Erik Renström

Under två år har vi levt med coronarestriktioner. Och som alla anställda och studenter har fixat, trixat och ställt om. Slagit knut på sig själva för att hitta och börja använda digitala lösningar vi trodde låg en bit in i framtiden. Vi har haft tomt campus, halvtomt campus, halvfullt campus och nu äntligen kan vi återgå till fullt campus utan restriktioner. Och i takt med att regeringen och Folkhälsomyndigheten plockat bort sina restriktioner saknas det nu skäl för universitetet att ha kvar sina egna regelverk rörande hanteringen av coronapandemin.

Sällan har ett rektorsbeslut känts mer befriande än det som tagits idag: Universitetets beslut mot bakgrund av pågående coronapandemi upphävs från och med den 1 april 2022.

Erik

Alltså dessa studenter.
Är det något som har plågat en rektor så är det frånvaron av studenter på campus under pandemin. Kan något vara mer onaturligt än byggnader som ekar tomt när väggarna istället borde vibrera av ungas sorl? Där idéer och samtal om världen, om framtiden, om människors olika villkor, om ont och gott, om våren, vädret och livet självt ska vara ständigt pågående?

Därför är jag nu full av glädje över att pandemin släpper sitt grepp och återigen tillåter studenterna att ta plats så de kan genomföra alla de arrangemang som just de är bäst på.
Som i kväll: Studentafton med partiledardebatt på temat Sverige som kunskapsnation. Utsåld på några minuter, men kommer att livestreamas för den som inte fått tag på biljetter. Delar av universitetsledningen kommer att vara där och jag ska träffa de tre inbjudna partiledarna Nooshi Dadgostar (V), Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD). Inte bara studenterna utan hela högre utbildningssektorn är naturligtvis mycket intresserade av vad partiledarna tänker om Sverige som kunskapsnation ett valår som detta.

Även arbetet med Karnevalen trappas nu upp och i helgen hölls det Karnevelj på Arenan, som ett smakprov inför vad som komma skall. Det blir en vår i år också. Det finns ljusglimtar i en mörk omvärld.
Vi måste tillåta oss hopp och framtidstro. Vi måste få glädjas även i orostider. Men i bakhuvudet har jag också det fina seminarium som hölls i Universitetsaulan i torsdags till stöd för demokrati och akademisk frihet och till stöd för Ukraina. Bidra gärna till universitetets stipendiefond ”Lund University support programme for students and staff affected by the situation in Ukraine”. Alla bidrag är värdefulla och din gåva gör stor skillnad.
Och se gärna seminariet på nätet. Här i länken finns också information om hur du donerar till stipendiefonden.

Erik

Transportsektorn världen över ställer nu om till fossilfri drift. Elektrifiering är den dominerande strategin i denna omställning. Vi ser företag som batteritillverkaren Northvolt etablera sig och expandera och fordonstillverkare som Volvo Cars ställa om sin fordonsflotta. Ingenjörs- och forskningslandet Sverige har alla förutsättningar att vara ledande i omställningen mot fossilfri drift vilket inte bara är positivt för klimatet utan kan leda till investeringar för Sverige i mångmiljardklassen.

För att industrin ska kunna ställa om till ett elektrifierat samhälle behövs framförallt rätt (och ny) kompetens. Idag dammsuger industrin vartenda hörn av världen för att hitta lämplig kompetens och här spelar lärosätena en nyckelroll. Här utbildas civilingenjörer, här bedrivs tillämpad forskning och här finns möjligheter att kompetensutveckla redan yrkesverksamma.

Något vi lärosäten också har stor erfarenhet av är att rekrytera internationell toppkompetens. Och sådan attraheras inte sällan av möjligheter att utvecklas i en forskningsintensiv miljö som kombineras med industrisamverkan. När nu lärosätena sitter på en sådan guldgruva gäller det att smida den gyllene metallen medan den är varm: Konkurrensen om de bästa forskarna och ingenjörerna är stenhård och företag etablerar sig i de delar av världen där förutsättningarna är bäst.

För att bli ett världsledande kluster inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn öppnar nu Lunds universitet tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet för ett tätare samarbete sinsemellan men också för tätare samverkan med industrin. Tillsammans ska vi arbeta för mer forskning, fler ingenjörer och fortlöpande kompetensutveckling inom batteriteknik och kraftelektronik. Våra tre lärosäten har idag världsledande forskning och utbildning som är inriktad på hållbar mobilitet och vi ser att våra respektive kompetenser kan stärka varandras. Dessutom har vi tillgång till två unika forskningsinfrastrukturer: MAX IV och ESS. I samarbete med industrin kan vi ta fram den kunskap och kompetens som behövs, driva gemensamma forskningsprojekt och koordinera deltagandet i internationella projekt inom elektrifiering. Det här ska bli mycket spännande att följa!

Erik

Det arbetas intensivt med hur vi kan öppna dörrarna för Ukraina, både på EU-nivå, det nationella planet och på Lunds universitet. Här ser vi över alla möjligheter att kunna fånga upp studenter, lärare och forskare som behöver lämna sitt land eller som framöver kommer att behöva studera eller forska i sitt hemland. Vi arbetar på kort sikt och på längre sikt. Kriget kommer att få konsekvenser för Ukraina, Europa och universitetet för lång tid framöver. Konflikten går in i kärnan av vår egen verksamhet som bygger på demokrati och frihet – den mänskliga och akademiska. Den internationella universitetsgemenskapen behöver därför arbeta på alla flanker för att stå upp för demokrati och frihet.

Det är svårt att flytta fokus från ett krig i ett näraliggande land som dagligen visar förfärliga bilder av mänskligt lidande till det vardagliga arbetet på universitetet, om ens för en liten stund. Men mitt under detta krig behöver vi också se till det som fungerar, det som är tryggt och stabilt. Jag kommer därför framöver att också blogga om sådant som, i förhållande till kriget i Ukraina kan verka futtigt, men som är den stabilitet vi har: de fria akademierna är det demokratiska samhällets grundbult för att skapa ny kunskap som förbättrar vår värld och människors villkor. Det är mitt och allas ansvar att se till att arbetet med Lunds universitets utveckling och välmåga fortgår.

Jag hänvisar gärna till alla de seminarier, debatter och panelsamtal med forskare och experter på fakulteterna som nu genomförs (håll koll i kalendariet). Det finns en samlad kunskap på universitetet som kan belysa alla aspekter av Ryssland/Ukraina, av konflikt eller politik i nutid och dåtid och med perspektiv och nyans.

Det finns också ett stort engagemang bland anställda och studenter som vill bidra med hjälp till folket i Ukraina och till sina kollegor och vänner som befinner sig i regionen eller de som är här eller är på flykt.

Den 17 mars kommer Lunds universitet att ordna seminariet Perspectives on and for Ukraine – an Open Seminar Supporting Academic Freedom mellan klockan 15-17 i Universitetsaulan. Här kommer föreläsare och experter att belysa situationen i Ukraina ur flera aspekter, inte minst de effekter kriget får på demokrati, kultur och akademi. Scholars at Risk som erbjuder hotade forskare, lärare och studenter i världen en fristad presenteras, liksom Donatorrelationers stödprogram för studenter och anställda som påverkats av kriget i Ukraina och som öppnar för alla som vill stödja.

Universitetet samlar också all information om hur vi arbetar med anledning av kriget i Ukraina: www.lu.se/ukraina

Efter en långdragen pandemi är det också viktigt att vi får glädjas åt det öppnade samhället och ett allt mer myllrande campus med studenter som pluggar på plats, som cyklar och promenerar och värmer sig i vårsolen. Nu kan vi börja analysera hur det har gått under två år av pandemi och en ny rapport Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att pandemin inte har påverkat studenternas prestationer och avhopp på ett märkbart negativt sätt. Under pandemins senare fas har prestationerna till och med ökat, främst för yngre studenter på programutbildningar. Avhoppen från programutbildningar har varit i princip oförändrade under pandemin jämfört med tidigare.

Jag tar av mig hatten för alla studenter, lärare och övrig personal som har klarat två års pandemi på ett storartat sätt och med enorma arbetsinsatser. Det visar att många är beredda på att kavla upp ärmarna i kris.

Det har blivit en vår i år också. Den kommer att fyllas av idéer och projekt inom utbildning, forskning, samverkan och i allt detta – campusutveckling. Den senaste nyheten, helt färsk, är att Statens fastighetsverk har gett startskott för att i vår påbörja renoveringen av Kungshuset i Lundagård.

Ombyggnaden kommer att vara livgivande för hela den symboliska Universitetsplatsen –huset som stått tomt under ett par år kommer åter fyllas med människor. Detta är naturligtvis bara en mycket liten del av hela campusutvecklingen i Lund, Malmö och Helsingborg och följ gärna alla utvecklingsprojekt via campusutvecklingskontoret.

Jag hoppas vi ses i Universitetsaulan den 17 mars för Ukraina och för akademisk frihet och demokrati.
Erik

Idag firas Lunds universitets årshögtid till minne av universitetets invigning 1668. Universitetet bildades i en tid då upprepade krig fördes mellan Sverige och Danmark. Idag lever vi i fred och frihet med vår granne.

Idag när vi firar årshögtiden den 4 mars 2022, flaggar Lunds universitet för Ukraina. Det är en manifestation för att visa stöd till ukrainska lärosäten, till kollegor, studenter och till civilbefolkningen i landet. Den ryska invasionen av Ukraina hotar internationell fred och säkerhet och är ett brott mot internationell rätt och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Men vi hissar också flaggan för att manifestera för demokrati och frihet, för universitetens universella gemenskap och akademisk frihet.

Politik och den fria akademin är som olja och vatten. Båda nödvändiga för mänsklig existens och utveckling. I demokratiska länder förenas de i en medmänsklig strävan att på olika sätt förstå, förklara och förbättra våra samhällen. Alltid i samspel, men på behörigt avstånd.

Sedan millennieskiftet har den demokratiska utvecklingen i världen bromsat in, för att till och med gå bakåt. Idag lever bara 14 procent av alla världens människor i stabila demokratier. Vi som gör det och är verksamma inom en fri akademi har ett speciellt ansvar. De fria akademierna är det demokratiska samhällets grundbult för att skapa ny kunskap som förbättrar vår värld och människors villkor – och det demokratiska samhället.

Vi har också ett speciellt ansvar att se hur vi kan bereda plats på universitetet för ukrainska forskare och studenter på kort sikt och framgent. Vi ser över regelverk och avtal, för dialog på europeisk och nationell nivå för att kunna underlätta nödvändiga processer. På samma sätt är vi beredda att ge en fristad för forskare från Ukraina och övriga världen som av politiska eller andra skäl hotas i sina hemländer. Vi flaggar även idag för nätverket Scholars at Risk som arbetar med att uppmärksamma hotade akademiker i världen och för att sätta forskare i säkerhet. 

Vi flaggar idag för Ukraina och för demokrati och frihet. Vi flaggar för Lunds universitet som en fristad för forskare och studenter världen över. Vi flaggar för hopp om en ljus framtid.

Hela mitt tal vid Årshögtiden.

Erik

Fria och kreativa tankar som kan omsättas i ord eller andra uttryck är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fria och kreativa tankar är tillika förutsättningarna för förnyelse.
Så har jag skrivit i en tidigare blogg och efter förra veckans mörka händelse då Ryssland invaderade Ukraina blir det ännu viktigare att poängtera. Vi har nu ett pågående krig i Europa som, förutom det mänskliga lidandet som drabbar den ukrainska civilbefolkningen, är principiellt viktigt.

Vi står i ett världsläge där fria demokratiska stater hotas och utmanas av auktoritära regimer. Vi har sett tendenserna under ett par decennier; demokratin går ner i flera av världens länder. Det hotar vårt fria samhälle, så som vi känner det, men det hotar också universitetets direkta verksamhet. I länder där demokratin går ner försvagas medierna, rättsapparaterna och den akademiska friheten. Mönstret är tydligt. Därför är det viktigt att universitet över hela världen på alla sätt och i alla forum lyfter vikten av och hoten mot demokrati och frihet.

Människor samlas nu runt om i världen för att visa sin sympati med Ukraina. Ekonomiska sanktioner har införts mot Ryssland som även kommer att drabba oss själva. Vid Lunds universitet försöker vi stötta ukrainska studenter och lärare så gott det går i detta krisläge. Det är gott så, men de snabba manifestationerna av sympati väger fjäderlätt mot det hårda arbete som behöver ta vid och som av allt att döma kommer att prägla kommande decennier för att människor även fortsättningsvis ska få leva i fria och demokratiska samhällen. Här vilar en tung uppgift på oss som är verksamma inom en fri akademi.

Det fria Ukraina har drabbats av ett hårt slag, men har inte dött. De som ska se till att det lever vidare är vi – vi som är verksamma vid Lunds universitet eller andra universitet över hela världen. Akademin bildar ett kraftfullt internationellt nätverk som kan bära ukrainska studenter och lärare genom krisen. Vi kan ge dem en fristad och möjlighet att fortsätta sina strävanden för att främja Ukrainas utveckling mot en bättre framtid.

Det akademiska nätverket är mer hållfast än både politiken och diplomatin. De personliga akademiska förbindelserna kan och bör leva vidare även med icke-demokratiska länder utan samma frihetsgrad som vi, men på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Unga av alla nationaliteter som brinner för ett hållbart och demokratiskt samhälle kommer att få både idéer och kraften att genomföra dem i handling.

På så sätt stärker vi vår egen demokrati och lägger grunden för en demokratisk utveckling där det behövs. På så vis lägger vi grunden till att demokrati och frihet ska råda också på de bördiga slätterna norr om Svarta havet där många menar att Europas vagga stod.
Erik

När världen skakar, som nu när Ryssland har inlett attacker mot Ukraina, när världen drabbas av en pandemi eller när klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för våra samhällen har universiteten en mycket viktig uppgift att fylla. Det är vid stora samhällsförändringar som den tredje uppgiften kanske är som viktigast. Forskare kan bidra till det demokratiska öppna samtalet och till folkbildning genom att sakligt redovisa forskningsläget. Universitetens i det offentliga samtalet är också viktigt för att mota eller vara en motvikt mot desinformation som sprids. I konflikter sägs det vara sanningen som försvinner först för att ersättas av propaganda från båda sidor.

Just nu riktas världens ögon mot Ukraina och då passar jag på att sätta ljus på alla de forskare som nu engageras som experter i media och på andra ställen för att bidra till ökad förståelse för den konflikt som både oroar och skakar om vår världsbild. De gör en makalöst fin insats! På samma sätt har forskare bidragit under hela pandemin och nästa vecka kommer FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp II, med sin rapport som även den kommer att behöva analyseras och förklaras.

En stor fördel som digitaliseringen under pandemin har fört med sig är att experter från hela landet har större möjlighet att vara med i Stockholmsbaserade riksmedier (eller utländska etermedier) via länk. Idag är det ingen som reagerar över att en expert från t.ex. Lunds universitet sitter hemifrån och deltar via sin egen dator för att kommentera eller förklara i riks-tv. Det ger en större bredd av experter som kan belysa frågor som är komplexa och svåra och som kräver många olika perspektiv och vinklar för att förstås till fullo.
Erik

Svenska lärosäten har den senaste tiden uppmärksammat flera problem som rör internationella studenter och forskare och deras möjligheter att komma till, stanna och verka i Sverige. Detta är inte bara ett stort bekymmer för individerna utan påverkar lärosätenas konkurrenskraft och i förlängningen även Sveriges.

Jag har tidigare skrivit i bloggen om ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft 2021 och som bland annat medfört att försörjningskravet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd blivit orimligt i Migrationsverkets tolkning. Såväl SUHF som Svenskt näringsliv har också lyft problemen med utlänningslagen på olika sätt under hösten, de förra i skrivelser till regeringen, de senare som en del i sin rapport ”Utländska masterstudenter och doktorander lämnar Sverige – problem och hinder för internationell spetskompetens att stanna i Sverige”. Utbildningsdepartementet har nyligen öppnat upp för dialog i frågan med lärosätena och det är bra. Men sektorn behöver snarast ett besked från regeringen om en lösning på problemen.

Nu sker också flera initiativ som ytterligare sätter ljus på de negativa konsekvenser som följt på förändringarna i utlänningslagen. Manifestationer som samlar forskare och doktorander ordnas runt om i landet. Lunds doktorandkår, LDK, arrangerar en demonstration på lördag den 19 februari på Stortorget i Lund.  Ju fler fronter universiteten kan arbeta från – desto bättre – och den enskilde forskare som vill göra sin röst hörd har möjlighet här.

Jag kan lista fler saker på hur Sverige missgynnar högutbildade forskare och studenter. Under pandemin har internationella studenter och forskare inte kunnat få svenskt vaccinbevis utfärdat t.ex. trots att de är fullvaccinerade i sitt hemland eller i Sverige.

Ytterligare något som aktualiserats den senaste tiden är situationen för verksamma forskare med giltiga uppehållstillstånd i Sverige och som nyss fått barn här. De får besked från Migrationsverket att de måste lämna landet för att kunna söka uppehållstillstånd till sin nyfödda bebis. Detta ställer bland annat till med stora problem för föräldrarna som tvingas pausa sina anställningar, rycka upp sin familj och flytta någon annanstans under en oviss handläggningstid. Föräldrar med giltiga uppehållstillstånd som inte vill lämna landet med barnet har fått svar av Migrationsverket att spädbarnet i så fall kan komma att utvisas ensamt. Det går att läsa mer om detta i tidningen Universitetsläraren.

Politiker, näringsliv och akademi är eniga om att Sveriges konkurrenskraft bygger på att landet kan attrahera och bibehålla högutbildad arbetskraft. Denna högutbildade arbetskraft rekryteras i hög grad från utlandet. Till exempel kommer närmare en tredjedel av doktoranderna vid svenska lärosäten från länder utanför EU/EES, enligt en kartläggning från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Under 2017 till 2020 ansökte något fler än 2000 doktorander om permanent uppehållstillstånd i Sverige och 87 procent beviljades. Under samma period ansökte närmare 1300 medföljande vuxna och barn om permanent uppehållstillstånd. Dessa personer är en enorm tillgång för Sverige och för att vi ska kunna fortsätta att vara en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnation.
Det kan inte vara meningen att lagar ändras utan tanke på konsekvenser för denna grupp eller att myndigheter gör lagtolkningar som försvårar för högutbildade personer att stanna och verka i Sverige.
Erik

Det första styrelsemötet för året innehåller mycket men så här års står universitetets ekonomi, resultat och budget högt på agendan.

Trots att vi nu har haft två år av pandemi fortsätter Lunds universitet att växa. Universitetets totala omsättning uppgick i fjol till 9,3 miljarder kronor. Det är en volym som även i en nationell jämförelse med andra universitet är stor. Uppsala som på många sätt är jämförbart med Lund hade t.ex. en total omsättning på 7,8 miljarder i fjol.

Under en femårsperiod har universitetets intäkter ökat med drygt 1,2 miljarder kronor och bidragen från externa finansiärer står för nära hälften av denna ökning: 550 miljoner. Att universitetets forskning attraherar externa bidrag är positivt på alla sätt men samtidigt ser vi att myndighetskapitalet, det som samlas i ladorna, inte krymper. 2021 gick Lunds universitet med ett överskott på 130 miljoner kronor där 59 miljoner kronor återfanns inom forskning och 71 miljoner inom utbildning.

Varför omsätts inte allt kapital som universitetet tar in? En anledning är att överskottet inom forskning finns fördelat på många poster och varje del i denna decentraliserade organisation har ett eget sparkapital. Utslaget på varje forskargrupp är bufferten liten och täcker några månaders verksamhet, men sammanräknat blir varje forskargrupps eget ansvarstagande för ekonomin en ansenlig summa. Vi vet också att det finns fördröjningseffekter i verksamheten, t.ex. att personalrekrytering drar ut på tiden när projektbidrag beviljats eller gemensamma satsningar som Excellensprogrammet för hållbarhet lanserats.

Men flera utvecklingssatsningar ligger också framför oss. Här tänker jag särskilt på den campusutveckling som planeras. Under de kommande 20-25 åren kommer en stor del av universitetets lokalbestånd att förnyas eller anpassas till de behov som morgondagens utbildning och forskning kräver. Ökad digitalisering driver på denna utveckling liksom krav på ökad samverkan mellan fakulteter men det behövs också noder där utbildning, forskning och innovationsverksamhet möts. Att det finns en buffert för kommande satsningar ger trygghet och stabilitet för hela verksamheten.

Vad gäller överskottet inom utbildning fick universitetet i fjol en ökning av takbeloppet när regeringen satsade på tillfälliga utbildningsplatser i pandemins spår. Trots att universitetet inte nådde hela vägen upp till takbeloppet vill jag påstå att verksamheten har tagit vara på alla möjligheter att skapa nya utbildningsplatser t.ex. inom sommarkurser och bristyrkesutbildningar.

Men allt är inte tillväxt. Under 2021 fortsatte Lunds universitet reskostnader att minska som en följd av de internationella och nationella reserestriktionerna. När Sverige och stora delar av världen återigen har öppnat sina samhällen och restriktioner försvunnit hoppas jag att Lunds universitet kan behålla de positiva resmönster som har skapats under pandemin. Vi vet nu att digitala möten i många fall kan ersätta fysiska.

Styrelsen kunde idag klubba årsredovisningen för 2021. För den som vill få en bild av universitetets verksamhet i text, siffror och i bild är den utmärkt läsning. Universitetets många delar skapar en imponerande fin helhet som få universitet i världen kan nå upp till.
Erik

 Styrelsen för MAX IV har beslutat om ny tf direktör för laboratoriet, Olof Karis. Han tar över stafettpinnen efter Ian McNulty som innehaft direktörsposten i 3,5 år. Dessa år har varit mycket viktiga för att etablera MAX IV som vetenskaplig producent och anläggningen visar fantastiska vetenskapliga resultat. Inte ens pandemin kunde stoppa experimentlustan på labbet som under förra året genomförde 100 experiment. Under 2021 genomfördes t.ex. forskning om läkemedel mot covid-19, lättare stål för transporter, energisnål höghastighetselektronik, hur järn når och bidrar till algblomning i Östersjön och utveckling av Alzheimers sjukdom i hjärnan.

Verktyg för att kunna fjärrstyra strålrören och möjlighet att skicka in prover till labbet för mätning innebar att många experiment kunde genomföras trots de restriktioner som fanns. Det är en stor bedrift som personalen på MAX IV har gjort och det är också något som Vetenskapsrådet sett och uppskattat i sin senaste utvärdering.

MAX IV invigdes 2016 och sedan 2018 har tio nya experimentstationer tagits i drift och öppnats för forskare. Ytterligare en är under driftsättning och två kommer att börja driftsättas om några månader. Laboratoriet har gått från sin uppbyggnadsfas till en operativ fas där hundratals forskningsprojekt bedrivs årligen. I denna fas är det lämpligt att skifta ledarskap.

När nu Olof Karis tar över är det med långvarig erfarenhet av att leda en stor vetenskaplig institution. För närvarande håller MAX IV på att ta fram en strategisk plan för de kommande 10-20 åren. Här ingår att få fler sektorer än idag att använda anläggningen, öka industrins nyttjande av den och att industrin i högre grad ska vara med i utvecklingen av labbet.

Det finns också andra intressanta processer på gång gällande de stora, nationella forskningsinfrastrukturerna och i januari skickade vi in vårt remissvar på utredare Tobias Krantz betänkande ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) som jag har skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Där hittar du också remissvaret.

De delar i utredningen som rör MAX IV är naturligtvis av särskilt intresse för Lunds universitet och den verkligt stora utmaningen är att säkerställa laboratoriets fortsatta position på högsta internationella nivå genom att tillgodose behovet av långsiktig planering och finansiering.
Erik