Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Etthundrade artikeln i The Conversation

I veckan publicerades den hundrade artikeln i The Conversation  med en forskare från Lunds universitet. Det är Paul O’ Shea vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier som skrivit  ”World leaders are actually going out of their way to cosy up to Donald Trump – just look at Japan”, tillsammans med en kollega vid Tokyo universitet.

Det var i januari 2017 som Lunds universitet gick med i The Conversation. Vi i ledningen ville med medlemskapet göra något aktivt så att forskare kan bidra med mer kunskap i tider då falska nyheter breder ut sig i sociala medier och kunskapsmotståndet i samhället verkar öka. Detta samtidigt som traditionella mediehus fått allt svårare att klara sig ekonomiskt, vilket bland annat drabbat forskningsjournalistiken.

Att vi nu har kommit upp i hundra artiklar sedan Lunds universitet blev medlem tycker jag är ett fantastiskt resultat.  Stort tack till alla forskare, ett drygt 80-tal, som bidragit till detta!

Det är dessutom en väldigt fin spridning av ämnen i artiklarna som verkligen visar vilken bredd på kunskap som finns vid Lunds universitet.

The Conversation låter forskarna själva skriva populärvetenskapliga artiklar och analyser. Efter redaktionell handpåläggning i samarbete med skribenten publiceras artiklarna med s.k creative commons på sajten. Det innebär att andra mediehus runt om i världen kan plocka upp artiklarna och återpublicera dem i sina egna kanaler – på nätet eller i tidning.

Konceptet är genialt, inte minst för att skribenterna får direkt feedback med statistik på hur mycket artikeln lästs och var den återpublicerats. Inte sällan plockar stora, internationella mediehus upp artiklarna från The Conversation.

Vi var det första svenska universitet som blev medlem i den brittiska delen av The Conversation där även ett 70-tal brittiska universitet och finansiärer är med och bidrar. Sedan en tid tillbaka har även Stockholms universitet gått med vilket förhoppningsvis gör att fler i Sverige kommer att få upp ögonen för The Conversation. Min förhoppning är att vi ser ännu fler svenska universitet ansluta sig inom inte allt för lång tid. Många har frågat oss om hur det fungerar och visat intresse för ett medlemskap.

Gå gärna in på The Conversation för att läsa mer och för att pitcha en artikelidé.

Du kan också få hjälp här vid universitetet att bolla en idé som du har.

Och passa gärna på att träffa The Conversations svenska redaktör som besöker Lunds universitet med jämna mellanrum för att fånga upp artikelidéer eller hålla workshops i populärvetenskapligt skrivande. Ett nytt besök planeras i höst!

Torbjörn

02 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ämneslärarutbildningen utreds av Lars Haikola

”Arbetet med lärarförsörjning är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor” konstaterar regeringen i sin budgetproposition.  Det råder stor lärarbrist i landet och det är angeläget för alla som är en del i kedjan – från att ge lärarstudenter god utbildning till att anställa lärare och ge dem goda arbetsvillkor – att bidra till det arbetet. Har vi inte en bra skola med kvalificerade lärare drabbar det samhället i stort, men även specifikt universitetet. Utan behöriga och intresserade studenter kan vi inte bedriva utbildning. Att landet har en väl fungerande grund- och därefter gymnasieskola är därför avgörande för oss.

Regeringen har under ett antal år byggt ut lärarutbildningen i Sverige och denna utbyggnad vill Lunds universitet vara en del av – vi har bland annat tagit del av regeringens sommarkurssatsning, öronmärkt för att studenter ska kunna meritera sig pedagogiskt. Även kompletterande pedagogisk utbildning, sk KPU, är ett sätt att öka antalet behöriga lärare i landet.

I Lund bedrivs idag ämneslärarutbildning vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Jag har nu tillsatt en utredning för att se hur denna utbildning ska kunna utvecklas och uppdraget har gått till f.d universitetskansler, Lars Haikola.

Lärarutbildningen vid Lunds universitet har genomgått stora förändringar under ett antal år. När Malmö högskola startade i slutet av 1990-talet fick de ta över lärarutbildningen från Lunds universitet. Många år senare, 2010, beslutade Lunds universitet att tillsammans med Högskolan Kristianstad ansöka om en gemensam ämneslärarutbildning. Det samarbetet bröts 2016 och den nuvarande ämneslärarutbildningen fick då sin nuvarande form. Utredaren ska titta på den historiska utvecklingen men särskilt på tiden efter 2016 då vi gett utbildningen i egen regi. Lars Haikola har också fått i uppdrag att se över nuvarande organisation och samordning med olika aktörer inom utbildningen, inte minst med Malmö universitet.

Han ska därutöver se över den ämnesinriktning som ges idag och sist men kanske allra viktigast: hur skapar vi en hållbar ämneslärarutbildning framöver – storleksmässigt och ekonomiskt? Ämneslärarutbildningen har stöttats med extra medel sedan vi övertog den i egen regi och denna lösning löper ut 2020.

Lars Haikola ska ge sin slutrapport i februari 2020 och dessförinnan väntar vi också Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella utvärdering av lärosätenas ämneslärarutbildningar.


Torbjörn

24 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Brett engagemang bakom ny hållbarhetsstrategi

Vi är många svenskar som är stolta och imponerade över Greta Thunberg som seglat över Atlanten med sitt budskap: att strejka för klimatet tills politiker och makthavare, och alla vi andra i vuxenvärlden för den delen, erkänner allvaret i klimatförändringarna och gör något åt dem. Hon träffar världens ledare och medverkar i TV-sändningar och program med miljontals tittare. Vilken enorm kraft hon har lyckats mobilisera!

I veckan som kommer hålls manifestationer runt om i Sverige och världen med anledning av FN:s toppmöte om klimatförändringarna den 23 september.

Universitetet är redan en framträdande aktör på hållbarhetsområdet och med vår ämnesbredd kan vi svara mot alla de utmaningar som beskrivs i Agenda 2030. Det är genom att skapa och förmedla kunskap på vetenskaplig och konstnärlig grund som vi kan göra störst skillnad för att lösa de globala utmaningarna, även om vi inte på egen hand kan bygga ett hållbart samhälle.

Men vi vill och kan göra ännu mer. Därför har jag idag antagit en långsiktig strategi för hållbar utveckling för Lunds universitet. Strategin genomsyrar alla universitetets verksamheter och alla medarbetare.

Varje verksamhet har ansvar för att ta fram handlingsplaner som i detalj beskriver hur strategin ska uppnås. Parallellt med det arbetet tas även en övergripande handlingsplan för universitetet fram.

Arbetet med att ta fram strategin har letts av Hållbarhetsforum som har hämtat in kunskap, erfarenheter och synpunkter från fakulteter, universitetsgemensamma nämnder och verksamheter samt Lunds universitets studentkårer, LUS.

Jag är särskilt tacksam över att det är studenter och medarbetares engagemang för hållbar utveckling som har visat vägen för arbetet med strategin. Just detta engagemang är en förutsättning för att dess avsikter omsätts till handling. I strategin står det tydligt att varje medarbetare tar ansvar för att strategins intentioner realiseras, vare sig det handlar om kursinnehåll, lokalvård eller samverkan.

Jag hoppas att Greta Thunberg och alla andra som rättmätigt kräver action och omställning vet att vi är många som arbetar för att nå ett hållbart samhälle. Och jag vet att det finns en enorm kraft i universitetets samlade kunskap, tillgångar och gemenskap för att bidra till lösningar på vår tids ödesfrågor.
Torbjörn

19 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Regeringen reparerar slaktad budget

Idag presenterade regeringen sin första gemensamma budgetproposition med stödpartierna liberalerna och centern. Liksom i den överenskommelse som regeringen med stödpartierna presenterade i sitt 73- punktsprogram i januari i år är det tydligt att universitets- och högskolesektorn är en lågprioriterad fråga. Några reformer att tala om för sektorn presenterade inte finansminister Magdalena Andersson idag.

Man kan tolka det på flera sätt och om det beror på att hälsan tiger still eller om det inte går att göra politiska utspel på forskning och utbildning i förhållande till polis, säkerhet, välfärd och skattesänkningar vill jag låta vara osagt.

Detta är också en budget som präglas av förra höstens regeringslösa limbo – vad vi kan se har regeringen reparerat den slaktade budgeten som då lades fram snarare än satsat nya pengar. Vi har hittills utgått från att den absoluta huvuddelen av de, sedan långt tidigare aviserade, satsningar som uteblev förra hösten skulle lyftas in i vårändringsbudgeten och i denna budget. Det antagandet har visat sig korrekt och de satsningar och ökningar från 2016 års forskningsproposition är åter införda. Det gäller även på utbildningssidan, där den tidigare utbyggnaden av sommarkurser nu är tillbaka på samma nivå som tidigare vilket ger Lunds universitet en viss ökning av utbildningsanslaget.

För Lunds universitets del behöver vi inte, med anledning av regeringens budgetproposition, göra några oplanerade förändringar i vår egen resursfördelning inför nästa år. Vår ekonomi är god och i balans.
Torbjörn

18 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stora forskningsvärderingen RQ20 drar i gång

Lunds universitet är forskningstungt och nära 70 procent av universitetets totala omsättning på 8,5 miljarder kronor rör forskning. Vi har nu två viktiga händelser framför oss som kommer att påverka forskningen och forskare mycket – dels regeringens forskningsproposition som väntas nästa år – dels vår egen, stora kvalitetsgenomlysning av forskningen, RQ20,  som startar i kväll med kick off. RQ20 kommer att beröra alla fakulteter och ett stort antal arbetstimmar i verksamheten kommer att läggas ner fram till projektets slut i juni 2020. Leder projektet gör professorerna Freddy Ståhlberg och Mats Benner.

RQ20 har en budget på 20 miljoner kronor – en stor summa kan tyckas – men jag är övertygad om att satsningen – och det omfattande arbetet – är en nödvändig investering för att vi ska nå vårt strategiska mål – högsta kvalitet i forskning och utbildning.

För att effektivt kunna arbeta mot det målet måste vi börja med att se hur bra forskningen är i dagsläget. Men inom RQ20 finns också ett tydligt utvecklingsperspektiv och projektet kommer att undersöka hur väl forskningsområdena är rustade för framtiden – ett forskningsområde som bedöms som världsledande i dag innebär ju inte per automatik att så är fallet om tio år – forskningsprocesser är långa och mycket kan hända på vägen.

Projektet ska också fånga in de utmaningar som forskningen brottas med för att ledningarna på alla nivåer – forskargrupp, institution och fakultet – på bästa sätt ska kunna sätta in nödvändiga åtgärder som eventuellt behövs för att lyfta områden ytterligare.

Universitetets vision är ”Ett universitet i världsklass”. Jämförelser med andra framstående lärosäten är därför en viktig ingrediens liksom de internationella experter som projektet knyter till sig. Och precis som förra gången som universitetet genomlyste forskningen, under det så kallade RQ08-projektet, finns stort fokus på självvärderingar och reflektion. Skillnaden mot RQ08 är att inga extra pengar avsätts som belöning åt ”stjärnorna”.

Jag tror att forskningsmiljöerna och ledningar på både institutions-, fakultets-och universitetsnivå kommer att ha stor nytta av RQ20. Både av självvärderingsprocessen och de rekommendationer till fortsatt utveckling som framkommer. Hela universitetet kommer att lära sig mycket under året!

Vad gäller forskningspropositionen har vi satt samman en arbetsgrupp under ledning av vicerektor Stacey Sörensen. Den har i uppdrag att ta fram universitetets inspel som ska vara inskickat i oktober. Inspelet är oerhört viktigt – Sveriges regering behöver säkerställa långsiktig och hållbar forskningsfinansiering, inte minst av forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, samt för andra excellenssatsningar.

Jag kommer att få all anledning av återkomma till såväl RQ20 som forskningspropositionen framöver.
Torbjörn

03 september, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bostäder efterlyses när studenterna strömmar till

Akademin väcks alltid till liv nu i augusti då studenterna strömmar till på campus igen. Det är också vid den här tiden på året som bostadssituationen i landets universitetsstäder är som svårast – många som börjar studera letar med ljus och lykta efter ett boende.

Bostadsfrågan är en av universitetets viktigaste frågor. Om det inte finns tillgång till bostäder för studenter och anställda kan inte universitetet bedriva verksamheten på den nivå som krävs för att vi ska klara oss i den internationella konkurrensen.

Vi vet att ett tryggt och funktionellt boende är grunden för att kunna klara sina studier bra. Det behöver även finnas god tillgång till hyresbostäder så att också de studenter som har alla förutsättningar att klara sina studier men inte har ekonomisk hjälp hemifrån kan hitta bostad. Universitetet får inte förlora kompetens på grund av att studenter inte kan köpa lägenheter för miljonbelopp.

Nu i augusti vill jag gärna passa på att flagga för Bopoolen.nu, en förmedling för andrahandsuthyrning som drivs gemensamt av Lunds universitets studentkårer, Lunds universitet och Lunds kommun. Den som har ett rum eller en lägenhet att hyra ut för kortare eller längre tid – kontakta Bopoolen! De driver just nu Soffkampanjen – för att locka fler som kan tänka sig att under några dagar precis så här i början på terminen hysa en student på en soffa eller i en säng.

Sveriges förenade studentkårer släppte helt nyligen sin bostadsrapport för 2019. Lund är en av de städer som rödlistas i den (vilket innebär att en student kan få vänta över en termin på att bli erbjuden boende).

Jag vill ändå säga att utvecklingen går i positiv riktning. Det byggs många studentbostäder i hela Skåne, flest i hela landet. Även i Lund pågår flera bostadsbyggen. En av anledningarna till att bostadsbyggandet i regionen har fått fart beror på att universitetet tillsammans med andra aktörer; bostadsbolag, studentkårer, nationer och kommuner har tagit ett gemensamt grepp för att lösa bostadsbristen.

I oktober träffas flera av oss med intresse för studentbostadsbranschen för att diskutera framtid och utveckling, behov och trender. I år är det Lund och Malmö som är värdstäder för konferensen Studbo19.


Torbjörn

28 augusti, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Peter Honeth får MAX IV-uppdrag när politiker famlar kring strategiska frågor

Almedalen har varit igång ett par dagar nu och det har varit många fullsatta seminarier och flera otroligt intressanta diskussioner – jag noterar att seminarier om artificiell intelligens, AI, även i år drar mycket folk.

Det som främst diskuterats inom sektorn är Styr- och resursutredningen, Strut, samt framtida strategier för forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Jag är mycket angelägen att diskussionerna kan komma framåt men av diskussionerna att döma verkar politikerna famla kring såväl Strut-utredningen som kring strategier för MAX IV och ESS. I något fall har till och med en politiker i utbildningsutskottet blivit utbuad under ett seminarium som handlade om Strut – ointresset eller okunskapen, jag vet inte vilket det var, sken igenom. Jag får dock uppfattningen att minister för forskning och högre utbildning, Matilda Ernkrans, har tagit emot Strut med större entusiasm och vilja att genomdriva åtminstone några av förslagen. Det återstår att se.

Det är viktigt att regeringen har fart och engagemang i dessa för sektorn avgörande frågor. Gällande MAX IV kan vi inte vänta och därför har Lunds universitet gett ett särskilt uppdrag åt Peter Honeth, tidigare statssekreterare för högre utbildning och forskning på Utbildningsdepartementet och dessförinnan mångårig universitetsdirektör på Lunds universitet under de år då såväl ESS som MAX IV planerades. Honeths uppdrag blir nu att kraftfullt driva frågan om finansiering och framtidsstrategi av MAX IV framåt på nationell nivå.

För mig som naturvetare har ett av de panelsamtal jag medverkade i känts extra roligt. Det arrangerades av Konstfack och samtalet handlade om konst och kultur i skola och samhälle. Med min forskningsbakgrund med utgångspunkt att reproduktion är evolutionens drivkraft kan jag konstatera att det är just kultur som definierar människan och mänskligheten och skiljer människan från djuren. Sammantaget förmågan till fantasi, abstrakt tänkande, skapande, betraktande, inkännande och reflekterande. Kultur ger människor möjlighet att spegla och förstå sig själva och varandra och samhället bättre.

Lunds universitet har ett stort ansvar att se till att svenska kulturverksamheter kan frodas och på ett brett universitet har kulturen sin självklara plats – i allt från utbildning till kulturevenemang och kulturinstitutioner.

Kunskap och kultur hör ihop och en gång i tiden hade utbildningsministern även kultur i sin portfölj. Ingen dum idé egentligen.

En mix av kunskap och kultur fick publiken under publiksuccén ”Hur vet du det? Hur kan du spetsa ditt kritiska tänkande?”
Ett antal forskare från Lund och Malmö började med att presentera sin forskning. Därefter delades publiken in i lag och fick, under ledning av komiker Johan Wester, svara på kluriga frågor av typen ”Hur fort flyger en brevduva?”. Lärorikt och roligt på samma gång!

Jag kommer nu att avrunda Almedalsveckan och så småningom ta semester. Jag önskar alla en riktigt glad och skön sommar!
Torbjörn

04 juli, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lund får finansiering i europeiskt prestigeprogram

Nu är det klart att Lunds universitet är ett av sex svenska lärosäten som beviljats finansiering i det europeiska samarbetet ”European Universities”.

Syftet med samarbetsformen är att stärka studenter och anställdas rörlighet inom Europa och med tanke på hur situationen ser ut i Europa nu, med nationella strömningar, Brexit och populism, är ökad rörlighet viktigare än någonsin – det behövs nya och bredare perspektiv och förståelse för olika kulturer och det behövs samarbeten över gränser för att lösa hållbarhetsfrågorna. Jag hade själv gärna haft möjlighet att få en europeisk examen, vilket ska bli möjligt i detta projekt.

Konkurrensen om att få bli pilotprojekt var hård och det är extra roligt att sex svenska lärosäten (förutom Lund även Stockholm, Göteborg, Linköping, KTH och Handels) fick igenom sina ansökningar. Lunds universitet kommer att samarbeta med fyra europeiska universitet: Ludwig-Maximilian i München, portugisiska Porto, ungerska Szeged och franska Paris-Saclay. Tillsammans ska våra universitet samarbeta inom hälsa i projektet “European Universities for Global Health”.

Inom nätverket kommer studenter, doktorander, forskare och lärare att ha stora möjligheter att röra sig och utarbeta gemensamma läroplaner eller utbildningsmoduler. Tanken är att man samlar och delar på experter, plattformar och resurser. Studenter kan anpassa sin utbildning och välja vad, var och när man ska studera och få en europeisk examen. Tanken är också att studenterna ska kunna arbeta nära näringsliv och offentlig sektor i de regioner som de befinner sig i och på så sätt bidra till regionernas utveckling.

Ett stort tack till alla som har medverkat till denna framgångsrika ansökningsprocess!

Torbjörn

 

27 juni, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sylvia Schwaag Serger i statsministerns Nationella innovationsråd

Omställning mot en hållbar värld kräver radikala och innovativa lösningar och handlingar. Som universitet har vi stora möjligheter att genom forskning och utbildning bidra till denna omställning. Prorektor Sylvia Schwaag Serger är en otrolig inspirationskälla och drivande person vad gäller omställning och hon har dessutom en gedigen kunskap om sin omvärld och vad som är på gång inom forskning och samverkan nationellt och internationellt. Under året som har gått har vi på Lunds universitet fått ta del av hennes gedigna kunnande, analyser och förmåga att driva frågor framåt. Jag är därför inte förvånad att statsminister Stefan Löfven nu har utsett Sylvia till ledamot i sitt Nationella innovationsråd.

I ett globalt perspektiv kommer alla sektorer att genomgå förändringar, inte minst på grund av att digitalisering, robotar, artificiell intelligens, tingens internet och 3D-skrivare kommer att revolutionera vårt sätt att producera, arbeta och konsumera. Transporter, energi, jordbruk och livsmedel, telekommunikation, distribution, finansiella tjänster, industriproduktion och hälso- och sjukvård är några exempel där omställning kommer att ske. Lägg därtill målen i Agenda 2030 – att nå hållbarhetsmålen.

För att klara av att göra dessa genomgripande förändringar behöver såväl Sverige som vi på universitetet lyfta blicken och se saker i ett helhetsperspektiv – hela värdekedjor måste beaktas och ofta kräver lösningar samarbeten mellan flera samhällsaktörer och politikområden.
Stefan Löfvens innovationsråd med kloka och kunniga personer som har olika infallsvinklar är ett, som jag ser det, utmärkt sätt att angripa de komplexa frågor som omställning och hållbarhet är.

Torbjörn

26 juni, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bildning behöver lyftas och uppvärderas

I dagens Sydsvenskan tar huvudledaren upp en mycket aktuell fråga som diskuteras alltför lite inom svensk högre utbildning och av politiker och arbetsmarknadsföreträdare: behovet av bildning.

”Akademiska utbildningar värderas inte sällan utifrån hur många som tar examen och efter studenternas anställningsbarhet. Och från politiskt håll hörs resonemang om hur fler gymnasieungdomar ska motiveras att gå vidare till universitet och högskola. Men få tycks bry sig om vad de sedan gör där”, skriver Sydsvenskan apropå att Riksrevisionen i förra veckan släppte en rapport som handlar om akademins resurseffektivitet.

Även nu under tiden som Styr- och resursutredningen, Strut, har stötts och blötts i sektorn, har det varit slagsida åt att utreda prestationer i förhållande till resurser, om att producera studenter till ett visst pris, istället för att fundera på vad en högre utbildning ska ge för mervärde åt individen som studerar eller för samhället när studenten är färdigutbildad.
Vi borde prata mer om innehåll och kvalitet i utbildningarna, snarare än att maximera prestationer och genomströmning.

Ledningen har, inte minst prorektor Sylvia Schwaag Serger sedan hon började i Lund och med sin internationella bakgrund, lyft frågan om vikten av att bilda framtidens unga. I den anglosaxiska delen av världen är ”Liberal Arts” ett vedertaget och väldefinierat begrepp men i Sverige har vi inte riktigt motsvarande – det saknas också en bra översättning av engelskans välkända ”Liberal Arts”.

Avdelningen Externa Relationer har på uppdrag av Sylvia Schwaag Serger, tagit fram en utmärkt rapport ”An Examination of the Liberal Arts” som nyligen diskuterades i rektors ledningsråd. Den ger både en bakgrund till själva konceptet och en jämförelse av hur man arbetar med Liberal Arts vid ett antal universitet i USA, Storbritannien, Asien och Europa.

I tider av omställning, där fakta och kunskap är lätt tillgängliga digitalt och dessutom i enorma mängder, när globaliseringen innebär komplexa utmaningar och när nya tillväxtområden och nystartade företag har behov av att koppla samman framväxande teknologier med traditionell kunskap för att kunna hitta nya användningsområden, är kanske den viktigaste uppgiften vi har inom högre utbildning att rusta studenterna med (allmän)bildning och god analytisk förmåga. God analytisk förmåga kräver  att du har möjlighet att koppla samman erfarenheter och kunskaper från olika områden med varandra.

Gunnar Wetterberg, historiker, författare och samhällsdebattör och ledamot i Lunds universitets styrelse, är också inne på bildning och den kraft som finns i en högre utbildning i en nyligen publicerad krönika i Expressen. ”Att inte ta vara på de högutbildade är ett stort slöseri. Den skolade och systematiska analysen gör det möjligt att komma på nya tillämpningar och använda resurserna bättre och mer effektivt”, skriver han.

Likaså är den paradox han beskriver intressant: ”Min avbrutna forskarutbildning har aldrig gett mig något jobb – men det har alltid varit historian som hjälpt mig att klara dem jag fått.”

Och Gunnar Wetterberg är inte ensam – det finns många exempel i Sverige och i världen på framgångsrika ledare – inom politik, offentlig sektor och näringsliv – som kan falla tillbaka på en klassisk bildningstradition.

Ett universitet som Lunds har alla möjligheter med sin bredd att kunna erbjuda studenter att läsa över ämnesgränser och kunna skaffa sig en bred och bildad bas innan de eventuellt går vidare och specialiserar sig.
Vi tittar nu på hur vi skulle kunna skapa ett sådant ”Liberal Arts”- program vid Lunds universitet. Det ska bli mycket intressant att se hur det utvecklar sig framöver.

Torbjörn

24 juni, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg