lunds universitet ska kunna bedriva excellent forskning och ett ERC-anslag kan omvänt ses som ett bevis på att forskningen håller högsta klass, inte bara i Sverige utan också i EU. Europeiska samarbeten ger Lunds universitet bättre förutsättningar för ett ökat internationellt genomslag. Analyser visar att publikationer författade av forskare från olika länder citeras mera. Europeiska forskningsmedel bidrar även till att universitetet blir mindre beroende av de svenska statsfinanserna och vilken politisk tyngd forskningen ges i den svenska budgetprocessen.

EU betyder också mycket för det utbildningspolitiska området, bland annat genom EU:s ambition att öka samarbete och rörlighet för studenter och forskare mellan länder. Detta görs till exempel inom programmet Erasmus+ men även inom Europauniversiteten där Lunds universitet deltar genom EUGLOH.

Redan så här i början av året rivstartar Studentafton (31 januari) med en synnerligen stark profil i EU – Frankrikes president Emmanuel Macron. Det var också han som 2017 lanserade idén om integrerade universitet över nationsgränserna, det som sedan kom att bli Europauniversiteten. Hatten av för alla som verkat för att universitetets studenter genom Studentafton får träffa ännu en högintressant person i Lund!

Rivstartar gör också Rektors ledningsråd den här veckan med fem nya dekaner på plats efter höstens valomgångar och även de kommer att sätta sin prägel på universitetets nutid och framtid. Vi verkar i en tid där vi får vara beredda till snabba förflyttningar för att anpassa oss till en ny, kanske annorlunda, verklighet. Med den strategiska plattformen i ryggen ser jag fram emot arbetet för universitetets fortsatta utveckling.
Erik

Så lägger vi snart ett år till ända. För världens tillstånd har det varit ett synnerligen dystert år. Men låt mig trots detta fokusera i årets sista blogginlägg på det akademiska livet och universitetet, ett fokus som ger rejält med ljusglimtar. Och det är nog så viktigt i dessa tider att kunna tillåtas glädjas över ett framgångsrikt år med goda kollegor och samarbeten, besök, idéer, planer och framtidstro.
Nedan ett axplock från året som gått. Och nu återstår att säga: God jul och gott nytt år! Vi ses här igen 2024.

Tre goda rankingplaceringar
I juni presenterade QS World University Rankings 2024 sin årliga ranking. I den placerade sig Lunds universitet på plats 85 vilket innebär det näst högst rankade lärosätet i Sverige. Under hösten rankades universitetet som åttonde bäst av världens lärosäten i QS Hållbarhetsranking. Även i den senaste rankingen från Times Higher Education (THE) gick det bra för universitetet med placering 106 vilket är 13 placeringar bättre än förra året.

Doktorspromotion och två professorsinstallationer
Den 26 maj var det dags för universitetets största akademiska högtid, doktorspromotionen. I år promoverades 244 doktorer och 17 hedersdoktorer medan 40 jubeldoktorer kreerades. Universitetet hann dessutom med, inte bara en utan två, professorsinstallationer, en på våren och en på hösten. Totalt installerades 48 professorer under året.

Invigning av Forum Medicum
Lagom till höstterminens start invigdes Forum Medicum. I detta magnifika hus samlas hälsovetenskaplig och biomedicinsk forskning och utbildning i ett gemensamt kunskapscentrum, i direkt anslutning till universitetssjukhuset i Lund och längs Kunskapsstråket. Cirka 170 forskargrupper, 1600 medarbetare och 2000 studenter ska samsas i lokalerna som också har många ytor för samverkan där akademi, industri, sjukvård och allmänhet kan mötas.

Inriktningsbeslut om det högteknologiska universitetssjukhusets placering
Under hösten fattade också Region Skåne ett glädjande inriktningsbeslut för placeringen av ett nytt, modernt och högteknologiskt sjukhus i Lund. Enligt beslutet kommer sjukhuset att placeras på Smörlyckan, ett grön- och fritidsområde i närheten av både nuvarande sjukhus samt Medicinska fakultetens lokaler BMC och Forum Medicum. Sjukhusplaceringen är en viktig del av Lunds universitets kommande campusutvecklingsplan som ska gälla 2025–2050 och är även viktig för att kunna fortsätta samla en stark utbildnings, forsknings- och innovationsmiljö inom hälsa och livsvetenskaper.

LU-ATMP inrättades
Lunds universitet inrättade under året ett fakultetsöverskridande centrum för ATMP, avancerade terapiläkemedel. Detta centrum, LU-ATMP, utgör en del av en nationell infrastruktur med ledande universitet, sjukhus och aktörer inom industrin för livsvetenskaper. ATMP är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener och med dessa kan sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, cancer och diabetes behandlas på helt nya sätt. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus bedriver världsledande forskning inom området sedan många år tillbaka och i olika forskargrupper. Även innovationssystemet i och omkring Lund är starkt och brett engagerat i ATMP-utveckling.

Metodcentrum inom samhällsvetenskap
Universitetet har även satsat på ett Metodcentrum inom samhällsvetenskap. I detta metodcentrum ska hela skalan av samhälls- och beteendevetenskapliga forskningsmetoder tillämpas och utvecklas.

Europapartners samlades i Lund
Den 12–14 juni var Lunds universitet värd för EUGLOH Annual Summit då alla åtta partner i samarbetet kom till Lund. Förutom deltagare från samtliga universitet deltog utbildningsminister Mats Persson och Margaritis Schinas, EU-kommissionär för främjande av den europeiska livsstilen, som var en av huvudtalarna.

Sveriges ordförandeskap landade in i Lund
Som en del av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd hölls en konferens om forskningsinfrastruktur i Lund den 19–20 juni med temat The Potential of Research Data: How Research Infrastructures Provide New Opportunities and Benefits for Society. Besök gjordes på forskningsinfrastrukturerna ESS och MAX IV. Konferensen avslutades av Mats Persson och godkännandet av en deklaration.

Taras Sjevtjenkouniversitetet i Kiev besökte universitetet
En delegation från Ukrainas statliga Taras Sjevtjenkouniversitetet i Kiev besökte Lunds universitet i april och i oktober kom flera personer, de flesta lärare, från Taras Sjevtjenkouniversitetet till Lund genom ett Erasmus+-utbyte. Det är ett av Ukrainas största universitet som Lunds universitet 2022 skrev ett övergripande utbytesavtal med genom Erasmus. Ett nytt övergripande MoU för samarbete skrevs under aprilbesöket. Att bibehålla och fördjupa samarbetet mellan Lunds universitet och Taras Sjevtjenko är en viktig del för att Ukraina ska kunna bygga upp och stärka sina institutioner i framtiden.

Universitetsövergripande samarbetsavtal med UC Berkeley
Ett av världens toppuniversitet, UC Berkeley, gjorde ett unikt besök på Lunds universitet den 11–13 oktober. Resultatet blev ett nytt universitetsövergripande samarbetsavtal som öppnar upp nya möjligheter för samarbeten mellan de båda universiteten.

Delegationsresa till Singapore
Universitetet genomförde i november en delegationsresa till Singapore. Detta strategiska resmål har ringats in inom universitetets arbete med den strategiska plattformen med ökat internationellt genomslag som övergripande prioritering och Globalt dynamiskt engagemang, GDE. (bredare studentutbytesavtal). Resan resulterade i flera nya idéer och kontakter för ökat samarbete och universitetet skrev också under ett bredare studentutbytesavtal med Singapore Management University.

EU-days i november
För tredje året i rad arrangerade Lunds universitet tillsammans med Lunds kommun, EU-kommissionens representation i Sverige och Europa Direkt Lund EU Days Lund. 400 deltagare besökte dagarna och EU Days Lund räknas som det största årliga öppna forumet i Sverige som är dedikerat till EU-frågor.

Samverkan i Malmö och Helsingborg
I Helsingborg finns flera externa aktörer som vill se ökad samverkan med universitetet inom handel och logistik (HoL). Campus Helsingborgs styrelse har under året fattat ett inriktningsbeslut gällande att inrätta en centrumbildning inom handel och logistik, Centre for Retail and Logistics, REAL.

Lunds universitet har sedan länge ett samverkansavtal med Lunds kommun men har inte haft något sådant formaliserat avtal med Malmö stad trots att flera högprofilerade verksamheter vid Lunds universitets bedrivs i Malmö. Det gäller till exempel en stor del av Medicinska fakultetens verksamhet och den Konstnärliga fakulteten är också placerad där. I början av maj undertecknades Lunds universitet ett samverkansavtal med Malmö stad.

Tre chefer med uppdrag att knyta museer och trädgård nära utbildning och forskning
Under året blev det triss i nytt på Skissernas museum, Historiska museet och Botaniska trädgården då nya chefer för verksamheterna började. Annie Lindberg började som chef för Skissernas, Christian Mühlenbock på Historiska museet och Allison Perrigo blev ny chef för Botaniska trädgården. Alla museer är viktiga infrastrukturer för universitetet och de publika verksamheterna har uppdrag att knyta sina verksamheter nära utbildning och forskning.

Framtidsdagarna i oktober
I år hölls de fakultetsgemensamma Framtidsdagarna den 26-27 oktober. I år gavs flera infallsvinklar på framtidens undervisning, framtidens kultur och teknik och framtidens demokratier – allt i korta programpunkter på 30 minuter. Evenemanget ägde rum på Skissernas museum och livesändes på nätet.

AI ur alla aspekter extra aktuellt 2023
Alla lärosäten brottas med hur generativ AI kan bli ett hjälpmedel i utbildningar, men i ännu högre grad vad utbildningar bör innehålla för att tillgodose medborgarnas behov av AI-kunskap i framtiden. AI var till exempel ett stort samtalsämne bland rektorerna under den årliga Times Higher Education World Academic Summit som hölls i Sydney i slutet av september.
Universitetet hade 2023 sitt första ärende i disciplinnämnden som gällde fusk med hjälp av en AI-genererad chatrobot. En arbetsgrupp kring AI-verktyg lämnade i maj sin slutrapport med ett antal rekommendationer för hur universitetet kan arbeta vidare med AI kopplat till undervisning och examination. Utöver rapporten har arbetsgruppen hållit i flera seminarier och vägledningar för lärare under året.

Nyheter inom utbildning med bland annat servicewebb till blivande studenter
Inom utbildning har samarbetet inom European Universities Alliances fördjupats och nya kurser inom EUGLOH har tagits fram. För att möta nya samhällsbehov och en arbetsmarknad som präglas av omställning har EduLab fortsatt fokus på kursutveckling. I slutet av 2023 startade projektet ”En samlad utbildningswebb” som ska bli en gemensam servicewebb för blivande studenter. Därutöver har universitetet etablerat en samordnad tentamensservice.

Debatt i Lund om forskare och klimataktivism
Forskarens roll som aktivist har uppmärksammats under året, bland annat som en följd av att en klimataktivist tagit sig upp på Melodifestivalens scen med ett plakat. Denna händelse kopplades särskilt till Lunds universitet då personen är doktorand här. Universitetet fångade upp debatten genom att ordna Debatt i Lund den 8 maj med titeln Publish or Protest – Should Climate Scientists be Activists?

Kriget mellan Israel och Hamas – seminarium
Hösten fick en svart sorgerand den 7 oktober då Hamas terrorattack mot Israel ledde till en uppåtgående och blodig våldsspiral med tusentals civila offer som följd. Den allmänna debatten har varit häftig och polariserad men många universitetsanställda och studenter har engagerat sig för fred och mänskliga rättigheter. Universitets roll för att förstå och förklara komplexa skeenden så som kriget mellan Israel och Hamas resulterade i ett öppet seminarium som arrangerades av Centrum för Mellanösternstudier den 15 december.

Många utredningar initierades
2023 har varit det stora utrednings- och uppdragsåret. Många utredningar och uppdrag har initierats av regeringen och en del har kommit överraskande för lärosätena. De många utredningar som presenterats och som rört sektorn föranledde en extrainsatt förbundssamling i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, i början av september. Exempel på områden som utreds är säkerhetskompetens i universitetsstyrelserna, ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation samt socionomexamen och lärar- och förskollärarutbildningen.

Aktuell etiklagstiftning utreds
En utredning som tillsattes och har välkomnats av sektorn är utredningen om etikprövning. Etiklagstiftningen skärptes 2020 vilket bland annat ledde till att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, enligt sitt tillsynsansvar blev skyldiga att åtalsanmäla skäliga misstankar om brott mot etiklagstiftningen. Detta förfarande har starkt kritiserats av forskare och lärosäten eftersom det skapar stor oro och stress för forskarna, även när Åklagaramyndigheten inte inleder en förundersökning eller lägger ner den. Regeringens utredare ska se över undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning samt för att analysera hur Öneps skyldighet att göra åtalsanmälan bör ändras. Utredaren ser också över om regleringen av tillsynen över etikprövningslagen bör ändras även i andra avseenden. Förhoppningsvis leder utredningen till att Önep får tillgång till fler verktyg så att åtalsanmälan inte är det enda verktyget att ta till. Ett välfungerande etikprövningssystem ska både stötta de personer som ingår i forskning och forskarna.

Flera nya fakultetsledningar tar över stafettpinnen 2024
Under hösten skedde dekanval vid samtliga fakulteter och nästa år får fem fakulteter nya fakultetsledningar.

Anne L’Huillier lyste upp hela året genom Nobelpriset i fysik
Det akademiska året kunde inte fått ett bättre avslut än när Anne L’Huillier den 10 december på Nobelfestligheterna mottog årets Nobelpris i fysik. Priset har bidragit till behövligt ljus i mörka tider och universitetet har väl aldrig förr jublat så unisont!

När Blå hallen i Stockholms stadshus fylls av människor som alla är där för att fira vetenskapen och forskarna som fått Nobelpriset uppstår en särskild stämning. I den mörkaste av tider med vinter, krig, klimatförändringar och postpandemi är Nobelprisveckan precis det ljus som behövs för att bringa hopp till mänskligheten om att det går att förändra världen till det bättre. Det har naturligtvis varit extra roligt att representera Lunds universitet i år med Anne L’Huillier som en starkt lysande stjärna på decemberhimlen. En av årets Nobelpristagare i fysik.

Innanför Stadshusets väggar är det dessutom det mellanmänskliga samtalet som står i fokus. Ett sorlande, pågående samtal bordsgrannar emellan, kollegor emellan. Nya bekantskaper, gamla bekantskaper. Samtalen är fjärran från de sociala mediernas snabba kommentarer som i dessa tider av krig och oro, ofta är polariserande och vassa. Kanske kan man till och med hävda att Nobelveckan med sin värdighet, sina samtal, sin nyfikenhet på människans tankar och idéer och strävan efter en bättre värld är ett slags motgift mot desinformation, demagogi och den hätska debatt som alltmer kommit att känneteckna samhällsklimatet när diskussioner förflyttats till sociala medier.

Jag slår således ett slag för samtalet. Det goda samtalet som kan föras även kring svåra och komplexa ämnen och där flera tankar behöver hållas i huvudet samtidigt, flera perspektiv och ingångar behöver belysas. Ett sådant ämne är kriget mellan Israel och Hamas. Under hösten har universitetet planerat för ett publikt seminarium i frågan och nu har det blivit dags. På fredag den 15 december arrangerar Centrum för Mellanösternstudier, CMES, på uppdrag av rektor, ett publikt panelsamtal där sex experter och forskare kommer att bidra med olika perspektiv och kunskap rörande The Israel-Hamas War och panelsamtalet hålls i Palaestra. Föreståndare för CMES, Karin Aggestam, modererar.

Även om det är svårt, ja rent av omöjligt att se något ljus just nu i den pågående konflikten kan universitetet bidra till att belysa den från olika håll. Att ge upplysning på ett vetenskapligt grundat och kunskapsbaserat sätt är precis så akademin på bästa vis kan ge sitt bidrag. Lika viktigt i Nobelsammanhang som i det dagliga värvet på Lunds universitet.
Erik

Med första advent i ryggen går vi nu in i de sista veckorna innan jul. Detta är alltid en hektisk tid för universitetet då räkenskaper sammanställs och många beslut bereds och fattas för att bädda inför kommande års verksamhet och längre framöver.

Men december är också en ovanligt fin tid vid universitetet eftersom det är en av de största konsertperioderna på året. Universitets verksamheter bjuder på en mängd lucia- och julkonserter med orkester och körsångare och varje konserttillfälle ger möjlighet att stanna upp en stund. Bara för att njuta eller för att reflektera i en övrigt stressig och orolig tid.

Bland annat hålls flera lucia- och julkonserter i Universitetshusets aula och Musikhögskolan i Malmö håller julkonsert på Malmö Live med symfoniorkester, 100 körsångare samt solister och ensembler under ledning av dirigent Mats Paulson. Jag ser verkligen fram emot att få bänka mig i publiken och uppleva detta liveframträdande i Malmö. Att flera av universitetets konserter i Malmö och Lund säljer slut i december visar dels vilken hög kvalitet de har, dels vilket sug det finns för musik och konserter under denna mörkaste tid på året.

I Sverige debatteras skolan och skolans kvalitet med jämna mellanrum. För några veckor sedan kom den olyckligtvis att handla om, med startpunkt i en ledare i DN, att skära ner på skolelevers praktiskt-estetiska ämnen såsom bild, slöjd och musik till förmån för SO- och NO-ämnen.

I bjärt kontrast till denna inhemska (och skulle jag vilja säga tämligen inskränkta) åsikt blir de konstnärliga och kulturella verksamheterna vid universiteten alltmer uppmärksammade och betydelsefulla världen över. Universiteten, även det jag representerar, ser att konstnärliga kompetenser och processer bidrar med sin omformande kraft till innovation inom universitetets olika verksamheter. Att de kulturella och kreativa näringarna har en speciell plats i arbetet med innovationsdistrikt är därför självklart. Det är också sättet som Lunds universitet arbetar med de kulturella och kreativa verksamheterna och näringarna som röner stort intresse bland de universitet, inte sällan världsledande, som besöker oss.

Kultur är ett verktyg för att få syn på människorna omkring oss och människan i oss själva – färdigheter som universitetet gärna ser att studenterna får med sig från sin studietid. Och det ska bli mycket intressant att se hur En vintersaga av William Shakespeare som skådespelartvåorna vid Teaterhögskolan sätter upp som slutarbete nu i december kommer att gestalta sig och vad den säger om världen omkring oss och människorna i den. Jag har bokat biljett till den 16:e december. För den som vill botanisera bland universitetets stora kulturutbud hänvisar jag till kalendariet. Vi ses kanske i publiken någonstans.

Den här första decemberveckan är det också Nobelvecka med vetenskapliga föreläsningar, konserter, prisutdelning och festernas fest: Nobelbanketten den 10 december. Det blir naturligtvis extra stämningsfullt och högtidligt i år – med Anne L’Huillier som fysikpristagare. Missa inte SVT:s porträtt av henne och kollegorna samt deras forskning.
Erik

Det har varit ett pusslande för att hitta en placering för ett nytt, modernt och högteknologiskt universitetssjukhus i Lund. Men idag har de skånska politikerna fattat ett historiskt – och mycket glädjande beslut: Det nya universitetssjukhuset i Lund placeras på Smörlyckan – ”Utökat Smörlyckan” – ett stenkast från där nuvarande sjukhus ligger. Med dagens beslut finns riktigt goda förutsättningar att skapa ett av Europas, ja till och med världens främsta, sjukhus.

Sjukhus är alltid komplicerade skapelser och universitetssjukhus än mer. Det ska inte bara rymma bra och lätt åtkomlig vård för medborgarna utan också utbildning. Universitetet är en stor utbildningsleverantör till sjukhusen. Ett framstående sjukhus behöver också ligga nära forskningen – både samarbetsmässigt och fysiskt.

När det nya sjukhuset står färdigt kommer det att ligga rimligt nära Medicinska fakulteten men också Naturvetenskapliga fakulteten och LTH. Tillsammans med Medicon Village bildas ett innovationsdistrikt inom livsvetenskaper.

Ett stort tack ska riktas till Region Skåne och Lunds kommun och deras politiker och tjänstemän vars samarbete sinsemellan och med universitetet har gjort att det knepiga pusslet har kunnat läggas. Detta samarbete började med vad alla inte kan leva med och mynnade ut i det vi absolut vill se i det nya universitetssjukhuset.

Och vad vill man då se i ett modernt och högteknologiskt sjukhus som byggs för nästa sekel och inte står färdigt förrän om kanske 20–25 år? Ja, det är alltid svårt att spå i kristallkulan hur vården och behandlingarna kommer att se ut år 2100 men vi vet att den medicintekniska utvecklingen och forskningen snabbt går framåt. Och det är otroligt roligt att få vara med idag och utforma delar av det som i morgon (nåja) blir ett av världens främsta universitetssjukhus.

Det är en lång resa fram innan sjukhuset står klart, men dagens beslut ger de bästa förutsättningarna för framtidens universitetssjukhus med placering i Lund.

Erik