Erik Renström

FN:s nya klimatrapport som kom i veckan visar att det går att nå nollutsläpp år 2050. Men det krävs stora omställningar inom alla branscher för att nå dit. Forskarna har identifierat flera hållbara vägar framåt. Eftersom det är bråttom behövs fler kraftfulla beslut för att samhället ska ställa om till fossilfritt så att koldioxidutsläppen kan minska.

Som så många branscher tittar även vi på Lunds universitet på hur vi kan ställa om vår egen verksamhet. I detta nu ser vi över vår hållbarhetsplan – revidering sker vartannat år. Kan vi skruva ytterligare på de mål vi har satt upp? Är målen tillräckligt ambitiösa men samtidigt möjliga att genomföra? Vi ser inte bara till klimatutsläpp utan tar med hela spektrumet av Agenda 2030 i vårt hållbarhetsarbete.

Gällande just klimatutsläpp har Lunds universitet en strategi och plan framåt för att minska koldioxidutsläpp och har identifierat de områden där vi har störst klimatutsläpp: utrustning och varor,  resor och lokaler. Jag hänvisar gärna till Hållbarhetsforum för att läsa mer om det arbete som görs vid universitetet och därutöver arbetar alla fakulteter med egna planer för sitt klimat- och hållbarhetsarbete. Att räkna upp alla aktiviteter låter sig inte göras i ett blogginlägg.

Universitetet blir uppvaktat med jämna mellanrum av studenter eller anställda som vill se kraftfullare åtgärder i samhället och på universitetet. Engagemanget för klimatet är stort och det är viktigt för att vi ska komma vidare. De som demonstrerade utanför Universitetshuset idag, Scientist Rebellion, kräver klimatrevolution. Jag är inte där i min tanke gällande den omställning som universitetet behöver göra, även om jag uppskattar anställdas och studenters engagemang. Jag är mån om att universitetet gör strategiska och långsiktigt hållbara vägval inom forskning, utbildning och samverkan. Och det är genom just utbildning, forskning och samverkan som ett universitet kan göra mest nytta för klimatet eller för social och ekonomisk hållbarhet i världen.

Vad gäller FN:s klimatpanel IPCC har flera av Lunds universitets forskare sedan lång tid tillbaka varit involverade i IPCC:s arbete och i flera av rapporterna, den senaste rapporten utgör inget undantag. Flera av Lunds universitets forskare har också varit huvudförfattare för dessa rapporter. Professor Lars J Nilsson har också utsetts till en av 15 ledamöter i Europas ”Scientific Advisory Board on Climate Change”. Det är genom forskarnas kunskap som Lunds universitet kan göra riktig nytta!

Klimatförändringarna rår vi inte på själva. Det internationella och europeiska samarbetet är därför helt avgörande. Lunds universitet håller t.ex. för närvarande på att bygga upp en plattform med våra kollegor inom nätverket LERU för att kunna dela goda exempel på hur man kan integrera kunskap om klimatförändringar i utbildningar. Tidigare i år var Lunds universitet värd för ett internationellt symposium inom universitetsnätverket U21 med temat ”Teaching for Sustainability”. Även inom utbildning ska vi alltså flytta fram våra positioner gällande hållbarhet.

Jag passar också på att återigen lyfta det samarbete som vi tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet gör tillsammans med industrin för att bli ett världsledande kluster inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn. Det är bara ett av många goda exempel där samverkan kan bidra till det internationella klimatarbetet.

Erik

Vid universiteten i Ukraina finns cirka 1,5 miljoner studenter och 60 000–70 000 lärare och forskare, varav cirka hälften är kvinnor. När nu många av dessa är på flykt räknar vi med att ett större antal studenter, forskare, lärare och doktorander kommer till Sverige framöver eller redan har kommit hit. På de svenska lärosätena är trycket störst på Lunds universitet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH. Men i dagsläget är det mycket svårt att sia om hur stort det samlade åtagandet för den svenska högre utbildningssektorn kommer att bli.

I universitetsledningen ser vi vikten av att mottagandet av studenter behöver lösas nationellt och inte med separata lärosäteslösningar. Det kan låta byråkratiskt och passivt att vi inte bara öppnar dörrarna när vi möts av människor på flykt. Men rättssäkerhet för alla studenter är viktigt. Man ska kunna lita på att våra processer är korrekta både gällande antagning och examination. Jag kan dock garantera att idéerna finns lokalt och nationellt och vi gör vad vi kan för att kunna omsätta dem till handling. Engagemanget och viljan bland anställda och studenter är stort! Går det att omvandla Erasmusmedel för utresande till inresande? Går det att hitta lösningar inom sådana nätverksavtal som vi har med lärosäten? Vilka sommarkurser kan vi sjösätta? Finns det möjligheter att använda oss av sen anmälan till specifika kurser i höst och för särskilda behov? Vi klurar på alla fronter.

Vissa saker marscherar också fort framåt. Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet har t.ex. med kort varsel tagit fram distanskurser i tolkning mellan svenska och ukrainska respektive svenska och ryska.  Efterfrågan på tolkar i ukrainska och ryska är stor och redan till hösten kommer Språk- och litteraturcentrum att erbjuda tolkutbildning i dessa språk. Här kom dessutom ett okej på universitetets ansökan tillbaka från Universitets- och högskolerådet, UHR, i rask takt och det är så vi behöver arbeta tillsammans – mellan myndigheter – för att se till att varje del i utbildnings- och studieadministration blir korrekt hanterad – men i snabbare takt än vanligt. Pandemin förde kanske bara en enda positiv sak med sig men det är otvetydigt så att universitetet idag är snabbrörligare och har fått erfarenhet av att arbeta i och med osäkra situationer.

Många är också de finansiärer som öppnar för riktade forskningsmedel till följd av Ukrainakrisen. Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF, är några exempel – fler initiativ kommer säkert att sjösättas framöver och forskargrupper runt om i landet arbetar nu för att kunna söka medel ur dessa.

Jag vill också påminna om Lunds universitets stödprogram för studenter och personal som drabbats av situationen i Ukraina. Ett bidrag till detta program kan t.ex. gå till:

• Finansiering till anställningar av forskare som berörs av situationen i Ukraina och som behöver en fristad i Sverige.
• Förlängning av anställningar av ukrainska forskare som redan finns i Sverige men som inte kan resa tillbaka på grund av kriget.
• Uppehälle och andra levnadsomkostnader för anställda forskare och annan personal som drabbats av Rysslands invasion av Ukraina.
•  Levnadsomkostnader för studenter som på olika sätt drabbats av kriget och som blivit antagna till utbildningar vid Lunds universitet.

Donera gärna en gåva, stor som liten spelar ingen roll, varje bidrag gör skillnad!

Erik

Ansökan om att bli Kultur-KIC var en ansökan som skickades in till EIT Europeiska institutet för innovation och teknik, EIT, i rättan tid (igår). Tillsammans med drygt 100 partners i hela Europa vill Lunds universitet ta del av världens största innovationssatsning på kulturella och kreativa sektorer och näringar. Det konsortium som EU utser till en KIC, Knowledge and Innovation Community, kan få upp till 800 miljoner kronor om året i 15 år. Det är en historiskt stor satsning.

Och i dessa tider med krig i Europa som hotar demokratiska fri- och rättigheter, med de existentiella tvivel som många bär på i skuggan av kriget och efter en pandemi som bara precis klingat av är en satsning av det här slaget alldeles rätt i tid. Det behövs nu kreativitet, det behövs innovativa lösningar och det behövs satsningar på de kulturella sektorerna och näringarna. De sektorer och näringar som utgör Europas själ och hjärta.

Lunds universitet har under lång tid arbetat med sitt partnerskap i konsortiet ”Creative Futures” som leds av finska Aalto universitet. Alla fakulteter har medverkat i det idéinnehåll som är Lunds universitet bidrag i den ansökan som nu har skickats in. Vi har utbildning och forskning inom bland annat konst, musik, teater, film och litteratur och utbildar därutöver många studenter som blir yrkesverksamma i kulturella näringar och sektorer – arkitekter, designers, förläggare, spelutvecklare, jurister med flera. Dessa verksamheter är viktiga drivkrafter för hållbar tillväxt och för arbetstillfällen lokalt, regionalt, nationellt och i hela Europa.

Den 29 april presenterar Lunds universitet innehållet i KIC-ansökan. Detta görs under en halvdag i Universitetshuset. Flera regionala, lokala och europeiska aktörer inom det nätverk som bildats genom arbetet med kultur-KIC:en har bjudits in. Några av de innovationsområden som Lunds universitet har arbetat med är ”Fashion-tech” ”Gaming and Technology meets Archaeology” och ”Humanity and Nature”. Evenemanget är ett tillfälle att visa upp kraften i sektorn och att Lunds universitet med samarbetspartners är ett nav för handlingskraft och utveckling inom sektorn.
Erik

Under två år har vi levt med coronarestriktioner. Och som alla anställda och studenter har fixat, trixat och ställt om. Slagit knut på sig själva för att hitta och börja använda digitala lösningar vi trodde låg en bit in i framtiden. Vi har haft tomt campus, halvtomt campus, halvfullt campus och nu äntligen kan vi återgå till fullt campus utan restriktioner. Och i takt med att regeringen och Folkhälsomyndigheten plockat bort sina restriktioner saknas det nu skäl för universitetet att ha kvar sina egna regelverk rörande hanteringen av coronapandemin.

Sällan har ett rektorsbeslut känts mer befriande än det som tagits idag: Universitetets beslut mot bakgrund av pågående coronapandemi upphävs från och med den 1 april 2022.

Erik

Alltså dessa studenter.
Är det något som har plågat en rektor så är det frånvaron av studenter på campus under pandemin. Kan något vara mer onaturligt än byggnader som ekar tomt när väggarna istället borde vibrera av ungas sorl? Där idéer och samtal om världen, om framtiden, om människors olika villkor, om ont och gott, om våren, vädret och livet självt ska vara ständigt pågående?

Därför är jag nu full av glädje över att pandemin släpper sitt grepp och återigen tillåter studenterna att ta plats så de kan genomföra alla de arrangemang som just de är bäst på.
Som i kväll: Studentafton med partiledardebatt på temat Sverige som kunskapsnation. Utsåld på några minuter, men kommer att livestreamas för den som inte fått tag på biljetter. Delar av universitetsledningen kommer att vara där och jag ska träffa de tre inbjudna partiledarna Nooshi Dadgostar (V), Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD). Inte bara studenterna utan hela högre utbildningssektorn är naturligtvis mycket intresserade av vad partiledarna tänker om Sverige som kunskapsnation ett valår som detta.

Även arbetet med Karnevalen trappas nu upp och i helgen hölls det Karnevelj på Arenan, som ett smakprov inför vad som komma skall. Det blir en vår i år också. Det finns ljusglimtar i en mörk omvärld.
Vi måste tillåta oss hopp och framtidstro. Vi måste få glädjas även i orostider. Men i bakhuvudet har jag också det fina seminarium som hölls i Universitetsaulan i torsdags till stöd för demokrati och akademisk frihet och till stöd för Ukraina. Bidra gärna till universitetets stipendiefond ”Lund University support programme for students and staff affected by the situation in Ukraine”. Alla bidrag är värdefulla och din gåva gör stor skillnad.
Och se gärna seminariet på nätet. Här i länken finns också information om hur du donerar till stipendiefonden.

Erik

Transportsektorn världen över ställer nu om till fossilfri drift. Elektrifiering är den dominerande strategin i denna omställning. Vi ser företag som batteritillverkaren Northvolt etablera sig och expandera och fordonstillverkare som Volvo Cars ställa om sin fordonsflotta. Ingenjörs- och forskningslandet Sverige har alla förutsättningar att vara ledande i omställningen mot fossilfri drift vilket inte bara är positivt för klimatet utan kan leda till investeringar för Sverige i mångmiljardklassen.

För att industrin ska kunna ställa om till ett elektrifierat samhälle behövs framförallt rätt (och ny) kompetens. Idag dammsuger industrin vartenda hörn av världen för att hitta lämplig kompetens och här spelar lärosätena en nyckelroll. Här utbildas civilingenjörer, här bedrivs tillämpad forskning och här finns möjligheter att kompetensutveckla redan yrkesverksamma.

Något vi lärosäten också har stor erfarenhet av är att rekrytera internationell toppkompetens. Och sådan attraheras inte sällan av möjligheter att utvecklas i en forskningsintensiv miljö som kombineras med industrisamverkan. När nu lärosätena sitter på en sådan guldgruva gäller det att smida den gyllene metallen medan den är varm: Konkurrensen om de bästa forskarna och ingenjörerna är stenhård och företag etablerar sig i de delar av världen där förutsättningarna är bäst.

För att bli ett världsledande kluster inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn öppnar nu Lunds universitet tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet för ett tätare samarbete sinsemellan men också för tätare samverkan med industrin. Tillsammans ska vi arbeta för mer forskning, fler ingenjörer och fortlöpande kompetensutveckling inom batteriteknik och kraftelektronik. Våra tre lärosäten har idag världsledande forskning och utbildning som är inriktad på hållbar mobilitet och vi ser att våra respektive kompetenser kan stärka varandras. Dessutom har vi tillgång till två unika forskningsinfrastrukturer: MAX IV och ESS. I samarbete med industrin kan vi ta fram den kunskap och kompetens som behövs, driva gemensamma forskningsprojekt och koordinera deltagandet i internationella projekt inom elektrifiering. Det här ska bli mycket spännande att följa!

Erik

Det arbetas intensivt med hur vi kan öppna dörrarna för Ukraina, både på EU-nivå, det nationella planet och på Lunds universitet. Här ser vi över alla möjligheter att kunna fånga upp studenter, lärare och forskare som behöver lämna sitt land eller som framöver kommer att behöva studera eller forska i sitt hemland. Vi arbetar på kort sikt och på längre sikt. Kriget kommer att få konsekvenser för Ukraina, Europa och universitetet för lång tid framöver. Konflikten går in i kärnan av vår egen verksamhet som bygger på demokrati och frihet – den mänskliga och akademiska. Den internationella universitetsgemenskapen behöver därför arbeta på alla flanker för att stå upp för demokrati och frihet.

Det är svårt att flytta fokus från ett krig i ett näraliggande land som dagligen visar förfärliga bilder av mänskligt lidande till det vardagliga arbetet på universitetet, om ens för en liten stund. Men mitt under detta krig behöver vi också se till det som fungerar, det som är tryggt och stabilt. Jag kommer därför framöver att också blogga om sådant som, i förhållande till kriget i Ukraina kan verka futtigt, men som är den stabilitet vi har: de fria akademierna är det demokratiska samhällets grundbult för att skapa ny kunskap som förbättrar vår värld och människors villkor. Det är mitt och allas ansvar att se till att arbetet med Lunds universitets utveckling och välmåga fortgår.

Jag hänvisar gärna till alla de seminarier, debatter och panelsamtal med forskare och experter på fakulteterna som nu genomförs (håll koll i kalendariet). Det finns en samlad kunskap på universitetet som kan belysa alla aspekter av Ryssland/Ukraina, av konflikt eller politik i nutid och dåtid och med perspektiv och nyans.

Det finns också ett stort engagemang bland anställda och studenter som vill bidra med hjälp till folket i Ukraina och till sina kollegor och vänner som befinner sig i regionen eller de som är här eller är på flykt.

Den 17 mars kommer Lunds universitet att ordna seminariet Perspectives on and for Ukraine – an Open Seminar Supporting Academic Freedom mellan klockan 15-17 i Universitetsaulan. Här kommer föreläsare och experter att belysa situationen i Ukraina ur flera aspekter, inte minst de effekter kriget får på demokrati, kultur och akademi. Scholars at Risk som erbjuder hotade forskare, lärare och studenter i världen en fristad presenteras, liksom Donatorrelationers stödprogram för studenter och anställda som påverkats av kriget i Ukraina och som öppnar för alla som vill stödja.

Universitetet samlar också all information om hur vi arbetar med anledning av kriget i Ukraina: www.lu.se/ukraina

Efter en långdragen pandemi är det också viktigt att vi får glädjas åt det öppnade samhället och ett allt mer myllrande campus med studenter som pluggar på plats, som cyklar och promenerar och värmer sig i vårsolen. Nu kan vi börja analysera hur det har gått under två år av pandemi och en ny rapport Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att pandemin inte har påverkat studenternas prestationer och avhopp på ett märkbart negativt sätt. Under pandemins senare fas har prestationerna till och med ökat, främst för yngre studenter på programutbildningar. Avhoppen från programutbildningar har varit i princip oförändrade under pandemin jämfört med tidigare.

Jag tar av mig hatten för alla studenter, lärare och övrig personal som har klarat två års pandemi på ett storartat sätt och med enorma arbetsinsatser. Det visar att många är beredda på att kavla upp ärmarna i kris.

Det har blivit en vår i år också. Den kommer att fyllas av idéer och projekt inom utbildning, forskning, samverkan och i allt detta – campusutveckling. Den senaste nyheten, helt färsk, är att Statens fastighetsverk har gett startskott för att i vår påbörja renoveringen av Kungshuset i Lundagård.

Ombyggnaden kommer att vara livgivande för hela den symboliska Universitetsplatsen –huset som stått tomt under ett par år kommer åter fyllas med människor. Detta är naturligtvis bara en mycket liten del av hela campusutvecklingen i Lund, Malmö och Helsingborg och följ gärna alla utvecklingsprojekt via campusutvecklingskontoret.

Jag hoppas vi ses i Universitetsaulan den 17 mars för Ukraina och för akademisk frihet och demokrati.
Erik

Idag firas Lunds universitets årshögtid till minne av universitetets invigning 1668. Universitetet bildades i en tid då upprepade krig fördes mellan Sverige och Danmark. Idag lever vi i fred och frihet med vår granne.

Idag när vi firar årshögtiden den 4 mars 2022, flaggar Lunds universitet för Ukraina. Det är en manifestation för att visa stöd till ukrainska lärosäten, till kollegor, studenter och till civilbefolkningen i landet. Den ryska invasionen av Ukraina hotar internationell fred och säkerhet och är ett brott mot internationell rätt och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Men vi hissar också flaggan för att manifestera för demokrati och frihet, för universitetens universella gemenskap och akademisk frihet.

Politik och den fria akademin är som olja och vatten. Båda nödvändiga för mänsklig existens och utveckling. I demokratiska länder förenas de i en medmänsklig strävan att på olika sätt förstå, förklara och förbättra våra samhällen. Alltid i samspel, men på behörigt avstånd.

Sedan millennieskiftet har den demokratiska utvecklingen i världen bromsat in, för att till och med gå bakåt. Idag lever bara 14 procent av alla världens människor i stabila demokratier. Vi som gör det och är verksamma inom en fri akademi har ett speciellt ansvar. De fria akademierna är det demokratiska samhällets grundbult för att skapa ny kunskap som förbättrar vår värld och människors villkor – och det demokratiska samhället.

Vi har också ett speciellt ansvar att se hur vi kan bereda plats på universitetet för ukrainska forskare och studenter på kort sikt och framgent. Vi ser över regelverk och avtal, för dialog på europeisk och nationell nivå för att kunna underlätta nödvändiga processer. På samma sätt är vi beredda att ge en fristad för forskare från Ukraina och övriga världen som av politiska eller andra skäl hotas i sina hemländer. Vi flaggar även idag för nätverket Scholars at Risk som arbetar med att uppmärksamma hotade akademiker i världen och för att sätta forskare i säkerhet. 

Vi flaggar idag för Ukraina och för demokrati och frihet. Vi flaggar för Lunds universitet som en fristad för forskare och studenter världen över. Vi flaggar för hopp om en ljus framtid.

Hela mitt tal vid Årshögtiden.

Erik

Fria och kreativa tankar som kan omsättas i ord eller andra uttryck är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fria och kreativa tankar är tillika förutsättningarna för förnyelse.
Så har jag skrivit i en tidigare blogg och efter förra veckans mörka händelse då Ryssland invaderade Ukraina blir det ännu viktigare att poängtera. Vi har nu ett pågående krig i Europa som, förutom det mänskliga lidandet som drabbar den ukrainska civilbefolkningen, är principiellt viktigt.

Vi står i ett världsläge där fria demokratiska stater hotas och utmanas av auktoritära regimer. Vi har sett tendenserna under ett par decennier; demokratin går ner i flera av världens länder. Det hotar vårt fria samhälle, så som vi känner det, men det hotar också universitetets direkta verksamhet. I länder där demokratin går ner försvagas medierna, rättsapparaterna och den akademiska friheten. Mönstret är tydligt. Därför är det viktigt att universitet över hela världen på alla sätt och i alla forum lyfter vikten av och hoten mot demokrati och frihet.

Människor samlas nu runt om i världen för att visa sin sympati med Ukraina. Ekonomiska sanktioner har införts mot Ryssland som även kommer att drabba oss själva. Vid Lunds universitet försöker vi stötta ukrainska studenter och lärare så gott det går i detta krisläge. Det är gott så, men de snabba manifestationerna av sympati väger fjäderlätt mot det hårda arbete som behöver ta vid och som av allt att döma kommer att prägla kommande decennier för att människor även fortsättningsvis ska få leva i fria och demokratiska samhällen. Här vilar en tung uppgift på oss som är verksamma inom en fri akademi.

Det fria Ukraina har drabbats av ett hårt slag, men har inte dött. De som ska se till att det lever vidare är vi – vi som är verksamma vid Lunds universitet eller andra universitet över hela världen. Akademin bildar ett kraftfullt internationellt nätverk som kan bära ukrainska studenter och lärare genom krisen. Vi kan ge dem en fristad och möjlighet att fortsätta sina strävanden för att främja Ukrainas utveckling mot en bättre framtid.

Det akademiska nätverket är mer hållfast än både politiken och diplomatin. De personliga akademiska förbindelserna kan och bör leva vidare även med icke-demokratiska länder utan samma frihetsgrad som vi, men på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Unga av alla nationaliteter som brinner för ett hållbart och demokratiskt samhälle kommer att få både idéer och kraften att genomföra dem i handling.

På så sätt stärker vi vår egen demokrati och lägger grunden för en demokratisk utveckling där det behövs. På så vis lägger vi grunden till att demokrati och frihet ska råda också på de bördiga slätterna norr om Svarta havet där många menar att Europas vagga stod.
Erik

När världen skakar, som nu när Ryssland har inlett attacker mot Ukraina, när världen drabbas av en pandemi eller när klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för våra samhällen har universiteten en mycket viktig uppgift att fylla. Det är vid stora samhällsförändringar som den tredje uppgiften kanske är som viktigast. Forskare kan bidra till det demokratiska öppna samtalet och till folkbildning genom att sakligt redovisa forskningsläget. Universitetens i det offentliga samtalet är också viktigt för att mota eller vara en motvikt mot desinformation som sprids. I konflikter sägs det vara sanningen som försvinner först för att ersättas av propaganda från båda sidor.

Just nu riktas världens ögon mot Ukraina och då passar jag på att sätta ljus på alla de forskare som nu engageras som experter i media och på andra ställen för att bidra till ökad förståelse för den konflikt som både oroar och skakar om vår världsbild. De gör en makalöst fin insats! På samma sätt har forskare bidragit under hela pandemin och nästa vecka kommer FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp II, med sin rapport som även den kommer att behöva analyseras och förklaras.

En stor fördel som digitaliseringen under pandemin har fört med sig är att experter från hela landet har större möjlighet att vara med i Stockholmsbaserade riksmedier (eller utländska etermedier) via länk. Idag är det ingen som reagerar över att en expert från t.ex. Lunds universitet sitter hemifrån och deltar via sin egen dator för att kommentera eller förklara i riks-tv. Det ger en större bredd av experter som kan belysa frågor som är komplexa och svåra och som kräver många olika perspektiv och vinklar för att förstås till fullo.
Erik