Erik Renström

Jag har snart varit i Australien i en vecka, dels för en studieresa där jag fått möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor på University of Melbourne, dels för ett årsmöte för alla medlemmar i det internationella nätverket U21 på University of Queensland. Hållbarhet, forskningssamarbeten, objektbaserat lärande, kultur och innovation är bara några av de ämnen som passerat och inspirerat dessa dagar. Universitet världen över delar många förutsättningar och utmaningar. En sak som de inte har i andra länder är däremot siste april och första maj-firande. Mina rektorskollegor är amazed när jag pratar om denna studenttradition. Snart är det dags i Lund igen!

Idag vill jag dock främst, låt vara från andra delen av jordklotet, hälsa en delvis ny universitetsstyrelse varmt välkommen till Lunds universitet! Regeringen har beslutat att Ingrid Petersson blir Lunds universitets styrelseordförande från den 1 maj. Ingrid Petersson känner vi i sektorn särskilt väl och då som kort och gott ”IP”. Hon har bland annat varit generaldirektör för forskningsfinansiären Formas och det är naturligtvis en stor tillgång för ett forskningsstarkt universitet som Lunds med den bakgrund som Ingrid Petersson har.

Avgående styrelseordförande Jonas Hafström höll sitt sista möte som ordförande nu i april och har under alla år som ordförande varit en fantastisk ambassadör för universitetet. Och parallellt med att de nya ledamöterna i styrelsen introduceras i maj inför sitt första möte i juni kommer universitetet att avtacka Jonas Hafström med bland annat ett panelsamtal, som jag tycker speglar Hafströms internationella bakgrund och erfarenhet mycket väl. Panelsamtalet har titeln ”Geopolitikens återkomst” och hålls den 10 maj i Palaestra.

Erik

Under fredagen har jag varit i Stockholm och i princip hela dagen har tillbringats på Karolinska Institutet, KI, där jag och kollegor från runt om i Sverige har diskuterat två mycket angelägna frågor: ”Hur skapar vi nationella infrastrukturer för klinisk forskning och vård” och ”Hur organiseras och samordnas en nationell infrastruktur för utveckling av avancerade terapier, ATMP?”

ATMP är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. Cancer, Parkinsons sjukdom och diabetes är exempel på sjukdomar som kan behandlas med dessa nya metoder. Sverige som land ligger mycket långt fram i ett internationellt perspektiv när det gäller att utveckla ATMP. Och i Sverige är Lunds universitet ett av de ledande lärosätena inom cell-, vävnads- och genterapi. Här finns till exempel Stamcellscentrum som redan utvecklat ett antal av de ATMP som är i klinisk prövning och som har fler produkter under utveckling med potential att nå hela vägen till patienter. Här finns också en av landets noder i Wallenberg centrum för molekylär medicin där internationellt rekryterade unga forskare och kliniska forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus samarbetar framgångsrikt sedan länge.

Precis i veckan släpptes en nyhet om en patient med Parkinsons sjukdom som fått nya dopaminproducerande stamceller transplanterade inom projektet STEM-PD och där cellerna för första gången testas kliniskt. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds universitet.

Utvecklingen inom detta område går fort framåt, men inte bara i Sverige utan i många länder i världen. Den internationella konkurrensen är stenhård och globalt ökar satsningarna på ATMP mycket snabbt. Under en längre tid har ett antal lärosäten och sjukhus uppvaktat regeringen med förslag på hur Sverige bör satsa, finansiera och organisera forskning och sjukvård så att vi inte bara kan vara världsledande på området utan också att dessa behandlingar ska komma svenska patienter till godo.

Framförallt behövs en nationell infrastruktur som utgörs av universitet och universitetssjukhus i ett nätverk. Dessutom behövs ökade statliga investeringar i sådan grundforskning som har relevans för cell-, vävnads- och genterapier och som utförs i nära samverkan med universitetssjukvården och industrin kring livsvetenskaper. Det ekosystem som omger ATMP från grundforskning till behandling av patienter består av många aktörer inom akademi, sjukvård och näringsliv samt specialistkompetenser och infrastrukturer såsom laboratorier. För att detta ekosystem ska fungera så bra som möjligt krävs helhetssyn och robust statlig finansiering. De paneldiskussioner och samtal som vi har fört i Stockholm idag har förts med ett helt färskt beslut från regeringen i ryggen: Vinnova får i uppdrag att etablera ett nationellt innovationskluster för kommersialisering, kompetensutveckling och produktionskapacitet för avancerade terapier.

Uppdraget är ett viktigt steg i rätt riktning och det är väldigt glädjande att regeringen visar ett tydligt engagemang för att utveckla ATMP. Men för att svensk forskning och innovation ska behålla sin ställning behövs även investeringar. De investeringarna bäddar för ekonomiska vinster – men viktigast av allt är hälsovinsterna eftersom sjukdomstillstånd som tidigare inte haft någon verkningsfull behandling kan få det.

Om vi tar exemplet med Parkinsons lever cirka 20 000 personer i Sverige med sjukdomen idag. Dagens standardbehandling för dessa patienter är läkemedel som ersätter förlusten av dopamin, men effekten av en sådan behandling minskar över tid och den orsakar biverkningar. Istället vore det bättre med behandlingar som kan reparera skadade strukturer i hjärnan eller som kan ersätta de dopaminproducerande nervcellerna som bryts ned vid Parkinsons sjukdom. STEM-PD-studien testar just detta – att få fram en stamcellsterapi med målet att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler.

Sverige och Lund har fantastiska möjligheter att bli världsledande inom ATMP och med rätt och riktat stöd från regeringen når vi det uppsatta målet till 2030.
Erik

I mars 2002, närmare bestämt den 22 mars, undertecknades ett väldigt speciellt avtal: att bilda ESS-Scandinavia Consortium. Avtalet tecknades under en ceremoni på Köpenhamns universitet och konsortiet blev avsändare för den skandinaviska intresseanmälan att förlägga ESS, European Spallation Source, till Öresundsregionen – med Lund som främsta alternativ.

Man kan inte låta bli att undra, så här ganska exakt 21 år senare, om någon då kunde föreställa sig vilken framgång det skandinaviska samarbetet skulle bli. Eller vilken betydelse ESS sedan dess har fått för europeisk, nationell och regional utveckling och för samarbete över gränser.

I den långa raden av män som brukar föras fram och hyllas för de framgångsrika förhandlingar och överenskommelser som bidrog till att forskningsanläggningen ESS slutligen kom till Sverige och landade på åkern utanför Lund – finns också viktiga kvinnor – och framförallt en: Boel Flodgren. Det var hon som var rektor för Lunds universitet vid bildandet av konsortiet och det var hon som undertecknade avtalet i Köpenhamn.

Idag, den 8 mars, på internationella kvinnodagen är det henne jag väljer att lyfta, inte bara som förebild för kvinnor utan som förebild för mig som rektor. Boel Flodgrens egen bakgrund är inom en ”torr fakultet” – hon är professor emerita i handelsrätt – men trots att satsningen på ESS låg långt utanför hennes egen akademiska hemmaarena hade hon förmågan att se det strategiska värdet av satsningen.
Boel Flodgren är den enda kvinna som hittills varit rektor för Lunds universitet och den ojämnt fördelade statistiken kan man orda mycket om en dag som denna. Men hon är inte bara den enda kvinnan utan också, vill jag påstå, en av de mest framsynta rektorer vi har haft vid Lunds universitet.
Erik

Idag är det snart ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det ljus som världen då kunde skönja efter att pandemin började släppa sitt grepp skymdes återigen av de mörkaste moln i februari 2022. Krigets fasor och det mänskliga lidandet som fortfarande pågår i vårt närområde är naturligtvis det som bekymrar mest men kriget har också spätt på en orolig ekonomi med höga energipriser. Vi ser också hur inflationen och höga kostnader påtagligt påverkar inte bara universitetet utan även hela samhället – svenska hushåll, företag och kommuner.

Så här i februari är det just ekonomin som tar upp merparten av Universitetsstyrelsens mötestid. Dels har styrelsen idag fattat beslut om årsredovisningen för 2022, dels har styrelsen fattat beslut om totalbudget för 2023. Vi har också diskuterat universitetets ekonomiska flerårsprognos med mera.

Låt mig börja med ljusglimtarna: Det går bra för Lunds universitet! Omsättningen förra året landade på drygt 9,9 miljarder. Även om det inte är ett självändamål att öka omsättningen går det att hitta en särskilt glädjande siffra i denna ökning: de externa bidragen ökade med nära 300 miljoner kronor jämfört med året innan. Det visar att universitetets forskning står sig väl i konkurrens om finansiärernas medel.
Universitetet uppfyller sitt utbildningsuppdrag på 2,3 miljarder kronor – vilket visar att universitetets utbildningar är attraktiva och att de platser vi förberett fylls. Enbart några få lärosäten i Sverige förutom Lunds universitet når upp till sitt takbelopp (maxbeloppet som universitetet kan använda för utbildning på grund och avancerad nivå) under 2022.

Även innevarande år räknar universitetet med att omsättningen ökar och att vi i slutet av året passerar en omsättning på 10 miljarder kronor. Men i dessa siffror syns också en inbromsning. Samtliga fakulteter redovisar ett underskott i sina budgetar för 2023. Den totala budgetens resultat för 2023 visar ett underskott på 100 miljoner kronor, fördelat på ett underskott på cirka 10 miljoner kronor inom utbildning och ett underskott på cirka 90 miljoner kronor inom forskning.

Vi behöver ha beredskap för att universitetet ekonomi kommer att vara ansträngd även de kommande åren. Hög inflation gör att vi inte kan förvänta att intäkterna ökar i samma takt som kostnaderna.

Lunds universitet har en buffert i form av myndighetskapital och det är i bistra tider, som nu, detta myndighetskapital kan komma till användning. Denna buffert kan också bidra till att de satsningar som planeras i verksamheterna, inte minst inom campusutveckling, kan genomföras.

Erik

Det är en vanlig februari eftermiddag, med för årstiden sedvanlig lundagegga på marken och en blek sol. Den här dagens disputation på LUX är också en vanlig disputation vid Lunds universitet där 400 doktorsexamina tas ut årligen. Men det är också något ovanligt med den. Disputationen och avhandlingen som ska bedömas i LUX aula har omskrivits i media innan disputationen gått av stapeln och intresset för att komma och lyssna har varit stort från media och från allmänhet  – grupper som annars sällan kommer till disputationer. De är däremot öppna och publika så vem som vill kan komma och lyssna och ställa frågor om den avhandling som ligger på bordet.

Att en disputation fyller en hel aula, som i detta fall, är något som få doktorander eller betygsnämnder eller opponenter eller ämnesföreträdare någonsin får uppleva. Vanligtvis  är de som besöker disputationer ämnesintresserade, kollegor och nära familj till doktoranden. För utomstående som inte är insatta i ämnet på detaljnivå kan det ibland vara omöjligt att följa med i den diskussion som akademiskt avhandlas. Festen som ofta följer på en disputation brukar istället vara själva höjdpunkten.

Det är varje doktorands rätt att lägga fram sitt akademiska arbete och få det granskat av en opponent och prövat av en betygsnämnd. Det främsta syftet med en disputation är, lite torrt beskrivet, att bedöma om doktoranden har nått målen för forskarutbildningen.

Universitetet ska kunna forska och utbilda och examinera i alla ämnen – även sådana som kan vara kontroversiella och riskerar att användas för olika syften i en polariserad debatt. Avhandlingen som denna dag blir genomlyst för bedömning har titeln ”Global politisk islam?: Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige”. Slumpen har avgjort att den läggs fram i en tid då debattläget i Sverige är laddat och uppskruvat och där vi ser koranbränningar och främlingsfientliga undertoner. Säkerhetsläget påverkas också av de geopolitiska spänningarna i världen med Sveriges Natoansökan i blickfånget.

Universitetet är i allra högsta grad en del av samhället och står på inget vis utanför. Vi har också ett stort ansvar att vara en del i att bygga vårt samhälle med kunskap, saklig debatt och att värna demokratiska värden. Universitetet värnar också akademisk frihet och ska stå fri från påtryckningar. Denna frihet innebär studenter och forskare fritt får välja ämne, metod, ställa forskningsfrågor och komma fram till slutsatser utan rädsla för påtryckningar och repressalier. Det gäller påtryckningar inomvetenskapligt och från universitetsledningar. Det gäller också från olika intressegrupper i samhället. För universitetet är det av största vikt att studenter, forskarstuderande och forskare får lov att framföra sina arbeten för bedömning även inom kontroversiella ämnen.

I det här fallet har kritik framförts mot avhandlingen och dess innehåll. Som rektor är det inte jag som ska avgöra om det ligger något i den kritik som framförs. Det akademiska bedöms längs doktorandens väg mot examination inom ämnesområdet. Opponent och betygsnämnd bedömer om doktoranden har nått målen för forskarutbildningen.

Under en forskarutbildning ligger ett stort ansvar på handledare och doktorand att se till att alla relevanta lagar och regler och etiska principer följs under arbetets gång. Lunds universitet förutsätter alltid att så sker. Skulle något annat framkomma eller misstänkas ska det anmälas och prövas då i de instanser dit anmälningarna riktats.

Jag kan konstatera att den här dagen har varit ovanligt vanlig för delar av Lunds universitet. En av årets första disputationer har gått av stapeln och kommer att följas av många fler. De förtjänar var och en en full aula av intresserade åhörare. Men alla har inte ämnen som renderar omvärldens intresse eller medias uppmärksamhet, hur väl skrivna de än må vara. Och just det här ämnet och arbetet som avhandlades idag kommer förmodligen att ge upphov till många fler diskussioner – såväl inom akademin som i debatten.

Erik

Över tid har stora demografiska och geopolitiska förändringar skett i världen som även påverkar högre utbildning, forskning och utveckling i Sverige. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet har tre av världens fyra största ekonomier utanför Europa: Kina, Indien och Japan. Detta är också en region som kommit att ligga i framkant vad gäller teknisk utveckling och digital ekonomi. Indien är på väg att gå om Kina i befolkningsstorlek och länderna har idag cirka 1,4 miljarder invånare vardera och Indien en ung befolkning (nära hälften av befolkningen är under 25 år). Regionen står idag för 45 procent av alla världens studenter som studerar utomlands. Större population och ett ökat välstånd i regionen gör att efterfrågan på högre utbildning förmodas öka inom ett par decennier. Kartan för högre utbildning globalt kommer att ritas om och även om det är svårt att sia om vilka konsekvenser det får för europeisk och svensk rörlighet och konkurrenskraft kan vi anta att fler topprankade universitet kommer att ligga i regionen Indiska oceanen/Stilla havet framöver och de kommer att attrahera framstående studenter, forskare och företag.

Under 2000-talet har Kinas rörelse framåt inom världshandel, ekonomi, teknik, militär kapacitet och vetenskap varit slående och maktbalansen i världen har sedan kalla krigets slut förskjutits från Sovjet-USA till stormakterna USA och Kina. Kina och USA är dessutom båda världsledande på utvecklingen av artificiell intelligens, big data och robotisering, viktiga framtidsområden men också känsliga säkerhetspolitiska sådana.

För Lunds universitet är det naturligtvis oerhört viktigt att ha utbildnings- och forskningssamarbeten med dessa globala giganter. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ligga i forskningens framkant och för att vi ska förstå dessa länder som påverkar världens ekonomi, stabilitet och normer i stor utsträckning. Kanske är utbyten med Kina särskilt viktiga eftersom språk, politik, kultur och värderingar skiljer sig stort från det vi är vana vid och kännedomen om landet är relativt låg hos gemene man och bland beslutsfattare, företag och organisationer.

Men med de geopolitiska förändringar vi ser idag – med ett akut förändrat säkerhetsläge i Europa samt pandemi (som kan följas av andra), klimatförändringar och konkurrens om råvaror får vi större osäkerhet kring multi- och bilaterala samarbeten och det påverkar även universitetets samarbeten och utbyten mellan forskare och studenter. Omvärlden ställer därutöver berättigade krav på att universitetets samarbeten är försvarbara och att forskningen som bedrivs är ansvarsfull. Universitetets internationella samarbeten har i högre grad än för bara några decennier sedan behövt adressera frågor inom t.ex. etik och nationella säkerhetsrisker. Vi såg t.ex. hur regeringen förra våren anmodade alla svenska lärosäten att stoppa samarbeten med statliga partners i Ryssland och Belarus – trots att akademiska samarbeten ska ligga utanför politisk styrning och kontroll. Proaktiva bedömningar i förhållande till internationella politiska och sociala processer och sammanhang där lärosäten är aktörer eller berörs behöver göras i större utsträckning inom sektorn så att omvärlden kan känna sig säkra på att vi agerar ansvarsfullt.

Vad gäller enpartistaten Kina är det ett land som rankas i botten rörande demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Lägg därtill att Kina inte heller omfattas av samma lagar och etiska ramverk kring forskning som vi har i Sverige eller i det traditionellt västerländska vetenskapssamhället. Det är inte oproblematiskt att samarbeta under sådana förutsättningar.

Det är väl känt att kinesiska medborgare inte kan kritisera det enväldiga kinesiska kommunistpartiet eller på andra sätt visa missaktning mot det politiska styret utan att riskera repressalier. Även kineser i diasporan kan leva under den kinesiska statsapparatens kontroll. På senare tid har avtal som kinesiska forskarstudenter med stipendier ur China Scholarship Council, CSC, belysts i media. CSC är ett kinesiskt statligt stipendieprogram under utbildningsdepartementet. Sedan en tid tillbaka har samtliga fakulteter vid Lunds universitet valt att stoppa antagningen av forskarstuderande med CSC-stipendier eftersom programmet har klausuler som vi menar bryter mot Lunds universitets värderingar, svensk yttrandefrihetsgrundlag och Högskoleförordningen. I de fall där universitetet har ett arbetsgivaransvar för doktoranderna går det inte att tolerera sådana oskäliga klausuler.

Vi för en dialog med samtliga lärosäten i Sverige för att få en gemensam nationell hållning gentemot CSC och Lunds universitet och Karolinska Institutet, KI, för också en dialog med CSC för att få till klausuländringar i stipendieavtalet. Det är viktigt att understryka att det handlar om en markering mot den kinesiska staten och riktar sig inte till de individer som vi arbetar med eller har utbyten med i Sverige eller i Kina och som bidrar stort till att utveckla vår utbildning och forskning. Och man ska ha i åtanke att de problematiska klausulerna berör en liten grupp av alla de kinesiska forskare och studenter som är här. Vi både vill ha och behöver ha duktiga studenter och forskare från Kina hos oss, vilket vi också har – och vi ska göra allt vi kan för att de ska ha goda villkor under sin tid vid Lunds universitet.

Inom akademin framför vi gärna att studentutbyten och forskningssamarbeten har stora möjligheter att förändra och förbättra människors villkor runt om i världen. Globala frågor såsom demokrati, klimatförändringar, hållbarhet och pandemier kräver gemensamma forskningsinsatser över landsgränser – även om det inbegriper länder i konflikt eller länder där mänskliga rättigheter kränks. Att universiteten har självbestämmande över de samarbeten som ska inledas eller avvecklas är oerhört viktigt att påpeka i dessa tider då påtryckningar på universitetets verksamheter forskning, utbildning och samverkan kan förväntas öka, inte minst från politiskt håll. Vårt arbete med ansvarsfull internationalisering inbegriper värdegrund, styrning, samarbeten och cybersäkerhet och stödet till forskare ska utvecklas. Det finns också flera initiativ på nationell och EU-nivå på området.

På Lunds universitet pågår också ett arbete kring Global Dynamic Engagement, GDE, för olika regioner/kontinenter där ansvarsfull internationalisering är en del i arbetet. GDE syftar till att övergripande internationella samarbeten och ingående avtal ska matcha Lunds universitets inriktning och mål med utbildning och forskning.
Erik

Bland filmvetare sägs det att en särskild replik i filmen The Jazz singer från 1927 var den som slutligen satte punkt för stumfilmens vara. Sångaren Al Jolson ropar till publiken: “Wait a minute, I tell you, you ain’t heard nothin’ yet”.

Repliken har blivit ikonisk och används numera i olika sammanhang där vi bara har sett början av en utveckling eller ett paradigmskifte. Såsom utvecklingen av artificiell intelligens, AI, och de olika möjligheter och utmaningar som denna kommer att få för hela samhället. I november lanserades den AI-baserade chattroboten ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer) och de som provat den har uttryckt förvåning över hur väl den lyckas ge frågeställaren återkoppling och välformulerade texter som svar. ”We ain’t seen nothing yet” vill jag då säga. AI förbättras och utvecklas hela tiden.

Sedan ChatGPT uppmärksammades stort i media och många har provat dess funktion och insett dess kapacitet har frågorna strömmat in till universitetet: hur tar vi oss an det faktum att chattrobotar nu blivit så bra att de kan skriva ihop och leverera texter? Kommer inte studenterna att kunna fuska på sina inlämningsuppgifter och hur ska universitetet upptäcka det? Diskussionerna har också gått varma även här hos oss i ledningsgruppen, bland lärarna i verksamheten och på olika diskussionsforum.

Att digitalisering och AI kommer att förändra arbetsmarknader, processer och yrken i hela samhället framöver, även de i vår verksamhet, har vi länge varit uppmärksamma på. Det har fångats upp i omvärldsanalysen i flera år och digitalisering (inklusive AI) ligger också i den plattform för strategiskt arbete som vi nyligen tagit fram och som vägleder universitetets utvecklingsarbete de kommande åren. ”Såväl arbetsmarknaden som utbildningsutbudet behöver ställa om när digitalisering, nya teknologier, robotisering och artificiell intelligens ersätter yrken eller processer. Allt mer i samhället går mot uppkoppling och sammankoppling. Det gäller människor emellan, hemmets funktioner, apparatur, tjänster och system i offentlig sektor, industri och näringsliv och påverkar därmed samhället på alla plan”, som det står i plattformen. Vi har bara sett början. Lägg därtill att utvecklingen gör att människor i högre utsträckning kommer att behöva vidareutbilda sig under sitt yrkesliv – det livslånga lärandet är kanske särskilt kopplat till digitalisering och teknisk utveckling.

Att digitaliseringen påverkar såväl pedagogik som examination blev också uppenbart under pandemin – då verksamheten abrupt fick lära känna fördelarna och baksidorna med digitalt lärande. Under 2022 tillsattes ett projekt för att motverka fusk (inklusive plagiering) och stärka rättssäker examination när alltmer utbildning och examination blir digital.

Den som vill fuska har alltid hittat vägar att göra detta men digitaliseringen har gjort det enklare och AI utvecklas snabbt. För lärare och examinatorer gäller det att utveckla examinations- och undervisningsformer som stödjer studenternas lärande och som förhindrar fusk. AI-verktyg och digitalisering kan användas som en del i lärande och undervisning och vi behöver utveckla pedagogik och förhållningssätt som tar tillvara möjligheterna och förhindrar de negativa användningssätten. I universitetsledningen sätter vi i detta nu samman ett uppdrag till olika enheter, projektledare, jurister och IT-kunniga för att titta särskilt på hur ett ökat stöd till lärare och studenter kan se ut med AI som utgångspunkt. Webbinarier planeras också på ämnet och på Lunds universitets webb är det education.lu.se som är navet för stöd inom digital undervisning.
Jag kommer att återkomma till detta längre fram.
Erik

Inom sektorn brukar vi föra fram till politiken att politisk styrning och resursfördelning behöver vara långsiktig och robust. Forskning och utbildning är långsamma processer där resultat inte trollas fram på beställning från ett år till ett annat. Med det i åtanke är det kanske inte särskilt meningsfullt att summera ett enskilt år på ett universitet. Vi som varit verksamma under året har bara upplevt en länk i en lång kedja och vi har, som alla andra år, sett årstidsväxlingarna komma och gå.

Ändå vill jag stanna upp så här i slutet på december och lyfta just den länk som utgjorde år 2022. En silverlänk som oxiderat på grund av ett krig i närområdet och stor geopolitisk och ekonomisk osäkerhet men där jag full av beundran har sett hur Lunds universitets medarbetare och studenter gjort sitt allra yttersta för att putsa silvret blankt.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har många anställda och studenter vid Lunds universitet velat hjälpa och stötta ukrainska kollegor och studiekamrater. Att det går att göra skillnad stod klart i våras då ett helt nytt studentutbytesavtal kunde skrivas med Nationella Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev. Ett annat fint exempel är från Medicinska fakulteten som tagit emot läkarstudenter från Ukraina som genom Erasmusstipendier nu kan studera i Lund under ett halvår.

Under våren kunde vi öppna universitetet och lägga två års pandemirestriktioner bakom oss. Det innebar att vi kunde genomföra inte bara en, utan två doktorspromotioner. Och årets höjdpunkt har varit att återigen få uppleva studentmyller och fysiska möten mellan människor.

I maj genomförde studenterna den största Lundakarnevalen någonsin. Glädjen över att återigen kunna flockas i Lundagård var monumental och det stärker universitetsledningens uppfattning om att unga behöver ett fysiskt sammanhang att vara i. Campusförlagd verksamhet kommer att bestå, kanske till och med frodas i tider av digitalisering.

Universitetet har dragit flera lärdomar av pandemin och digitala lärmiljöer har t.ex. blivit en allt viktigare del av campusuniversitetet. Digitalisering påverkar hela samhället och bidrar till att ny kompetens behövs när yrken eller processer förändras. Lägg därtill att en åldrande befolkning kommer att befinna sig längre i arbetslivet och behöver uppdatera sin kompetens under tiden. Under året har universitetet skapat en gemensam experimentverkstad, EduLab och satsat på utbildningsutveckling inom bland annat det livslånga lärandet.

Universitetet har som mål att utveckla och lyfta fram kompletta miljöer som ger utrymme för utbildning, forskning och samverkan. Under året har fem universitetsgemensamma profilområden arbetats fram och de ska få utvecklas till 2030. Dessa kompletta miljöer svarar upp till flera av de utmaningar världen står inför och som samhället behöver mer kunskap om: Mänskliga rättigheter, hållbara lösningar, hälsa och åldrande, nya material samt naturlig och artificiell kognition.

Under hösten inträffade två för universitetet minnesvärda händelser där universitetet år 2022 kopplas tillbaka till historien. Först invigdes i Kungens och Drottningens närvaro utgrävningarna av Hallen på höjden ute i Uppåkra. Utgrävningarna av den imponerande järnåldersbosättningen har pågått under 2000-talet och universitetets arkeologer har bland annat grävt ut ett tempelliknande kulthus från romersk järnålder. Hittills har flera tiotusentals fynd grävts upp och bevaras på Historiska museet. Med hjälp av donationer kan nu forskarna fortsätta utforska och dokumentera även hallen som användes som residenshus.

I september hölls en ceremoni i Arjeplog med anledning av universitetets mörka historia. Då begravdes samiska kvarlevor av en man som skänktes till universitetet 1852. Den utredning som universitetet gjort över kvarlevans ursprung och dess väg till universitetet visar att den troligtvis kommer från en plundrad grav. Universitetet har ett stort ansvar att på bästa sätt bidra till den försoningsprocess som ett återbördande av kvarlevor kan innebära och till att människor får tillbaka sina förfäder och möjlighet att återbegrava dem värdigt. Arjeplogs sameförening och Svenska kyrkan arrangerade en mycket fin ceremoni i försoningens tecken.

2022 års länk läggs snart till nästa i en lång kedja mot framtiden. Långsiktig planering gäller inte minst för universitetets campusutveckling. Under de kommande 20-25 åren ska en stor del av universitetets lokalbestånd förnyas eller anpassas till nya behov som utbildning och forskning har. Under året har universitetet etablerat ett campusutvecklingskontor och ett råd och en campusplan som sträcker sig till 2050 ska vara klar 2024. Flexibilitet och resurseffektivt utnyttjande av lokaler och markområden blir viktiga delar i detta arbete och för att möta den digitala och hållbara omställning vi är mitt i.

Men nu, en av de sista dagarna av detta år – denna korta länk med koppling bakåt och framåt – återstår av årets bloggande enbart att önska god jul och gott nytt år! Samt tipsa om en julklapp som gör skillnad – ge en gåva fylld av forskning!

Erik

I förra veckan presenterade regeringen sina prioriteringar under Sveriges ordförandeskap i EU det kommande halvåret. Ordförandeskapet innebär att runt 150 möten med europeiska politiker, forskare, experter och journalister hålls runt om i landet, de flesta i Stockholm men en del av dem även i Skåne. Lunds universitet har för avsikt att delta så mycket som möjligt i de möten som planeras från regeringshåll men vi ser också vilka olika egna sidoprojekt vi kan arrangera parallellt med regeringens agenda.

Att högnivåmötet i juni kring forskningsinfrastrukturer förläggs till Lund är inte en slump då Lund är värdstad för en av de paneuropeiska: European Spallation Source, ESS. Nyligen besökte hela universitetsledningen ESS för att se hur arbetet framskrider. Det är ett komplext och imponerande bygge där 500 anställda från 50 nationaliteter arbetar med att konstruera och driftsätta neutronkällan som ger helt nya möjligheter för forskning kring nya material och livsvetenskaper. Ta gärna en guidad tur på nätet för att få en inblick i hur anläggningen ser ut på insidan (och under markytan).

Ordförandeskapet förlägger också en konferens i april i Lund som handlar om grundläggande rättigheter och hur det institutionella skyddet för dessa kan säkerställas i EU:s medlemsstater. Demokrati och mänskliga rättigheter är styrkor för Lunds universitet – hos oss finns stark forskning om mänskliga rättigheter och i Lund ligger också Raoul Wallenberg-institutet och myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter.

Grön omställning och energiomställning är en av ordförandeskapets prioriterade frågor. Och hållbara städer är en viktig dimension av ett mer hållbart samhälle. Lunds universitet har campus i tre av de 100 kommuner som utsetts till EU:s klimatneutrala städer 2030 (Lund, Malmö och Helsingborg) och det är extra välkommet att konferensen om hållbar stadsutveckling i juni förläggs till Skåne (Malmö). Ett nära samarbete med de kommuner där universitetet har campus är otroligt viktigt både ur ett hållbarhetsperspektiv men också för gemensam utveckling och innovation. Lunds universitets campusutveckling och hållbarhet är några av våra mest prioriterade frågor.

Lunds universitet och Lunds kommun har sedan tidigare ett etablerat EU-samarbete genom att vi samarrangerar EU-dagen ”The EU Day Lund”. Det har gett ringar på vattnet och i förra veckan mötte universitetsledningen Lunds kommunledning för att se hur vi kan arbeta tillsammans även under ordförandeskapshalvåret. Att vi delar framtid inom hållbarhet och innovativa områden där material, teknik och hälsa står i fokus gör att vi har ett starkt utgångsläge när EU besöker Lund.

Högre utbildning, forskning och innovation är stora budget- och samarbetsområden inom EU. De policyer som tas fram och den utveckling som sker i EU får stor påverkan på ett stort internationellt universitet som Lunds. Det kan handla om digitalisering och omställning till öppen vetenskap med exempelvis utvecklingen av det öppna forskningsmolnet EOSC. Det kan också handla om att samarbeta för god och gemensam praxis gällande forskningsutvärdering och Lunds universitet har precis skrivit under samarbetsavtalet CoARA.

Sedan 2019 är Lunds universitet en del av programmet European Universities och alliansen EUGLOH. Till årsskiftet utökas denna allians då fyra nya universitet tillkommer till dagens fem. Med samarbetet ska studenter få det enklare att röra sig mellan lärosäten och få möjligheter att delta i såväl campus- som onlineaktiviteter hos partneruniversiteten. Ett fokusområde som är särskilt värt att nämna i denna blogg är att samarbetet ska stärka utbildning kopplad till universitetens stora forskningsanläggningar. Här finns fantastiska möjligheter för Lunds universitet.

En forskare som är otroligt duktig på att involvera studenter och utbildning i de stora forskningsanläggningarna i Europa är Robert Feidenhans’l. Han är en världsauktoritet inom forskning med röntgenstrålning och idag vid universitetsstyrelsens möte har han utsetts till ny styrelseordförande för MAX IV från och med den 1 januari 2023. En perfekt ordförande i dessa ordförandeskapets tider!
Erik

Den nya regeringen har på flera sätt talat om att Sverige ska vara en kunskapsnation med forskning i världsklass och där internationalisering och internationell konkurrens är viktigt – både i sin regeringsförklaring och i uttalanden och intervjuer från ministern. Det är ett utmärkt utgångsläge för den nyligen påbörjade mandatperioden.

Jag har ofta skrivit om vikten av att vi kan attrahera utländska forskare och doktorander för att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation. I detta finns två delar; dels att vi som universitet kan erbjuda starka forsknings- och innovationsmiljöer, dels att Sverige som nation kan erbjuda goda villkor för forskare som väljer att komma hit så att de stannar med all den kompetens de har med sig och utvecklar under sin tid som doktorander eller forskare.

För akademins del är goda karriärvägar A och O. Dessutom behöver vi ha bra samarbeten med industri, näringsliv och offentlig sektor så att dynamiska miljöer skapas och där forskare kan utvecklas i samverkan. Att stärka och utveckla innovationsdistrikt med tät samverkan mellan flera aktörer är något som Lunds universitet kommer att arbeta mycket med framöver.

Akademin kan inte ensamt se till att spetskompetens kommer till Sverige eller stannar här. Förutsättningarna generellt för internationell kompetens som vill verka i Sverige måste förbättras. I regeringsförklaringen står att ”reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samt utländska forskare och doktorander förbättras för att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation.” Det är ett lovvärt löfte eftersom förändringarna i utlänningslagen som gjordes i fjol försämrade möjligheterna att attrahera kompetens till Sverige. Att inte ge personer som gått en forskarutbildning uppehållstillstånd är t.ex. kontraproduktivt.

Därutöver behöver regeringen se till att satsa på hela innovationsekosystemet för att bibehålla internationell kompetens inom viktiga områden såsom framställning av framtidens läkemedel eller ny avancerad teknologi. I dag görs många men spridda och tidsbegränsade satsningar. Det gör det svårt att optimera och samordna arbetet mellan akademi, region och industri och alla andra delar i innovationsekosystemet med företagsinkubatorer, startups och småföretag. Alla är delar i en värdekedja och i Sverige uppstår ofta luckor i denna värdekedja beroende på spridd och kortsiktig finansiering.

Forskare söker sig till de länder där bäst förutsättningar ges för att kommersialisera resultat vilket gör att svenska företag riskerar att gå miste om möjligheten att växa och att högkvalificerade arbeten går förlorade. Det är genom samordnade, långsiktiga och robusta satsningar som regeringen kan skapa bra förutsättningar för att ta fram framtidens läkemedel eller andra innovationer som kommer Sverige till gagn.

Det tillkommer också en del och helt onödiga hinder för internationella studenter att komma till Sverige. Till exempel har nya passregler införts som innebär att viseringsfria medborgare som tidigare kunnat både söka och få sitt uppehållstillstånd beviljat via nätet nu måste resa – ibland väldigt långt och till ett annat land – för att visa upp sin passhandling så att tillstånd kan beviljas. Vi har redan sett konsekvenserna av detta då Hongkong har meddelat att de inte kommer att skicka studenter till Sverige eftersom de måste resa till Shanghai för sina pass och därmed sitta i en veckas covidkarantän i samband med resan.

Landets lärosäten har i år också sett stora problem med att internationella studenter utanför Schengen och som söker en masterutbildning får vänta orimligt länge på besked på uppehållstillstånd. Vid Lunds universitet sökte majoriteten av höstens nyintagna studenter uppehållstillstånd i god tid men cirka 110 av 785 saknade tillstånd vid terminsstarten. En del väntar fortfarande på beslut. SVT har gjort en kartläggning över hur det ser ut vid tolv lärosäten i landet och alla svarar att det är ett stort problem.  Kan inte studenterna påbörja på sin utbildning blir det krav på återbetalning.
Anledningen till de långa handläggningstiderna är bland annat att Migrationsverket börjat undersöka misstänkt missbruk bland visumsökarna. I en slutsats från Migrationsverket beskrivs hur det går att komma till Sverige på studentvisum, påbörja första delen av sin masterutbildning, arbeta heltid och istället för att slutföra sin utbildning söka om arbetstillstånd. Detta förfarande möjliggörs av att Sverige, till skillnad från många andra Schengenländer, inte har någon övre gräns för hur mycket en internationell student får arbeta vid sidan av sina studier. I Sverige kan studenter efter 30 tagna högskolepoäng, eller en termins studier, ansöka om arbetstillstånd.

Från lärosätenas sida går det att stävja att studenter använder studentvisum som en genväg till arbetstillstånd genom att ha ett bra urvalsförfarande. Så arbetar vi på Lunds universitet. Men det ser inte likadant ut på alla lärosäten i Sverige och Migrationsverkets extrakontroller som är bra och nödvändiga drabbar dessvärre alla studenter. Sektorn behöver därför gemensamt arbeta med frågorna om internationell antagning och urval och därutöver vill vi att regeringen ser över möjligheten till heltidsarbete under studieperioden.

Vi har fantastiska förutsättningar för att attrahera och bibehålla internationell spetskompetens i Sverige. Kan akademin, politiken och näringslivet tillsammans röja undan de hinder som finns och satsa långsiktigt där det behövs kommer vi i att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft inom forskning och utbildning.

Erik