Erik Renström

Lunds universitet har under en tid planerat för en satsning på forskning och utbildning med fokus på totalförsvarsområdet. Bakgrunden till denna satsning är långt ifrån glädjande – Sveriges totalförsvar rustas upp i tider av säkerhets- och geopolitiska förändringar i världen och globala förflyttningar av militär och ekonomisk makt. Men i tider som dessa finns stort behov av kunskap om totalförsvaret och kunskap som kan vara av nytta för totalförsvaret och det råder inget tvivel om att denna kunskap ryms inom flera av universitetets fakulteter.

Fakulteterna – sju fakulteter (!) är involverade – har bidragit med arbete, idéer och inspel för att kunna lägga grunden för det nya Centrum för beredskap och resiliens, LUPREP, som nu etableras på Campus Helsingborg med organisatorisk tillhörighet på Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Denna satsning omfattar totalt 37 miljoner kronor med bland annat en forskarskola som inleds med rekrytering av sex doktorandtjänster och nya magisterprogram under utveckling.

Jag ser fram emot att följa såväl start som fortsatt utveckling av LUPREP som har alla förutsättningar att bli en stark kunskapsmiljö för forskare, doktorander och studenter men också kommer att bidra till att övriga samhället kan samverka i viktiga frågor som omger totalförsvaret.

Forskning som kommer att vara särskilt relevant för centrumets verksamhet är:  

• Kommunikation, desinformation och psykologiskt försvar
• Statens styrning av offentlig verksamhet och företag med inriktning mot säkerhet och krisberedskap
• Innovationer inom spetsteknologi med relevans för totalförsvaret
• Organisation och ledning av samhällsviktig verksamhet
• Kritisk infrastruktur
• Civilförsvar och krishantering
• Kultur och kreativa näringars roll i totalförsvaret

Erik

Den långa traditionen av forskningssamarbete och utbyte av data och kunskap mellan USA och Europa har varit avgörande för vetenskapliga framsteg. Av världens samlade forskningsdata är det bara någon procent som härrör från Sverige och för att svensk forskning ska förbli relevant är det internationella utbytet med kollegor i USA och andra länder avgörande.

Som rektor för ett stort internationellt universitet med mängder av globala kontakter och samarbeten är det svårare än någonsin att orientera sig och staka ut en riktning för forskningen som har långa och många samarbeten med USA. Flödet av utspel från presidenten i Vita huset är enormt och reaktionerna som följer på dem minst lika omfattande. En strategi för att hantera de snabba utspelen och exekutiva orderna är att vänta tills dammet lägger sig. Det är dock förrädiskt att inta en alltför passiv hållning till utvecklingen i USA, åtminstone för universiteten och den internationella gemenskap som de ingår i. Det går inte att vara annat än djupt orolig för de hot mot akademisk frihet som framträder i USA och i flera andra delar av världen nu. Och det går inte att vara annat än djupt orolig för en ökande protektionism som hotar transatlantisk forskar- och studentmobilitet och forskningssamarbeten. De senare bygger inte sällan på delning av forskningsdata i gemensamma projekt. Utvecklingen i USA gör att europeiska universitet behöver förbereda sig på att viss forskningsfinansiering och vissa forskningsprojekt i samarbete med USA inom exempelvis klimat och hälsa kan komma upphöra på kort eller lång sikt, helt eller delvis, och på att forskar- och studentmobilitet kan komma att förändras. Enskilda lärosäten såväl som forskningsfinansiärer och regeringar på nationell och EU-nivå behöver snarast ta fram strategier för att hantera detta.

Jag skriver om detta på Aktuella frågor i söndagens Sydsvenskan, 16 mars, utanför betalvägg.

Erik

 

 

Den senaste månaden har för min del varit fylld av kontakter med departement och överläggningar med kollegor i Europa och i Sverige. Vi har diskuterat det polska EU-ordförandeskapets Warszawadeklaration till stöd för EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation – FP10 – samt forskningens frihet.

Vad handlar det hela om? Det korta svaret är det är i utformningen av ramprogrammet som utbildningens och forskningens frihet börjar genom att forskningsprojekt värderas efter deras inneboende kvalitet och inte primärt efter hur väl de motsvarar de rådande politiska prioriteringarna.

Bakgrunden är denna: under 2024 publicerades flera rapporter i EU med utgångspunkt i stärkt konkurrenskraft för Europa, ökad frihandel och starkare inre marknad. Rapporterna med huvudförfattare Mario Draghi, Manuel Heitor och Enrico Letta fick stort genomslag. En gemensam nämnare i rapporterna är att de lyfter upp, ja i stort sett sätter på piedestal, betydelsen av universitetens utbildning, forskning och innovation för att revitalisera Europas näringsliv och ekonomi. Men säg den glädje som varar: när dessa rapporter under sommaren skulle börja översättas till konkret politik började rykten spridas i Bryssel och därmed snabbt över hela Europa att universitetens verksamheter skulle underordnas det övergripande målet att stärka Europas konkurrenskraft. Detta förnekades tappert i ord av EU:s tjänstemän, medan den nya EU-kommissionen tillträdde och formerade sin politik. Tystanden bröts när Ursula von der Leyen i januari presenterade kommissionens Competitiveness Compass for the EU där det inte fanns med några planer för ett fristående FP10. 

Med den bakgrunden går det inte nog att berömma det polska EU-ordförandeskapet för den snabbhet med vilken den lyckats ena medlemsstaterna om att sätta stopp för dessa planer genom att formulera, bearbeta och argumentera för sin Warszawadeklaration. In i det sista såg det mörkt ut innan först Frankrike, sedan Tyskland och sist (ja, sist!) de nordiska länderna igår beslöt sig för att stödja deklarationen. De senaste veckorna har för min del inneburit mycket intensiv uppvaktning mot vår egen regering för att den ska förstå de övergripande värdena som stått på spel och inte blint stirra på budgeten. 

Så här dagen efter att deklarationen antagits förtjänar det att betonas att vi är många som känner starkt för att vara en konstruktiv och drivande kraft och vill bidra till att vitalisera Europas idékraft, näringsliv och ekonomi. Men, det ska vara ett fritt val. Det är också en lättnad att veta att lysande forsknings- och utbildningsinitiativ som inte faller i mittfåran av kommissionens intressen slipper konstruera mer eller mindre krystade motiveringar om hur de stärker Europas konkurrenskraft. I orostider som dessa är det ett styrketecken när liberala demokratier klarar av att stå fast vid sina grundläggande värderingar, i synnerhet med tanke på vad som just nu sker på andra sidan Atlanten.

Det går slutligen inte att överdriva betydelsen av Lunds universitets medlemskap i League of European Research Universities LERU för vår förmåga att vara en stark och drivande kraft för att påverka den europeiska politiken (och svenska eftersom europeisk politik numera i hög grad är vår inrikespolitik). Genom LERU och generalsekreteraren Kurt Deketelaere har medlemsuniversiteten fortlöpande fått aktuell och initierad information, som om vi själva hade suttit med vid kommissionens interna möten, fått förklarat hur till synes orelaterade uttalanden hänger samman och hur helheten ska förstås.

Idag är jag väldigt glad att akademin vunnit denna etappseger, men framförallt glad för att Europa och Sverige har valt att hedra de värderingar som hör till den liberala demokratin. Jag är också glad eftersom detta synsätt på fri forskning lägger den bästa grunden för att stärka den europeiska konkurrenskraften.

Erik

 

När världen ser ut som den gör och det inte verkar bättre än att den internationella världsordningen håller på att ruckas i sina grundvalar är det svårare än någonsin att navigera som internationellt universitetet. Samtidigt är Lunds universitet helt beroende av internationella samarbeten för att kunna bibehålla hög kvalitet i forskning och utbildning.

Det jag och många kollegor i Sverige och utomlands oroar oss över är hur samarbeten med en av världens största forskningsnationer, USA, kommer att utvecklas framöver. Kollegor i USA är oroliga över nedskärningar i statsbudgeten till viktiga forskningsområden men också skakade över ett debattklimat och ledarskap som varken främjar internationella forskningssamarbeten eller kunskapssamhället i stort.
Kanske kommer vi att se ett minskat intresse/försämrade möjligheter för forskare att verka i USA de kommande åren. Låt oss hoppas att så inte blir fallet men Lunds universitet ska vara beredda på att ta tillvara på kompetens och forskare och studenter som väljer Europa före USA.

Hur vaccinerar man sig mot ett försämrat säkerhetsläge i världen och skakiga internationella relationer? Genom ett större engagemang mellan lärosäten som delar värderingar och som kan stärka varandra i kunskap och forskningsframsteg. Det kan vara bilaterala samarbeten eller flerpartssamarbeten. Gärna med vänner i USA och i Storbritannien som återigen har tillträde till EU:s ramprogram Horisont Europa.

Mitt eget ämne, medicin, är starkt beroende av vänner, kollegor och finansiärer inom och utanför akademin – i Sverige och utomlands – för att hitta effektiv behandling och bot på svåra sjukdomar. Att Lunds universitet idag kan meddela att Fru Berta Kamprads Stiftelse donerar 420 miljoner kronor till cancerforskning vid Lunds universitet är därför en riktigt stark sol i en annars mörk vår.
Donationen går till tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier i syfte att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för cancerpatienter. Grattis till CREATE Health Translational Cancer Centre och huvudansvariga professorer Carl Borrebaeck och Kristian Pietras och deras forskarteam.
Och just det. Det internationella samarbetet. Forskningen som denna rekorddonation stöttar sker i samarbete med Swiss Cancer Center och EPFL i Lausanne.
Erik

Hur hittar man rätt partner i en globaliserad universitetsvärld? En universitetsvärld som liksom övriga samhället behöver förhålla sig till geopolitiska förändringar och till att de ekonomiska och vetenskapliga maktcentrumen (läs Nordamerika och Nordeuropa) inte är lika givna som för ett par decennier sedan.

Lunds universitets strategi för partnerskap bygger på det arbete och de analyser som görs inom Globalt dynamiskt engagemang, GDE. Varje världsdel och region analyseras och därefter bedömer man vilka universitet eller hubbar som särskilt passar vår egen profil och våra styrkor och som dessutom kan bidra till universitetets utveckling inom forskning och utbildning.

Mänskliga relationer börjar ofta på ytan, men viktigast är vad man kan ana under den. Hur plumpt det än må låta – ibland ser jag arbetet med partnerskap som ett slags Tinder i universitetsvärlden. Man visar sitt intresse för att fördjupa ett samarbete. Bakom intresset ligger ett noggrant analysarbete och tro att det under ytan finns något speciellt värdefullt som kan utveckla oss bortom vad vi klarar av för egen maskin. Om båda parter sveper höger blir det en match.

Några av världens högst rankade universitet ligger i Storbritannien och Storbritannien är en av universitetets största samarbetspartner inom forskning. Däremot blev brexit ett hårt slag för det akademiska och administrativa EU-samarbetet, inte minst inom ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa. När nu Storbritannien åter är tillbaka i Horisont Europa finns det all anledning att fördjupa samarbeten med brittiska högrankade universitet. Detta har sedan ett antal år varit en del av Lunds universitets strategi och till vår glädje har de högrankade universitet som vi närmat oss visat ömsesidigt intresse.

Dit hör Imperial College London som bedriver forskning och utbildning inom bland annat teknik och medicin. Nyligen tecknade Lunds universitet och Imperial ett femårigt Memorandum of Understanding (MoU). Det nya avtalet med Imperial gör det enklare för forskare vid Lunds universitet som vill samarbeta med och vistas på Imperial. Samma sak gäller för studenter som får bättre möjligheter att studera i London. Avsiktsförklaringen gäller gemensamma forskningsprojekt och utbildningssatsningar inom – men inte begränsat till – AI, materialvetenskap, medicinsk teknik, klimat, medicin och folkhälsa.

I förra veckan besökte jag även University of Cambridge, ett annat topprankat brittiskt universitet. Där träffade jag dels min rektorskollega Debbie Prentice, dels representanter för deras motsvarigheter till LU Innovation och Hållbarhetsforum samt forskare på Cambridges strategiska forskningsområde inom kvant- och materialvetenskaper, QAMSS. Vi ser många gemensamma styrkeområden där vi kan samarbeta såsom deep tech och medicin, hållbarhet och kvant- och materialvetenskap. Men Cambridge är ett komplett universitet med stora samarbetsmöjligheter för flera av universitetets områden och Lunds universitet avsätter strategiska frömedel för att främja sådana samarbeten.
Det är inte omöjligt att vi även kommer att kunna skriva ett eller flera MoU med Cambridge framöver. De kommer i så fall att vara mer fokuserade till vissa områden eller teman. Besöket i Cambridge gav mersmak hos båda parter och kommer att följas av fler – nästa gång förhoppningsvis i Lund.
Erik

 

Så här i början av 2025 har universitetet, ja hela sektorn vill jag påstå, kört i gång med en rivstart. Anledningen till denna rivstart är naturligtvis forsknings- och innovationspropositionen som landade strax innan jul och som sedan dess har analyserats framlänges och baklänges. Den kommer också att fortsätta analyseras i takt med att de delar som ännu är oklara kommer att klarna i form av vårändringsbudget eller nya direktiv och regleringsbrev till lärosäten och finansiärer.

Här på universitetet har vi startat det nya året med att diskutera proppen i universitetsledning, med fakultetsledningarna i rektors ledningsråd samt på prefektmötet i förra veckan.  Förra veckans årliga dialogseminarium som arrangerades av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och där lärosäten och forskningsfinansiärer träffas, hade också proppen som huvudtema.

Av de första veckornas arbete och diskussioner kan jag sammanfatta det som: forskarna, lärosätena och finansiärerna kommer att ha mycket att göra och det är bråttom – men jag ser också att arbetet med kraft har satt igång, inte minst här på universitetet, på fakulteter och mellan fakulteter. Mest akut är beredning och planering inför utlysningen av de nya strategiska forskningsområdena, SFO:erna, som aviserats kommer att ske redan i år för att falla ut i 2027 års budget. Något av det första vi gör nu internt på universitetet är att försöka skapa en begriplig tidslinje där de olika initiativen från proppen finns med och som kan ligga till grund för den planering och de resurser som kommer att behövas. Flera utlysningar kommer att ske samtidigt och i detta ser jag en risk för extra hög belastning på individuella forskare som kan vara aktuella inom såväl excellenscentrum som excellenskluster för banbrytande teknik och SFO:er.

Det finns många fantastiska möjligheter i proppen, inte minst tillför den nya medel in i systemet och även om man inte ska ropa hej, för vi har ännu inte sett något resultat på kontot, ligger Lunds universitet bra till för att kunna få del av de nya medlen. Det kommer att bli ett otroligt intressant år för fakulteterna och universitetsledningen att konsolidera och tänka till för att skapa starka miljöer och starka ansökningar, både på djup och på tvärs. Och det ska bli mycket intressant att se hur forskningsfinansiärerna ska hantera tvärvetenskapliga ansökningar kring exempelvis banbrytande teknik. För Vetenskapsrådet har det historiskt sett visat sig vara svårt att utvärdera tvärvetenskap i excellenssatsningar utifrån rådets uppbyggnad med utvärdering i specifika ämnesråd. Att ta bort ämnesråden är dock inget alternativ som jag ser det – de olika disciplinerna är viktiga och behövs – men ansökningar för tvärvetenskap behöver hanteras på ett annat sätt än vad som gjorts hittills, för att just leda till tvärvetenskap.

Vetenskapsrådet och Vinnova kommer också att behöva samarbeta i än högre grad kring innovation, ett område där ramarna finns i proppen men än så länge utan särskilt hög detaljeringsgrad.  Med knappt om tid tror jag dock inte vi får se de breda nationella hearingar som vi är vana vid.

Det jag också tror blir viktigt är att universitetet ser till att utvecklas långsiktigt och hållbart. Det finns utmaningar förknippade med alltför stora bidragsframgångar: medfinansiering är en sådan utmaning och att låta nuvarande excellenta miljöer växa stort i stunden kan få stora konsekvenser för efterkommande generationer, exempelvis genom rekryteringsstress när seniora forskare går i pension. Jag tänker också att det finns en utmaning i att avgöra vad som kan vara banbrytande och excellent om några år, att lyfta det som är excellent och banbrytande idag riskerar att leda till konservering av det redan kända istället för att hitta det som är riktigt originellt.

Så det är med stora delar förtjusning kombinerat med en del huvudvärk som mitt år har börjat och jag tror att den känslan delas av flera på Lunds universitet och i sektorn.

Erik

 

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

Över stridernas blod och larm
Över all suckan ur människobarm
Över de släkten som gå till ro
Över de ungas dagande bo

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

Raderna är skaldade av Edvard Evers för drygt 100 år sedan. Evers var präst och författare och även student vid Lunds universitet. Han avlade teologiexamen 1878. För mig slår texten till Jul, jul strålande jul an något särskilt i år då världens krig och stora humanitära lidande skakat oss mer än vanligt. Evers skriver om julefrid där den vita snön, eller som jag läser det – fredsduvans vita vingar – ska bädda in världen och dess invånare, de som lever och de som lämnat. Det är en trösterik tanke att ta med sig när julen nu står för dörren.

Jag brukar avsluta bloggåret med att sammanfatta året som har gått – det ger både avslut inför stundande ledighet och ett viktigt perspektiv. Alla medarbetare och studenter bidrar varje dag och varje år till universitetets framtid och så småningom historia. Jag har sett makalösa insatser på institutioner och fakulteter, på kanslier och i förvaltningen under året. Trots att året präglats av ekonomisk oro har viljan att bidra till mer och bättre kunskap inte gått att ta miste på. Och kanske har någon vid universitetet just i år präntat ner några rader som om hundra år kommer att skänka tröst och hopp för människan.

Kom, kom, signade jul
Sänk dina vita vingar

God jul, gott nytt år!

Erik

Året som gått – ett urval

President Macron och ministrar har besökt Lund

Lunds universitet har haft ett stort antal besök av kollegor från andra universitet i Sverige och världen samt ambassadörer och politiker under året. Året hade knappt börjat förrän ett statsbesök med Frankrikes president Emmanuel Macron besökte Lunds universitet och Studentafton. Efter ett modererat samtal med presidenten fick studenter ställa frågor. Besöket i Sverige och Lund renderade stor mediauppmärksamhet både nationellt och internationellt och särskilt omskriven blev Studentaftons traditionella eftersitsmeny – pyttipanna och bearnaisesås.

Senare under våren besökte statsminister Ulf Kristersson Lunds universitet och Lund Nano Lab. Statsministern fick en guidad rundvisning och presentation av universitetets långsiktiga satsningar inom nano. Senare på kvällen deltog statsministern i Studentafton.

Lunds universitet bjöd in Johan Pehrson, sedan september färsk utbildningsminister, till universitetet den 25 oktober. Ministern besökte dels Universitetsbiblioteket, dels fick han en rundvandring på MAX IV.

Nationella och internationella bidrag till forskare

Lunds universitets forskare tar in stora bidrag från forskningsfinansiärer i Sverige, 2024 har inte utgjort något undantag. Bland annat har tolv forskare under årets utsetts till Wallenberg Scholars. Programmet stödjer excellent grundforskning inom främst medicin, teknik och naturvetenskap. Anslagen är femåriga och ligger på mellan 18 och 20 miljoner kronor. Anne L’Huillier, i egenskap av Nobelpristagare, tilldelades i år ett anslag om 40 miljoner kronor. Lunds universitet har aldrig tidigare fått så många Wallenberg Scholars på en och samma gång.

Även inom Europeiska forskningsrådet ERC har Lunds universitets forskare varit mycket framgångsrika under 2024. I april fick två forskare ERC Advanced Grant. ERC:s Advanced Grants är ett av EU:s mest prestigefulla anslag. Forskarna fårvunder fem år 2,5 miljoner euro vardera.

Fem forskare har fått ERC Consolidator Grant. Det är flest i Sverige och lika många som Stockholm Trio (Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet) fick tillsammans. ERC Consolidator Grant riktar sig till forskare som har en forskningsgrupp och vill stärka sin roll som forskningsledare, 7–12 år efter avlagd doktorsexamen. Bidraget är i genomsnitt på två miljoner euro under fem år.

Två forskare tilldelades ERC Proof of Concept. Forskarna får vardera 150 000 euro för att överbrygga klyftan mellan spetsforskning och praktisk tillämpning av resultaten, inklusive tidiga faser av kommersialisering.

Fyra forskare har fått ERC Starting Grant. ERC Starting Grant riktar sig till forskare i början av sin karriär och har vetenskaplig skicklighet som enda urvalskriterium.

Professorer har installerats och doktorander promoverats

Under året har 28 professorer installerats och i maj promoveradesdrygt 260 doktorander efter avlagda prov samt hedersdoktorer och jubeldoktorer. Bland hedersdoktorerna fanns Samir Abu Eid, journalist och utrikeskorrespondent, Pernilla August, skådespelare och Margaretha Grind Bundy, ordförande i Bundy Academy.

Stigit på världens rankningslistor

Lunds universitet rankas högt i flera olika rankningar. Universitetet klättrade tio placeringar på QS World University Ranking 2024 och hamnade i år på plats 75 i världen. Dessutom tilldelades Lunds universitet QS Sustainability Champions Award. Priset delas ut till lärosäten som har ett starkt engagemang och en historia av att aktivt ha arbetat för hållbarhet. I december släpptes årets resultat i QS World University Rankings: Sustainability och där klättrade universitetet till plats 3 i världen av 1750 rankade lärosäten. Det är bäst i Sverige och näst bäst i Europa.

Universitetet klättrade även på Times Higher Education (THE) världsrankning till plats 95. Det är 11 placeringar bättre än förra året. Universitet utmärker sig också när det gäller patent kopplade till akademin. Europeiska patentverket (EPO) placerade Lunds universitet i absoluta toppen av de svenska lärosätena. Mellan år 2000 och 2020 lämnade Lunds universitet in dubbelt så många patent (2064 stycken) som tvåan Chalmers tekniska högskola (1 044). Sverige som land rankas som femte bäst i Europa enligt EPO.

Digitala examensbevis och lokaler för anpassad examination

Inom utbildningen har fakulteterna arbetat med kursutveckling på alla nivåer. På universitetsgemensam nivå har universitetet infört digitala examensbevis samt invigt nya gemensamma lokaler för tentamen. I dessa lokaler finns även plats för studenter med anpassad examination.

Återfått examinationsrätt för matematik på ämneslärarutbildningen

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutade i april att ge Lunds universitet tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan i matematik. Det var i slutet av 2021 som UKÄ ifrågasatte kvaliteten på matematik inom ämneslärarutbildningen och drog in examenstillståndet för Lunds universitet. Efter åtgärder inom matematikdidaktik fick Lunds universitet tillbaka examensrättigheten i år.

Policy för breddad rekrytering

En ny policy för breddad rekrytering till utbildning på alla nivåer har antagits. Universitetet ska arbeta för mångfald i utbildningen, stimulera ett livslångt lärande och att underrepresenterade grupper söker sig till högre studier. Genom ett målinriktat arbete med breddad rekrytering kan universitetet attrahera potentiella studenter som annars inte skulle ha tagit steget till att studera vid högskolan eller söka sig till forskarstudier.

Nytt sammanhållet kvalitetssystem

Ett omfattande arbete har gjorts under 2024 för att skapa ett nytt sammanhållet kvalitetssystem för utbildning, forskning och stödverksamheter. Detta arbete har bland annat mynnat ut i en ny kvalitetspolicy. Det har också bidragit till att en ny sammanhållen process för kvalitetsdialoger har utformats.

Policy för akademiskt ledarskap

I förändringstider är ett välutvecklat ledarskap viktigt. Under 2024 antogs en policy för akademiskt ledarskap som stöd för att utveckla och inspirera ledare. Den innehåller bl.a. universitetets förväntningar på de kompetenser som ingår i ett gott ledarskap.

Universitetshusets fyra sfinxer

Vid en högtidlig ceremoni den 2 oktober återvände de fyra starka universitetssymbolerna sfinxerna till Universitetshusets tak. De omtyckta symbolerna plockades ner av husets förvaltare, Statens fastighetsverk, under 2021 eftersom de var i dåligt skick och behövde gjutas om.

Hedersledamot har utsetts och guldmedaljer har utdelats

Före detta statsminister Ingvar Carlsson, även Lundalumn, installerades som hedersledamot vid Lunds universitets årshögtid i januari. Då tilldelades också Nobelpristagare Anne H’Huillier och f.d styrelseordförande Jonas Hafström universitetets guldmedaljer för sina respektive insatser för universitetet.

Evenemang och seminarier

På fakulteter och institutioner har under året ett antal öppna seminarier och evenemang hållits inom vitt skilda och ofta högaktuella ämnen. På universitetsgemensam nivå kan nämnas Hållbarhetsveckan i april, Kulturnatten i september och Framtidsdagarna i oktober.

Evenemang blir vegetariska som förhandsalternativ

Under året beslutade universitetet om nya riktlinjer för livsmedel och catering. Vegetarisk mat ska vara förstahandsalternativet på konferenser och event som universitetet anordnar. Eventuella köttalternativ får specialbeställas. Det ska också finnas tillgång till växtbaserad dryck som alternativ till komjölk.

 

Så kom forsknings- och innovationspropositionen idag. Jag ska inte här och nu gå närmare in på detaljerna, de får vi fortsätta analysera de kommande dagarna. Men den som har följt EU-kommissionens arbete på senare tid känner igen en hel del från kommissionens ordförande Ursula von der Leyens industripolitiska visioner och som den nya EU-kommissionen riggats för.

En av de mest omtalade rapporterna i EU har under året varit ”Den europeiska konkurrenskraftens framtid” och beställdes av Ursula von der Leyen. Det är en analys över den europeiska industrins utmaningar och har gjorts av Mario Draghi, tidigare chef för Europiska centralbanken. Draghi konstaterar att Europas konkurrenskraft halkar efter på område efter område och att det är hög tid att vända utvecklingen. EU behöver växla upp i konkurrensen och den viktigaste frågan för EU enligt Draghi är att minska EU:s innovationsgap till konkurrenterna USA och Kina särskilt inom avancerade teknologier såsom AI. I den uppväxling som EU nu vill genomföra för att öka konkurrensförmågan inom alla sektorer ses forskning och innovation som själva hjärtat.

Ungefär så presenterade också utbildningsminister Johan Pehrson, energi- och näringsminister Ebba Busch och EU-minister Jessica Rosencrantz forsknings- och innovationspropositionen på torsdagen.

Men forskning och innovation och universitetens verksamheter är mer än teknikkapplöpning och ökad tillväxt och det finns ett flertal intressanta delar i proppen att se närmare på. För Lunds universitet del ser jag bland annat dessa:

De strategiska forskningsområdena kommer att utvärderas och åtta nya områden inom avancerade material, kvanttekniker, krisberedskap och totalförsvar, life science, polarforskning, klimatrelaterad forskning, praktiknära forskning om brottslighet samt excellens i skolan kommer att införas. Av de områden som pekas ut kan Lunds universitet ligga väl till för ansökningar inom flera. SFO:erna får ökade medel 2027 med 200 miljoner och 2028 med 400 miljoner. Här vill Lunds universitet såklart gärna hålla sig framme men vi får vara beredda på att det kan komma att generera mycket arbete. 

MAX IV får förstärkning men i betydligt mindre omfattning än önskat. 50 miljoner kronor 2025, 55 miljoner kronor 2026, 65 miljoner kronor 2027 och 90 miljoner kronor 2028. Dessutom blir det viss satsning på ekosystemet runt MAX IV och ESS.

Den kvalitetsbaserade modellen för fördelning av forskningsanslag ses över. Det blir fortsatt fördelning enligt bibliometri och externa medel men konkurrensutsatta medel från EU viktas nu högre. Dessutom införs en ny indikator från och 2028 – strategisk rekrytering. Med den premieras lärosäten som varit framgångsrika i Vetenskapsrådets satsning på strategisk rekrytering och som genom nominering och medfinansiering har tagit ett strategiskt ansvar för rekrytering av lovande forskare tidigt i karriären. Här är det intressant att jämföra hur Lunds universitet har arbetat strategiskt med biträdande lektorat kopplat till Wallenberg Academy Fellows.

Proppen kommer att bli föremål för många analyser och diskussioner både innan och efter jul. Men nu är väntan över och vi vet vad vi har att förhålla oss till de kommande fyra åren.

Erik

 

Vi har kommit in i advent, väntans och lucköppningens tid. Sektorn räknar ner till dagen då forsknings- och innovationspropositionen kommer. Men i väntan på den har regeringen så här i början på december bjudit på några lucköppningar i form av presenterade utredningar rörande lärarutbildningen och förbättrade förutsättningar för internationella doktorander och forskare.

I många år har Lunds universitet och sektorn i stort påpekat för regeringen att migrationsrättsliga krav och regelverk försvårar för svenska lärosäten att rekrytera och behålla internationella doktorander och forskare och universitetet har bidragit med flera exempel på hur detta drabbar enskilda men även Sveriges konkurrenskraft.

I våras tillsatte regeringen en utredning med direktivet att föreslå ”åtgärder som förbättrar förutsättningarna för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige”.  I dag lämnade utredare Mattias Pleiner promemorian ”Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter” (Ds 2024:31) till migrationsminister Johan Forsell. Utredningen har kommit fram till flera förslag. Bland annat ska utländska doktorander och forskare snabbare beviljas permanent uppehållstillstånd. De ska också ges större möjligheter att byta grund för uppehållstillstånd inifrån landet samt resa in och ut ur landet under Migrationsverkets handläggning. Även lättnader i försörjningskravet för doktorander föreslås genom att inkomst från stipendier kan räknas som försörjning.

Samtidigt presenterar utredningen förslag som skärper kraven på utländska studenter, till exempel att rätten till arbete vid sidan av studier ska begränsas till 15 timmar i veckan. Ett annat förslag handlar om krav på styrkande handlingar samt att Migrationsverket och Säkerhetspolisen får tillgång till fler uppgifter och krav på att den studerande lämnar uppgift om tänkt adress för sin vistelse.

Bakgrunden till detta är att stävja missbruk av uppehållstillstånd för studier, ett uppdrag som Migrationsverket fick i sitt regleringsbrev 2023 och lämnade en rapport om i början av 2024. Bland annat handlar det om avhoppande studenter som börjar arbeta (ofta inom gig-ekonomin) vilket rapporterats om i medier och varit föremål för debatt.

Lunds universitet har arbetat länge för att säkra kvaliteten i antagningsförfarandet och för att ha ett fullgott urvalsförfarande för internationella studenter och har därför inte haft de problem gällande studenter som adresserats. Vi har också arbetat gemensamt med frågorna om internationell antagning och urval tillsammans med sektorn.

Utredningen kommer att gå ut på remiss och för Lunds universitet med stark internationell prägel är det viktigt att förslagen prickar rätt. Oavsett vad vi kommer fram till i remissrundan och efter att ha nagelfarit förslagen kan jag konstatera att regeringen har hörsammat universitetets önskemål om att se över migrationslagstiftningen för forskare och doktorander.

I veckan har också utredare Peter Honeth lämnat sitt betänkande av utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” (SOU 2024:81) till ministrarna på Utbildningsdepartementet.  När han nu föreslår hur lärarutbildningen ska utvecklas framöver bygger han förslagen på tre stora problem som identifierats i utredningen: studenterna har för dåliga förkunskaper, utbildningen omgärdas av stora avhopp och studenternas svenskkunskaper är bristfälliga. Förkunskapskraven föreslås därför att höjas till C i svenska för grundskolelärare och ämneslärare.

Utredningen sätter fingret på något som inte bara gäller för landets lärarutbildningar (även om det utan tvekan är extra anmärkningsvärt om inte lärare som i sin tur ska lära ut har goda svenskkunskaper) utan för all högre utbildning. Tillräckliga förkunskaper från gymnasiet i svenska, matematik och andra grundläggande ämnen är en förutsättning för att universiteten ska kunna bedriva utbildning av högsta kvalitet och för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig och genomföra sin utbildning. Den senaste tiden har ett antal lärare vid landets universitet vittnat om att det finns studenter med låg läs- och skrivförmåga. Hur utbrett detta är skulle jag gärna se mer evidens kring men oavsett utbredningen så är det signaler för samhället och politiken att ta på allvar.

Erik

 

Det finns ett antal intressanta regioner och länder i världen som universitetet särskilt sneglar på för att utöka sina internationella samarbeten. Ett av dessa länder är Singapore. I förra veckan hade jag förmånen att vara en del av den svenska näringsdelegationen och det svenska statsbesöket till just Singapore. Kollegor från universiteten i Uppsala och Linköping samt Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Handelshögskolan i Stockholm deltog också men den övervägande majoriteten av deltagarna representerade teknikföretag och industri.

För ganska exakt ett år sedan var jag också i Singapore för att träffa ett antal universitet och jag beskrev då detta raketland inom forskning. Singapore är ett strategiskt land för Lunds universitet och har ringats in inom universitetets arbete med Globalt dynamiskt engagemang, GDE. De singaporianska universiteten räknas alla som internationellt framstående och har gjort en framgångsrik förflyttning genom systematiskt arbete de senaste 25 åren.

I år var sammanhanget jag befann mig i betydligt mer omfångsrikt och programmet var späckat av möten, studiebesök, paneldiskussioner och kringarrangemang. Offentliga statsbesök omgärdas av både formalia och en viss högtidlighet och fokus ligger på att utveckla ländernas bilaterala relationer. Men även om resan denna gång var mer omfattande och formell fanns det gott om tillfällen till egna möten både med nya bekantskaper och för fördjupning med personer och institutioner som Lunds universitet redan har etablerade relationer med. Jag valde att följa ett av veckans tre möjliga spår – life science – och inte helt oväntat tog intåget av artificiell intelligens (AI) och robotisering inom sjukvården stor plats i såväl presentationer som diskussioner.

AI var också temat för ett panelsamtal under den sista dagen av det officiella statsbesöket. Där diskuterade jag med bland andra Vinnovas GD Darja Isaksson och Marcus Wallenberg, Investor, om hur AI påverkar företag, offentliga verksamheter, högre utbildning och forskning. AI må med rätta ses som ”dum” eller ”inte ny” men kommer ändå att påverka allt vi gör. Personligen föredrar jag begreppet co-intelligence som mer intuitivt beskriver hur vi bör förhålla oss till fenomenet.

Den dominerande trenden inom forskning är tillämpning inom en rad områden som finans, hälso- och sjukvård, transporter och som forskningsverktyg. Som förväntat händer otroligt mycket inom området vid Lunds universitet. Det är klokt att ha tolerans för kaos och samtidigt vara observant på när tiden är den rätta för ytterligare struktur som underlättar spridning av metoder och idéer. Nätverket AI Lund har funnits sedan ett knappt decennium och profilområdet Naturlig och artificiell kognition sedan 2022. Båda har gjort enorma insatser för att främja forskning och utbildning inom området. Kanske är tiden snart mogen för att ytterligare stärka miljöbildningen inom området? Inte minst för att konsolidera de satsningar som Wallenbergstiftelserna möjliggjort inom bland andra humaniora, juridik, samhällsvetenskaper, livsvetenskaper och ingenjörsvetenskaperna.

Inom högre utbildning finns många potentiella vinster av AI, kanske främst möjlighet till individanpassat lärande i en omfattning universitetet aldrig varit i närheten av. En sådan ambition kräver ett omfattande grepp som Lunds universitet nu tar. 2025 blir året då det börjar märkas på allvar.

En annat intressant besök var på Singapores National Quantum Office på National University of Singapore. Det som imponerar är helhetsgreppet och systematiken inom kvantteknologins olika områden. När man ser var Sverige och Lunds universitet befinner sig idag är det överlag inte ett så tokigt utgångsläge. Wallenbergprogrammet WACQT som koordineras från Chalmers syftar främst till att ta fram avancerade kvantdatorer, men kvantteknologin är bredare än så och måste utvecklas inom alla delområden. Kanske skulle utvecklingen även här främjas av ett mer strukturerat miljöbyggande? Det finns överlapp med såväl AI som materialvetenskaper som skulle kunna skapa synergier. Jag vill understryka att det finns utrymme för intresserade humanister och samhällsvetare att både föregå den tekniska utvecklingen som att analysera följderna av den.

Jag är också särskilt glad för besöket på CREATE. I CREATE samarbetar några av de mest framstående universiteten såsom Berkeley och Imperial College kring spjutspetsforskning både med varandra och särskilt med singaporianska universitet. Det är också en nod för företag och startups för gemensam innovation med akademin. Ett område som universitetet sneglar på är AI for Science och det finns också stora möjligheter att utveckla samarbeten för AI och sjulvård.

Under resan i fjol signerade jag för Lunds universitets räkning ett studentutbytesavtal med Singapore Management University, SMU. Denna gång signerade jag ett fördjupat samarbete mellan Lunds universitet och Nanyang Technical University (NTU) – med utomordentlig prominent närvaro i form av den svenske kungen och den singaporianske premiärministern.

Lunds universitet har idag sammanlagt fyra samarbeten i Singapore men de kommer att bli fler. Resan var ytterligt livgivande och inspirerande och har gett många nya uppslag för både bilaterala samarbeten och trilaterala – där Lunds universitet till exempel samarbetar med Nanyang i Singapore och Imperial College London. Att just söka trilaterala samarbeten är den väg vi behöver välja för att ta oss in i Singapore – vi är inte det enda universitetet i världen som söker sig till denna dynamiska miljö. Konkurrensen är stenhård.

Erik

Ps. AI-kommissionens Färdplan för Sverige släpptes under tisdagen och innehåller flera åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige.