Erik Renström

Nu börjar en ny efterlängtad termin och vi går snart in i år 3 e.p – tideräkningen som startade med pandemins utbrott. Pandemin är inte över, smittspridning och vårdbelastning är hög i samhället, men jag vill ändå hälsa alla välkomna till ett nytt spännande år vid Lunds universitet, inte minst de internationella studenter som kommer under Arrival Day idag. Att se unga människor som landar in i en ny stad eller till och med ett nytt land vid terminsstarterna och börjar utforska stadens möjligheter är något av ett signum för alla universitetsstäder och lika livgivande varje gång.

Många undrar hur det blir med obligatoriska moment i utbildningen såsom tentamen eller andra obligatoriska inslag när smittspridningen nu är hög. Det är möjligt när det finns behov av att glesa ut antalet studenter på plats att förlägga utbildningsmoment digitalt men jag vill påpeka att det än så länge är campusundervisning och campustentamen som är utgångsläget. Vis av erfarenhet är universitetet dock berett på att omställning kan gå snabbt och att regeringen kan införa nya restriktioner framöver.

Universitetet har infört flera åtgärder under lång tid och tagit fram vägledningar och guider gällande lokaler och avstånd för att vi ska kunna hålla utbildning på campus. Så länge dessa åtgärder följs och respekteras kan vi undvika smittspridning. Det handlar framförallt om att hålla avstånd och undvika trängsel och att ingen ska vara på campus vid symptom. Vi har klarat att hålla klustersmitta borta från salstentor så här långt och det är jag övertygad om att vi ska klara framöver också om alla hjälps åt.
God fortsättning på det nya året, jag ser fram emot fortsatt utveckling inom utbildning, forskning och samverkan!
Erik

Det är dags att summera året, detta 2021, då ingenting varit sig riktigt likt, om ett år nu någonsin kan vara likt ett annat. För mig personligen har det varit omvälvande att ta över som rektor för Lunds universitet tillsammans med en ny ledning: prorektor Lena Eskilsson och de fem vice männen och kvinnorna Per Mickwitz, Kristina Eneroth, Ann-Kristin Wallengren, Jimmie Kristensson och Viktor Öwall. Med fem ledstjärnor – Kvalitet, Kreativitet, Kurage, Kommunikation, Karaktär och Campusutveckling satte vi i början av året den riktning som vi tillsammans vill att Lunds universitet ska röra sig i.

Campus var så gott som folktomt det första halvåret då studenter och anställda fick verka på distans. Att undervisning och forskning kunnat fortgå under dessa extraordinära förhållanden ska tillerkännas alla lärare, forskare, administration och studenter som gjort en imponerande insats.

I juni satte universitetet som mål att den campusförlagda utbildningen skulle återgå i full styrka den 1 november. Återgången gjordes successivt under hösten och gick enligt plan. (I skrivande stund är dock smittspridningen på väg uppåt och regeringen har meddelat nya restriktioner inför helgerna. De innebär inga större förändringar för den plan som ligger för utbildning och examination eftersom de fortsatt får bedrivas på campus i kombination med smittskyddsåtgärder och distansundervisning vid behov. Hemarbete gäller dock från den 23 december för alla som har möjlighet till detta fram till den 31 januari. Information uppdateras så fort som möjligt på lu.se/corona).

Med de lärdomar som verksamheten hittills har dragit av distansarbete och distansundervisning är jag förvissad om att digital undervisning och digitala möten är ett bra komplement till fysiska möten och campusundervisning. Digitaliseringen har bara börjat och universitetet utvecklar digitala former för undervisning, examination och disputation. Digitala lärmiljöer som en del av campusutveckling kommer vi att se mer av framöver. Vi har också sett att flexiblare arbetsformer för alla som kan och vill arbeta delvis på distans går att utveckla.

Med det sagt har vi också gjort ett viktigt förtydligande under året: Lunds universitet är främst ett campusuniversitet. Unga studenters välbefinnande, personliga utveckling och möjlighet att skapa sociala och professionella nätverk under studieåren är alla nycklar i en fullgod universitetsutbildning. För detta krävs att unga studenter träffar sina studiekamrater på och utanför campus. Det samma gäller för anställda som behöver kollegiala fysiska möten, där de oväntade samtalen kan uppstå och idéer snappas upp i korridorer och lunchrum.
Under pandemin har vi sett en ökning av ärenden där studenter anmälts för fusk och flera ärenden rör digital examination. För att förebygga fusk och okunskap kring digitala examinationer lanserade universitetet i början på året en portal, education.lu.se, som stöd för både studenter och lärare.

Ledningen arbetar med att utveckla utbildningen på flera sätt. Det handlar bl.a. om ett större visionsarbete kring det livslånga lärandet som startat under hösten. Nya projekt med avstamp i en sådan vision beräknas starta under 2022. Hållbarhet, tvärvetenskap, Artificiell Intelligens samt digitalisering är exempel på ingredienser i kursutvecklingen inom det livslånga lärandet.

I oktober kom Universitetskanslersämbetet, UKÄ, med beskedet att Lunds universitet, som ett av få lärosäten i landet, fått full pott i den nationella lärosätesgranskningen av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet inom utbildning. Detta kvitto på att utbildningarna vilar på en solid grund är viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Mer bekymmersamt är att universitetet fick indraget examenstillstånd för matematik inom ämneslärarutbildningen. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kritiserade att den ämnesdidaktiska forskningsmiljön inom ämnet matematik inte är tillräckligt stor. Sverige har ett stort behov av lärare men ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet är liten. Hur den ska kunna utvecklas är en fråga vi behöver titta djupare på. Flera faktorer spelar in – bland annat söktryck. En grundförutsättning för att skapa en utbyggd ämneslärarutbildning är att tillräckligt många vill söka sig till läraryrket.

Förnyelse av forskning har varit ett genomgående tema under året. Den interna, övergripande forskningsutvärderingen RQ20 som presenterades under våren har legat som grund för detta förnyelsearbete. Det har även Vetenskapsrådets Forskningsbarometer gjort. Den förra visar bl.a. att forskningen vid universitetet är mycket stark men att universitetet bättre bör utnyttja den ämnesbredd och de forskningsinfrastrukturer som finns. Den senare visar att universitetets publiceringar har ökat men att citeringarna har minskat. Flera initiativ har startat för att i högre grad skapa kompletta och nyskapande kunskapsmiljöer med forskning, samverkan och utbildning. Dessa miljöer ska kunna konkurrera om både EU-bidrag och nationella medel, till exempel i kommande satsning på s.k. profilområden som regeringen aviserat i den senaste forskningspolitiska propositionen. Arbetet med att identifiera profilområden satte igång under hösten och kommer att fortsätta under 2022.

I samma anda – att verka för ämnesbredd och göra internationellt konkurrenskraftig forskning – skapades under året ett excellensprogram inom forskning med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. I mars beslutade universitetet att avsätta 100 miljoner kronor av universitetsgemensamma medel till programmet i två delar: en del med postdoktorstjänster inom tvärvetenskapliga projekt och en del med nya doktorandtjänster inom forskarskolan Agenda 2030.

EU är en av universitetets största bidragsgivare inom forskning och under 2021 startade det nya ramprogrammet Horisont Europa. Universitetet arbetar målmedvetet för att ytterligare stärka och bredda deltagandet i detta ramprogram. Universitetet har också för avsikt att förlänga och utöka sitt engagemang i EUGLOH, en del av EU:s partnerskapsprogram European Universities som verkar för rörlighet och utbyte för studenter och anställda vid europeiska lärosäten.

Den som rör sig i Lund ser att Sölvegatan som är en del av Kunskapsstråket håller på att få ett nytt uttryck. Den nya glasfasaden som tornar upp sig rymmer Forum Medicum där utbildningar i medicin, hälsa och vård ska samlas i nära anslutning till Biomedicinsk Centrum, BMC, och Skånes universitetssjukhus i Lund. Inflyttning blir 2023. Längs kunskapsstråket planeras också ett Samhällsvetenskapligt centrum i kvarteret Paradis. Även Konstnärliga fakulteten planerar för sina nya, sammanhållna lokaler i Malmö med planerad inflyttning 2025. På längre sikt planerar Lunds universitet för Science Village – området mellan de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Här finns stor potential att forma ett internationellt forsknings-, innovations- och utbildningscentrum.

Campusutveckling spelar en betydande roll för förnyelsen av utbildning och forskning. Under de kommande 20-25 åren kommer 30 procent av universitetets lokalbestånd att antingen förnyas eller anpassas till de behov som dagens utbildning och forskning kräver. Ökad digitalisering, hållbarhet och mer samarbete mellan fakulteter och med övriga samhället driver på campusutvecklingen.

Under året har vi också arbetat med att vidareutveckla Lunds universitet som arbetsplats. Det gäller allt från att attrahera och rekrytera nationell och internationell kompetens till att behålla dem som kommer hit för att forska. Även här ligger RQ20 till grund för universitetets utvecklingsarbete liksom EU:s certifiering HR Excellence in Research.

Dagens arbets- och studieplats kännetecknas av mångfald och när året gick mot sitt slut klubbades universitetets lika villkorsplan igenom. Den uppfyller de krav som ställs av EU:s ramprogram Horisont Europa samt inkluderar uppdraget om jämställdhetsintegrering.

Nu när endast några skälvande dagar återstår av 2021 är det dags för mig att säga: ring ut det gamla året och ring in 2022!

Ta hand om er under helgerna!

Erik

I somras trädde en förändrad utlänningslag i kraft och som visade sig få stor påverkan på internationella doktoranders och forskares möjligheter att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta är en grupp som i allmänhet och särskilt i början av sin karriär har olika tidsbegränsade anställningar inom eller utanför akademin och försörjningskravet på 18 månader som Migrationsverket ställer riskerar att bli mycket svårt att uppfylla.

Inom SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, har vi arbetat intensivt för att uppmärksamma regeringen på de negativa konsekvenser som lagändringen för med sig. Vi har också velat tydliggöra att Migrationsverket tolkar försörjningskravet onödigt hårt.
Lärosätena, Lunds universitet utgör inget undantag, har sedan lagändringen trädde i kraft kontaktats av oroliga doktorander och forskare som räknat med permanent uppehållstillstånd. Denna oro är befogad och lärosätena delar den. Vi behöver högutbildad arbetskraft i Sverige och det verkar inte bättre än att remissförfarandet har varit bristfälligt och att lagändringen kommit till utan tillräckliga konsekvensanalyser för gruppen forskare och doktorander.

I september skickade SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en skrivelse till fyra av regeringens ministrar. I denna påpekade SUHF det mest akuta, nämligen att lagändringen tillämpas retroaktivt. Vi krävde således att Migrationsverket skulle ändra sin praxis vad gäller försörjningskravet för de ärenden som kom till Migrationsverket före den 20 juli 2021. Detta eftersom öppna ärenden om permanent uppehållstillstånd som kommit in under tiden då andra krav gällde, behandlas enligt den nya lagstiftningen.

Därefter har SUHF ytterligare djupdykt i hela lagstiftningsprocessen. Vi har velat kartlägga effekterna av lagändringen och Migrationsverkets tolkningar av försörjningskraven men SUHF har också velat uppmärksamma politikerna på bristerna och de negativa konsekvenserna som de nya kraven för att få permanent uppehållstillstånd för med sig. Nu följs den första skrivelsen upp med en djupare analys, statistik och konsekvensbeskrivning och denna utförligare skrivelse har skickats till regeringen.

SUHF vill belysa att lagstiftningsprocessen är belastad med allvarliga brister, kanske allvarligast att remissförfarandet gick mycket fort och att få lärosäten ingick som remissinstanser. SUHF ser att doktorander, forskare och medföljande till dessa grupper behöver undantas från de särskilda försörjningskraven eller att Migrationsverkets definition av 18 månaders anställning från att beslut fattas i ärendet ändras. Vidare föreslår SUHF också att lagstiftningen ändras så att alla typer av arbeten inklusive studier kan räknas in och lämpligt tillstånd kan sökas inifrån Sverige om man har ett jobbsökartillstånd, inte bara arbetstillstånd för arbete.

Inom SUHF följer vi nu utvecklingen noga och hoppas på att regeringen och Migrationsverket tänker om – och tänker rätt. Det kan inte vara meningen att ett land som Sverige som är en kunskapsnation försvårar för högutbildade personer att stanna och verka i Sverige. Värt att notera är att närmare en tredjedel av doktoranderna vid svenska lärosäten kommer från länder utanför EU/EES. Under 2017 till 2020 ansökte något fler än 2000 doktorander om permanent uppehållstillstånd och 87 procent beviljades. Under samma period ansökte närmare 1300 medföljande vuxna och barn om permanent uppehållstillstånd. Dessa personer är en enorm tillgång för Sverige och för att vi ska kunna fortsätta att vara en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnation.

Precis nyligen släppte Svenskt näringsliv en rapport ”Utländska masterstudenter och doktorander lämnar Sverige – problem och hinder för internationell spetskompetens att stanna i Sverige”. Den ger en mycket bra bild över varför Sverige behöver attrahera, rekrytera och behålla spetskompetens, hur frekvent det är att utländska masterstudenter och doktorander stannar och vilka problem och hinder som gör att studenterna lämnar. Förändringarna i utlänningslagen är ett av hindren. Komplicerade regelverk, låga lönenivåer, brist på kontakter och för lite stöd på väg ut i arbetslivet är andra hinder som rapporten tar upp.
Det är nu viktigt att vi fortsätter lyfta dessa frågor och att akademin, näringslivet och politiken tar ansvar för sina delar enskilt och tillsammans. Förutsättningarna för internationell spetskompetens som vill verka i Sverige måste förbättras.
Erik

Vi ser nu hur smittspridning återigen ökar, särskilt i Europa, och i veckan kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer om att bland annat undvika trängsel. Fortsatt gäller utbildning på campus men alla ska undvika att trängas och undvika stora folksamlingar. Vi följer läget noga och försöker uppdatera verksamheten så fort det går när nu smittspridningsläget rör på sig och det kan komma fler rekommendationer eller restriktioner framöver.
Sveriges viktigaste strategi är att så många som möjligt ska vaccinera sig för att undvika att människor blir allvarligt sjuka och för att minska smittspridningen.

Möjligheten att använda vaccinationsbevis vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster har också införts. Eftersom Arbetsgivarverket bedömer att myndigheter inte kan använda sig av vaccinationsbevis avvaktar Lunds universitet med att använda sådana vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster, till exempel nu under jul vid konserter eller andra tillställningar dit allmänheten kommer.

Men det finns ett annat stort problem med vaccinationsbevisen. I takt med att dessa i allt större utsträckning används i samhället vid t.ex. konserter eller andra evenemang så har en viktig grupp hamnat mellan stolarna. Det handlar om alla de internationella studenter och forskare som kommer till Sverige och till Lunds universitet.

Personer som blivit fullvaccinerade i sina hemländer utanför EU (exempelvis USA, Japan, Australien) får resa in i Sverige med sina vaccinpass. Dessa pass bedöms däremot som ogiltiga vid olika sammankomster och tillställningar på plats i Sverige. Ett annat bekymmer är medborgare från andra länder som vaccineras i Sverige, men som därefter inte kan få vaccinpass eftersom de saknar svenskt personnummer eller samordningsnummer. Problem får även personer som fått första dosen i sitt hemland och andra dosen i Sverige. De har inte heller kunnat få ett vaccinpass utfärdat.
Tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Lund, Philip Sandberg, har jag nu väckt frågan till E-hälsomyndigheten. Det är oerhört angeläget att de tekniska lösningar som E-hälsomyndigheten arbetar med påskyndas och färdigställs snart.

Lund är en av Sveriges och Europas mest internationella städer. Lunds universitet är ett topprankat lärosäte med många internationella kontakter. I regionen finns många företag och forskning som är beroende av internationella utbyten och handel. En stor grupp står nu, trots att de är vaccinerade och tar sitt ansvar för att minska smittspridningen, utan samma möjligheter att röra sig fritt och umgås som alla andra vaccinerade. Jag hoppas på snar lösning!
Erik

Vi har i veckan inväntat Arbetsgivarverkets bedömning kring universitetets möjligheter att använda vaccinationsbevis. Detta utifrån ett myndighetsperspektiv och utifrån de nya föreskrifter och allmänna råd som infördes den 1 december för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Arbetsgivarverkets bedömning är att en myndighet varken av sina anställda eller av allmänheten kan kräva vaccinationsbevis.
När nu säsongen för julkonserter och andra liknande tillställningar startar är således mitt besked till universitetets arrangörer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (inomhus och över 100 personer) att de behöver ordnas utan att vaccinationsbevis används.

Det är naturligtvis aldrig roligt att komma med ett sådant besked. Pandemin har varit långdragen och under hösten har förhoppningarna ökat på att vi ska kunna umgås, röra oss och ta del av kultur på ett mer otvunget sätt och i stora sällskap. Och det kan vi även fortsatt göra och jag önskar att alla ska kunna njuta av såväl julkonsert, julfest eller öppna föredrag, om än med de försiktighetsmått som nu införs. Det är uppenbart att vi efter en lång pandemi behöver varandra och behöver möta denna årstid med ljus, fest och gemenskap.

Smittspridningen pågår dock och vi får fortsatt vara beredda på att nya restriktioner eller allmänna råd införs. Vi följer utvecklingen noga och jag vet att organisationen är bra på att ställa om när det behövs.

Det var ett tag sedan som jag hänvisade till informationen om hur Lunds universitet hanterar coronaviruset men det kan röra på sig ytterligare vad gäller smittspridning och därför är det tillfälle nu att påminna om informationen på Medarbetarwebben.

Erik

Nyligen öppnade EU utlysningen för sin senaste KIC. Den handlar om de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och det är alldeles givet att Lunds universitet vill arbeta för att komma med i ett konsortium med detta tema. För närvarande pågår ett intensivt arbete inför ansökningen våren 2022 och uppslutningen från fakulteterna är stor.

Enligt EU utgör de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna Europas själ och hjärta. De lyfter fram både Europas mångfald och enhet och inspirerar till förnyelse. Jag vill påstå att det samma gäller för Lunds universitet. Det gäller för alla samhällen och organisationer.

Lunds universitet har en omfattande kulturverksamhet som spänner över alla discipliner. Dels finns utbildning och forskning inom bl.a. konst, musik, teater, film och litteratur, dels har universitetet ett flertal museer och samlingar med stora kulturella värden. Flera utställningar och konserter för allmänheten anordnas årligen i universitetets regi. I dessa verksamheter ligger en stor och fortfarande outnyttjad potential och jag tänker särskilt på deras betydelse för innovation och förnyelse. Fria och kreativa tankar är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fria och kreativa tankar är tillika förutsättningarna för förnyelse.

Lunds universitet utbildar också många studenter som blir yrkesverksamma i kulturella näringar och sektorer. Dessa verksamheter är viktiga drivkrafter för hållbar tillväxt och för arbetstillfällen lokalt, regionalt, nationellt och i hela Europa. Kultursektorn och tillhörande näringar har drabbats hårt av pandemin och det är viktigt att dessa kan komma tillbaka med full kraft. Samhället behöver sin själ och sitt hjärta mer än någonsin.

Det finns gott om kreativa tankar i universitetets Kulturråd. Dessutom inryms i detta råd stor kunskap om de kulturella sektorerna och näringarna i samhället. Att universitetet med sin forskning och utbildning och med sina publika verksamheter kan utbyta erfarenheter och idéer med några av landets främsta kulturutövare och -chefer betyder mycket för hela universitetets utveckling. Jag ser verkligen fram emot att få hälsa sju nya externa ledamöter (och en sittande) välkommen till universitetets Kulturråd. Med en Kultur-KIC-ansökan framför oss och en Kulturstrategi från 2018 i ryggen har vi alla förutsättningar att synliggöra och utveckla kultur och kreativitet på universitetet och i samhället.
Erik

Idag är en historisk dag. Sverige har fått en ny statsminister som heter Magdalena Andersson. Ett slående sammanträffande med att det i år är exakt hundra år sedan som svenska kvinnor för första gången tilläts rösta och ta plats i kammaren. Detta tål att reflekteras över. Hundra år är en lång tid.

På hundra år har också mycket hänt inom akademin och vi har kommit långt, men är inte helt framme vid ett jämställt arbetsliv. Idag studerar fler kvinnor än män på högre utbildning men av alla professorer är idag 28 procent kvinnor vid Lunds universitet. Och av alla Lunds universitets rektorer – det är en lång rad – har bara en varit kvinna hittills: Boel Flodgren.

Något som också är värt att reflektera över – och som LTH idag har bjudit in till samtal om – är varför fler kvinnor än män lämnar akademin efter att de tagit examen på olika nivåer. Det i sig gör det svårare att rekrytera kvinnor till lärare och professorer.

Den här typen av samtal och diskussioner som jag vet pågår för fullt på fakulteterna i kombination med ett strategiskt och långsiktigt arbete gör att vi har goda möjligheter att nå de mål som regeringen ställer upp för jämställdhet och likabehandling men även de mål som vi själva vill arbeta efter och som vi tror utvecklar hela vår verksamhet.

Idag är en bra dag för att lyfta Lise Meitner- professuren vid LTH. Detta initiativ bedrivs för att LTH (och övriga universitetet) ska attrahera de bästa talangerna och vara en plats för jämställdhet och mångfald. Lise Meitner lyckades 1938 förklara kärnklyvningsprocessen och räknas som en av den moderna vetenskapens pionjärer. Trots motstånd från en mansdominerad forskarvärld inledde hon banbrytande forskning på 1910-talet. Meitner samarbetade länge med kemisten Otto Hahn men trots de bådas samarbete var det endast Hahn som belönades med Nobelpriset. Meitner har dock fått flera postuma hedersbetygelser.

Jämställdhet och lika villkor är grundläggande för alla delar av Lunds universitets verksamhet.
Huvudansvaret för det förebyggande arbetet mot diskriminering ligger hos rektor, men ansvaret delas av alla chefer i organisationen. Varje chef, medarbetare och student ansvarar för att bidra till universitetets strävan mot ett demokratiskt och jämställt universitet fritt från diskriminering.

På universitetsgemensam nivå finns rådet för jämställdhet och lika villkor. Detta råd har under året fått ett starkare mandat och tydligare koppling till chefslinjerna. Vicerektor Jimmie Kristensson leder rådet och det är ett omfattande strategiskt arbete som nu genomförs. För att underlätta för rådet att fatta vetenskapligt förankrade beslut har en rådgivande expertgrupp tillsatts. Sedan början av sommaren finns också en formell arbetsgrupp underställd rådet som ska synliggöra frågor relaterade till HBTQ+.

Även inom EU skärps kraven på att lärosätena har en jämställdhetsplan. Den som söker forskningsfinansiering från EU-programmet Horisont Europa ska från och med de ansökningsomgångar som har deadline 2022 kunna visa att hemlärosätet har en jämställdhetsplan (Gender Equality Plan, GEP). Här arbetar rådet för jämställdhet och likabehandling i detta nu för att ta fram en uppdaterad plan som uppfyller de krav som ställs av Horisont Europa. Beslut om denna fattas inom kort.

Vi är på god väg, det har hänt mycket i år!
Erik

Vi har nu bedrivit fullskalig undervisning på campus i två veckor. Höstens upptrappning har gått enligt plan och det har varit en stor befrielse att se hur verksamheten återgått till det normala. Ett öppet campus, öppna kulturverksamheter, öppna kaféer och restauranger, öppna festlokaler och öppna gym gör mycket för människors välbefinnande. Inte minst som ung och student vill man kunna leva ett aktivt liv tillsammans med kursare och vänner.

Det öppna samhället är beroende av hur smittspridningen i Sverige och världen utvecklar sig och vi följer kontinuerligt denna utveckling. Därför får vi nu sätta oss in i det nya förslag från Folkhälsomyndigheten som regeringen avser att gå vidare med: att vaccinationsbevis kan behöva införas vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inomhus med fler än 100 deltagare. Här kommer vi att behöva återkomma med besked från universitetsledningens håll när detta förslag klarnat något.

Under pandemin har studenternas välmående kommit ännu mer i fokus. Men Lunds universitet har under lång tid arbetat med studenternas välmående och det är också ett ämne som intresserar politiken. Hur ska vi komma till rätta med att så många unga upplever psykisk ohälsa? Tidigare i år fick minister Matilda Ernkrans en presentation om hur universitetet arbetar för att stärka studenternas hälsa. I förra veckan diskuterade universitetsledningen, Lunds universitets studentkårer, LUS, och Studenthälsan tillsammans med deltagarna i Politikerforum samma sak. Den modell som Studenthälsan idag arbetar efter har stor potential och jag vill påstå att vi ligger i framkant i arbetet med studenters hälsa. Till stora delar beror det på studenternas stora engagemang i frågan och det är mycket värdefullt att få visa vårt arbete för regeringen och de skånska kommun-, region- och riksdagspolitikerna som deltog i Politikerforum.

Studenthälsan har i uppdrag att särskilt arbeta med studenternas psykiska hälsa, levnadsvanor och sexuella hälsa. Där finns ett stort utbud och studenterna kan få stöd, råd och behandling för studierelaterade problem. Det kan handla om stress, prestations- eller tentaångest, prokrastinering, oro, nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet. Men där finns även hjälp för den som vill förändra sina levnadsvanor avseende på kost, motion, alkoholvanor eller sömnproblem.
Erik

Idag sänder Radio Malmöhus ett inslag om de långa väntetiderna för studenter som anmälts för fusk till disciplinnämnden.

Väntetiderna för att få sitt ärende prövat är för långa och under tiden som studenter väntar på att få sin sak prövad lider de psykiskt. Effektiva handläggningstider är därför mycket viktigt.
Den största anledningen till att handläggningstiderna har ökat efter 2019 är att antalet inkomna ärenden ökade med mer än 100 procent under pandemin och ärendeinströmningen är fortfarande hög. De mest förekommande ärenden som avgjordes till och med 2020 handlade om plagiat. Under första halvåret 2021 anmäldes flest för otillåtet samarbete.
För att hantera ökningen av ärenden och korta ner handläggningstiden har ärendeprocessen setts över, fler personer arbetar med ärendena och disciplinnämnden har mer än dubblerat sina sammanträden. Men vi kan inte snabba på alltför mycket – rättssäkerheten får aldrig sättas ur spel och varje ärende behöver utredas grundligt.

Förutom att ta krafttag mot väntetiderna när det väl uppstår misstankar om fusk behöver vi se till att studenter inte hamnar i dessa situationer. Det är bekymmersamt att anmälningar om fusk har ökat och en trolig orsak till detta är de ökade digitala examinationsformerna under pandemin.

En del studenter ser plagiat som en sista utväg när mycket i livet har kört ihop sig och där önskar jag att studenter söker hjälp i tid, antingen i öppenvård eller genom Studenthälsan. Det finns också Studieverkstad och Pedagogiskt stöd för den som behöver extra hjälp under studietiden.
För en tid sedan gav universitetet Studenthälsan ett nytt uppdrag och nya arbetssätt infördes för verksamheten. Studenthälsan har ett stort utbud av stöd, råd och behandling kring problem som hör till studentlivet såsom stress, prestations- eller tentaångest, prokrastinering, oro, nedstämdhet och alkoholproblem. Det finns god kapacitet hos Studenthälsan att ta hand om de som söker hjälp där.

Alldeles nyligen förlängde och ökade Lunds universitet sitt bidrag till Lunds fontänhus som nu får totalt 1,5 miljoner kronor under tre år. Fontänhuset arbetar med stöd till studenter som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och för att de ska klara av sina studier, utöka sitt sociala nätverk och förbättra sitt mående och sin livskvalitet.

Andra studenter fuskar av okunskap – och där behöver fakulteterna fortsätta sitt arbete med att stötta studenternas och öka kunskapen kring fusk och plagiat så att de inte hamnar i disciplinnämnden.
Som ett ytterligare stöd lanserades i våras en universitetsgemensam portal som vänder sig till studenter och där finns information om digitala examinationer, studieteknik, fusk m.m.

Vi kan inte slå oss till ro förrän fuskärendena minskar och utredningstiderna är rimliga. Ansvaret för detta är delat mellan universitetet och studenterna. Gårdagen, den 1 november, har varit efterlängtad. Från och med denna höstlovsvecka ska universitetet vara precis som vanligt och all campusundervisning tillbaka. Vi behöver varandra för att må väl.
Erik

”Ta plats i medierna forskare!” är titeln på en samtalskväll som ordnas den 11 november av Centrum för kunskapshistoria i samarbete med Sydsvenskan. Här möts forskare och journalister, författare och förlagschefer för att tillsammans diskutera forskares medverkan i det offentliga samtalet.

I tider när demokratin går ner i stora delar av världen och icke-verifierade budskap, desinformation och konspirationsteorier snabbt kan få stor spridning på nätet är det mer angeläget än någonsin att forskare tar plats i det offentliga samtalet på olika sätt. Universitetet har ett stort ansvar för att medborgare ska få tillgång till kunskap som baseras på vetenskap. Detta är något som vi i universitetsledningen har identifierat som en viktig fråga och vi har sett att åtgärder behövs för att stärka akademins röst och genomslag i offentligheten.
Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal frågade hur jag och min kollega Kerstin Tham på Malmö universitet ser på konflikten mellan universitetets meriteringslogik och den tredje uppgiften (Sydsvenskan 23 oktober) . Kan universitetsledningen stötta forskarna att ge sig ut i offentligheten, trots att det ofta gynnar karriären mer att stänga in sig i labbet eller biblioteket?
Vi svarar idag och det ska bli mycket intressant att fortsätta den här diskussionen framöver och ta fram lämpliga åtgärder. Frågan är högt prioriterad i ledningen och vicerektor Jimmie Kristensson, har ett särskilt ansvar i sin portfölj för kommunikation.
Erik