Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Visa rutor

Anna Lindh-föreläsning om rykande aktuellt ämne

På måndag den 20 januari kommer en mycket intressant föreläsare till Lunds universitet.
Det är dags för Anna Lindh-föreläsning och i år är det är EU-kommissionär Dunja Mijatović som är inbjuden talare.

I Lunds universitets värdegrund finns angivet att verksamheten ska värna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för allas lika värde, effektivitet och service samt demokratiska principer och mänskliga fri-och rättigheter.

Många av dessa värden har vi kanske tagit för givet i Sverige och Europa under lång tid, men vi ser dem hotas från flera håll och jag är bekymrad över den utveckling vi ser. Pressfrihet t.ex är inte en självklarhet i alla europeiska länder – snarare går utvecklingen bakåt och politikers retorik hårdnar med ökad polarisering som följd. Som universitet har vi ett stort ansvar att lyfta dessa frågor.

Välmeriterade Dunja Mijatović, mediafrihetsexpert från Bosnien och Hercegovina, kommer att föreläsa om den stigande intoleransen runt om i Europa under rubriken ”The State of Human Rights in Europe: Forward and Back?”.

Kom och lyssna, inte bara för att ämnet är rykande aktuellt, Mijatović är också flerfaldigt prisad för sitt arbete inom mänskliga rättigheter, och oerhört kunnig i frågorna.

Torbjörn

17 januari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nytt decennium och fokus framåt

Nu går vi in i ett helt färskt decennium och så här vid årsskiften görs många sammanfattningar och framtidsspaningar. Innan jul gjorde jag ett försök att sammanfatta året som gått från min horisont.

Jag går nu in på mitt sista år som rektor och börjar med att lista några av ledningens prioriterade frågor – projekt som vi kommer att ha extra fokus på under 2020 med ambition att kunna sätta punkt för dem eller för att de ska åtföljas av konkreta planer för framtiden. Detta för att den nya ledningen nästa år ska kunna börja sitt arbete utan att ärva lösa trådar från oss i nuvarande ledning.
• Utveckla det breda universitetet och fakultetsövergripande samarbeten inom AI och Agenda 2030
• Etablering av verksamhet på Brunnshög inom Science Village Scandinavia
• Digitalt lärande
• Genomföra RQ20
• Hållbarhetsarbetet – förstärkning av struktur
• Pedagogisk meritering
• Stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och studenters psykiska ohälsa

Det längre framtidsperspektivet ger jag också plats åt i denna första blogg för året – men lånar visionerna från besökare på Hållbarhetsveckan som hölls i fjol. Besökarna har skrivit ner på vykort vad de önskar att universitetet har uppnått inom hållbarhetsområdet år 2030 och adresserat vykorten till Lunds universitet år 2030. Innan jul mottog jag denna bunt med vykort och här är några tankar som tecknats ner på korten: Vi har skapat en mer tvärvetenskaplig utbildning, vi har definierat mål och riktlinjer för att underlätta det dagliga arbetet för att uppnå ett hållbart samhälle, vi har fått en utmärkelse för vårt arbete att göra skillnad i hållbarhetsfrågor, vi har kraftigt minskat våra egna utsläpp, vi har tagit bort plastbestick och plastmuggar från kaféer, vi har sett till att alla äter mindre kött och mejeriprodukter, vi har skapat fyra specialgrupper för att bekämpa klimatförändringar.
Ja, idéerna är många, inte bara inom hållbarhet utan för många av våra utvecklingsfrågor över lag. Nu kör vi igång efter julledigheterna och jag ser ett mycket spännande år framför oss!

Torbjörn

07 januari, 2020

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

God jul, gott nytt år och året som gått

Jag vill avsluta 2019 års bloggande med att säga stort tack för alla insatser som har gjorts av så många – anställda, studenter och samverkanspartners – och som under året bidragit till att universitetet fortsätter att utvecklas!

Året som har gått summerar jag nog bäst med att Universitetet har rustat för framtiden. Flera av de initiativ som tagits, projekt som startats och de diskussioner som förts har handlat om universitetets roll i ett samhälle som står inför omställning och hur Universitetets forskning och utbildning även fortsättningsvis ska kunna stå starka i internationell konkurrens.

En grundläggande förutsättning för detta är givetvis att utbildning och forskning håller högsta kvalitet, något som också är ett prioriterat område i den strategiska planen. Under året avsattes 20 miljoner kronor till projektet RQ20 – en omfattande kvalitetsvärdering av all forskning vid samtliga fakulteter. I september hade projektet kick off och nu arbetas det intensivt på fakulteterna med självvärderingar och, senare, de bedömningar som ska göras av externa paneler. När projektet är färdigt nästa år kommer vi att ha en mycket god bild av universitetets samlade forskning – viktigt för att veta hur väl rustade vi är för framtiden.

En ny regering kom på plats i början på året och tre ministrar har besökt Lunds universitet och ledningen sedan dess: forsknings- och högre utbildningsminister Matilda Ernkrans, näringsminister Ibrahim Baylan, och energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Besöken har behandlat flera viktiga frågor för universitetet, bland annat hållbar finansiering för forskning, utbildning och forskningsinfrastruktur och goda förutsättningar för akademin och näringslivet att arbeta tillsammans kring MAX IV och ESS. Dessa frågor har också lyfts på andra sätt, t.ex i inspelet till den forskningspolitiska propositionen som vi skickade in i höstas. Med minister Ygeman har vi diskuterat de omställningar som digitalisering för med sig i samhället, inte minst Artificiell Intelligens, och där vill och kan Lunds universitet bidra mycket både inom forskning och utbildning.

Hållbarhetsfrågan har varit ständigt närvarande under året, på flera sätt, och vi har nog alla följt Greta Thunbergs väg över haven och hennes upprop att lyssna på vad forskarna har att säga om klimatfrågan. I våras tog universitetsledningen emot ett Klimatupprop från nära 5000 studenter med krav om att minska universitetets utsläpp av växthusgaser. Universitetet har 2019 fastställt en hållbarhetsstrategi samt antagit nya reseföreskrifter. Utöver detta arbetar vi för hållbarhet genom att stärka forskning, utbildning och samverkan på området.

I höstas började de första doktoranderna sina projekt på Forskarskolan Agenda 2030. Den har sedan starten rönt stort intresse och tog under året emot ansökningar från 106 länder!

Hållbarhetsfrågorna är globala, komplexa och kräver tvärvetenskap. Den unika möjlighet vi har att bedriva tvärvetenskaplig forskning gör att vi kan ta oss an de komplexa utmaningar som samhället står inför. Det krävs kunskap och perspektiv från flera håll för att hitta lösningar. Det råder ingen tvekan om att arbetet med det breda universitetet har intensifierats under 2019, särskilt har vi under året haft fokus på utbildningssidan, och vi kommer att se ännu mer av det arbetet under 2020 – många initiativ är på gång. En stor eloge till alla lärare och studenter samt administrativ personal som engagerar sig för att utveckla utbildning och undervisning, både vad gäller kvalitet och bredd.

En viktig del för det breda universitetet är att studenter ska uppfatta Lunds universitet som ett universitet och inte flera olika fakulteter. I detta ligger att det ska vara enkelt att studera över fakultetsgränser. Vi har bl.a gjort en omfattande kartläggning av de hinder som finns för samverkan mellan ämnen och vi har en handlingsplan för att driva fram en del av de förslag på förbättring som framkom i rapporten. Det kanske största projektet vid universitetet är att vi inför Canvas, en gemensam undervisningsplattform, något som starkt har efterfrågats av studenterna.

Ett stort orosmoln är att allt fler studenter söker hjälp för psykisk ohälsa. Detta påverkar Universitetets verksamheter både på fakulteterna och på Studenthälsan. Vi har under året tillsatt ett projekt för att se över nuvarande resurser, utbud, insatser och arbetssätt. Vi vill säkerställa att studenter som söker hjälp får adekvat stöd – både för att de ska må bättre men också för att öka möjligheterna för fler att klara sina studier.

Projektet Tellus är ett svar på de vittnesmål som framkom under #metoo vid flera svenska institutioner och arbetsplatser rörande sexuella trakasserier – även inom akademin. Under året har projektet genomfört individuella intervjuer och arbetat med fokusgrupper och för ett par veckor sedan skickades en enkät ut till anställda och studenter. Materialet håller på att färdigställas och analyseras men vi vet redan nu att många efterfrågar tydligare stödstrukturer för att kunna hantera ärenden som rör sexuella trakasserier.

Även bättre och tydligare karriärvägar är viktigt för verksamhetens kvalitet. Under året har vi bl. a antagit en ny policy för lärares och forskares karriärvägar. Den är en viktig milstolpe för att öppna upp karriärsystemet, satsa på karriär- och kompetensutveckling och ge större möjligheter till befordring i den akademiska karriären. Även jämställdhets- och likabehandlingsarbetet har stärkts med bl.a en ny projektledare i syfte att få bättre genomslag för frågorna.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer samt publicering och lagring av vetenskap är stora frågor internationellt och nationellt. För att säkerställa att universitetets forskare kan ställa om till ett mer öppet vetenskapssystem och nya krav och arbetsmetoder för lagring av forskningsdata har vi under 2019 avsatt drygt 4,5 miljoner kronor i två projekt som löper till 2021.

MAX IV är ett flaggskepp för svensk forskning. Acceleratorprogrammet utgör ett betydande tekniksprång och ljuskällan har börjat visa sin världsledande kapacitet. Vetenskapsrådet har under året konstaterat i två rapporter att MAX IV uppnått goda resultat för att åtgärda de förseningar som tidigare uppdagats i strålrörsprogrammet. Den senaste rapporten kom alldeles nyligen och det är en fantastisk upphämtning som MAX IV lyckats göra – ett stort tack till MAX IV:s anställda och ledning och nu avgående styrelse med ordförande Marianne Sommarin för det arbete som gjorts. Nu finns alla förutsättningar för att fokusera på hur MAX IV ska kunna utvecklas långsiktigt så att anläggningen även i framtiden håller absolut världsklass.

Vi har också kommit en bra bit vidare i arbetet med att utreda förutsättningarna för att etablera verksamhet på Science Village Scandinavia, området som planeras mellan MAX IV och ESS. Där vill vi vara med att skapa en dynamisk mötesplats för olika delar av samhället – inte minst akademi och industri. Vi tar stegvis beslut – både vad gäller volym och kostnader. Klart är att denna satsning innebär stora möjligheter för universitetet – samtidigt behövs beredskap för att lokalhyrorna blir högre.

Norröver ligger Campus Helsingborg som är en mycket viktig del av universitetet, inte minst för breddad rekrytering, och vi har under året beslutat att stärka verksamheten och öka studentantalet där. Riktmärket är minst 4000 studenter och vi har satsat 35 miljoner kronor över fem år för att stimulera forskning och nya utbildningar.

Det råder stor lärarbrist och regeringen har under ett antal år byggt ut lärarutbildningen i Sverige. Denna utbyggnad vill Lunds universitet vara en del av. I Lund bedrivs idag ämneslärarutbildning vid Institutionen för Utbildningsvetenskap och under året har vi tillsatt en utredning för att se hur denna utbildning ska kunna utvecklas.

Lunds universitet blev under året ett av sex svenska lärosäten som fick finansiering i det europeiska programmet ”European Universities”. Det syftar till att stärka studenter och anställdas rörlighet inom Europa. Konkurrensen om pilotprojekten var hård och vi kommer att samarbeta med fyra europeiska universitet inom hälsa i projektet EUGLOH.

Vi fortsätter att utveckla internationalisering vid universitetet och en handlingsplan för internationalisering har tagits fram. Den innehåller fyra övergripande mål med tillhörande åtgärder och insatser.

Slutligen återkommer jag till Omställningar. Som jag skrev inledningsvis har omställningar varit med oss i många diskussioner under året. Omställning var också temat för universitetets första Framtidsvecka som gick av stapeln i oktober. Under denna vecka höll forskare från alla fakulteter öppna föreläsningar kring de stora framtidsfrågorna – frågor som vi också tar med oss in i nästa år och därmed säger jag tack för året som har gått. Stort TACK alla!

God jul och gott nytt år!
Torbjörn

19 december, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Det breda universitetet ska tas tillvara

Lunds universitet examinerar studenter från 63 ämnesområden, flest i landet. Så hur tar vi bäst tillvara på den bredd av ämnen och kunskaper som vi har? Det är en fråga som vi diskuterar i många olika sammanhang och det breda universitetet är också en del i den strategiska planen. Den unika möjlighet vi har att bedriva tvärvetenskaplig forskning gör att vi kan ta oss an de komplexa utmaningar som samhället står inför. Det krävs kunskap och perspektiv från flera håll för att hitta lösningar.

Ofta är det just tvärvetenskap som vi nämner i samband med det breda universitetet men under det senaste året, drygt, har vi haft särskilt fokus på utbildningsbredd. Vi vill att studenter ska få en bred(are) kunskapsbas, något som bland annat behövs för att möta morgondagens arbetsmarknad och nya villkor. Digitalisering, inte minst AI, innebär omställningar i samhället på många plan.

I tider av omställning, där fakta och kunskap är lätt tillgängliga digitalt och dessutom i enorma mängder, när globaliseringen innebär komplexa utmaningar och när nya tillväxtområden och nystartade företag har behov av att koppla samman framväxande teknologier med traditionell kunskap för att kunna hitta nya användningsområden, är kanske den viktigaste uppgiften vi har inom högre utbildning att rusta studenterna med (allmän)bildning och god analytisk förmåga. God analytisk förmåga kräver att du har möjlighet att koppla samman erfarenheter och kunskaper från olika områden med varandra.

I en kartläggning som Universitetsstyrelsen får ta del av på fredag då vi bland annat ska diskutera det breda universitetet framkommer att cirka 40 procent av studenterna med en examen från universitetet har en kurs inkluderad från en annan fakultet. Vissa fakulteter har fler studenter som väljer att läsa ämnen vid en annan fakultet än andra. På LTH t.ex har sex av tio personer som tagit examen en godkänd kurs vid en annan fakultet. På Medicinska fakulteten är det en av fyra. Målet är att den övergripande siffran ska öka till 50 procent inom en femårsperiod och fördubblas inom tio år, vilket anges i det visionsdokument som Utbildningsnämnden har tagit fram med tillhörande förslag och idéer för att uppnå detta.

En viktig del är naturligtvis att studenter ska uppfatta Lunds universitet som ett universitet och inte flera olika fakulteter. I detta ligger att det ska vara enkelt att studera över fakultetsgränser. Vi har gjort en omfattande kartläggning av de hinder som finns för samverkan mellan ämnen och vi har en handlingsplan för att driva fram en del av de förslag på förbättring som framkom i rapporten. Det kanske största projektet är att vi inför Canvas, en gemensam undervisningsplattform, något som starkt har efterfrågats av studenterna.

Det råder ingen tvekan om att arbetet med det breda universitetet har intensifierats under 2019 och vi kommer att se ännu mer av det under 2020 – många initiativ är på gång. En stor eloge till alla lärare och studenter samt administrativ personal som engagerar sig för att utveckla utbildning och undervisning, både vad gäller kvalitet och bredd!

Torbjörn

10 december, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Europasamarbete på schemat

Lunds universitet är ett av 23 medlemsuniversitet i LERU, League of European Research Universities. LERUs huvudsakliga syfte är policyarbete och lobbyarbete mot i första hand EU-kommissionen och dess underorgan i frågor som rör forskning och högre utbildning. LERU för fram policys, ställningstaganden och rekommendationer exempelvis rörande forskningsfinansiering, forskningsinfrastruktur och karriärvägar i akademin. Jag uppskattar också mycket det utbyte som vi medlemsuniversitet har av varandras arbetssätt och goda exempel. Det är både inspirerande och lärorikt att ta del av hur andra, likartade universitet, arbetar – t.ex kring jämställdhet och likabehandling. Vi brottas med samma frågor.
Det högst beslutande organet är ”Rectors’ Assembly” och nyligen var jag i Barcelona för att delta i ett sådant möte. Javier Solana, själv professor men även politiker och tidigare generalsekreterare för EU-rådet, höll ett mycket inspirerande tal under middagen. ”Här samlas ni rektorer för Europas främsta universitet och framtiden är beroende av er – ta vara på den möjligheten”. Det ska vi absolut göra och ett sätt är att göra LERU mer känt här hemma.
I LERU finns runt 30 arbetsgrupper inom olika områden med representanter från universiteten. I förra veckan hölls ett stormöte här på Lunds universitet med alla våra representanter. Det är ett fantastiskt arbete som görs i dessa grupper. Här skrivs och förankras publikationerna (papers) och det är i dessa grupper universiteten har möjlighet att tillföra sina kunskaper, göra skillnad i LERU-verksamheterna och dra nytta av LERU-medlemskapet. Lunds universitet finns representerade i alla grupper.
LERU-publikationerna utgör det viktigaste underlaget för LERU:s lobbyarbete. De godkänns för publicering av rektorerna under Rectors’ Assembly.

Idag har Lund varit värd åt ett LERU-seminarium som handlar om möjligheter med mångfald. Seminariet tog utgångspunkt i LERU-publikationen ”Equality, diversity and inclusion at universities: the power of systematic approach” och en av huvudförfattarna, professor Simone Buitendijk från Imperial College i London, var huvudtalare. Det var första gången som ett LERU-organiserat seminarium hållits i en regional kontext – något som jag tror är utmärkt för att tydliggöra vilka möjligheter vi har att arbeta tillsammans, driva frågor framåt och påverka. EU-samarbeten kan annars lätt kännas långt borta.
EU arbetar också för att komma närmare sina medborgare. På torsdag blir det en öppen diskussion kring ett antal, för EU, viktiga frågor: ett grönt Europa, Brexit, säkerhet och direktdemokrati. Evenemanget heter ”From the EU to You – a Talk Show” och bland annat EU-parlamentarikerna Alice Bah Kuhnke och Fredrick Federley samtalar under kvällen med statsvetare Annika Strömvik och Annika Wäppling Korzinek från EU-kommissionens representation.
Torbjörn

02 december, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Filantropernas engagemang gör stor skillnad för många generationer framöver

Fredagen den 15 november uppmärksammar vi alla de personer, företag och organisationer som stöttar forskning och utbildning vid Lunds universitet. Den årliga Filantropins dag firas i stora delar av världen, inte minst i USA, och det är ett sätt för universiteten att ge ett extra tack till filantroperna. Denna tradition har vi nu tagit till Sverige.

Lunds universitet skulle med största sannolikhet inte tillhöra världens toppuniversitet utan donationer och filantroper som stöttar verksamheten. Med hjälp av externa bidrag har Lunds universitet stärkt forskning, utbildning, tjänster, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader. Exempel på områden som fått ovärderligt externt stöd de senaste åren är neuro- och nanoforskningen, Skissernas museum, Botaniska trädgården, Ravensbrückarkivet och Lunds universitets stipendiestiftelse, vars avkastning kommer att hjälpa talangfulla studenter för lång tid framöver.

Stadsbilden hade inte heller sett likadan ut utan donationer eftersom många lokaler och labb byggs eller renoveras runt om på campus med hjälp av dessa.

Det allra färskaste exemplet är Medicinska fakultetens nya lokaler, Forum Medicum, som enligt plan ska stå klara 2023 och börja byggas i början på nästa år. Forum Medicum kommer att bli en del av Lunds historia då huset utgör en stor del av universitetets framtida utveckling längs kunskapsstråket mot LTH och Science Village Scandinavia.

Forum Medicum är en strategisk storsatsning för att skapa ett sammanhållet biomedicinskt och hälsovetenskapligt centrum på Sölvegatan i anslutning till BMC. Här ska nya samarbetsformer växa fram mellan fakultetens verksamheter inom medicin, hälsa och vård. Högteknologiska labb som ska rymmas i Forum Medicum är dyra men har möjlighet att förverkligas genom donationer. Forum Medicum MoRe Lab, Movement and Reality lab, som har fått stora bidrag från LMK-stiftelsen är en satsning på hälsovetenskaplig spetsforskning. I labbet kommer man att kunna studera sjukdomsprocesser som påverkar motorik och kognition i olika simulerade men realistiska miljöer. Även Crafoordska stiftelsen finansierar utrustning till labb i Forum Medicum för många miljoner kronor.

Alla de filantroper som hjälper till att bidra till universitetets verksamheter gör stor skillnad för många generationer framöver. De bygger inte bara Lunds universitet utan en stor del av staden och vårt samhälle. Det engagemang och intresse som filantroperna visar är väl värt att uppmärksamma under en egen dag!

Torbjörn

 

14 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kina – en nyckelspelare på den globala arenan

Idag har jag tagit emot Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, tillsammans med flera personer från den kinesiska ambassaden med intresse för utbildningsfrågor. Ambassadören kom till Lund i samband med en fotoutställning som gjorts av kinesiska studenter.

Med tanke på de många utbyten vi har och Kinas stora framsteg inom forskning och innovation är Gui Congyou, som Kinas högste representant i Sverige, en mycket intressant gäst. Vi diskuterade under vår lunch bland annat varför relativt få svenska studenter läser kinesiska och hur man skulle kunna få fler att göra det. Vi pratade också om hur kinesiska studenter upplever sin studietid i Lund – enligt ambassadören har Lund gott renommé i Kina och Lunds universitet tar emot 10 procent av alla kinesiska studenter som kommer till Sverige för att studera.

Kina som kunskapsskapare har vuxit stort de senaste decennierna. Från att ha varit en marginell aktör inom forskning, utbildning och innovationer är landet idag en nyckelspelare på den globala arenan. I sin egenskap av expert på Kinas forsknings- och innovationspolitik, lämnade prorektor Sylvia Schwaag Serger i fjol en rapport på uppdrag av Regeringskansliet, ”Sverige och Kina – stärkt samverkan för en hållbar framtid” som väl beskriver utvecklingen i Kina inom forskning, utbildning och innovationer. Rapporten, skulle jag vilja påstå, har bidragit till att svenska lärosäten på senare tid har fått upp ögonen för Kina och ser vilka möjligheter och utmaningar det bär med sig att samarbeta med landet. På Lunds universitet har vi också initierat ett arbete som ska leda till att kunskapen om Kina stärks inom akademin, både här på Lunds universitet men även på ett nationellt plan.

Internationellt och även vid Lunds universitet återspeglas Kinas framsteg inom forskning. Sampubliceringarna har ökat kraftigt på tio år. År 2008 gjordes 55 sampubliceringar mellan Lunds universitet och kinesiska universitet 2017 var de 225 och totalt hade vi under dessa tio år 1380 sampubliceringar. Vi tar årligen emot ett par hundra kinesiska studenter. Det råder dock en relativt stor obalans i våra samarbeten. Lunds universitet har fler seniora forskare i Kina än vice versa och vi har inte tillnärmelsevis lika många studenter som åker från Lunds universitet för att studera i Kina som tvärtom. I det senare fallet beror det delvis på att möjligheterna att hitta kurser på engelska i Kina är begränsade. Sverige behöver mer kunskap om Kina och studentutbyten är ett utmärkt sätt att förstå ett annat land eller en annan kultur.

I takt med att Kinas inflytande, inte bara inom forskning och utbildning, utan även ekonomiskt och militärt har ökat i världen har också världens blickar alltmer riktats mot landet. Kritiken mot Kina gäller bristande mänskliga rättigheter och ökad oro gällande kinesiskt spionage och Kina som säkerhetshot. Man behöver också ha i åtanke att Kina är en enpartistat utan fria val och som inte tillåter politisk opposition.

Ambassadör Gui har också fått kritik under sin tid i Sverige. Sedan han tillträdde 2017 har många uppfattat Kinas ambassad som mer offensiv i sitt tonläge. Såväl medier som rättsväsende har kritiserats av Gui med ett tonläge som är ovanligt för en ambassadör. Den kinesiske ambassaden har reagerat och agerat när Kina fått kritik för bristande mänskliga rättigheter och när frågan om den svenske, och i Kina fängslade, förläggaren Gui Minhai kommit upp.

Sveriges, och Lunds universitets, relationer med Kina är komplexa och att sammanfatta dem i ett blogginlägg låter sig inte göras. Jag kan i alla fall konstatera, som så många andra redan har gjort, att kunskapen behöver öka för att vi ska hantera våra samarbeten på ett genomtänkt sätt. Det finns många personer i Sverige och även här på Lunds universitet som är högst kunniga på Kina. Börje Ljunggren, tidigare ambassadör och även tidigare medlem i Universitetsstyrelsen är en av dem. Han har skrivit flera böcker om Kina och delade alldeles nyligen med sig av sin kunskap under ett seminariesamtal på Folk och försvar. Se samtalet här:
Torbjörn

04 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Basanslag och MAX IV spelas in till forskningsproppen

Nu har vi lämnat vårt inspel till den kommande forskningspropositionen. I propositionen läggs grunden för regeringens forskningspolitik de kommande åren. Eftersom Lunds universitet är ett forskningstungt universitet påverkas vi mycket av regeringens långsiktiga forskningspolitik. Två tredjedelar av universitetets omsättning på drygt 8,5 miljarder rör forskning. Av de cirka 5,8 miljarder som universitet får till forskning är cirka 40 procent statliga basanslag och 60 procent är externa bidrag från privata stiftelser och bidragsgivare.

En låg andel basanslag i förhållande till externa bidrag innebär att det är svårare för lärosätena att göra verksamhetsnära strategiska val, skapa bra karriärvägar och samverka med det omgivande samhället. Externa bidrag är öronmärkta och går direkt till enskilda forskargrupper medan basanslag går till universitetet som portionerar ut det till fakulteterna. Fakulteterna i sin tur bedriver forskning i enlighet med sina prioriteringar och strategier. Att vi får ökade basanslag är därför en viktig fråga som vi nu lämnar i vårt inspel. Samma diskussion har vi fört inför Strut, Styr och resursutredningen, som kom i våras och jag hoppas nu att vårt starka önskemål får genomslag i kommande forskningspolitik.

Kopplat till ökade basanslag är också frågan hur vi på bästa sätt ska se till att förvalta och utveckla regeringens tidigare satsningar på starka och långsiktiga forskningsmiljöer såsom strategiska forskningscentra, Linnémiljöer och strategiska forskningsområden (SFO). Dessa initiativ har tillkommit för att tackla viktiga samhällsutmaningar och Linnémiljöerna och SFO:erna har bidragit stort till att forskningen utvecklats vid såväl Lunds universitet som nationellt.

För att kunna utveckla denna typ av strategiska forskningsmiljöer på bästa sätt föreslår vi att regeringen framöver ger höjda och permanentade basanslag utan öronmärkning i regleringsbrevet. Om regeringen gör nya satsningar på strategiska forskningsområden är det också viktigt att de bereds och diskuteras öppet med sektorn. I sådana eventuella satsningar behöver även humaniora och samhällsvetenskap få en framskjuten ställning.

En mycket viktig och återkommande fråga som vi spelar in i alla våra diskussioner med departementet, är givetvis frågan om långsiktig och hållbar driftsfinansiering av MAX IV. Regeringen behöver säkerställa att akademi och företag kan optimera nyttan av de investeringar som Sverige gjort i MAX IV och ESS.

Jag vill rikta ett stort tack till alla som under lång tid har arbetat med att formulera och sammanställa alla goda tankar och idéer till inspelet som vi nu lämnar.
Torbjörn

01 november, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I framtidens Lund finns enorm potential

Framtidsveckan har precis avslutats och under en sådan är det självklart att prata om de stora forskningsinfrastrukturerna MAX IV och ESS, vilket också gjordes under seminariet ”Big Science i framtidens Lund”. När jag, om drygt ett år, lämnar över till en ny rektor är anläggningarna och hur vi ska optimera nyttan av dem, en av de viktigaste frågorna för min efterträdare att ta vidare in i framtiden.

Det är tveklöst så att forskningen och vetenskapen nationellt och internationellt kan dra nytta av anläggningar som MAX IV och ESS. De har byggts för vetenskaplig excellens och som framkom på seminariet: ett Nobelpris baserat på synkrotronljus (samma ljus som i MAX IV) kommer fram vart tredje år.

Men det är också viktigt att övriga samhället, näringslivet och industrin inte minst, ska kunna utnyttja forskningsinfrastrukturerna. Först när industrin ser möjligheterna i anläggningarna får samhället optimal nytta för sin investering. Därför bjöd vi igår ner näringsminister Ibrahim Baylan till Lunds universitet och MAX IV för att diskutera just hur näringslivet ska kunna utnyttja anläggningarna. Med på besöket var även storföretagen Tetra Pak och Alfa Laval.

Jag menar att vi måste skapa förutsättningar för näringslivet och akademin att arbeta sida vid sida. Näringslivet – både stora och små företag – behöver veta vilka möjligheter som finns att bedriva forskning och utveckling på MAX IV och ESS. Industrin behöver få hjälp och tillgång till en testmiljö, utan att själva vara experter när de kommer dit. Jag har själv arbetat så med att bygga upp ett labb inom molekylärbiologi, utan kunskap om just det forskningsfältet utan istället med bakgrund som ”grön ekolog”. I labbet fick vi tillgång till kunniga personer som kunde visa och förklara. Vi andra lärde oss efter hand och kunde så småningom klara oss själva. Med denna nya kunskap kunde vi sedan bygga upp en framgångsrik forskningsmiljö som, efter min tid, bland annat genererat stora ERC-bidrag. På samma sätt skulle industrin kunna få möjligheter att testa på miljön i MAX IV och ESS och lära sig hur den fungerar och se dess möjligheter för framtiden. Jag är mycket mån om att vi ska lyckas med detta – att få in industrin och näringslivet i dessa satsningar.

Förutom möjlighet för industrin att testa på miljöerna och lära sig dem, behövs dynamiska mötesplatser där akademi och industri fysiskt ligger vägg i vägg. Just därför ser vi nu vilka miljöer som kan och vill flytta ut till Brunnshög där Science Village Scandinavia (SVS) planeras. I detta fall tar vi stegvis beslut – både vad gäller volym och kostnader. Klart är att denna satsning på Brunnshög innebär stora möjligheter för de verksamheter som flyttar dit samtidigt ska man vara på det klara med att lokalhyrorna blir högre.

Jag tror att planerna på SVS kan bidra till att lyfta det regionala självförtroendet och vi diskuterade just detta i förra veckan då vi bjöd in oss till ett möte om MAX IV, ESS och SVS med de skånska politikerna i riksdagen. Det finns ett stort regionalpolitiskt intresse för forskningsanläggningarna och det finns en stark vilja att skapa bra förutsättningar för samverkan och regional utveckling.

För att inte utvecklingen ska stanna av är det naturligtvis viktigt att driften för MAX IV säkras på lång sikt. Vi uppvaktar nu regeringen på bred front, det vill säga Vetenskapsrådet, Vinnova och rektorerna i Huvudmannarådet är eniga om att regeringen behöver ge ett ökat och mer långsiktigt anslag till MAX IV:s drift. Detta kommer bl.a att vara en viktig del i det inspel till Forskningspropositionen som snart skickas in till regeringen.

Peter Honeth, före detta statssekreterare, har dessutom fått ett särskilt uppdrag att hålla ihop den i dag spridda finansieringsmodellen i syfte att vi ska få till stånd en sammanhållen, långsiktig och hållbar driftsfinansiering av MAX IV.

Torbjörn

22 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bredd och bildning behövs

För en tid sedan föreslog Skolverket att man skulle dra in antiken från högstadieelevernas historieundervisning. Protesterna lät inte vänta på sig och Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, skrev ett mycket bra debattinlägg i DN nyligen. ”Om förslaget går igenom kommer våra ungas attraktivitet på arbetsmarknaden att försvagas, matchningen på arbetsmarknaden försvåras och Sveriges konkurrenskraft försämras”, menar han.

Skolverket drog tillbaka sitt förslag efter alla protester. Men det är inte första gången som just ämnen inom humaniora hotas av nedläggning i grundskolan eller på högskolan, eller att nyttan av humanistiska ämnen debatteras. Och det är inte första gången som lärare och forskare behöver försvara humanistiska ämnen eller humanioras roll i samhället. Det är sorgligt.

Särskilt svårt är det när viktiga ämnen som bidrar till allmänbildningen dras in redan i skolan, eftersom det påverkar hela utbildningskedjan. Elever från grund- och gymnasieskola kommer så småningom till universiteten och saknar då viktiga bitar redan från början gällande allmänbildning och i kärnämnen som historia.

Från universitet och högskolor behöver vi vara ännu tydligare med varför humaniora är viktigt. Det är inte en fråga som bara humanister ska driva, det är en fråga för hela vår sektor och för samhället att driva. Kunskaper inom språk, kognition, historia, filosofi, konst och kultur behövs i ett samhälle.

Nyttan av bildning, där de humanistiska ämnena ingår som en väsentlig del, är på sina håll underskattad här hemma i Sverige. I flera delar av världen finns, inte minst vid de anglosaxiska universiteten, liberal arts. Det innebär att studenter erbjuds att studera brett under en period för att senare specialisera sig. Med en bredare utbildningsbas kan studenterna länka samman kunskaper från områden som till synes ligger långt ifrån varandra. Studenter som möts av olika idéer och ämnen ökar sin förmåga att förstå och koppla samman skilda kunskaper i kreativt tänkande och analys. Det krävs för att hitta innovativa lösningar på ett problem eller förstå en komplex värld.

Breda färdigheter behövs på arbetsmarknaden, särskilt när teknologi och digitalisering alltmer påverkar våra (arbets)liv och gör arbetsmarknaden osäker. Det är svårare att veta vilka kunskaper som kommer att behövas när samhället och arbetsmarknaden förändras snabbt. Dessutom, när den tekniska utvecklingen rusar på är det extra viktigt att det finns människor som både förstår teknik och människans villkor, väsen och natur.

Vi har sedan ett tag tillbaka diskuterat möjligheten att kunna studera utifrån modellen liberal arts vid Lunds universitet. Dels som ett sätt att förbereda studenterna inför framtidens osäkra arbetsmarknad, dels som ett sätt att ge arbetsgivare brett utbildade människor som förstår komplexa problem. Dessa tankar har stötts och blötts i rektors ledningsråd och i Utbildningsnämnden. Igår diskuterade vi dem även i Kulturrådet där ett antal externa ledamöter, verksamma inom kultursverige ingår. I alla instanser är vi överens om vikten av att värna det breda universitetet, något som också står med i den strategiska planen. Utbildningsnämnden arbetar nu fram både en vision och konkreta förslag på hur vi kan ge breda utbildningar vid universitetet. Till exempel kan det röra utbildningar som uppmuntrar och underlättar för humanister och samhällsvetare att ta del av naturvetenskaplig kunskap samt teknologi och vice versa.
Torbjörn

15 oktober, 2019

Inlägget postades i

Allmänt

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg
Secured By miniOrange