Erik Renström

Vi ser nu hur smittspridning återigen ökar, särskilt i Europa, och i veckan kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer om att bland annat undvika trängsel. Fortsatt gäller utbildning på campus men alla ska undvika att trängas och undvika stora folksamlingar. Vi följer läget noga och försöker uppdatera verksamheten så fort det går när nu smittspridningsläget rör på sig och det kan komma fler rekommendationer eller restriktioner framöver.
Sveriges viktigaste strategi är att så många som möjligt ska vaccinera sig för att undvika att människor blir allvarligt sjuka och för att minska smittspridningen.

Möjligheten att använda vaccinationsbevis vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster har också införts. Eftersom Arbetsgivarverket bedömer att myndigheter inte kan använda sig av vaccinationsbevis avvaktar Lunds universitet med att använda sådana vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster, till exempel nu under jul vid konserter eller andra tillställningar dit allmänheten kommer.

Men det finns ett annat stort problem med vaccinationsbevisen. I takt med att dessa i allt större utsträckning används i samhället vid t.ex. konserter eller andra evenemang så har en viktig grupp hamnat mellan stolarna. Det handlar om alla de internationella studenter och forskare som kommer till Sverige och till Lunds universitet.

Personer som blivit fullvaccinerade i sina hemländer utanför EU (exempelvis USA, Japan, Australien) får resa in i Sverige med sina vaccinpass. Dessa pass bedöms däremot som ogiltiga vid olika sammankomster och tillställningar på plats i Sverige. Ett annat bekymmer är medborgare från andra länder som vaccineras i Sverige, men som därefter inte kan få vaccinpass eftersom de saknar svenskt personnummer eller samordningsnummer. Problem får även personer som fått första dosen i sitt hemland och andra dosen i Sverige. De har inte heller kunnat få ett vaccinpass utfärdat.
Tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Lund, Philip Sandberg, har jag nu väckt frågan till E-hälsomyndigheten. Det är oerhört angeläget att de tekniska lösningar som E-hälsomyndigheten arbetar med påskyndas och färdigställs snart.

Lund är en av Sveriges och Europas mest internationella städer. Lunds universitet är ett topprankat lärosäte med många internationella kontakter. I regionen finns många företag och forskning som är beroende av internationella utbyten och handel. En stor grupp står nu, trots att de är vaccinerade och tar sitt ansvar för att minska smittspridningen, utan samma möjligheter att röra sig fritt och umgås som alla andra vaccinerade. Jag hoppas på snar lösning!
Erik

Vi har i veckan inväntat Arbetsgivarverkets bedömning kring universitetets möjligheter att använda vaccinationsbevis. Detta utifrån ett myndighetsperspektiv och utifrån de nya föreskrifter och allmänna råd som infördes den 1 december för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Arbetsgivarverkets bedömning är att en myndighet varken av sina anställda eller av allmänheten kan kräva vaccinationsbevis.
När nu säsongen för julkonserter och andra liknande tillställningar startar är således mitt besked till universitetets arrangörer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (inomhus och över 100 personer) att de behöver ordnas utan att vaccinationsbevis används.

Det är naturligtvis aldrig roligt att komma med ett sådant besked. Pandemin har varit långdragen och under hösten har förhoppningarna ökat på att vi ska kunna umgås, röra oss och ta del av kultur på ett mer otvunget sätt och i stora sällskap. Och det kan vi även fortsatt göra och jag önskar att alla ska kunna njuta av såväl julkonsert, julfest eller öppna föredrag, om än med de försiktighetsmått som nu införs. Det är uppenbart att vi efter en lång pandemi behöver varandra och behöver möta denna årstid med ljus, fest och gemenskap.

Smittspridningen pågår dock och vi får fortsatt vara beredda på att nya restriktioner eller allmänna råd införs. Vi följer utvecklingen noga och jag vet att organisationen är bra på att ställa om när det behövs.

Det var ett tag sedan som jag hänvisade till informationen om hur Lunds universitet hanterar coronaviruset men det kan röra på sig ytterligare vad gäller smittspridning och därför är det tillfälle nu att påminna om informationen på Medarbetarwebben.

Erik

Nyligen öppnade EU utlysningen för sin senaste KIC. Den handlar om de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och det är alldeles givet att Lunds universitet vill arbeta för att komma med i ett konsortium med detta tema. För närvarande pågår ett intensivt arbete inför ansökningen våren 2022 och uppslutningen från fakulteterna är stor.

Enligt EU utgör de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna Europas själ och hjärta. De lyfter fram både Europas mångfald och enhet och inspirerar till förnyelse. Jag vill påstå att det samma gäller för Lunds universitet. Det gäller för alla samhällen och organisationer.

Lunds universitet har en omfattande kulturverksamhet som spänner över alla discipliner. Dels finns utbildning och forskning inom bl.a. konst, musik, teater, film och litteratur, dels har universitetet ett flertal museer och samlingar med stora kulturella värden. Flera utställningar och konserter för allmänheten anordnas årligen i universitetets regi. I dessa verksamheter ligger en stor och fortfarande outnyttjad potential och jag tänker särskilt på deras betydelse för innovation och förnyelse. Fria och kreativa tankar är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fria och kreativa tankar är tillika förutsättningarna för förnyelse.

Lunds universitet utbildar också många studenter som blir yrkesverksamma i kulturella näringar och sektorer. Dessa verksamheter är viktiga drivkrafter för hållbar tillväxt och för arbetstillfällen lokalt, regionalt, nationellt och i hela Europa. Kultursektorn och tillhörande näringar har drabbats hårt av pandemin och det är viktigt att dessa kan komma tillbaka med full kraft. Samhället behöver sin själ och sitt hjärta mer än någonsin.

Det finns gott om kreativa tankar i universitetets Kulturråd. Dessutom inryms i detta råd stor kunskap om de kulturella sektorerna och näringarna i samhället. Att universitetet med sin forskning och utbildning och med sina publika verksamheter kan utbyta erfarenheter och idéer med några av landets främsta kulturutövare och -chefer betyder mycket för hela universitetets utveckling. Jag ser verkligen fram emot att få hälsa sju nya externa ledamöter (och en sittande) välkommen till universitetets Kulturråd. Med en Kultur-KIC-ansökan framför oss och en Kulturstrategi från 2018 i ryggen har vi alla förutsättningar att synliggöra och utveckla kultur och kreativitet på universitetet och i samhället.
Erik

Idag är en historisk dag. Sverige har fått en ny statsminister som heter Magdalena Andersson. Ett slående sammanträffande med att det i år är exakt hundra år sedan som svenska kvinnor för första gången tilläts rösta och ta plats i kammaren. Detta tål att reflekteras över. Hundra år är en lång tid.

På hundra år har också mycket hänt inom akademin och vi har kommit långt, men är inte helt framme vid ett jämställt arbetsliv. Idag studerar fler kvinnor än män på högre utbildning men av alla professorer är idag 28 procent kvinnor vid Lunds universitet. Och av alla Lunds universitets rektorer – det är en lång rad – har bara en varit kvinna hittills: Boel Flodgren.

Något som också är värt att reflektera över – och som LTH idag har bjudit in till samtal om – är varför fler kvinnor än män lämnar akademin efter att de tagit examen på olika nivåer. Det i sig gör det svårare att rekrytera kvinnor till lärare och professorer.

Den här typen av samtal och diskussioner som jag vet pågår för fullt på fakulteterna i kombination med ett strategiskt och långsiktigt arbete gör att vi har goda möjligheter att nå de mål som regeringen ställer upp för jämställdhet och likabehandling men även de mål som vi själva vill arbeta efter och som vi tror utvecklar hela vår verksamhet.

Idag är en bra dag för att lyfta Lise Meitner- professuren vid LTH. Detta initiativ bedrivs för att LTH (och övriga universitetet) ska attrahera de bästa talangerna och vara en plats för jämställdhet och mångfald. Lise Meitner lyckades 1938 förklara kärnklyvningsprocessen och räknas som en av den moderna vetenskapens pionjärer. Trots motstånd från en mansdominerad forskarvärld inledde hon banbrytande forskning på 1910-talet. Meitner samarbetade länge med kemisten Otto Hahn men trots de bådas samarbete var det endast Hahn som belönades med Nobelpriset. Meitner har dock fått flera postuma hedersbetygelser.

Jämställdhet och lika villkor är grundläggande för alla delar av Lunds universitets verksamhet.
Huvudansvaret för det förebyggande arbetet mot diskriminering ligger hos rektor, men ansvaret delas av alla chefer i organisationen. Varje chef, medarbetare och student ansvarar för att bidra till universitetets strävan mot ett demokratiskt och jämställt universitet fritt från diskriminering.

På universitetsgemensam nivå finns rådet för jämställdhet och lika villkor. Detta råd har under året fått ett starkare mandat och tydligare koppling till chefslinjerna. Vicerektor Jimmie Kristensson leder rådet och det är ett omfattande strategiskt arbete som nu genomförs. För att underlätta för rådet att fatta vetenskapligt förankrade beslut har en rådgivande expertgrupp tillsatts. Sedan början av sommaren finns också en formell arbetsgrupp underställd rådet som ska synliggöra frågor relaterade till HBTQ+.

Även inom EU skärps kraven på att lärosätena har en jämställdhetsplan. Den som söker forskningsfinansiering från EU-programmet Horisont Europa ska från och med de ansökningsomgångar som har deadline 2022 kunna visa att hemlärosätet har en jämställdhetsplan (Gender Equality Plan, GEP). Här arbetar rådet för jämställdhet och likabehandling i detta nu för att ta fram en uppdaterad plan som uppfyller de krav som ställs av Horisont Europa. Beslut om denna fattas inom kort.

Vi är på god väg, det har hänt mycket i år!
Erik

Vi har nu bedrivit fullskalig undervisning på campus i två veckor. Höstens upptrappning har gått enligt plan och det har varit en stor befrielse att se hur verksamheten återgått till det normala. Ett öppet campus, öppna kulturverksamheter, öppna kaféer och restauranger, öppna festlokaler och öppna gym gör mycket för människors välbefinnande. Inte minst som ung och student vill man kunna leva ett aktivt liv tillsammans med kursare och vänner.

Det öppna samhället är beroende av hur smittspridningen i Sverige och världen utvecklar sig och vi följer kontinuerligt denna utveckling. Därför får vi nu sätta oss in i det nya förslag från Folkhälsomyndigheten som regeringen avser att gå vidare med: att vaccinationsbevis kan behöva införas vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inomhus med fler än 100 deltagare. Här kommer vi att behöva återkomma med besked från universitetsledningens håll när detta förslag klarnat något.

Under pandemin har studenternas välmående kommit ännu mer i fokus. Men Lunds universitet har under lång tid arbetat med studenternas välmående och det är också ett ämne som intresserar politiken. Hur ska vi komma till rätta med att så många unga upplever psykisk ohälsa? Tidigare i år fick minister Matilda Ernkrans en presentation om hur universitetet arbetar för att stärka studenternas hälsa. I förra veckan diskuterade universitetsledningen, Lunds universitets studentkårer, LUS, och Studenthälsan tillsammans med deltagarna i Politikerforum samma sak. Den modell som Studenthälsan idag arbetar efter har stor potential och jag vill påstå att vi ligger i framkant i arbetet med studenters hälsa. Till stora delar beror det på studenternas stora engagemang i frågan och det är mycket värdefullt att få visa vårt arbete för regeringen och de skånska kommun-, region- och riksdagspolitikerna som deltog i Politikerforum.

Studenthälsan har i uppdrag att särskilt arbeta med studenternas psykiska hälsa, levnadsvanor och sexuella hälsa. Där finns ett stort utbud och studenterna kan få stöd, råd och behandling för studierelaterade problem. Det kan handla om stress, prestations- eller tentaångest, prokrastinering, oro, nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet. Men där finns även hjälp för den som vill förändra sina levnadsvanor avseende på kost, motion, alkoholvanor eller sömnproblem.
Erik

Idag sänder Radio Malmöhus ett inslag om de långa väntetiderna för studenter som anmälts för fusk till disciplinnämnden.

Väntetiderna för att få sitt ärende prövat är för långa och under tiden som studenter väntar på att få sin sak prövad lider de psykiskt. Effektiva handläggningstider är därför mycket viktigt.
Den största anledningen till att handläggningstiderna har ökat efter 2019 är att antalet inkomna ärenden ökade med mer än 100 procent under pandemin och ärendeinströmningen är fortfarande hög. De mest förekommande ärenden som avgjordes till och med 2020 handlade om plagiat. Under första halvåret 2021 anmäldes flest för otillåtet samarbete.
För att hantera ökningen av ärenden och korta ner handläggningstiden har ärendeprocessen setts över, fler personer arbetar med ärendena och disciplinnämnden har mer än dubblerat sina sammanträden. Men vi kan inte snabba på alltför mycket – rättssäkerheten får aldrig sättas ur spel och varje ärende behöver utredas grundligt.

Förutom att ta krafttag mot väntetiderna när det väl uppstår misstankar om fusk behöver vi se till att studenter inte hamnar i dessa situationer. Det är bekymmersamt att anmälningar om fusk har ökat och en trolig orsak till detta är de ökade digitala examinationsformerna under pandemin.

En del studenter ser plagiat som en sista utväg när mycket i livet har kört ihop sig och där önskar jag att studenter söker hjälp i tid, antingen i öppenvård eller genom Studenthälsan. Det finns också Studieverkstad och Pedagogiskt stöd för den som behöver extra hjälp under studietiden.
För en tid sedan gav universitetet Studenthälsan ett nytt uppdrag och nya arbetssätt infördes för verksamheten. Studenthälsan har ett stort utbud av stöd, råd och behandling kring problem som hör till studentlivet såsom stress, prestations- eller tentaångest, prokrastinering, oro, nedstämdhet och alkoholproblem. Det finns god kapacitet hos Studenthälsan att ta hand om de som söker hjälp där.

Alldeles nyligen förlängde och ökade Lunds universitet sitt bidrag till Lunds fontänhus som nu får totalt 1,5 miljoner kronor under tre år. Fontänhuset arbetar med stöd till studenter som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och för att de ska klara av sina studier, utöka sitt sociala nätverk och förbättra sitt mående och sin livskvalitet.

Andra studenter fuskar av okunskap – och där behöver fakulteterna fortsätta sitt arbete med att stötta studenternas och öka kunskapen kring fusk och plagiat så att de inte hamnar i disciplinnämnden.
Som ett ytterligare stöd lanserades i våras en universitetsgemensam portal som vänder sig till studenter och där finns information om digitala examinationer, studieteknik, fusk m.m.

Vi kan inte slå oss till ro förrän fuskärendena minskar och utredningstiderna är rimliga. Ansvaret för detta är delat mellan universitetet och studenterna. Gårdagen, den 1 november, har varit efterlängtad. Från och med denna höstlovsvecka ska universitetet vara precis som vanligt och all campusundervisning tillbaka. Vi behöver varandra för att må väl.
Erik

”Ta plats i medierna forskare!” är titeln på en samtalskväll som ordnas den 11 november av Centrum för kunskapshistoria i samarbete med Sydsvenskan. Här möts forskare och journalister, författare och förlagschefer för att tillsammans diskutera forskares medverkan i det offentliga samtalet.

I tider när demokratin går ner i stora delar av världen och icke-verifierade budskap, desinformation och konspirationsteorier snabbt kan få stor spridning på nätet är det mer angeläget än någonsin att forskare tar plats i det offentliga samtalet på olika sätt. Universitetet har ett stort ansvar för att medborgare ska få tillgång till kunskap som baseras på vetenskap. Detta är något som vi i universitetsledningen har identifierat som en viktig fråga och vi har sett att åtgärder behövs för att stärka akademins röst och genomslag i offentligheten.
Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal frågade hur jag och min kollega Kerstin Tham på Malmö universitet ser på konflikten mellan universitetets meriteringslogik och den tredje uppgiften (Sydsvenskan 23 oktober) . Kan universitetsledningen stötta forskarna att ge sig ut i offentligheten, trots att det ofta gynnar karriären mer att stänga in sig i labbet eller biblioteket?
Vi svarar idag och det ska bli mycket intressant att fortsätta den här diskussionen framöver och ta fram lämpliga åtgärder. Frågan är högt prioriterad i ledningen och vicerektor Jimmie Kristensson, har ett särskilt ansvar i sin portfölj för kommunikation.
Erik

EU spelar en mycket central roll för ett stort internationellt universitet som Lunds. Härifrån kommer stora bidrag till universitetet men här formas också medlemsländernas gemensamma politik. Högre utbildning, forskning och innovation är stora budget- och samarbetsområden inom EU och sedan ett par år tillbaka har lärosätena inom Lärosäten Syd en ständig representation på plats i Bryssel för att bevaka vad som är på gång. Det är viktigt att universiteten är med och påverkar den framtida politiken där utvecklingen går mycket snabbt just nu. Det gör vi bland annat inom Europauniversiteten i vår allians EUGLOH och inom samarbetsorganet LERU.

I veckan är det dock EU som kommer till Lund och idag besöker EU-minister Hans Dahlgren universitetet. På fredag går också ”The EU Day Lund” av stapeln. Det är en endagskonferens som riktar sig till forskare, studenter och allmänheten som vill bidra till EU:s framtidsagenda. De stora framtidsutmaningarna kan vi inte lösa själva och stora omställningar behövs för att möta de klimatförändringar vi står inför, för att ta ett exempel. Men även pandemin har tydligt visat behovet av gemensamma åtgärder mellan länder och mellan akademi och industri. Den omställning som EU kallar Den gröna given kräver insatser från alla sektorer i samhället.

Till EU-minister Hans Dahlgren lyfter jag särskilt betydelsen av de stora forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS och vilka genombrott de kan ge inom bland annat hållbara material. Men jag kommer också att lyfta forskning och utbildning inom global hälsa och klimat samt mänskliga rättigheter. Gällande det sista har vi en nod i Lund med Raoul Wallenberg-institutet och den nya myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter. Lägg därtill det unika Ravensbrückarkivet.

Lunds universitet har en ämnesbredd som få andra universitet har – även i en internationell jämförelse. Som rektor är det fantastiskt att få visa denna bredd för gäster och tillresta – och det blir inte sämre av att bredden även har en spets.

Erik

Idag, fredag eftermiddag, blir det professorsinstallation och efter ett drygt år då mycket har ställts in, skjutits på framtiden eller flyttat till nätet törstar jag efter att återuppta de ceremonier som erbjuder en halvhalt i vardagen.

Likaså erbjuder Framtidsveckan som pågår nästa vecka en halvhalt. Här samlas hela universitetets ämnesbredd under ett gemensamt tema – i år är det ”Genombrott”.

Vid dagens professorsinstallation lyfter jag bland annat till installandi att de kan skatta sig lyckliga och att de verkligen ska utnyttja det speciella som de har tillgång till: Lunds universitet vars miljö bättre än något annat svenskt universitet återspeglar världens forskning och högre utbildning i hela dess rikedom. Framtidens utmaningar kräver samspel mellan olika ämnen och vid Lunds universitet har vi de allra bästa förutsättningarna för det.

Så varför inte passa på att under Framtidsveckan ta dig tid, stanna upp och ta del av kollegors eller föreläsares populärvetenskapliga föredrag. Kanske föds en ny idé under dessa seminarier?

Om inte, är det ju fantastiskt bara att återigen få träffas i samma lokaler som kollegor, vänner och studiekamrater. Många har under pandemin, särskilt studenter men även chefer och anställda, uppmärksammat att den fysiska mötesgemenskapen på arbets- och studieplatsen tillför viktiga delar för välbefinnande och gemenskap som inte nätet kan ge.

Erik

Lunds universitet är världsbäst på mycket, det tycker vi åtminstone själva. Men ofta får vi också svart på vitt att så är fallet, så tomt skryt är det sällan.

Hela verksamheten har sedan hösten 2020 arbetat mycket intensivt med den nationella lärosätesgranskning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomför av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet inom utbildning på alla nivåer.

När nu UKÄ tillkännagett sitt beslut och sina bedömningar är det med stor glädje jag kan konstatera att Lunds universitet fått grönt ljus och full pott på samtliga 19 bedömningsgrunder och det är mycket få av de hittills utvärderade lärosätena som fått det. Bedömningsgrunderna täcker in diverse frågor kopplade till kvalitet, exempelvis processer för uppföljning, studentstöd, regelbundna granskningar av utbildningar och studenters och doktoranders möjligheter till inflytande över sin utbildning.

Det fina resultatet ska alls inte jag ta åt mig äran för. Kvalitetssäkringsarbetet har pågått länge och ska tillerkännas alla kreativa medarbetare, doktorander och studenter som ständigt vill utveckla kvaliteten på utbildningarna. Vilket engagemang för utbildning och kvalitet som visats!

Och det finns också redan väletablerade processer vid Lunds universitet t.ex. med hur vi inrättar nya utbildningsprogram och genom de kvalitetsdialoger som genomförs sedan flera år tillbaka. Dessa utgör en bra grund för att fortsätta utveckla andra processer.

För vi har trots allt några utmaningar kvar. Till exempel behöver kvalitetssystemet för forskarutbildningen vara lika grundligt genomarbetad som för grundutbildningen. Något som också bedömargrupperna lyft upp.

Erik
Läs alla granskningsresultat på UKÄ:s Utbildningskollen