Över tid har stora demografiska och geopolitiska förändringar skett i världen som även påverkar högre utbildning, forskning och utveckling i Sverige. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet har tre av världens fyra största ekonomier utanför Europa: Kina, Indien och Japan. Detta är också en region som kommit att ligga i framkant vad gäller teknisk utveckling och digital ekonomi. Indien är på väg att gå om Kina i befolkningsstorlek och länderna har idag cirka 1,4 miljarder invånare vardera och Indien en ung befolkning (nära hälften av befolkningen är under 25 år). Regionen står idag för 45 procent av alla världens studenter som studerar utomlands. Större population och ett ökat välstånd i regionen gör att efterfrågan på högre utbildning förmodas öka inom ett par decennier. Kartan för högre utbildning globalt kommer att ritas om och även om det är svårt att sia om vilka konsekvenser det får för europeisk och svensk rörlighet och konkurrenskraft kan vi anta att fler topprankade universitet kommer att ligga i regionen Indiska oceanen/Stilla havet framöver och de kommer att attrahera framstående studenter, forskare och företag.
Under 2000-talet har Kinas rörelse framåt inom världshandel, ekonomi, teknik, militär kapacitet och vetenskap varit slående och maktbalansen i världen har sedan kalla krigets slut förskjutits från Sovjet-USA till stormakterna USA och Kina. Kina och USA är dessutom båda världsledande på utvecklingen av artificiell intelligens, big data och robotisering, viktiga framtidsområden men också känsliga säkerhetspolitiska sådana.
För Lunds universitet är det naturligtvis oerhört viktigt att ha utbildnings- och forskningssamarbeten med dessa globala giganter. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ligga i forskningens framkant och för att vi ska förstå dessa länder som påverkar världens ekonomi, stabilitet och normer i stor utsträckning. Kanske är utbyten med Kina särskilt viktiga eftersom språk, politik, kultur och värderingar skiljer sig stort från det vi är vana vid och kännedomen om landet är relativt låg hos gemene man och bland beslutsfattare, företag och organisationer.
Men med de geopolitiska förändringar vi ser idag – med ett akut förändrat säkerhetsläge i Europa samt pandemi (som kan följas av andra), klimatförändringar och konkurrens om råvaror får vi större osäkerhet kring multi- och bilaterala samarbeten och det påverkar även universitetets samarbeten och utbyten mellan forskare och studenter. Omvärlden ställer därutöver berättigade krav på att universitetets samarbeten är försvarbara och att forskningen som bedrivs är ansvarsfull. Universitetets internationella samarbeten har i högre grad än för bara några decennier sedan behövt adressera frågor inom t.ex. etik och nationella säkerhetsrisker. Vi såg t.ex. hur regeringen förra våren anmodade alla svenska lärosäten att stoppa samarbeten med statliga partners i Ryssland och Belarus – trots att akademiska samarbeten ska ligga utanför politisk styrning och kontroll. Proaktiva bedömningar i förhållande till internationella politiska och sociala processer och sammanhang där lärosäten är aktörer eller berörs behöver göras i större utsträckning inom sektorn så att omvärlden kan känna sig säkra på att vi agerar ansvarsfullt.
Vad gäller enpartistaten Kina är det ett land som rankas i botten rörande demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Lägg därtill att Kina inte heller omfattas av samma lagar och etiska ramverk kring forskning som vi har i Sverige eller i det traditionellt västerländska vetenskapssamhället. Det är inte oproblematiskt att samarbeta under sådana förutsättningar.
Det är väl känt att kinesiska medborgare inte kan kritisera det enväldiga kinesiska kommunistpartiet eller på andra sätt visa missaktning mot det politiska styret utan att riskera repressalier. Även kineser i diasporan kan leva under den kinesiska statsapparatens kontroll. På senare tid har avtal som kinesiska forskarstudenter med stipendier ur China Scholarship Council, CSC, belysts i media. CSC är ett kinesiskt statligt stipendieprogram under utbildningsdepartementet. Sedan en tid tillbaka har samtliga fakulteter vid Lunds universitet valt att stoppa antagningen av forskarstuderande med CSC-stipendier eftersom programmet har klausuler som vi menar bryter mot Lunds universitets värderingar, svensk yttrandefrihetsgrundlag och Högskoleförordningen. I de fall där universitetet har ett arbetsgivaransvar för doktoranderna går det inte att tolerera sådana oskäliga klausuler.
Vi för en dialog med samtliga lärosäten i Sverige för att få en gemensam nationell hållning gentemot CSC och Lunds universitet och Karolinska Institutet, KI, för också en dialog med CSC för att få till klausuländringar i stipendieavtalet. Det är viktigt att understryka att det handlar om en markering mot den kinesiska staten och riktar sig inte till de individer som vi arbetar med eller har utbyten med i Sverige eller i Kina och som bidrar stort till att utveckla vår utbildning och forskning. Och man ska ha i åtanke att de problematiska klausulerna berör en liten grupp av alla de kinesiska forskare och studenter som är här. Vi både vill ha och behöver ha duktiga studenter och forskare från Kina hos oss, vilket vi också har – och vi ska göra allt vi kan för att de ska ha goda villkor under sin tid vid Lunds universitet.
Inom akademin framför vi gärna att studentutbyten och forskningssamarbeten har stora möjligheter att förändra och förbättra människors villkor runt om i världen. Globala frågor såsom demokrati, klimatförändringar, hållbarhet och pandemier kräver gemensamma forskningsinsatser över landsgränser – även om det inbegriper länder i konflikt eller länder där mänskliga rättigheter kränks. Att universiteten har självbestämmande över de samarbeten som ska inledas eller avvecklas är oerhört viktigt att påpeka i dessa tider då påtryckningar på universitetets verksamheter forskning, utbildning och samverkan kan förväntas öka, inte minst från politiskt håll. Vårt arbete med ansvarsfull internationalisering inbegriper värdegrund, styrning, samarbeten och cybersäkerhet och stödet till forskare ska utvecklas. Det finns också flera initiativ på nationell och EU-nivå på området.
På Lunds universitet pågår också ett arbete kring Global Dynamic Engagement, GDE, för olika regioner/kontinenter där ansvarsfull internationalisering är en del i arbetet. GDE syftar till att övergripande internationella samarbeten och ingående avtal ska matcha Lunds universitets inriktning och mål med utbildning och forskning.
Erik