Det har varit en sommar där eftertanke och framtid gått hand i hand. Pandemin har vi levt med i 1,5 år och hela världen försöker hitta vägar ur den. För universitetets del innebär det att vi stegvis öppnar upp campus för utbildning nu till höstterminen. Att vaccinationsprogrammet blir lyckosamt och många, även unga, väljer att vaccinera sig är en förutsättning för det. Pandemin är en påtaglig påminnelse om att vi sitter ihop, alla folk delar planetens utrymme och luft globalt.
Samma påminnelse om att vi alla människor delar samma planet fick vi i veckan när en av arbetsgrupperna inom FN:s klimatpanel, IPCC, presenterade en rapport om klimatet. I denna behandlas klimatförändringarnas naturvetenskapliga bakgrund.
När vi under sommaren bevittnat förödande skogsbränder i södra Europa, skyfall med översvämningar och sett rekordtemperatur på Grönland är det viktigare än någonsin att världens samlade forskningsunderlag, som utgör klimatpanelens bedömningar, får genomslag.
Resultaten i rapporten är tydliga: vi kan förvänta oss bl.a. ökade havsnivåer, tätare extremväder och störda ekologiska system om den globala uppvärmningen fortsätter.
Den vetenskapliga förståelsen för klimatförändringarna blir allt större. Och det är viktigt att poängtera att de resultat som denna IPCC-rapport visar är just vetenskapliga och bygger på 14 000 vetenskapliga publiceringar från hela världen. Den globala medeltemperaturen har stigit med cirka 1,1 °C jämfört med förindustriell tid och människan står bakom en stor del av denna uppvärmning.
Medvetenheten ökar också om att det krävs omfattande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och att det skyndar för att undvika oöverskådliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Det finns helt enkelt inte tid att bara prata – nu behövs det handling.
Forskare kan nu klart belägga att klimatförändringen är här och att den beror på mänsklig aktivitet och det är utifrån detta kunskapsunderlag som samhället behöver agera för att klara Parismålet om max 1,5 graders uppvärmning. Utsläppen av växthusgaser, särskilt koldioxid, behöver minska och mera koldioxid från atmosfären bindas i t.ex. skog för att klimatförändringarna ska bromsas.
Det finns inget vaccinationsprogram att ta till för klimatförändringarna. Men det går att hitta vägar ur en accelererande uppvärmning.
Lunds universitet har en unik möjlighet att genom sina nio fakulteter och vetenskapsbredd bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna. Samarbeten mellan flera fakulteter men också samverkan med övriga samhället krävs för att finna lösningar. Lunds universitet har mycket framstående forskning kring hållbar utveckling och klimat och flera av universitetets forskare är delaktiga i IPCC:s arbete.
Forskare tar fram underlag och fakta och kan beskriva konsekvenser av de olika val som samhällen genom politiska beslut och individer på ett enskilt plan kan göra. På universitetet kan vi också bidra med forskning kring nya material och drivmedel, effektiva och miljövänliga energikällor och batterier. Lika viktigt för att uppnå hållbarhetsmålen är forskning och kunskap kring beteendeförändringar, systemförändringar och policymaking, vilket vi också kan bidra med vid universitetet.
På ett övergripande plan har också universitetet hållbar utveckling som en högt prioriterad fråga, med vicerektor Per Mickwitz som särskilt ansvarig för den portföljen. Jag nämner gärna Hållbarhetsforum, Forskarskolan Agenda 2030 och Lunds universitets forskningsprogram för excellens med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling.
Universitetets arbete med hållbar utveckling känner inga gränser, Lunds universitet är ett internationellt universitet som vill förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Erik