Erik Renström

Idag sänder Radio Malmöhus ett inslag om de långa väntetiderna för studenter som anmälts för fusk till disciplinnämnden.

Väntetiderna för att få sitt ärende prövat är för långa och under tiden som studenter väntar på att få sin sak prövad lider de psykiskt. Effektiva handläggningstider är därför mycket viktigt.
Den största anledningen till att handläggningstiderna har ökat efter 2019 är att antalet inkomna ärenden ökade med mer än 100 procent under pandemin och ärendeinströmningen är fortfarande hög. De mest förekommande ärenden som avgjordes till och med 2020 handlade om plagiat. Under första halvåret 2021 anmäldes flest för otillåtet samarbete.
För att hantera ökningen av ärenden och korta ner handläggningstiden har ärendeprocessen setts över, fler personer arbetar med ärendena och disciplinnämnden har mer än dubblerat sina sammanträden. Men vi kan inte snabba på alltför mycket – rättssäkerheten får aldrig sättas ur spel och varje ärende behöver utredas grundligt.

Förutom att ta krafttag mot väntetiderna när det väl uppstår misstankar om fusk behöver vi se till att studenter inte hamnar i dessa situationer. Det är bekymmersamt att anmälningar om fusk har ökat och en trolig orsak till detta är de ökade digitala examinationsformerna under pandemin.

En del studenter ser plagiat som en sista utväg när mycket i livet har kört ihop sig och där önskar jag att studenter söker hjälp i tid, antingen i öppenvård eller genom Studenthälsan. Det finns också Studieverkstad och Pedagogiskt stöd för den som behöver extra hjälp under studietiden.
För en tid sedan gav universitetet Studenthälsan ett nytt uppdrag och nya arbetssätt infördes för verksamheten. Studenthälsan har ett stort utbud av stöd, råd och behandling kring problem som hör till studentlivet såsom stress, prestations- eller tentaångest, prokrastinering, oro, nedstämdhet och alkoholproblem. Det finns god kapacitet hos Studenthälsan att ta hand om de som söker hjälp där.

Alldeles nyligen förlängde och ökade Lunds universitet sitt bidrag till Lunds fontänhus som nu får totalt 1,5 miljoner kronor under tre år. Fontänhuset arbetar med stöd till studenter som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och för att de ska klara av sina studier, utöka sitt sociala nätverk och förbättra sitt mående och sin livskvalitet.

Andra studenter fuskar av okunskap – och där behöver fakulteterna fortsätta sitt arbete med att stötta studenternas och öka kunskapen kring fusk och plagiat så att de inte hamnar i disciplinnämnden.
Som ett ytterligare stöd lanserades i våras en universitetsgemensam portal som vänder sig till studenter och där finns information om digitala examinationer, studieteknik, fusk m.m.

Vi kan inte slå oss till ro förrän fuskärendena minskar och utredningstiderna är rimliga. Ansvaret för detta är delat mellan universitetet och studenterna. Gårdagen, den 1 november, har varit efterlängtad. Från och med denna höstlovsvecka ska universitetet vara precis som vanligt och all campusundervisning tillbaka. Vi behöver varandra för att må väl.
Erik

”Ta plats i medierna forskare!” är titeln på en samtalskväll som ordnas den 11 november av Centrum för kunskapshistoria i samarbete med Sydsvenskan. Här möts forskare och journalister, författare och förlagschefer för att tillsammans diskutera forskares medverkan i det offentliga samtalet.

I tider när demokratin går ner i stora delar av världen och icke-verifierade budskap, desinformation och konspirationsteorier snabbt kan få stor spridning på nätet är det mer angeläget än någonsin att forskare tar plats i det offentliga samtalet på olika sätt. Universitetet har ett stort ansvar för att medborgare ska få tillgång till kunskap som baseras på vetenskap. Detta är något som vi i universitetsledningen har identifierat som en viktig fråga och vi har sett att åtgärder behövs för att stärka akademins röst och genomslag i offentligheten.
Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal frågade hur jag och min kollega Kerstin Tham på Malmö universitet ser på konflikten mellan universitetets meriteringslogik och den tredje uppgiften (Sydsvenskan 23 oktober) . Kan universitetsledningen stötta forskarna att ge sig ut i offentligheten, trots att det ofta gynnar karriären mer att stänga in sig i labbet eller biblioteket?
Vi svarar idag och det ska bli mycket intressant att fortsätta den här diskussionen framöver och ta fram lämpliga åtgärder. Frågan är högt prioriterad i ledningen och vicerektor Jimmie Kristensson, har ett särskilt ansvar i sin portfölj för kommunikation.
Erik

EU spelar en mycket central roll för ett stort internationellt universitet som Lunds. Härifrån kommer stora bidrag till universitetet men här formas också medlemsländernas gemensamma politik. Högre utbildning, forskning och innovation är stora budget- och samarbetsområden inom EU och sedan ett par år tillbaka har lärosätena inom Lärosäten Syd en ständig representation på plats i Bryssel för att bevaka vad som är på gång. Det är viktigt att universiteten är med och påverkar den framtida politiken där utvecklingen går mycket snabbt just nu. Det gör vi bland annat inom Europauniversiteten i vår allians EUGLOH och inom samarbetsorganet LERU.

I veckan är det dock EU som kommer till Lund och idag besöker EU-minister Hans Dahlgren universitetet. På fredag går också ”The EU Day Lund” av stapeln. Det är en endagskonferens som riktar sig till forskare, studenter och allmänheten som vill bidra till EU:s framtidsagenda. De stora framtidsutmaningarna kan vi inte lösa själva och stora omställningar behövs för att möta de klimatförändringar vi står inför, för att ta ett exempel. Men även pandemin har tydligt visat behovet av gemensamma åtgärder mellan länder och mellan akademi och industri. Den omställning som EU kallar Den gröna given kräver insatser från alla sektorer i samhället.

Till EU-minister Hans Dahlgren lyfter jag särskilt betydelsen av de stora forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS och vilka genombrott de kan ge inom bland annat hållbara material. Men jag kommer också att lyfta forskning och utbildning inom global hälsa och klimat samt mänskliga rättigheter. Gällande det sista har vi en nod i Lund med Raoul Wallenberg-institutet och den nya myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter. Lägg därtill det unika Ravensbrückarkivet.

Lunds universitet har en ämnesbredd som få andra universitet har – även i en internationell jämförelse. Som rektor är det fantastiskt att få visa denna bredd för gäster och tillresta – och det blir inte sämre av att bredden även har en spets.

Erik

Idag, fredag eftermiddag, blir det professorsinstallation och efter ett drygt år då mycket har ställts in, skjutits på framtiden eller flyttat till nätet törstar jag efter att återuppta de ceremonier som erbjuder en halvhalt i vardagen.

Likaså erbjuder Framtidsveckan som pågår nästa vecka en halvhalt. Här samlas hela universitetets ämnesbredd under ett gemensamt tema – i år är det ”Genombrott”.

Vid dagens professorsinstallation lyfter jag bland annat till installandi att de kan skatta sig lyckliga och att de verkligen ska utnyttja det speciella som de har tillgång till: Lunds universitet vars miljö bättre än något annat svenskt universitet återspeglar världens forskning och högre utbildning i hela dess rikedom. Framtidens utmaningar kräver samspel mellan olika ämnen och vid Lunds universitet har vi de allra bästa förutsättningarna för det.

Så varför inte passa på att under Framtidsveckan ta dig tid, stanna upp och ta del av kollegors eller föreläsares populärvetenskapliga föredrag. Kanske föds en ny idé under dessa seminarier?

Om inte, är det ju fantastiskt bara att återigen få träffas i samma lokaler som kollegor, vänner och studiekamrater. Många har under pandemin, särskilt studenter men även chefer och anställda, uppmärksammat att den fysiska mötesgemenskapen på arbets- och studieplatsen tillför viktiga delar för välbefinnande och gemenskap som inte nätet kan ge.

Erik

Lunds universitet är världsbäst på mycket, det tycker vi åtminstone själva. Men ofta får vi också svart på vitt att så är fallet, så tomt skryt är det sällan.

Hela verksamheten har sedan hösten 2020 arbetat mycket intensivt med den nationella lärosätesgranskning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomför av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet inom utbildning på alla nivåer.

När nu UKÄ tillkännagett sitt beslut och sina bedömningar är det med stor glädje jag kan konstatera att Lunds universitet fått grönt ljus och full pott på samtliga 19 bedömningsgrunder och det är mycket få av de hittills utvärderade lärosätena som fått det. Bedömningsgrunderna täcker in diverse frågor kopplade till kvalitet, exempelvis processer för uppföljning, studentstöd, regelbundna granskningar av utbildningar och studenters och doktoranders möjligheter till inflytande över sin utbildning.

Det fina resultatet ska alls inte jag ta åt mig äran för. Kvalitetssäkringsarbetet har pågått länge och ska tillerkännas alla kreativa medarbetare, doktorander och studenter som ständigt vill utveckla kvaliteten på utbildningarna. Vilket engagemang för utbildning och kvalitet som visats!

Och det finns också redan väletablerade processer vid Lunds universitet t.ex. med hur vi inrättar nya utbildningsprogram och genom de kvalitetsdialoger som genomförs sedan flera år tillbaka. Dessa utgör en bra grund för att fortsätta utveckla andra processer.

För vi har trots allt några utmaningar kvar. Till exempel behöver kvalitetssystemet för forskarutbildningen vara lika grundligt genomarbetad som för grundutbildningen. Något som också bedömargrupperna lyft upp.

Erik
Läs alla granskningsresultat på UKÄ:s Utbildningskollen

Ingen har kunnat undgå att det nu i veckan hålls ett internationellt forum i Malmö för hågkomsten av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Med anledning av det vill jag uppmärksamma det världsunika Ravensbrückarkivet som finns vid Lunds universitets Universitetsbibilotek, UB, och som också ådrar sig intresse från besökarna på forumet i Malmö.

I år fyller arkivets webbportal fem år och arkivet innehåller djupintervjuer med de överlevande från koncentrationslägren efter att de kommit till Sverige. De flesta kom från Ravensbrück, men många hade också suttit i andra koncentrationsläger. Arkivet består också av fotografier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor från lägret. Arkivet är en påminnelse om att aldrig glömma förintelsen och de fasor och förföljelser som människor har utsatts för. Jag önskar att jag hade kunnat säga historiskt, men dessvärre finns trakasserier, hot och förföljelser mot folkgrupper och minoriteter alltjämt i vårt samhälle idag.
Erik

Det har varit en vecka där yttrandefrihet verkligen har stått i fokus. Den inleddes med den tragiska dödsolyckan med konstnär Lars Vilks, som för många förknippas med kampen för yttrandefrihet. I dag annonserar den norska Nobelkommittén att två journalister tilldelas Nobels fredspris ”för deras insats för yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”.

Det är ett pris som förhoppningsvis kommer att sätta fokus på att demokrati i många av världens länder är på nedgång. Enligt det internationella forskningssamarbetet Varieties of Democracy, V-Dem, lever 2,5 miljarder människor i länder där demokratiska fri- och rättigheter har begränsats de tio senaste åren. Det är en utveckling som är mycket oroande.

När demokratin är på nedgång sker det stegvis. Först begränsas pressfriheten och de rättsliga institutionerna undermineras. Därefter görs inskränkningar i den akademiska friheten. Akademiker får t.ex. se sina ämnen kringskurna, vilket har hänt i Ungern.

Press som står fri från politiska påtryckningar, liksom en akademi som står fri från politiska påtryckningar är något vi verkligen behöver slå vakt om för att värna demokratin. Nobels fredspris är därför lika viktigt för press och media som för oss i akademin.

Den akademiska friheten har under året debatterats flitigt i svensk media och i sektorn. Delvis beror det på att en lagändring föreslogs i den forskningspolitiska propositionen 2020 gällande ett förstärkt skydd för akademisk frihet. Sedan juli i år har en allmän princip om akademisk frihet införts i Högskolelagen och lyder: ”I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.”
Regeringen har lämnat ansvaret till akademin att omsätta hur den akademiska friheten ska värnas och främjas i praktiken. Men markeringen i lag är viktig, särskilt med tanke på att flera länder rör sig neråt på den demokratiska skalan.

I ledningen har vicerektor Jimmie Kristensson akademisk frihet i sin portfölj och under hösten kommer Etikrådet att utökas med uppdraget att även innefatta akademisk frihet.
Erik

Nu börjar veckan då Nobelprisen avslöjas ett efter ett och alla aktiva forskare följer sina respektive ämnen med stort intresse. Likaså följer många andra nyfiket vem som får pris och varför – Nobelpriset har verkligen en förmåga att nå ut med vetenskap brett i samhället, över hela världen.

Nobelpriset visar också vikten av grundforskning. Generationer av forskare gör nya – ibland små, ibland stora – upptäckter som i sin tur leder till andra. Vetenskapen bidrar till att göra människors liv bättre ju mer vi förstår av världen och dess invånare, ner i minsta byggsten. Men det är sällan genom beställd forskning som det låter sig göras – utan istället drivs vetenskap fram genom nyfikenhetsforskning. Detta är något som vi forskare än tydligare behöver föra fram till politiker som har en tendens att vilja styra forskning i viss riktning genom mycket riktade anslag.
Idag var det dags att annonsera Nobelpriset i medicin eller fysiologi. På grund av min egen bakgrund ligger just detta pris mig varmt om hjärtat och därför kommenterar jag det gärna i år. Det tilldelas de i USA verksamma professorerna David Julius och Ardem Patapoutian för upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Lunds universitet har flera kopplingar till årets nobelpristagare. Inom diabetes, där jag själv är verksam, forskar vi bl.a. om jonkanaler. De är involverade i cellernas förmåga att skicka signaler genom kroppen. De känner av saker som ändrar sig i omgivningen och omsätter dem till elektriska kanaler. Det är, kan man säga, kroppens sätt att signalera en förändring i omgivningen och reagera på den. Genom att förstå dessa jonkanaler vet vi bättre hur olika organ fungerar och hur de signalerar.

Den typ av forskning som, Ardem Patapoutioan, prisas för handlar om en särskild typ av jonkanaler, så kallade piezokanaler. Mycket talar för att de är viktiga i många sammanhang, bland annat för sjukdomar som diabetes och diabetesforskare Lund genom åren haft kontakt med Ardem Patapoutioan och hans kollegor flera gånger. Det är riktigt välförtjänt att de nu får pris!

Extra roligt är det också att Lundaprofessor Peter Zygmunt var den första att tillsammans med pristagaren David Julius identifiera det kroppsegna ämnet capcasin, som populärt kallas chilipepparreceptorn (Trpv1). Det är genom att forskare kartlägger smärtsinnet steg för steg som vi kan hitta nya möjligheter att behandla olika typer av smärta.
Det finns väl bara ett sätt att avsluta ett sådant här blogginlägg?:
Äntligen!
Erik

Nu är vi tillbaka!
Och som vi har längtat!

I dag går Sverige in i steg 4 av regeringens avvecklingsplan och en rad coronarestriktioner slopas. Det innebär att svenskar med två doser vaccin kommer att kunna återgå till ett mer normalt liv igen. Särskilt ovaccinerade ska dock tänka på att fortsatt hålla avstånd och vara försiktiga vid större samlingar.

Den stegvisa återgången till undervisning och arbete på plats kan nu trappas upp i högre tempo. Den 1 november räknar vi med att så gott som all undervisning på campus är tillbaka, förutom den som även före pandemin var digital.

Återgången bygger på att smittspridningen är fortsatt låg och att vaccinationsprogrammet blir lyckat. Den som inte har kommit till skott, men som vill vaccinera sig, kan göra det på flera ställen på campus i veckan då Region Skåne fortsätter sin uppsökande verksamhet för att nå fler med erbjudande om vaccin. Ingen förbeställning, bara att titta in med ID-handling!

Under pandemin har studenterna visat ett stort ansvarstagande och mänskliga kvaliteter av högsta rang. De har uppoffrat sig för andra och gett generöst av sin frihet utan att förvänta sig något för egen del.

Hur återgäldar resten av samhället det på bästa sätt? Är det ens möjligt? Jag tror det bästa vi kan göra är att glädjas med alla studenter när de återtar sina lärosalar, studieplatser och sitt studiesociala liv med nationerna och föreningarna och till våren – en katastrofal karneval. Som vi har saknat alla de galna, roliga och djupt allvarsamma upptåg som gör livet till det underbaraste av allt!

Ta fortsatt hand om er och varandra!

Erik

Lunds universitet pratar ofta om internationalisering och vikten av att verka internationellt, både genom forskningssamarbeten och i utbildning. Vi lever i en globaliserad tid där de stora och komplexa problemen inte går att lösa på annat sätt än genom internationellt samarbete. Pandemin och klimatförändringarna är tydliga exempel på hur vi alla delar samma planet och behov av problemlösningar.

Med Lunds universitets ambition att vara och förbli ett universitet i internationell toppklass konkurrerar vi dessutom på en internationell arena om de bästa forskarna. Lunds universitet behöver därför vara en attraktiv arbetsgivare som ger goda förutsättningar för internationella forskare att bidra till universitetets utveckling. Rekrytering är en av våra viktigaste framtidsfrågor och det utkristalliserade sig även i forskningsutvärderingen RQ20. Mycket kan vi förbättra på egen hand och ett exempel är det pågående projektet HR Excellence in Research för att stärka och förbättra rekrytering och leva upp till EU-standarder.

Men vi behöver också hjälp av andra aktörer för att kunna attrahera internationell kompetens. Sverige som land måste t.ex. ha fungerande bestämmelser för dem som vill komma hit och forska och kunna stanna kvar efter sin doktorsexamen. Långt ifrån alla doktorander fortsätter sin karriär inom universitetet utan vill och kan verka inom näringsliv, industri och offentlig verksamhet. Sverige som kunskapsnation har en fantastisk potential i de doktorander som avlägger examen vid svenska universitet.

Lunds universitet har en mycket stor andel internationella doktorander, på vissa fakulteter är de i majoritet. Den senaste tiden har flera medier uppmärksammat den nya utlänningslagen som trädde i kraft i somras. Vilka konsekvenser kan den få för internationella doktorander och deras möjlighet att stanna i Sverige efter sina avslutade doktorandstudier? Den som ansöker om permanent uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själv genom inkomster från anställning eller eget företag. Det är rimligt. Men däremot är Migrationsverkets tolkning av försörjningskravet orimligt eftersom verket kräver en fast anställning eller visstidsanställning på minst 18 månader från dagen då ansökan prövas. För utexaminerade doktorander är det snarast en utopi, då en nyutexaminerad ofta tar sig vidare i karriären med tidsbegränsade anställningar, inte minst inom akademin. Det finns också flera problem kopplade till utlänningslagen och de omfattande kraven och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, arbetar nu aktivt med att ta fram en konsekvensanalys och en skrivelse kommer att skickas till Utbildningsdepartementet.
Erik