Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Campusundervisning igen

Vi fick idag ett glädjande besked från Folkhälsomyndigheten och regeringen gällande lättnader för distansundervisning på högskolor och universitet till sommar och höst – med start den 15 juni.

Det ger oss möjlighet att återigen bedriva undervisning på campus och nu får vi se närmare på hur det låter sig göras i detalj – men jag är säker på att fler än jag drar en lättnadens suck idag. Fortsatt gäller dock Folkhälsomyndighetens föreskrifter och rekommendationer om bland annat social distansering och samlingar med färre än 50 personer. Beslut om vad dagens besked innebär för Lunds universitet kommer inom kort och du hittar alltid den senaste informationen på lu.se/corona.

Verksamheten har genomfört en fantastisk omställning till distansundervisning under våren. Med detta stora kliv framåt är vi bättre rustade än någonsin att bedriva digital undervisning.
Digital undervisning kommer också att bestå i de fall där denna metod gagnar inlärning och kvalitet. Troligtvis behöver vi även under hösten ersätta storföreläsningar på plats med distansundervisning av smittskyddsskäl.

Distansundervisning i all ära. Trots allt finns det flera moment inom våra utbildningar, laborationer till exempel, som fungerar bäst genom att bedrivas fysiskt på plats i lärosalar. Dessa moment har varit svåra att ersätta med distansundervisning. Ett enormt engagemang bland anställda, inte minst lärare och studenter, har gjort det möjligt; man har vänt och vridit på alla möjligheter, planerat om, anpassat sig till rådande läge och försökt göra det bästa av situationen.

Vi har en fortsatt utmanande tid framför oss, coronapandemin är långt ifrån över. Det ställs fortfarande stora krav på social distans. Även sommaren och hösten kommer därför att vara ovanliga i universitetsvärlden och utanför, men dagens besked underlättar sommarens och höstens utbildningsplanering.
Torbjörn

29 maj, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Unga behöver en ljus framtid – universiteten kan bidra

Vi är inne i den absolut finaste tiden på året, maj/juni och Lundagård är lika prunkande som vanligt. Ovanligt är dock avsaknaden av de hektiska förberedelserna inför doktorspromotionen som är en högtid jag och många med mig normalt ser fram emot under hela våren. Ovanligt kommer det också att vara utan studentflak på gatorna runt om i Sverige i år.

Det är mycket tyst och stilla på campus jämfört med hur det brukar vara när sommaren står för dörren och studenter normalt flockas i parkerna. Jag hoppas att alla orkar hålla ut och hålla avstånd ännu en tid, det är fortfarande social distansering som gäller.

Det kommer en tid efter corona och vi tittar redan på hösten och planerar för framtiden. När gymnasieungdomar får se sina firanden och festplaner revideras är det desto viktigare att samhället kan erbjuda unga en ljus framtid trots allt.

Söktrycket till landets universitet och högskolor har i år varit rekordstort. Till höstens utbildningar ökade antalet ansökningar till Lunds universitet jämfört med i fjol med 18 procent (16 procent i hela landet). Det kan säkert vara en coronaeffekt, vid befarad lågkonjunktur söker sig fler till utbildning eller vidareutbildning och vi har tyvärr sett många varsel i år.

Detta vet givetvis regeringen och har under våren kommit med ett antal åtgärder riktade till universitet och högskolor för att mildra coronakrisens effekter. Sektorn har fått 6000 nya platser för sommarkurser i år, 1300 utbildningsplatser för i år och 2600 platser för 2021. Därutöver en satsning på basår med 2000 helårsstudenter innevarande år och 4000 helårsstudenter nästa år. Och det är självklart att universitet och högskola ska vara en del av lösningen när många riskerar att gå ut i arbetslöshet. Utbildning är en mycket bra investering både på ett individplan och på ett samhällsplan och Sverige som kunskapsnation konkurrerar främst med högteknologi och innovation.

Vid Lunds universitet har det arbetats mycket hårt under våren för att kunna omsätta de riktade resurserna med kort varsel.
Nya satsningar på uppdragsutbildning finns och ett stort arbete har lagts ner för att skapa nya sommarkurser som för övrigt ännu går att söka. Vi har även långt gångna planer på nya basår inom medicin, naturvetenskap, teknik samt en introduktionstermin. En del av dessa basårssatsningar kommer att kunna sökas redan inför hösten.

Effekterna av coronakrisen i form av bland annat hög arbetslöshet kommer säkert att märkas under en tid framöver. Universitet och högskolor behöver därför långsiktiga satsningar och fler platser som gör att fler unga kan börja studera. Vi har kapaciteten och viljan att ta emot fler studenter – och det är olyckligt om många gymnasieungdomar får vända i dörren på grund av för få platser på universiteten.

När nu regeringen satsar på sommarkurser, basår och uppdragsutbildning – vi har fått extra medel för 2020 och 2021 – är det också viktigt att resurserna inte dras tillbaka när krisen är över. Och om universiteten i ökad utsträckning får fler permanenta platser som vi självständigt kan förfoga över kan vi ge fler personer utbildning och dessutom större möjligheter att styra kurs- och programutbud efter förändrade behov.

Vi väntar också på besked från Folkhälsomyndigheten och regeringen kring distansutbildning till hösten. Jag hoppas att ett sådant besked kan komma inom kort.

Nyligen kom dock regeringen med besked om att Lunds universitet får cirka fyra miljoner kronor till distansutbildning och öppna nätkurser under 2020. Universitetet har tagit ett stort kliv framåt gällande digitaliseringen av utbildningen med anledning av corona, och alla de initiativ och den förnyelse vi sett i vår ska fortsätta – morgondagens utbildning i form av ökad digitalisering, är här för att stanna inom de kurser och moment där de kan bidra till ökad kvalitet.

Vi hoppas att både undervisning och laborationer ska kunna ges på campus höstterminen 2020 och förbereder för detta, samtidigt som vi står beredda till fortsatt distansundervisning – beredd till bådadera är ju universitetets devis. Oavsett om utbildningen kommer att ske på distans eller på campus arbetar Lunds universitet för att utbildningen och studiesituationen ska bli den bästa tänkbara.

Torbjörn

26 maj, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Debatten om AD:s dom fortsätter

Arbetsdomstolens dom som jag skrev om i förra veckan, här och i en debattartikel i Sydsvenskan, har väckt mycket uppmärksamhet i sektorn och jag har fått mycket återkoppling. Av de kommentarer jag får står en övervägande majoritet bakom Lunds universitets hållning i frågan.

Och det är en principiellt viktig diskussion att föra – den om hur forskningsfusk kan bedömas, hur forskningsfusk ska hanteras och av vem.

I helgen publicerade Sulfs förbundsdirektör Git Claesson Pipping ett svar på den debattartikel jag skrivit i Sydsvenskan och idag svarar jag på Claesson Pippings inlägg.

Även i Svenska dagbladet har debatten gått vidare efter att professor Nils-Eric Sahlin publicerade sin debattartikel i ämnet. Hans slutreplik finns att läsa här i länken.

Tack alla som hör av er i frågan!
Torbjörn

12 maj, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

AD:s dom är ett dråpslag mot hederlig forskning

I Sverige är den största vetenskapliga skandalen fallet Macchiarini, kirurgen som tilläts utföra operationer med konstgjorda luftstrupar utan vetenskaplig förankring. Det visade sig också att han hade fabricerat sina forskningsresultat.

I värsta fall kan felaktiga forskningsresultat leda till att människor dör plågsamt, såsom i Macchiarinifallet. Men all typ av forskningsfusk leder oavvisligen till att förtroendet för forskning undergrävs. För ett universitet är det därför grundläggande att det finns fungerande instanser för att bedöma eventuellt forskningsfusk och att i de fall där forskningsfusk upptäcks får det konsekvenser för forskaren. Det kan handla om varning i mindre allvarliga fall eller, om forskningsfusket visat sig flagrant eller återkommande, till att forskaren får sluta sin anställning.

En färsk dom i Arbetsdomstolen har väckt stor uppmärksamhet i vetenskapssamhället. Det handlar om ett ärende där Lunds universitet avskilt en forskare som fällts för forskningsfusk.

Med anledning av domen har jag idag skrivit en debattartikel i Sydsvenskan.

Även professor i medicinsk etik, Nils-Eric Sahlin, har skrivit en debattartikel i ämnet, mycket läsvärd, i Svenska dagbladet.


Enligt gällande lagar och förordningar åligger det akademin att utreda misstankar om vetenskaplig oredlighet. Det är ett klokt system, jag skulle vilja påstå det enda tänkbara. För att det vetenskapliga systemet ska fungera måste andra forskare med hög vetenskaplig kompetens finnas i kontrollsystemet.

År 2018 fälldes en forskare av Lunds universitet för oredlighet i forskning gällande två medicinska studier. Ärendet utreddes grundligt av en oberoende nämnd som i sin tur anlitade tre sakkunniga, varav två internationella. Det rådde ingen tvekan om att resultaten såsom de framställts i studierna var felaktiga. De sakkunniga var överens om detta, och det var även nämnden. Universitetet kom fram till att forskaren genom grov oaktsamhet i den ena studien och genom uppsåt i den andra hade handlat på ett sätt som lett till falska eller förvrängda forskningsresultat. Således ett mycket klart fall av forskningsfusk, det råder ingen tvekan om det i vetenskapssamhället.

Forskaren blev så föremål för ett ärende i universitetets Personalansvarsnämnd som enhälligt beslutade att forskaren skulle skiljas från sin tjänst. Forskarens centrala fackliga organisation tog strid för sin medlem och ärendet hamnade i Arbetsdomstolen.

Notera att Arbetsdomstolen är en domstol för arbetsrättsliga tvister och inte en överprövningsinstans för forskningsfusk. Domstolen har således haft i uppgift att avgöra om Lunds universitet gjort rätt som avskilde forskaren från sin tjänst efter att hen fällts för forskningsfusk.

AD:s dom är uppseendeväckande. Arbetsdomstolen som alltså inte ska överpröva beslut om forskningsfusk ansåg att forskarens ståndpunkt i fuskfrågan inte var motbevisad. Därmed finns heller inte grund för avsked. Detta trots att det finns ett fällande beslut om forskningsfusk från 2018 som vetenskapssamhället står enat kring. Domstolen har inte själv genomfört en utredning av forskningsfusk, det har den inte kapacitet, sakkunskap eller uppdrag att göra. I domen har AD därför inte kunnat bedöma bevisvärdet av den samlade vetenskapliga analysen.

Domen ger en olycklig och helt felaktig bild av att det inte förkommit forskningsfusk. Det stämmer inte. Forskaren är utredd och fälld för forskningsfusk i en oberoende granskning och efter grundlig genomlysning av internationella sakkunniga. AD:s dom kan inte ändra på det beslutet.

För universitetets vidkommande är det uteslutet att forskaren i fråga ska kunna fortsätta sin forskarkarriär vid Lunds universitet. Det innebär att Lunds universitet kommer att tillämpa §39 i Lagen om anställningsskydd, LAS. Den gäller för arbetsgivare som vägrar att rätta sig efter en dom efter att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande. Anställningsförhållandet anses då som upplöst och arbetsgivaren får för sin vägran betala skadestånd enligt en särskild taxa. Jag är övertygad ett avskiljande från tjänsten och ett skadestånd är ett pris som är värt för samhället att betala i detta fall.

Det är tydligt att vi nu sett ett olyckligt resultat av två krockande myndighetsbeslut som kan få förödande konsekvenser för vetenskapssamhället och dess möjligheter att stävja forskningsfusk. Med ett sådant här system finns inte en rektor i detta land som kan gå i god för att de kan hålla rent hus för forskningsfusk.

För att inte äventyra forskningens trovärdighet måste regering och riksdag tydliggöra vem som har mandat att avgöra forskningsfusk i Sverige. Akademin eller Arbetsdomstolen?

Domen ger därutöver signaler om att en forskare som fälls för forskningsfusk, istället för att bli av med arbetet, kan gå via Arbetsdomstolen och få skadestånd för sitt fuskande.

Torbjörn

05 maj, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Att längta är vackert

Siste april och förste maj är speciellt för studentstaden Lund. Varje vår präglas dessa dagar av fest, sång och studentspex – Lundagård, Stadsparken och Botaniska trädgården fylls av unga som har hela livet framför sig.

Och det är just det, unga har hela livet framför sig. Det kommer ett nytt tillfälle nästa vår att fira. Håll ut! Att vi nu hjälps åt att hålla avstånd och att inte samlas i stora grupper är viktigt för att hålla smittspridningen under kontroll.

Det har visat sig vara utmanande med eget ansvar för social distansering. Trots flera åtgärder i studiemiljöerna som är öppna, såsom att glesa ut möblemanget, sätta upp skyltar och plexiglas hittar människor kreativa sätt för att sitta nära. Men jag vill understryka att vi vill kunna hålla lokaler med kurslitteratur, skrivare och datorer öppna för alla dem som behöver åtkomst till detta i sina distansstudier. Det är nog utmanande som det är för studenter och lärare att ha distansundervisning och risken är att studenter som redan har det tufft med studierna drabbas ännu hårdare utan tillgång till studiemiljöer. Låt oss slippa stänga lokalerna helt – respektera avstånden och vistas inte längre i studiemiljöerna än nödvändigt.

Förste maj brukar jag stå på trappan till Universitetshuset och svara studenterna på deras tal. Så blir det inte i år. Och egentligen är det enda jag vill säga till studenterna  i år: Tack för att ni bidragit så fantastiskt till att Lunds universitet har klarat av att ställa om till distansundervisning från en dag till en annan. Tack för tålamodet, förståelsen och engagemanget. Det är utmanande tider – men det går över förväntan och det går över!

Det kommer en ny vår. Då luktar Stadsparken förhoppningsvis inte gödsel utan vårvarmt gräs.

Det finns något vackert i längtan.

Torbjörn

30 april, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stark och ansvarsfull internationalisering blir tydligt i coronatider

Internationalisering är en av akademins absoluta hörnstenar. Internationella forskningssamarbeten och utbyten är extremt viktiga för att vi ska kunna ta oss an globala utmaningar såsom hållbarhet och klimat. Och, något som har blivit extra tydligt den här våren: global hälsa och pandemier.

Forskare över hela världen försöker nu hitta vaccin och botemedel mot coronapandemin. Vi är extremt beroende av varandras forskningsresultat för att hitta lösningen och det öppna, globala vetenskapssamhället är en garant för att vi ska kunna komma vidare i forskningen.

I denna turbulenta tid måste vi arbeta stenhårt för att bibehålla internationella samarbeten. Det gäller för akademin, det gäller för politiken, för FN och ickestatliga organisationer, NGO:s.

Idag skriver jag och flera av mina kollegor i Svenska dagbladet om vikten av globala hälsosamarbeten och hur farligt det är för världshälsan om medlemsländer ekonomiskt drar sig ur WHO, Världshälsoorganisationen. Vi behöver inte färre internationella samarbeten i dagsläget, vi behöver starkare och ansvarsfulla samarbeten.

Pandemin har också visat sig vara ett stresstest av EU-samarbetet. Sammanhållning, etiska principer och solidaritet kommer lätt i skymundan till förmån för smittskydd av den inhemska befolkningen. Risken är att vi får mer stängda gränser framöver och ökad nationalism istället för tvärtom. Det äventyrar i allra högsta grad vår verksamhet inom forskning och utbildning.

Internationella forskningssamarbeten är i synnerhet viktiga för ett litet och öppet land som Sverige för att uppnå teknologiska och vetenskapliga framsteg. 99 procent av världens kunskapsproduktion sker utanför Sverige och 70 procent av svenska vetenskapliga publikationer är samförfattade med åtminstone en forskare vid en utländsk institution. Svenska forskare har numera även samarbeten med forskare i allt fler länder.

Framför allt sker ökningen av samarbeten där vetenskap utvecklas snabbt. Bland länder med snabb vetenskaplig utveckling, räknat i tillväxt i vetenskapliga publikationer, finns exempelvis Kina, Singapore, Saudiarabien, Sydkorea, Iran, Qatar och Indien. Kina är i dag det största kunskapsproducerande landet i världen.

Överlag bidrar de ökande internationella samarbetena till en positiv utveckling. Men olikheter länder emellan är också en källa till missförstånd och konflikter. Det kanske mest tydliga exemplet är Kina som framträtt som en jämbördig aktör till Europa och USA inom forskning.

Vi måste förhålla oss till att många av de snabbt vetenskapligt växande länderna har annorlunda normer, politiska strukturer och vetenskapliga system jämfört med Sverige. På flera håll, även i mer närliggande länder såsom Ungern och Turkiet, inskränks den akademiska friheten.

Lunds universitet har i samarbete med STINT, KTH och KI arbetat fram en skriftlig vägledning som vänder sig till universitetsledningar, forskare och stödverksamheter på lärosäten. Den uppmanar till ökad reflektion kring etik, institutionell autonomi, kulturell, politisk och legal kontext, och relationsbyggande. En längre debattartikel publicerades i Universitetsläraren med anledning av att denna vägledning nyligen lanserades.

Som ett nästa steg ska en nationell kurs med fokus på ansvarsfull internationalisering utvecklas för att stärka kompetensen på svenska lärosäten.

Så, jag avslutar med att upprepa: Världen behöver starka och ansvarsfulla internationella samarbeten för att kunna lösa de globala utmaningarna. Sverige behöver säkerställa att såväl studentutbyten som forskningssamarbeten står starka även efter coronapandemin.
Torbjörn

24 april, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ovanlig påsktid och ansökningsperiod

Vi går nu mot påsk och ett vanligt år hade jag önskat glad påsk och en trevlig ledighet. I år blir det däremot en annorlunda påsk; regering och Folkhälsomyndigheten manar till fortsatt social distans. Osäkerheten kring smittspridningen är stor men det är tydligt att de samhällsekonomiska konsekvenserna av coronapandemin är betydande. Oron som detta medför, inte minst oron för nära och kära, kommer säkert att prägla allas våra påskledigheter i år. I stället för glad påsk, säger jag därför ta hand om dig och de dina!

Lunds universitet och övriga universitet och högskolor har nu gett undervisning på distans ett antal veckor och anställda arbetar hemifrån i den utsträckning som det är möjligt. Igår hade vi, landets rektorer, ett avstämningsmöte med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Sektorn har fått ta ett stort samhällsansvar gällande att få ner smittspridningstakten och det är tydligt att regeringen ser sektorn som en lösning för att mildra de konsekvenser som pandemin fått för jobb och ekonomi. Regeringen ser ett ökat behov av utbildningsplatser framöver, vilket också var fallet efter den senaste finanskrisen och då många sökte sig till utbildning, inte minst inom vård och andra så kallade bristyrken. Det finns, meddelade ministern, bred uppslutning i riksdagen för förslagen om utökade studieplatser i vårändringsbudgeten och som jag skrev om i förra blogginlägget. Det handlar om flera platser redan till höst och sommar men även permanenta platser.

Vi har redan sett ett högt söktryck till Lunds universitet och vi arbetar nu hårt för att höstens och sommarens utbud av utbildningar ska passa både unga som börjar plugga men även de som vill kompetensväxla eller utveckla sin kompetens efter ett antal år i arbetslivet. Men det är kort om tid för att möta upp till de utökade studieplatserna – sista ansökningsdag är den 15 april. På kort sikt gör vi nu vad som är möjligt att göra under de förutsättningar vi har – och där får vi vara kreativa och lösningsfokuserade. De permanenta platserna ger oss däremot lite mer utrymme att tänka till strategiskt.

Nu är det viktigt med påskledighet, det har gjorts ett makalöst jobb i organisationen för att ställa om och reagera/agera på de utökade platserna som aviserats från regeringen. Nästa vecka riktar vi blickarna mot den 15 april. Det är datumet både för sista ansökningsdag och för regeringens vårändringsbudget!

Ha en riktigt fin påsk – men viktigast av allt: Ta hand om dig och de dina.
Torbjörn

08 april, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Satsning på uppdragsutbildning – viktigare nu än någonsin

Vilka blir de långsiktiga konsekvenserna av corona i form av mänskligt lidande men även ekonomiskt och politiskt på sikt? Ingen har facit i hand men redan nu ser vi att virusutbrottet har fått allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. Krispaketen från den svenska regeringen presenteras med jämna mellanrum för att stävja de negativa konsekvenserna.

I går meddelade regeringen flera åtgärder som berör vår sektor såsom utökade utbildningsplatser, även sommarkurser, samt stöd för distansutbildning och vidareutbildning. Regeringen bedömer att fler behöver utbilda sig eller vidareutbilda sig till följd av varsel och befarad lågkonjunktur och universitet och högskolor kan bidra stort till att hjälpa Sverige genom krisen.

Sammantaget får sektorn 9300 platser för 2020 och 6600 platser för 2021. Sektorn får ett tillskott på 683 miljoner kronor 2020 och 862 miljoner kronor 2021 inklusive studiemedel. Exakt vad detta innebär för Lunds universitet är ännu för tidigt att säga, det kommer vi att få klarare besked om när vårändringsbudgeten läggs fram senare i vår.

Universitet och högskolor har en viktig roll att spela när samhället har stort behov av omställning och allt fler behöver kompetensutveckling, vidareutbildning eller omskolning.

Universitetet genomför sedan en tid tillbaka en strategisk satsning för att stärka och utveckla uppdragsutbildning vid Lunds universitet. Även om denna satsning inte startade som ett svar på just corona, är den än mer aktuell nu än någonsin. Precis i dagarna öppnar en utlysning för verksamheter som behöver extra medel för att utveckla uppdragsutbildningar och denna satsning innefattar totalt 4 miljoner kronor. Verksamheter kan söka maximalt 200 000 kronor under sex månader per koncept och den första utlysningsomgången är öppen mellan den 1 april och den 14 maj.

Lunds universitet har kapacitet och styrka att ställa om för egen del, det har de senaste veckornas hårda arbete visat, och jag är djupt imponerad över all kraft och vilja från medarbetare och studenter att hjälpas åt. Att vi nu kommer att få ytterligare ansvar att bidra till att samhället kan ställa om ser jag som en självklar och hedervärd uppgift för ett universitet av den dignitet som Lunds universitet har.

Stort tack alla som bidrar till att Lunds universitet är och kan förbli en viktig samhällsaktör!
Torbjörn

31 mars, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tillsammans men med distans är vi starka

Frågan är om det ens är möjligt eller önskvärt att skriva något annat än om verkningarna av coronavirusets framfart i dagsläget. Så många frågor och tankar har dock redan ställts och väckts i den allmänna debatten, jag behöver inte upprepa dem alla här. Men nationell vårdkapacitet, världsekonomin, stängda gränser och omställningen i människors studie-, arbets- och privatliv rör vid vårt allra innersta; de existentiella frågorna om liv, mening och död.

Förra veckan kom beskedet från regeringen att universitet och högskolor rekommenderas att gå över till distansundervisning. Vi har alla ett ansvar, på organisationsnivå och individnivå, att hjälpa till i den strategi som regeringen bedömer som lämpligast.

Universitetets alla verksamheter och anställda gör ett enastående jobb med att ställa om till distansundervisning. Jag ska på inget sätt säga att det är enkelt och en del nötter är svårare än andra att knäcka, all undervisning är inte lätt, eller kanske ens möjlig, att genomföra på distans såsom utbildningar inom konstnärliga fakulteten eller laborationer inom naturvetenskap och teknik.

Men i de möten jag har med dekaner, medarbetare och studenter ser jag en enorm vilja, klokhet och kreativitet för att hitta de bästa lösningarna och för att kvalitetssäkra verksamheten under de nya omständigheter som nu råder. Flera fakulteter har också, sedan tidigare, kommit väldigt långt gällande distansundervisning och digitalisering.

Andra goda nyheter är att Medicinska fakulteten har träffat ett avtal med Region Skåne om att studenter kan anställas i vården. Även fakultetens medarbetare som är kliniskt verksamma ställs till sjukvårdens förfogande.

Jag ser också initiativ för att producera handsprit eller samla in material till sjukvården och jag hör talas om arbetsgrupper som håller gemensam kaffepaus med sina kollegor via nätet eller sätter upp en filmstudio för disputationer. Stora och små idéer – alla goda lösningar välkomnas!

Målet för universitetet är att vi ska ta oss igenom den kommande perioden och efteråt kunna konstatera att sjukvården klarade av att hantera de patienter som behövt vård. Under tiden ska vi se till att säkra vår egen verksamhet genom att undervisningen fungerar även under dessa speciella omständigheter.

Vi ska också stötta övriga aktörer i samhället på alla de sätt vi kan. Vi lanserar t.ex snart en satsning på uppdragsutbildning – här kan universitetet göra stor skillnad för samhället i tider av omställning – och jag kommer att återkomma till denna satsning inom kort.

Vi ska naturligtvis också se till att all den kunskap som finns på ett universitet kommer till nytta genom att forskare delger expertis inom sina specialområden – från ekonomi till äldres omvårdnad, ja, inom alla de områden som ryms inom detta breda universitet.

Lunds universitet är ett internationellt universitet. Att vi nu ser gränser stängas och rörligheten minskas påverkar såklart vår verksamhet och samarbeten. Samhället och forskningen är beroende av globala samarbeten för att kunna lösa de stora samhällsproblemen.

Stängda gränser och minskad rörelsefrihet drabbar också alla våra internationella anställda och studenter extra mycket – de som är långt från sina nära och kära. Många i landet och på Lunds universitet har inte svensk bakgrund eller svenskt medborgarskap. De behöver särskild omtanke!

Universitetets samlade information om hur universitetet hanterar corona finns på Medarbetarwebben. De senaste veckorna har vi blivit varse att det kommer snabba direktiv från regeringen eller nya omvärldsfaktorer som ändrar läget. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad där.

Slutligen, stort tack för all kreativitet, goda idéer, hårda arbete och för den solidaritet som jag nu ser! Vi är ett starkt universitet med kapacitet att klara den omställning som vi genomför och det är tack vare alla goda insatser. Tillsammans, om än med en viss distans från varandra, är vi starka!

Ta hand om er!
Torbjörn

25 mars, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Universitetet ingen isolerad ö i samhället

*Observera att detta blogginlägg är daterat och med anledning av regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendation att inte bedriva campusundervisning från 18 mars gäller ny information. Löpande uppdatering på Medarbetarwebben.

******

Innan jag skriver något vidare i denna blogg som, liksom den förra bloggen gjorde, handlar om corona, vill jag börja med att hänvisa till Medarbetarwebben: Det är där alla studenter och anställda hittar samlad information kring hur Lunds universitet hanterar corona. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad via den, eftersom det kommer löpande beslut.

Lunds universitet är ingen isolerad ö i samhället, utan en del av det. Gällande smittspridning gäller samma restriktioner här som i övriga samhället och därför är det viktigt att var och en håller sig uppdaterad med Folkhälsomyndighetens och regionens information och rekommendationer.

Det är viktigt att utbildning och forskning kan fortsätta bedrivas. Campusförlagd verksamhet kommer att finnas kvar, om inte regering eller expertmyndigheter bestämmer något annat och för att fördröja smittspridningen och underlätta för sjukvårdssektorn uppmuntrar vi alla verksamheter som kan bedriva digital utbildning med bibehållen kvalitet att göra så.

Jag utgår från att alla medarbetare och studenter tar sitt medborgaransvar och stannar hemma från arbete och studier om man har luftvägsinfektion, även symptom på lindriga sådana, samt håller god handhygien. De som kan arbeta eller studera hemma får gärna göra det, men jag är medveten om att många inte kan det. Viktigt att komma ihåg att campus är öppet och verksamheterna likaså.

Vi i universitetsledningen uppmuntrar utbildningsverksamheterna att gå över till digitalt alternativ i de fall som det är möjligt med bibehållen kvalitet. Detta kommer att se olika ut eftersom verksamheterna sinsemellan är mycket olika. Det är också viktigt att veta att alla utbildningar inte kan ges digitalt men det innebär, som jag skrev ovan, att campusutbildning ska fortsätta.

Jag är säker på att vi tillsammans, med hjälp av adekvata myndighetsbeslut och med ett eget medborgaransvar kan klara oss igenom den här krisen. Ingen sitter med facit i hand, men målet måste vara att vi ska ta oss igenom den kommande perioden och efteråt kunna konstatera att sjukvården klarade av att hantera de patienter som behövt vård.

Jag är medveten om att det uppkommer alla typer av frågor i den här situationen. Vi arbetar med dem löpande och informerar om nödvändiga beslut efterhand.

Torbjörn

16 mars, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg