Erik Renström

Ibland ger stora utblickar perspektiv på den egna verksamheten och som rektor är det smått svindlande att tänka på hur många som arbetar för att förbättra vår värld och människors villkor, både på makronivå och mikronivå. För närvarande pågår klimattoppmötet COP27 i Egypten där bland annat klimaträttvisa diskuteras och ett antal forskare från Lunds universitet deltar under toppmötet. Även om inte forskningen ensamt har lösningar på de problem som hopar sig globalt, nationellt eller lokalt så bygger trots allt klokt beslutsfattande på det som universiteten kan bidra med: kunskap och tankegods.

Den politiska viljan att förbättra forsknings-och utbildningssektorn är något som jag får tillfälle att diskutera med den nye utbildningsministern Mats Persson på måndag den 14:e november. I veckan presenterade han tillsammans med sina kollegor den nya regeringens budgetproposition och jag tillsammans med övriga ledningen ser fram emot att höra ministerns visioner för sektorn i stort men även för universitetet. Från vår sida lyfter vi universitetets arbete med excellens, profilområden, hållbarhet, rekrytering och globalt engagemang, innovationsdistrikt, MAX IV och ESS, industrisamverkan och campusutveckling. Vi kommer också att diskutera bristyrken och förnyelse av utbildningar – bland annat inom det livslånga lärandet och för kompetensutveckling m.m. Kort sagt – det som ryms inom den plattform för strategiarbete vid Lunds universitet som ledningen arbetat fram under en tid.

Budgetpropositionen har diskuterats flitigt i media sedan den släpptes och under hela hösten har el- och energifrågorna upptagit en ansenlig del av de politiska förslagen och debatten. Elpriserna skenar och en kall och dyr vinter väntar oss. Hur ska Sverige klara energiförsörjningen på lång och på kort sikt? Denna fråga verkar vara på allas läppar för närvarande och måndagens Debatt i Lund handlar om just detta: ”Svensk elförsörjning – en kraftmätning” där politiker och forskare samlas till paneldiskussion.

Och så passar jag slutligen på att lyfta Filantropins dag som inträffar på tisdag den 15 november. Denna dag tillägnas alla de filantroper som vill förbättra vår värld genom att donera och stötta forskning och utbildning. Nyss hemkommen från USA – föregångslandet vad gäller filantropi – har jag fått möjlighet att träffa några av dem som till och med från över Atlanten vill stötta Lunds universitets verksamhet. Filantropi och donationer spelar en allt viktigare roll även för universitet i Sverige och en donation resulterar i insatser som kan utveckla vår verksamhet, och i slutändan göra verklig skillnad i samhället. Mikro och makro.
Erik

Det har varit full fart för universitetets delegation från landning i den Nya världen. Konstigt vore det annars, universitetet har enormt många samarbeten med länderna i Nordamerika och universitetets delegation har ett digert och mycket intressant program i USA dessa dagar. Det övergripande syftet med resan är att underhålla och utvärdera etablerade LU-samarbeten i USA och Kanada men den här gången har vi också haft ett mycket angeläget ämne att diskutera med ambassad och konsulat som jag återkommer till nedan.

Ämnena som vi har diskuterat med våra amerikanska och kanadensiska kollegor på universiteten har rört vatten i bred bemärkelse – teknik, hälsa, samhälle. Vi har pratat reaktorfysik, synkrotroner och neutroner, åldrandeforskning samt förhållandet mellan människa och teknik. Därutöver innovation i teori och praktik samt liberal arts och tvärvetenskap, mänskliga rättigheter och geopolitik för att osorterat nämna ett par ämnen så här mitt i resan.

Vi har också besökt House of Sweden i Washington DC där vi mötte ambassadör Karin Olofsdotter som är lundaalumn (vilket även generalkonsul Camilla Mellander är och henne träffade vi på generalkonsulatet i New York). Med Sveriges utrikesrepresentanter har vi diskuterat ett högst aktuellt ämne – hotet mot student- och forskarmobilitet från USA till Sverige som kommer av nya passbestämmelser.

Migrationsverket har nämligen beslutat att ansvaret för att genomföra äkthetsbedömningar av passhandlingar ska flyttas till svenska ambassader eller generalkonsulat med migrationssektioner. Sådana finns på begränsade ställen i världen.
Detta innebär att viseringsfria medborgare som tidigare kunnat både söka och få sitt uppehållstillstånd beviljat via nätet nu måste resa – ibland väldigt långt – för att visa upp sin passhandling så att tillstånd kan beviljas. I vissa fall, som exempelvis USA, kan detta innebära en resa över hela landet. I andra fall, som exempelvis Nya Zeeland, innebär detta en resa utomlands till grannlandet Australien. Hong Kong har meddelat att de inte kommer att skicka studenter eftersom de måste resa till Shanghai och därmed sitta i en veckas covidkarantän i samband med resan.

Lunds universitet är ett i grunden internationellt universitet och vi, liksom många andra svenska lärosäten, bedömer att konsekvenserna av de nya passreglerna kan bli katastrofala. Svenska lärosäten tar varje år emot tusentals internationella studenter, doktorander, forskare och anställda. Med den svåra svenska tillståndsprocessen riskerar vi att toppkompetens väljer bort Sverige som studie- eller forskarland. Man ska också ha i åtanke att det redan finns en rad andra omfattande problem i migrationsprocessen. Den nu aktuella förändringen blir således lök på laxen.
När migrationsprocessen för studenter och forskare blir alltmer svårnavigerad blir det ett direkt hinder för universitetens internationalisering. På sikt kan detta påverka attraktionskraft, rykte, kompetensförsörjning och internationell ranking.

Med USA har Lunds universitets flest strategiska partnerlärosäten utanför Europa, på både forsknings- och utbildningsområdet. Med drygt 40 mobilitetsavtal med partnerlärosäten utgör studentmobiliteten med dessa lärosäten mer än 10 procent av all studentmobilitet till och från universitetet. I över 50 år har Lunds universitet arbetat med University of Californias samtliga campus inom ramen för University of California Education Abroad Program. Bara inom detta avtal tar universitetet emot 115 studenter årligen. Eftersom mobilitetsavtalen har krav på balans mellan in- och utresande hotar ändringarna i passkravet inte bara den inresande mobiliteten utan utbytesverksamheten i stort, och därmed internationaliseringen av svensk högre utbildning. Vidare har USA varit en prioriterad studentrekryteringsmarknad för universitetet ända sedan gemensam studentrekrytering och marknadsföring påbörjades vid Sveriges lärosäten i samband med införandet av studieavgifter. Över 100 kandidat- och mastersstudenter rekryteras årligen till Lunds universitet. Detta alltså utöver de studenter som kommer via partnerskap som universitetet har med amerikanska lärosäten.  Det finns dessutom god potential att öka studentrekryteringen ytterligare från USA och nuvarande resa är en del i detta arbete.

Flera av Lunds universitets samarbetspartners, bland annat här i USA, är oroliga över ändringarna i passkravet och vi vill absolut inte tappa våra värdefulla samarbetspartners. Därför av det otroligt viktigt att identifiera och implementera lösningar för att förhindra detta. I USA t.ex. finns över 30 svenska konsulat, däribland större konsulat i New York, San Fransisco och Chicago. Konsulatens huvudsakliga arbetsuppgift är att utföra tjänster till svenska medborgare, till exempel att utfärda provisoriska pass. Detta kräver en noggrann identitetskontroll av den sökande.

En möjlig lösning är att se över processen om hur passkontrollen kommer hanteras på utlandsbeskickningarna. I ett brev till regeringen har Lunds universitet därför föreslagit att:
• Ett kompetenslyft hos stationerade/anställda på utvalda konsulat genomförs så att även dessa kan utföra äkthetskontroller av tredjelandsmedborgares passhandlingar,
• Utvalda konsulat förses, vid behov, med utrustning som kan bistå äkthetskontroller av tredjelandsmedborgares passhandlingar,
• En rotation av personal från migrationssektioner till utvalda konsulat för att genomföra äkthetskontroller av tredjelandsmedborgares passhandlingar möjliggörs vid särskilda tillfällen ( ex. sommarmånaderna),
• En utredning genomförs huruvida andra länders utlandsbeskickningar kan bistå i äkthetskontroller av tredjelandsmedborgares passhandlingar, likt det samarbete som sker i viseringsärenden,
• En utredning genomförs om att ändra i relevant lagstiftning vad gäller kravet att styrka identiteten i särskilda tillståndskategorier inom högskoleområdet.

Jag hoppas nu att regeringen ser över migrationsprocessen i sin helhet så att onödiga hinder tas bort. Låt inte allt det arbete som de svenska universiteten gör för att locka internationell kompetens till Sverige förstöras. Guld ska inte bli till sand för att citera en musikal om mer berömda amerikaresenärer än jag.

I DN intervjuas jag om de ändrade passkraven och de katastrofala följder de får och denna länk tar dig till artikeln.

Erik

För närvarande är jag i Kanada och USA tillsammans med en delegation från universitetet. Vi besöker ett antal lärosäten för att diskutera samarbeten inom forskning och utbildning men också för styrelsemöte i LUF, Lund University Foundation, som samlar alumner och donatorer i USA. Besöket är en del i det arbete universitetet gör inom Global Dynamic Engagement, GDE. I arbetet med GDE genomlyser universitetet varje region och kartlägger universitetets alla aktiviteter, avtal och samarbeten som vi har. Arbetet syftar till att vi ska få en tydligare bild av nuläget och av framtida och aktuella aktiviteter. Nordamerika är den första regionen som vi har börjat kartlägga inom GDE. De universitet inom nätverket U21 som vi nu besöker; McMaster utanför Toronto, University of Maryland samt University of Connecticut ingår alla i GDE-arbetet.

Utöver dessa universitet ska vi också besöka Rockefeller University i New York. Det är ett universitet som attraherar världens toppforskare och studenter inom biomedicinsk forskning. Jag lyfter detta särskilt med tanke på min egen forskningsbakgrund inom medicin och med på resan är också (bland annat) Medicinska fakultetens dekan Kristina Åkesson. För Lunds universitets del men också för Sverige som forskningsnation är det nödvändigt att jämföra sig med och dra lärdomar från några av världens bästa forskningsinstitutioner – och nationer, till exempel USA.

Det leder mig osökt in på den debattartikel som idag publiceras på Svenska dagbladet. Den handlar om utvecklingen av läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP). Dessa avancerade terapier är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. Cancer, Parkinsons sjukdom och diabetes är exempel på sjukdomar som framöver kommer att kunna lindras och behandlas med avancerade terapier.

Utvecklingen inom detta område går fort framåt. Forskare, sjukhus och läkemedelsföretag över hela världen arbetar med detta just nu. Sverige ligger också långt fram och banbrytande forskning och kliniska studier görs vid ett antal internationellt framstående forsknings- och sjukhusmiljöer.

Sveriges framgång har blivit möjlig genom ett ambitiöst mål att vara världsledande inom ATMP till år 2030. Sverige har länge gjort nationella satsningar på forskning och utveckling, inte minst på stamcellsforskning. Nationellt är Lunds universitet ett av de ledande lärosätena inom cell-, vävnads- och genterapi. Här finns till exempel Stamcellscentrum som redan utvecklat ett antal av de ATMP som är i klinisk prövning och som har fler produkter under utveckling med potential att nå hela vägen till patienter. Och nyligen skrev Lunds universitet och det holländska universitetet i Leiden ett samarbetsavtal inom ATMP. Sverige har också gjort en viktig strategisk satsning på forskningsinfrastruktur på olika ställen i landet.

Sverige är alltså på god väg att bli världsledande inom ATMP och vara ett föregångsland där medborgarna erbjuds god och jämlik vård baserad på forskningsresultat som kan implementeras snabbt i vården. Men Sverige är inte det enda land som har sett potentialen i ATMP. Den internationella konkurrensen är stenhård och globalt ökar satsningarna mycket snabbt. Vi som undertecknat debattartikeln vill därför att regeringen växlar upp arbetet med ATMP genom att:

• Satsa på en nationell infrastruktur som utgörs av universitet och universitets­sjukhus i ett nätverk. Denna ska få säkrad grundfinansiering för att ta fram nya ATMP för kliniskt och kommersiellt bruk.
• Öka de statliga investeringarna i grundforskning som har relevans för cell-, vävnads- och genterapier och som utförs i nära samverkan med universitetssjukvården och industrin kring livsvetenskaper.
• Skapa ett nationellt program genom forskningsråden för att rekrytera internationella toppforskare inom ATMP till Sverige.
• Satsa på kompetensförsörjning inom ATMP-området. Industri, sjukvård och utbildning behöver ny kompetens inom en rad områden.

Det är genom samordnade, långsiktiga och robusta satsningar som grunden läggs för att Sverige tillsammans skapar morgondagens hälso- och sjukvård. En passning jag skickar till de nya ministrarna i regeringen: sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, näringsminister Ebba Busch och utbildningsminister Mats Persson.
Erik

Jag och många med mig är ambivalenta när det kommer till ranking av världens universitet. Men Lunds universitet har landat i att rankinglistorna finns och spelar roll, inte minst för internationell marknadsföring. Vi behöver därför aktivt, snarare än passivt, förhålla oss till rankinginstituten. Små marginaler kan avgöra kliv eller ras på listorna och därför behöver man vara ödmjuk när universitetet får en bra placering.

Ändå kan jag inte låta bli att lyfta universitetets placering 12 i QS-rankingen ”Sustainability Rankings 2023” som har rankat 700 universitet globalt efter hur universiteten arbetar med hållbarhet och hur hållbarhet representeras inom utbildning och forskning. Vi kan absolut sträcka stolt på oss eftersom Lunds universitet har både bredd och spets vad gäller hållbarhet inom utbildning och forskning. Trots allt är det kärnverksamheterna och den kunskap som produceras och förmedlas vid ett universitet som gör störst skillnad för samhället och för en hållbar framtid. Men universitetet är också en stor arbetsgivare och utbildningsplats och vårt eget klimatavtryck behöver vi också arbeta aktivt med (och är också en parameter i QS-rankingen). Inte bara för att dra vårt strå till stacken utan också för att allt fler studenter och anställda efterfrågar ett universitet som värderar hållbarhet högt.

Det är första gången som Lunds universitet medverkar i denna typ av ranking. Och det är utmärkt att vi på detta sätt får synlighet för det fina arbete som görs såväl inom kärnverksamheterna som i stödverksamheterna.

Fler intressanta projekt som rör hållbarhet är på tapeten. Tidigare i år avsatte universitetet upp till 12 miljoner kronor under tre år till en hållbarhetsfond. Den kan finansiera aktiviteter som driver på omställning för ökad hållbarhet i vid bemärkelse och riktar sig till studenter och anställda som har innovativa idéer och projekt.

Inom Hållbarhetsfonden finns tre ben: Ett som riktar sig till hållbarhetsforskare som tidigt vill undersöka vilken innovationspotential de har i sina projekt. Ett annat som är stipendiestöd för studenter som vill utveckla en hållbar idé och ett tredje är ett riktat stöd till projekt där universitetet i sig själv kan fungera som testbädd för att utveckla hållbara lösningar i samhället.

Nu har fonden öppnat delen Sustainable Idea Exploration för forskare som tidigt vill undersöka innovationspotentialen i sina projekt. Forskare kan söka om 150 000 kronor per projekt. De två senare benen kommer att öppnas för ansökningar under det kommande halvåret. Detta är ett riktigt roligt och intressant initiativ som har vuxit fram under en längre tid och som nu blivit verklighet. Jag kommer att följa Hållbarhetsfonden med stort intresse!

Och det saknas verkligen inte innovativa idéer på universitetet. Häromkvällen samlades och prisades skaparna bakom några av årets mest innovativa projekt med tydligt hållbarhetsperspektiv och med potential att skapa stort samhällsvärde. Jag har haft äran att sitta i juryn för denna årliga innovationstävling som arrangeras gemensamt av Lunds universitet och Sparbanken Skåne. Jag är djupt imponerad av samtliga deltagare. I studentkategorin vann industridesignstudenterna August Eriksson och Samuel Amant med sin idé att hyra ut mindre tångodlingar till exempelvis yrkesfiskare. Helt briljant!

I kategorin anställd vann Kristina Lång, Ida Arvidsson, Freja Sahlin och Jennie Karlsson från Medicinska fakulteten och LTH. De har skapat ett verktyg som kan diagnosticera bröstcancer både säkert och lättillgängligt genom att kombinera fickultraljudsteknik med ett AI-baserat diagnostiskt beslutsstöd. En innovation som gör skillnad eftersom den kan komma till nytta i länder även utan stora sjukvårdsresurser.

Alla geniala människor – unga och seniora – med kunskap, kraft och kreativitet som arbetar för att skapa en bättre värld är värda all uppskattning och uppmuntran. De finns – och påfallande många finns på Lunds universitet.
Erik

Så presenterade Ulf Kristersson sin regeringsförklaring och nya statsråd. Några, även om de är få, universitets- och högskolerussin kan man redan nu plocka ur hela kakan som utgör alla politikområden. Jag kan konstatera att Kristersson i regeringsförklaringen nämnde bildning, excellens och kvalitet samt armlängds avstånd mellan politik och akademi. Det är viktiga principer för Lunds universitet och jag ser fram emot att träffa den nye utbildningsministern Mats Persson (L) för att prata mer om framtiden de kommande åren för högre utbildning, forskning och innovation.

Även internationella forskares och doktoranders betydelse för landets konkurrenskraft nämndes i regeringsförklaringen och jag hoppas att det innebär att vi får se hinder lyftas för denna grupp. Internationell kompetens ska inte ha svårt att vare sig komma till svenska universitet eller att stanna och verka i Sverige efter att de lämnar akademin.

Universitet och högskolor har kanske aldrig spelat en viktigare roll för Sveriges framtid än nu. Här ryms kunskap som är nödvändig för det gemensamma samhällsbyggandet. Här utbildas människor som behöver kunna navigera i en geopolitisk komplex värld, där grön och digital omställning står för dörren och där klimatförändringar och ökade säkerhetshot utgör stora osäkerhetsfaktorer. En välutbildad befolkning är en grundpelare för en stabil demokrati. En hög grad av organisatorisk autonomi inom akademin och akademisk frihet borgar för att hela samhället och dess institutioner kan utforskas och granskas.

Sverige har en kunskapsbaserad ekonomi och konkurrerar i världen med innovation och spetskompetens. Inte minst gäller det för att lösa svåra frågor som energifrågan som blivit akut i och med Rysslands invasion av Ukraina.

Inga av de frågor som Sverige eller världen brottas med har snabba lösningar och löses inte från ett riksdagsval till ett annat. Därför upprepar jag mitt budskap: Sverige behöver robust, långsiktig och uthållig forsknings-, innovations- och utbildningspolitik, över partigränser, över departementsgränser och över mandatperioder. Sveriges universitet behöver ökade basanslag och långsiktig och hållbar finansiering till forskningsinfrastruktur, forskning och innovationskraft. Utbildningsanslaget behöver höjas så att det står i proportion till det uppdrag som universiteten har. Jag hoppas att detta kommer att skönjas i den kommande budgetpropositionen och senare, när det är dags, i den kommande forskningspropositionen.

Erik

Under dessa krispiga oktoberdagar när årets nobelpris ett efter ett har annonserats och forskarnas banbrytande upptäckter förklarats känns det extra roligt att Lunds universitet tillsammans med Skånes universitetssjukhus, Sus, nu har undertecknat ett samarbetsavtal med holländska Leiden University Medical Center.  Detta Memorandum of Understanding innebär att vi tillsammans ska utveckla forskning, utbildning och sjukvård inom framtidens läkemedel, eller det som på fackspråk kallas ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products). ATMP ger revolutionerande möjligheter att behandla en rad sjukdomar såsom olika typer av cancer, Parkinsons sjukdom, diabetes och genetiska blodsjukdomar.

ATMP har blivit möjligt på grund av det senaste decenniets vetenskapliga genombrott inom cellbiologi och genetik. Det är innovativa och komplexa biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. Till skillnad från traditionella läkemedel, som vanligtvis utvecklas helt inom läkemedelsindustrin, bygger majoriteten av ATMP-utvecklingen på upptäckter som görs inom akademisk grundforskning.

Att gå från grundforskning där de första upptäckterna görs, vidare genom pre-kliniska studier till en produkt som ska kunna testas, tillverkas och användas på patienter är en lång och komplicerad väg. Utvecklingen måste därför ske i en miljö där forskning och hälso-och sjukvård är integrerade med varandra. Många ATMP-produkter är beroende av sjukhus med högspecialiserad vård som en länk i utvecklingsprocessen. För att föra ut de nya behandlingarna till patienter krävs samarbete och samordning mellan ledande akademiska och kliniska centra.

Lunds universitet vill vara med och driva utvecklingen inom ATMP-området och vill verka för att Sverige blir internationellt ledande på området. Genom samarbete kan nya behandlingar fortare komma till nytta för svårt sjuka patienter och därför är det viktigt att det byggs strategiska samarbeten mellan akademi och sjukvård, nationellt och internationellt. Och att vi tillsammans med SUS nu stärker samarbetet med just Leiden är ingen slump.

Nationellt är Lunds universitet ett av de ledande lärosätena avseende forskning inom cell-, vävnads- och genterapi. Här finns till exempel Stamcellscentrum som redan utvecklat ett antal av de ATMP som är i klinisk prövning och som har fler produkter under utveckling med potential att nå hela vägen till patienter. Vid Sus bedrivs redan ATMP-verksamhet och 2024 kommer ett nytt ATMP-centrum att tas i bruk.

Leiden University Medical Center är även de en ledande aktör inom ATMP med toppmoderna faciliteter och egen storskalig utveckling och tillverkning av cell- och genterapier sedan 2022.
I både Lund och Leiden finns den viktiga och nära kontakten mellan sjukhus och akademi och båda sjukhus och lärosäten har tillgång till starka omgivande innovationsmiljöer och tillgång till forskningsinfrastruktur; i Leiden bland annat Bio Science Park. I Lund finns exempelvis Medicon Village, MAX IV och ESS – allt beläget i Medicon Valley, ett av Europas starkaste kluster för forskning och innovation inom livsvetenskaper.

Nu gläds jag åt detta fina samarbete men vi har också mer att göra nationellt för att ATMP ska komma ut brett och på lika villkor till patienter i Sverige. Här vill vi bland annat att regeringen satsar på en nationell infrastruktur som utgörs av universitet och universitetssjukhus i ett nätverk. Jag kommer att återkomma om detta!
Erik

Den senaste veckan har flera rapporter om protester för mänskliga rättigheter i Iran nått världen. Även Lunds universitet har nåtts av dessa protester som spridit sig och nu även syns i Väst, på gatorna, i sociala medier och till EU-parlamentet för att ta några exempel.

Lunds universitet står för och värnar demokrati, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde och mänskliga fri- och rättigheter. Min förhoppning är att även människor i Iran får uppleva dessa rättigheter och vi ser nu med vilket enormt mod som folket i Iran demonstrerar för dessa berättigade krav på frihet.
Lunds universitet står också bakom det uttalande som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, gjort med anledning av protesterna i Iran.

Jag är djupt bekymrad över att demokratin är på nedgång i flera delar av världen och att mänskliga rättigheter kränks i flera länder. Det våld som Iran nu riktar mot de som protesterar mot regimen, inklusive studenter och anställda på universitet, har vi dessvärre sett förut. Jag hyser djup medkänsla och beundran för alla som kämpar för mänskliga rättigheter i världen, många gånger med risk för livet.

När demokratin är på tillbakagång och mänskliga fri- och rättigheter kränks eller avskaffas, har också universiteten en viktig uppgift: att bidra med kunskap och vara en del i det offentliga samtalet. Jag flaggar därför redan nu för ett seminarium här på Lunds universitet som kommer att handla om Iran och som planeras den 17 oktober. Alla ni som vill få en fördjupad bild av Iran bör hålla ögonen öppna i kalendariet – fler detaljer kommer så fort de är klara.

Jag passar också på i detta blogginlägg att lyfta att läget fortfarande är mycket akut för den svensk-iranske forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali som dömdes till döden i Iran 2017 efter en rättegång utan någon som helst rättssäkerhet. Datum för verkställande av domen har passerat och vad vi vet är han fortfarande vid liv, men det råder knapphändiga uppgifter, om ens några, kring hans framtid.

Demokrati och mänskliga fri- och rättigheter går hand i hand med akademisk frihet. Universitetet behöver därför alltid vara extra uppmärksamt när dessa rättigheter hotas runt om i världen.
Erik

Har politiken tappat styrfart i omställningsfrågorna? Ja, åtminstone om man får döma av årets valrörelse. Och varför har inte politikerna passat på att lyfta alla de möjligheter som finns i Sverige – detta kunskaps- och innovationsland? Om Sverige tar på sig ledartröjan i den gröna och digitala teknikomställningen bidrar vi både till att göra världen lite bättre och till att Sveriges välstånd ökar. Vi kan konkurrera på en global marknad genom våra kunskapsintensiva innovationer och teknologier.

Vad gäller grön, digital och teknisk omställning är det näringslivet, snarare än politiken och akademin, som har varit drivande. Vi ser näringslivets satsningar på grönt stål i Norrland och en elektrifierad transportsektor för att nämna några kända exempel. Vi ser hur företagen av nödvändighet tittar över hela produktionskedjor för att bli hållbara, energieffektiva och konkurrenskraftiga.

Och det finns all anledning att skynda på processen mot omställning. Europas energikris har blivit ett faktum efter Rysslands invasion i Ukraina och globala utmaningar som pandemi och klimatförändringar kräver nya sätt att tänka samt nya sätt att producera, transportera och konsumera. I dessa tider blir det tydligt att innovationer, startup-bolag och tillväxtföretag är viktigare än någonsin.

Bakom nya metoder, tekniker, läkemedel, material och energikällor ligger ofta åratal av forskning. Och för att de ska kunna nå en större marknad krävs riskkapital på vägen. Tillväxtföretag behöver bildas och få möjlighet att frodas i näringsrika miljöer. I sådana miljöer, Innovation Districts, sker utbyten mellan fakulteter, universitetets inkubatorer, start up-bolag, andra forskningsbaserade företag, industrin samt näringsliv och offentlig sektor i stort.

Det är också sannolikt att ett innovationsdistrikt attraherar internationell toppkompetens till regionen. Sådan kompetens dras inte sällan till möjligheterna att utvecklas i skärningspunkten mellan forskning, innovation och företag/industri.

Lunds universitet tar nu flera grepp för att vidareutveckla och synliggöra det ekosystem av forskning och innovationer, Innovation District, som finns vid och runt universitetet. För synligheten spelar det nyskapade LU Business LAB en viktig roll. Business LAB är en paraplyorganisation för universitetets innovationsben LU Innovation och universitetets holdingbolag LU Holding. Med LU Business LAB ska det bli enklare för investerare att förstå universitetets innovationssystem och exempelvis hitta till de mycket tidiga företag som byggs upp inom universitetets holdingbolag.

Till LU Business LAB vill vi också knyta universitetets alumner varav många är framgångsrika entreprenörer och serieentreprenörer. I denna grupp finns engagemang och kompetens som rådgivare, bollplank och mentorer.

Några som är duktiga på att ta tillvara på alumnnätverk, kontakter och kompetens är Ekonomihögskolan, EHL. Här samlas stor kunskap om näringslivet och i kombination med den hållbarhetsforskning som bedrivs vid flera fakulteter på Lunds universitet finns alla möjligheter att bidra till hållbar näringslivsutveckling. Och det är också syftet med den nya centrumbildningen Sparbanken Skånes Centrum för hållbar näringslivsutveckling som invigs nästa vecka.

Centrumet är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan, Lunds tekniska högskola, LTH och Sparbanken Skåne. Föreståndaren Susanne Arvidsson betonar att arbetet i centrumet ska leda till förändring. Talk the talk and walk the walk, eller som man säger på svenska – här ska det bli åka av! Det ser jag fram emot!
Erik

Det finns flera väsentliga berättelser kring de mänskliga kvarlevor som finns förvarade på Lunds universitet och som förvaltas av Historiska museet. På fredag kommer en av dessa kvarlevor, skallen från en anonym man med samiskt ursprung, att begravas i Arjeplogs församling. För Lunds universitet är det en högtidlig och viktig dag då vi kan bidra till den försoningsprocess som ett återlämnande av kvarlevor kan innebära. Människor får tillbaka sina förfäder och möjlighet att återbegrava dem värdigt. Lunds universitet har vid tidigare tillfällen överlämnat kvarlevor till Australien och Nya Zeeland samt kraniet av en man till judiska församlingen i Malmö.

Jag slås av de ojämlika villkor som gömmer sig i berättelsen bakom det nu aktuella överlämnandet. Hur vi vet en hel del om personen som skänkte kraniet till universitetet på 1850-talet. Vi vet att han var medicine doktor, provinsialläkare och hette Erik Magnus Waldenström. Han hade kontakter med dåtidens vetenskapsinstitutioner och han har lämnat spår efter sig i arkiven.

Vem mannen från Arjeplog var och hur hans kvarlevor hamnade i Waldenströms händer vet vi däremot inte. Skallen förmodas komma från en plundrad grav och något namn eller närmare beskrivning av mannen finns inte. Att vi 170 år senare kan bidra till att han återbegravs och får ett värdigt avslut känns självklart. Det är en fin ceremoni som Arjeplogs sameförening och Svenska kyrkan har planerat och från universitetet deltar vi på den med en liten delegation.

Inför den återlämning och återbegravning som nu sker har Historiska museet utrett, dokumenterat och sammanställt allt hittills känt material som kan bringa klarhet kring de totalt åtta samiska kvarlevorna i universitetets samling; var de kommer ifrån, hur de har hamnat i samlingen samt vilka eventuella uppgifter som finns om dem i olika arkiv. Detta material ska också tjäna som underlag om det kommer fler förfrågningar om återlämningar. För Lunds universitet har det varit viktigt att begäran om återlämning ska kunna hanteras både rättssäkert men också skyndsamt.

Alla institutioner som har samlingar med mänskliga kvarlevor har inte bara ett stort ansvar att medverka till den försoningsprocess som ett återlämnande kan innebära. Vi har också ett stort ansvar att berätta om samlingarna med mänskliga kvarlevor för att synliggöra dåtidens samhälls-, vetenskaps- och människosyn. Vi kan ge röst åt människorna som inte längre kan berätta sin historia. Berättelserna om orättvisa villkor, om övergrepp mot människor och om mörk vetenskapshistoria verkar heller aldrig bli inaktuella. Runt om i världen kränks även idag mänskliga rättigheter och rasistiska ideologier sprids. Att samla in urfolks kvarlevor på 1850-talet handlade om att odla myten om att det finns olika mänskliga raser och att de kan kopplas till olika egenskaper. Som modern akademi har vi ansvar att förhindra att dessa idéer får ytterligare fäste i vår tid.

Erik

Läs mer om de samiska kvarlevorna på Historiska museets webbplats:

I årtusenden har människan organiserat sig och byggt samhällen. Och att studera och reflektera över forna civilisationers uppgång och fall är något av det mest kittlande, intressanta och viktiga man kan göra. Lärdomarna ger perspektiv på det samhälle vi lever i och bygger idag och varje civiliserat samhälle värnar sin historia genom att ta hand om sina kultur- och fornlämningar. Där barbari drar fram förstörs inte sällan gamla kulturarv – som när Islamiska staten IS sprängde de antika lämningarna i den syriska staden Palmyra 2015. Och nog får man anledning att fundera på civilisationers uppgång och fall när det just nu pågår ett krig i Europa.

Men låt mig lämna den moderna tidens civilisationsutmaningar och istället gå bakåt i historien, till järnåldern. I dag invigs nämligen utgrävningarna av Hallen på Höjden – dynastiers residens och domän i Uppåkra.

I Uppåkra finns en enorm skatt under jord och här har forskare en fantastisk möjlighet att studera ett samhälle som i mer än tusen år var ett politiskt, religiöst och ekonomiskt maktcentrum i Skandinavien. Bosättningen etablerades i den bördiga myllan på slätten 100 f.Kr. och var fram till kristendomens intåg i slutet av 900-talet en plats som hade förbindelser och kontakter med Europas eliter från Brittiska öarna till Svarta havet. Vid romartidens slut, vid 200- och 300-talet dominerade Uppåkra helt landskapet.

Forskarna menar att det är helt unikt att samma plats använts som hövdingasäte under både yngre och äldre järnålder. De sociala kriser och drastiska klimatförändringar som hotade samhället i perioder kunde man lösa och på så vis behålla sin position som maktcentrum. Det i sig bjuder på många frågor: Hur gjorde de för att behålla makten och hålla samman i bistra tider?

Utgrävningarna av Uppåkra har pågått under 2000-talet och universitetets arkeologer har bland annat grävt ut ett tempelliknande kulthus från romersk järnålder. Hittills har mer än 20 000 fynd grävts upp. Fynden förvaras och visas på Historiska museet som har i uppdrag ta hand om arkeologiskt material och andra fornfynd från Skåne.

Tack vare donationer kan nu utgrävningen av Hallen på höjden som är ett 40 meter långt residenshus intill det utgrävda kulthuset ta vid.

Och tack vare donationer kommer Historiska museet att kunna ställa ut fynden från Hallen på höjden på en 235 kvadratmeter utställningsyta.

För mig är det en stor dag att få inviga utgrävningarna i Uppåkra. Både för att det gömmer sig så många spännande fynd där i fälten som vi ännu inte sett och utforskat. Men också för att så många – forskare, studenter, allmänhet, kommun och donatorer värnar om och intresserar sig för denna fornskatt.
Erik