Erik Renström

Fria och kreativa tankar som kan omsättas i ord eller andra uttryck är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fria och kreativa tankar är tillika förutsättningarna för förnyelse.
Så har jag skrivit i en tidigare blogg och efter förra veckans mörka händelse då Ryssland invaderade Ukraina blir det ännu viktigare att poängtera. Vi har nu ett pågående krig i Europa som, förutom det mänskliga lidandet som drabbar den ukrainska civilbefolkningen, är principiellt viktigt.

Vi står i ett världsläge där fria demokratiska stater hotas och utmanas av auktoritära regimer. Vi har sett tendenserna under ett par decennier; demokratin går ner i flera av världens länder. Det hotar vårt fria samhälle, så som vi känner det, men det hotar också universitetets direkta verksamhet. I länder där demokratin går ner försvagas medierna, rättsapparaterna och den akademiska friheten. Mönstret är tydligt. Därför är det viktigt att universitet över hela världen på alla sätt och i alla forum lyfter vikten av och hoten mot demokrati och frihet.

Människor samlas nu runt om i världen för att visa sin sympati med Ukraina. Ekonomiska sanktioner har införts mot Ryssland som även kommer att drabba oss själva. Vid Lunds universitet försöker vi stötta ukrainska studenter och lärare så gott det går i detta krisläge. Det är gott så, men de snabba manifestationerna av sympati väger fjäderlätt mot det hårda arbete som behöver ta vid och som av allt att döma kommer att prägla kommande decennier för att människor även fortsättningsvis ska få leva i fria och demokratiska samhällen. Här vilar en tung uppgift på oss som är verksamma inom en fri akademi.

Det fria Ukraina har drabbats av ett hårt slag, men har inte dött. De som ska se till att det lever vidare är vi – vi som är verksamma vid Lunds universitet eller andra universitet över hela världen. Akademin bildar ett kraftfullt internationellt nätverk som kan bära ukrainska studenter och lärare genom krisen. Vi kan ge dem en fristad och möjlighet att fortsätta sina strävanden för att främja Ukrainas utveckling mot en bättre framtid.

Det akademiska nätverket är mer hållfast än både politiken och diplomatin. De personliga akademiska förbindelserna kan och bör leva vidare även med icke-demokratiska länder utan samma frihetsgrad som vi, men på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Unga av alla nationaliteter som brinner för ett hållbart och demokratiskt samhälle kommer att få både idéer och kraften att genomföra dem i handling.

På så sätt stärker vi vår egen demokrati och lägger grunden för en demokratisk utveckling där det behövs. På så vis lägger vi grunden till att demokrati och frihet ska råda också på de bördiga slätterna norr om Svarta havet där många menar att Europas vagga stod.
Erik

När världen skakar, som nu när Ryssland har inlett attacker mot Ukraina, när världen drabbas av en pandemi eller när klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för våra samhällen har universiteten en mycket viktig uppgift att fylla. Det är vid stora samhällsförändringar som den tredje uppgiften kanske är som viktigast. Forskare kan bidra till det demokratiska öppna samtalet och till folkbildning genom att sakligt redovisa forskningsläget. Universitetens i det offentliga samtalet är också viktigt för att mota eller vara en motvikt mot desinformation som sprids. I konflikter sägs det vara sanningen som försvinner först för att ersättas av propaganda från båda sidor.

Just nu riktas världens ögon mot Ukraina och då passar jag på att sätta ljus på alla de forskare som nu engageras som experter i media och på andra ställen för att bidra till ökad förståelse för den konflikt som både oroar och skakar om vår världsbild. De gör en makalöst fin insats! På samma sätt har forskare bidragit under hela pandemin och nästa vecka kommer FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp II, med sin rapport som även den kommer att behöva analyseras och förklaras.

En stor fördel som digitaliseringen under pandemin har fört med sig är att experter från hela landet har större möjlighet att vara med i Stockholmsbaserade riksmedier (eller utländska etermedier) via länk. Idag är det ingen som reagerar över att en expert från t.ex. Lunds universitet sitter hemifrån och deltar via sin egen dator för att kommentera eller förklara i riks-tv. Det ger en större bredd av experter som kan belysa frågor som är komplexa och svåra och som kräver många olika perspektiv och vinklar för att förstås till fullo.
Erik

Svenska lärosäten har den senaste tiden uppmärksammat flera problem som rör internationella studenter och forskare och deras möjligheter att komma till, stanna och verka i Sverige. Detta är inte bara ett stort bekymmer för individerna utan påverkar lärosätenas konkurrenskraft och i förlängningen även Sveriges.

Jag har tidigare skrivit i bloggen om ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft 2021 och som bland annat medfört att försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd blivit orimligt i Migrationsverkets tolkning. Såväl SUHF som Svenskt näringsliv har också lyft problemen med utlänningslagen på olika sätt under hösten, de förra i skrivelser till regeringen, de senare som en del i sin rapport ”Utländska masterstudenter och doktorander lämnar Sverige – problem och hinder för internationell spetskompetens att stanna i Sverige”. Utbildningsdepartementet har nyligen öppnat upp för dialog i frågan med lärosätena och det är bra. Men sektorn behöver snarast ett besked från regeringen om en lösning på problemen.

Nu sker också flera initiativ som ytterligare sätter ljus på de negativa konsekvenser som följt på förändringarna i utlänningslagen. Manifestationer som samlar forskare och doktorander ordnas runt om i landet. Lunds doktorandkår, LDK, arrangerar en demonstration på lördag den 19 februari på Stortorget i Lund.  Ju fler fronter universiteten kan arbeta från – desto bättre – och den enskilde forskare som vill göra sin röst hörd har möjlighet här.

Jag kan lista fler saker på hur Sverige missgynnar högutbildade forskare och studenter. Under pandemin har internationella studenter och forskare inte kunnat få svenskt vaccinbevis utfärdat t.ex. trots att de är fullvaccinerade i sitt hemland eller i Sverige.

Ytterligare något som aktualiserats den senaste tiden är situationen för verksamma forskare med giltiga uppehållstillstånd i Sverige och som nyss fått barn här. De får besked från Migrationsverket att de måste lämna landet för att kunna söka uppehållstillstånd till sin nyfödda bebis. Detta ställer bland annat till med stora problem för föräldrarna som tvingas pausa sina anställningar, rycka upp sin familj och flytta någon annanstans under en oviss handläggningstid. Föräldrar med giltiga uppehållstillstånd som inte vill lämna landet med barnet har fått svar av Migrationsverket att spädbarnet i så fall kan komma att utvisas ensamt. Det går att läsa mer om detta i tidningen Universitetsläraren.

Politiker, näringsliv och akademi är eniga om att Sveriges konkurrenskraft bygger på att landet kan attrahera och bibehålla högutbildad arbetskraft. Denna högutbildade arbetskraft rekryteras i hög grad från utlandet. Till exempel kommer närmare en tredjedel av doktoranderna vid svenska lärosäten från länder utanför EU/EES, enligt en kartläggning från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Under 2017 till 2020 ansökte något fler än 2000 doktorander om permanent uppehållstillstånd i Sverige och 87 procent beviljades. Under samma period ansökte närmare 1300 medföljande vuxna och barn om permanent uppehållstillstånd. Dessa personer är en enorm tillgång för Sverige och för att vi ska kunna fortsätta att vara en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnation.
Det kan inte vara meningen att lagar ändras utan tanke på konsekvenser för denna grupp eller att myndigheter gör lagtolkningar som försvårar för högutbildade personer att stanna och verka i Sverige.
Erik

Det första styrelsemötet för året innehåller mycket men så här års står universitetets ekonomi, resultat och budget högt på agendan.

Trots att vi nu har haft två år av pandemi fortsätter Lunds universitet att växa. Universitetets totala omsättning uppgick i fjol till 9,3 miljarder kronor. Det är en volym som även i en nationell jämförelse med andra universitet är stor. Uppsala som på många sätt är jämförbart med Lund hade t.ex. en total omsättning på 7,8 miljarder i fjol.

Under en femårsperiod har universitetets intäkter ökat med drygt 1,2 miljarder kronor och bidragen från externa finansiärer står för nära hälften av denna ökning: 550 miljoner. Att universitetets forskning attraherar externa bidrag är positivt på alla sätt men samtidigt ser vi att myndighetskapitalet, det som samlas i ladorna, inte krymper. 2021 gick Lunds universitet med ett överskott på 130 miljoner kronor där 59 miljoner kronor återfanns inom forskning och 71 miljoner inom utbildning.

Varför omsätts inte allt kapital som universitetet tar in? En anledning är att överskottet inom forskning finns fördelat på många poster och varje del i denna decentraliserade organisation har ett eget sparkapital. Utslaget på varje forskargrupp är bufferten liten och täcker några månaders verksamhet, men sammanräknat blir varje forskargrupps eget ansvarstagande för ekonomin en ansenlig summa. Vi vet också att det finns fördröjningseffekter i verksamheten, t.ex. att personalrekrytering drar ut på tiden när projektbidrag beviljats eller gemensamma satsningar som Excellensprogrammet för hållbarhet lanserats.

Men flera utvecklingssatsningar ligger också framför oss. Här tänker jag särskilt på den campusutveckling som planeras. Under de kommande 20-25 åren kommer en stor del av universitetets lokalbestånd att förnyas eller anpassas till de behov som morgondagens utbildning och forskning kräver. Ökad digitalisering driver på denna utveckling liksom krav på ökad samverkan mellan fakulteter men det behövs också noder där utbildning, forskning och innovationsverksamhet möts. Att det finns en buffert för kommande satsningar ger trygghet och stabilitet för hela verksamheten.

Vad gäller överskottet inom utbildning fick universitetet i fjol en ökning av takbeloppet när regeringen satsade på tillfälliga utbildningsplatser i pandemins spår. Trots att universitetet inte nådde hela vägen upp till takbeloppet vill jag påstå att verksamheten har tagit vara på alla möjligheter att skapa nya utbildningsplatser t.ex. inom sommarkurser och bristyrkesutbildningar.

Men allt är inte tillväxt. Under 2021 fortsatte Lunds universitet reskostnader att minska som en följd av de internationella och nationella reserestriktionerna. När Sverige och stora delar av världen återigen har öppnat sina samhällen och restriktioner försvunnit hoppas jag att Lunds universitet kan behålla de positiva resmönster som har skapats under pandemin. Vi vet nu att digitala möten i många fall kan ersätta fysiska.

Styrelsen kunde idag klubba årsredovisningen för 2021. För den som vill få en bild av universitetets verksamhet i text, siffror och i bild är den utmärkt läsning. Universitetets många delar skapar en imponerande fin helhet som få universitet i världen kan nå upp till.
Erik

 Styrelsen för MAX IV har beslutat om ny tf direktör för laboratoriet, Olof Karis. Han tar över stafettpinnen efter Ian McNulty som innehaft direktörsposten i 3,5 år. Dessa år har varit mycket viktiga för att etablera MAX IV som vetenskaplig producent och anläggningen visar fantastiska vetenskapliga resultat. Inte ens pandemin kunde stoppa experimentlustan på labbet som under förra året genomförde 100 experiment. Under 2021 genomfördes t.ex. forskning om läkemedel mot covid-19, lättare stål för transporter, energisnål höghastighetselektronik, hur järn når och bidrar till algblomning i Östersjön och utveckling av Alzheimers sjukdom i hjärnan.

Verktyg för att kunna fjärrstyra strålrören och möjlighet att skicka in prover till labbet för mätning innebar att många experiment kunde genomföras trots de restriktioner som fanns. Det är en stor bedrift som personalen på MAX IV har gjort och det är också något som Vetenskapsrådet sett och uppskattat i sin senaste utvärdering.

MAX IV invigdes 2016 och sedan 2018 har tio nya experimentstationer tagits i drift och öppnats för forskare. Ytterligare en är under driftsättning och två kommer att börja driftsättas om några månader. Laboratoriet har gått från sin uppbyggnadsfas till en operativ fas där hundratals forskningsprojekt bedrivs årligen. I denna fas är det lämpligt att skifta ledarskap.

När nu Olof Karis tar över är det med långvarig erfarenhet av att leda en stor vetenskaplig institution. För närvarande håller MAX IV på att ta fram en strategisk plan för de kommande 10-20 åren. Här ingår att få fler sektorer än idag att använda anläggningen, öka industrins nyttjande av den och att industrin i högre grad ska vara med i utvecklingen av labbet.

Det finns också andra intressanta processer på gång gällande de stora, nationella forskningsinfrastrukturerna och i januari skickade vi in vårt remissvar på utredare Tobias Krantz betänkande ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) som jag har skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Där hittar du också remissvaret.

De delar i utredningen som rör MAX IV är naturligtvis av särskilt intresse för Lunds universitet och den verkligt stora utmaningen är att säkerställa laboratoriets fortsatta position på högsta internationella nivå genom att tillgodose behovet av långsiktig planering och finansiering.
Erik

Pandemin med dess restriktioner är som en skånsk vinter. Den är långdragen med bitande kyla ena dagen som ersätts med töväder dagen därpå. Nu verkar det dock som att restriktionerna töar för gott efter regeringens besked idag och det är bara att hålla tummarna för att det inte blir ett bakslag med nya varianter av viruset och påföljande nya restriktioner. Regeringen har meddelat att nuvarande restriktioner släpps den 9 februari och det innebär att planerna för att gå våren till mötes med fullt arbete och undervisning på campus åter kan sätta fart. Jag är förvissad om att det kommer att gå smärtfritt med en successiv återgång till normalläge. Vi gjorde ju en generalrepetition i höstas inför att campus öppnade den 1 november och de kommande veckorna är jag säker på att vi kan göra en snabbvariant av det arbetet. Jag ser framför mig att vi kan hälsa den första vårmånaden mars välkommen med fullt hus. Det betyder så oerhört mycket för studenter att kunna leva fullt ut och en stor del av att kunna leva fullt ut är att kunna träffas fysiskt och skapa relationer.

Arbete återstår nu med att se över rektorsbeslut och vilka eventuella vägledningar som kan komma att behövas i vår. Jag kan inte låta bli att citera två rader ur en känd barnvisa av Alice Tegnér och Anna Maria Roos ”Nu får vi gå utan strumpor och skor” och ”Än är det vinter kvar, säger mor.”
Precis så. Otåligt men successivt öppnar vi upp mot våren.
Erik

Utveckling av forskning och utbildning handlar i dag till stora delar om digitalisering, IT och tillhörande e-infrastruktur. Undervisning sker alltmer med digitala hjälpmedel och forskning genererar stora datamängder som behöver hanteras, lagras och göras tillgänglig. Såväl lärare som forskare behöver stöd för att kunna hantera denna genomdigitaliserade värld. Det handlar t.ex. om pedagogisk och teknisk utveckling inom utbildning och krav som ställs på forskning rörande lagringskapacitet, säkerhet och öppenhet (inte minst har EU stora ambitioner kring öppen vetenskap) som vi behöver och vill leva upp till.

Under 2022 kommer Lunds universitet att kunna ta stora kliv framåt på dessa områden i och med att två nya enheter inom förvaltningen har etablerats från och med den 1 januari (besluten fattades strax innan jul). Vi räknar med att föreståndare för de båda enheterna har tillsatts under året.
Den ena enheten, Enheten för undervisningsstöd, ska arbeta med stöd, support och utbildning till lärare med anledning av att digitalisering, förändrade regelverk, nya arbetssätt och nya student- och omvärldskrav driver på utvecklingen av undervisning.

Den nya Enheten för e-infrastruktur ska arbeta med stöd och support kopplat till e-infrastruktur och forskningsdata.
Även om vi nu krattar manegen på universitetet för att kunna arbeta strategiskt med e-infrastruktur krävs även insatser nationellt. I forskningssektorn finns bred enighet om behovet av en nationell, samordnad e-infrastruktur för forskningen – och behovet är akut. Samordnad e-infrastruktur är en förutsättning för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som en stark innovations- och kunskapsnation. Tillsammans med ett antal rektorskollegor har jag undertecknat en debattartikel i Ny teknik i veckan där vi uppmanar regeringen att skyndsamt inrätta en ny myndighet för e-infrastruktur.

Denna målsättning om en ny myndighet stöds glädjande nog också av regeringens särskilda utredare Tobias Krantz i betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65). Detta är en viktig och ambitiös utredning som tar upp många aspekter kring forskningsinfrastruktur såsom finansieringsformer, organisation och styrning av infrastrukturerna. I det remissyttrande som vi nu ska skicka till regeringen rörande betänkandet stödjer vi givetvis utredningens förslag om en ny myndighet för e-infrastruktur.

Däremot avstyrker vi förslaget att inrätta en myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse. Likaså avstyrker vi förslaget att politiska partier ska delta i forskningsberedningen liksom att vi avstyrker andra ansatser i utredningen som stakar ut en väg mot ökad politisk prioritering och styrning av forskningsinfrastruktur och i förlängningen av forskningen som sådan.

Av största intresse för Lunds universitet är givetvis utredningens delar som handlar om MAX IV. Styrningen av MAX IV behöver förtydligas men de förslag som ges i utredningen är inte tillräckliga för att fixera bilden av MAX IV-laboratoriet som en genuint nationell anläggning. Den verkligt stora utmaningen är dessutom att säkerställa laboratoriets fortsatta position på högsta internationella nivå genom att tillgodose behovet av långsiktig planering och finansiering. Hela remissyttrandet hittar du här som pdf.

Jag ser fram emot att ytterligare få stöta och blöta dessa viktiga frågor för universitetet och för hela sektorn under 2022 – de kommer att diskuteras internt, med andra lärosäten och med regeringen!
Erik

Nu börjar en ny efterlängtad termin och vi går snart in i år 3 e.p – tideräkningen som startade med pandemins utbrott. Pandemin är inte över, smittspridning och vårdbelastning är hög i samhället, men jag vill ändå hälsa alla välkomna till ett nytt spännande år vid Lunds universitet, inte minst de internationella studenter som kommer under Arrival Day idag. Att se unga människor som landar in i en ny stad eller till och med ett nytt land vid terminsstarterna och börjar utforska stadens möjligheter är något av ett signum för alla universitetsstäder och lika livgivande varje gång.

Många undrar hur det blir med obligatoriska moment i utbildningen såsom tentamen eller andra obligatoriska inslag när smittspridningen nu är hög. Det är möjligt när det finns behov av att glesa ut antalet studenter på plats att förlägga utbildningsmoment digitalt men jag vill påpeka att det än så länge är campusundervisning och campustentamen som är utgångsläget. Vis av erfarenhet är universitetet dock berett på att omställning kan gå snabbt och att regeringen kan införa nya restriktioner framöver.

Universitetet har infört flera åtgärder under lång tid och tagit fram vägledningar och guider gällande lokaler och avstånd för att vi ska kunna hålla utbildning på campus. Så länge dessa åtgärder följs och respekteras kan vi undvika smittspridning. Det handlar framförallt om att hålla avstånd och undvika trängsel och att ingen ska vara på campus vid symptom. Vi har klarat att hålla klustersmitta borta från salstentor så här långt och det är jag övertygad om att vi ska klara framöver också om alla hjälps åt.
God fortsättning på det nya året, jag ser fram emot fortsatt utveckling inom utbildning, forskning och samverkan!
Erik

Det är dags att summera året, detta 2021, då ingenting varit sig riktigt likt, om ett år nu någonsin kan vara likt ett annat. För mig personligen har det varit omvälvande att ta över som rektor för Lunds universitet tillsammans med en ny ledning: prorektor Lena Eskilsson och de fem vice männen och kvinnorna Per Mickwitz, Kristina Eneroth, Ann-Kristin Wallengren, Jimmie Kristensson och Viktor Öwall. Med fem ledstjärnor – Kvalitet, Kreativitet, Kurage, Kommunikation, Karaktär och Campusutveckling satte vi i början av året den riktning som vi tillsammans vill att Lunds universitet ska röra sig i.

Campus var så gott som folktomt det första halvåret då studenter och anställda fick verka på distans. Att undervisning och forskning kunnat fortgå under dessa extraordinära förhållanden ska tillerkännas alla lärare, forskare, administration och studenter som gjort en imponerande insats.

I juni satte universitetet som mål att den campusförlagda utbildningen skulle återgå i full styrka den 1 november. Återgången gjordes successivt under hösten och gick enligt plan. (I skrivande stund är dock smittspridningen på väg uppåt och regeringen har meddelat nya restriktioner inför helgerna. De innebär inga större förändringar för den plan som ligger för utbildning och examination eftersom de fortsatt får bedrivas på campus i kombination med smittskyddsåtgärder och distansundervisning vid behov. Hemarbete gäller dock från den 23 december för alla som har möjlighet till detta fram till den 31 januari. Information uppdateras så fort som möjligt på lu.se/corona).

Med de lärdomar som verksamheten hittills har dragit av distansarbete och distansundervisning är jag förvissad om att digital undervisning och digitala möten är ett bra komplement till fysiska möten och campusundervisning. Digitaliseringen har bara börjat och universitetet utvecklar digitala former för undervisning, examination och disputation. Digitala lärmiljöer som en del av campusutveckling kommer vi att se mer av framöver. Vi har också sett att flexiblare arbetsformer för alla som kan och vill arbeta delvis på distans går att utveckla.

Med det sagt har vi också gjort ett viktigt förtydligande under året: Lunds universitet är främst ett campusuniversitet. Unga studenters välbefinnande, personliga utveckling och möjlighet att skapa sociala och professionella nätverk under studieåren är alla nycklar i en fullgod universitetsutbildning. För detta krävs att unga studenter träffar sina studiekamrater på och utanför campus. Det samma gäller för anställda som behöver kollegiala fysiska möten, där de oväntade samtalen kan uppstå och idéer snappas upp i korridorer och lunchrum.
Under pandemin har vi sett en ökning av ärenden där studenter anmälts för fusk och flera ärenden rör digital examination. För att förebygga fusk och okunskap kring digitala examinationer lanserade universitetet i början på året en portal, education.lu.se, som stöd för både studenter och lärare.

Ledningen arbetar med att utveckla utbildningen på flera sätt. Det handlar bl.a. om ett större visionsarbete kring det livslånga lärandet som startat under hösten. Nya projekt med avstamp i en sådan vision beräknas starta under 2022. Hållbarhet, tvärvetenskap, Artificiell Intelligens samt digitalisering är exempel på ingredienser i kursutvecklingen inom det livslånga lärandet.

I oktober kom Universitetskanslersämbetet, UKÄ, med beskedet att Lunds universitet, som ett av få lärosäten i landet, fått full pott i den nationella lärosätesgranskningen av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet inom utbildning. Detta kvitto på att utbildningarna vilar på en solid grund är viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Mer bekymmersamt är att universitetet fick indraget examenstillstånd för matematik inom ämneslärarutbildningen. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kritiserade att den ämnesdidaktiska forskningsmiljön inom ämnet matematik inte är tillräckligt stor. Sverige har ett stort behov av lärare men ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet är liten. Hur den ska kunna utvecklas är en fråga vi behöver titta djupare på. Flera faktorer spelar in – bland annat söktryck. En grundförutsättning för att skapa en utbyggd ämneslärarutbildning är att tillräckligt många vill söka sig till läraryrket.

Förnyelse av forskning har varit ett genomgående tema under året. Den interna, övergripande forskningsutvärderingen RQ20 som presenterades under våren har legat som grund för detta förnyelsearbete. Det har även Vetenskapsrådets Forskningsbarometer gjort. Den förra visar bl.a. att forskningen vid universitetet är mycket stark men att universitetet bättre bör utnyttja den ämnesbredd och de forskningsinfrastrukturer som finns. Den senare visar att universitetets publiceringar har ökat men att citeringarna har minskat. Flera initiativ har startat för att i högre grad skapa kompletta och nyskapande kunskapsmiljöer med forskning, samverkan och utbildning. Dessa miljöer ska kunna konkurrera om både EU-bidrag och nationella medel, till exempel i kommande satsning på s.k. profilområden som regeringen aviserat i den senaste forskningspolitiska propositionen. Arbetet med att identifiera profilområden satte igång under hösten och kommer att fortsätta under 2022.

I samma anda – att verka för ämnesbredd och göra internationellt konkurrenskraftig forskning – skapades under året ett excellensprogram inom forskning med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. I mars beslutade universitetet att avsätta 100 miljoner kronor av universitetsgemensamma medel till programmet i två delar: en del med postdoktorstjänster inom tvärvetenskapliga projekt och en del med nya doktorandtjänster inom forskarskolan Agenda 2030.

EU är en av universitetets största bidragsgivare inom forskning och under 2021 startade det nya ramprogrammet Horisont Europa. Universitetet arbetar målmedvetet för att ytterligare stärka och bredda deltagandet i detta ramprogram. Universitetet har också för avsikt att förlänga och utöka sitt engagemang i EUGLOH, en del av EU:s partnerskapsprogram European Universities som verkar för rörlighet och utbyte för studenter och anställda vid europeiska lärosäten.

Den som rör sig i Lund ser att Sölvegatan som är en del av Kunskapsstråket håller på att få ett nytt uttryck. Den nya glasfasaden som tornar upp sig rymmer Forum Medicum där utbildningar i medicin, hälsa och vård ska samlas i nära anslutning till Biomedicinsk Centrum, BMC, och Skånes universitetssjukhus i Lund. Inflyttning blir 2023. Längs kunskapsstråket planeras också ett Samhällsvetenskapligt centrum i kvarteret Paradis. Även Konstnärliga fakulteten planerar för sina nya, sammanhållna lokaler i Malmö med planerad inflyttning 2025. På längre sikt planerar Lunds universitet för Science Village – området mellan de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Här finns stor potential att forma ett internationellt forsknings-, innovations- och utbildningscentrum.

Campusutveckling spelar en betydande roll för förnyelsen av utbildning och forskning. Under de kommande 20-25 åren kommer 30 procent av universitetets lokalbestånd att antingen förnyas eller anpassas till de behov som dagens utbildning och forskning kräver. Ökad digitalisering, hållbarhet och mer samarbete mellan fakulteter och med övriga samhället driver på campusutvecklingen.

Under året har vi också arbetat med att vidareutveckla Lunds universitet som arbetsplats. Det gäller allt från att attrahera och rekrytera nationell och internationell kompetens till att behålla dem som kommer hit för att forska. Även här ligger RQ20 till grund för universitetets utvecklingsarbete liksom EU:s certifiering HR Excellence in Research.

Dagens arbets- och studieplats kännetecknas av mångfald och när året gick mot sitt slut klubbades universitetets lika villkorsplan igenom. Den uppfyller de krav som ställs av EU:s ramprogram Horisont Europa samt inkluderar uppdraget om jämställdhetsintegrering.

Nu när endast några skälvande dagar återstår av 2021 är det dags för mig att säga: ring ut det gamla året och ring in 2022!

Ta hand om er under helgerna!

Erik

I somras trädde en förändrad utlänningslag i kraft och som visade sig få stor påverkan på internationella doktoranders och forskares möjligheter att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta är en grupp som i allmänhet och särskilt i början av sin karriär har olika tidsbegränsade anställningar inom eller utanför akademin och försörjningskravet på 18 månader som Migrationsverket ställer riskerar att bli mycket svårt att uppfylla.

Inom SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, har vi arbetat intensivt för att uppmärksamma regeringen på de negativa konsekvenser som lagändringen för med sig. Vi har också velat tydliggöra att Migrationsverket tolkar försörjningskravet onödigt hårt.
Lärosätena, Lunds universitet utgör inget undantag, har sedan lagändringen trädde i kraft kontaktats av oroliga doktorander och forskare som räknat med permanent uppehållstillstånd. Denna oro är befogad och lärosätena delar den. Vi behöver högutbildad arbetskraft i Sverige och det verkar inte bättre än att remissförfarandet har varit bristfälligt och att lagändringen kommit till utan tillräckliga konsekvensanalyser för gruppen forskare och doktorander.

I september skickade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en skrivelse till fyra av regeringens ministrar. I denna påpekade SUHF det mest akuta, nämligen att lagändringen tillämpas retroaktivt. Vi krävde således att Migrationsverket skulle ändra sin praxis vad gäller försörjningskravet för de ärenden som kom till Migrationsverket före den 20 juli 2021. Detta eftersom öppna ärenden om permanent uppehållstillstånd som kommit in under tiden då andra krav gällde, behandlas enligt den nya lagstiftningen.

Därefter har SUHF ytterligare djupdykt i hela lagstiftningsprocessen. Vi har velat kartlägga effekterna av lagändringen och Migrationsverkets tolkningar av försörjningskraven men SUHF har också velat uppmärksamma politikerna på bristerna och de negativa konsekvenserna som de nya kraven för att få permanent uppehållstillstånd för med sig. Nu följs den första skrivelsen upp med en djupare analys, statistik och konsekvensbeskrivning och denna utförligare skrivelse har skickats till regeringen.

SUHF vill belysa att lagstiftningsprocessen är belastad med allvarliga brister, kanske allvarligast att remissförfarandet gick mycket fort och att få lärosäten ingick som remissinstanser. SUHF ser att doktorander, forskare och medföljande till dessa grupper behöver undantas från de särskilda försörjningskraven eller att Migrationsverkets definition av 18 månaders anställning från att beslut fattas i ärendet ändras. Vidare föreslår SUHF också att lagstiftningen ändras så att alla typer av arbeten inklusive studier kan räknas in och lämpligt tillstånd kan sökas inifrån Sverige om man har ett jobbsökartillstånd, inte bara arbetstillstånd för arbete.

Inom SUHF följer vi nu utvecklingen noga och hoppas på att regeringen och Migrationsverket tänker om – och tänker rätt. Det kan inte vara meningen att ett land som Sverige som är en kunskapsnation försvårar för högutbildade personer att stanna och verka i Sverige. Värt att notera är att närmare en tredjedel av doktoranderna vid svenska lärosäten kommer från länder utanför EU/EES. Under 2017 till 2020 ansökte något fler än 2000 doktorander om permanent uppehållstillstånd och 87 procent beviljades. Under samma period ansökte närmare 1300 medföljande vuxna och barn om permanent uppehållstillstånd. Dessa personer är en enorm tillgång för Sverige och för att vi ska kunna fortsätta att vara en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnation.

Precis nyligen släppte Svenskt näringsliv en rapport ”Utländska masterstudenter och doktorander lämnar Sverige – problem och hinder för internationell spetskompetens att stanna i Sverige”. Den ger en mycket bra bild över varför Sverige behöver attrahera, rekrytera och behålla spetskompetens, hur frekvent det är att utländska masterstudenter och doktorander stannar och vilka problem och hinder som gör att studenterna lämnar. Förändringarna i utlänningslagen är ett av hindren. Komplicerade regelverk, låga lönenivåer, brist på kontakter och för lite stöd på väg ut i arbetslivet är andra hinder som rapporten tar upp.
Det är nu viktigt att vi fortsätter lyfta dessa frågor och att akademin, näringslivet och politiken tar ansvar för sina delar enskilt och tillsammans. Förutsättningarna för internationell spetskompetens som vill verka i Sverige måste förbättras.
Erik