På spaning efter det ramprogram som kommer

Jag är nu i Bryssel för att delta i ett möte med bland annat svenska universitetsrektorer, EU-parlamentariker, råden i Sveriges ständiga representation i EU, Leru-representanter med flera.

Även om det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 fortfarande gäller och finansieras i flera år framöver råder stor aktivitet bland politiker och inom sektorn för att påverka innehåll och inriktning för det ramprogram som ska gälla efter Horizon 2020, dvs FP9. Hur ska vi arbeta strategiskt och praktiskt med forskning och innovation för att få den bästa utkomsten av EU-budgeten för området? Såväl Leru som SUHF har gjort inspel inför FP9.

I juli kommer en halvårsutvärdering av Horizon 2020 och den kommer med all sannolikhet att påverka utformningen av FP9. Även om de flesta, såväl sektorn som politiker och tjänstemän i EU är mycket nöjda med hur Horizon 2020 så finns ett stort problem – Horizon 2020 är underfinansierat och klarar inte av alla ansökningar som håller mycket hög kvalitet. Enbart 25 procent av de ansökningar som håller högsta kvalitet blir finansierade.

Det är också uppenbart att den övergripande synen bland EU-politiker och tjänstemän är att banden mellan forskning och innovation ska stärkas. Man pratar inte om grundforskning utan om ”frontier research” och önskemålet är att innovationsverksamheten ska driva denna ”frontier research”. Jag kan bli orolig över denna förenklade syn på universitetens roll och jag ser en stor fara i det ensidiga tankesätt som man ger uttryck för. Om innovationer tillåts driva grundforskningen utarmas forskningen på lång sikt och då kan forskningen inte ligga i frontlinjen och bidra till innovationer. Det blir således kontraproduktivt.

Dock vill jag ge en eloge till EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark som under dessa Brysseldagar pratat initierat och nyanserat om universitetens roll, inte bara som ett verktyg åt innovationer utan också som kunskapsbärare.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för På spaning efter det ramprogram som kommer

Tillåt högskolornas strävan att hålla högsta kvalitet

Regeringen har nu beslutat att min anställning som rektor förlängs och går ut den siste december 2020 istället för som tidigare, det år då jag blir 65 (2019). Det är väl mest formalia men jag tackar ändå så mycket för förtroendet! Det är en ära att få vara rektor vid Lunds universitet och ett av de mest intressanta arbeten man kan ha.

Men även om jag är mycket glad över att få leda universitetet under en hel mandatperiod på sex år, har jag anledning att reflektera över vad regeringen egentligen tycker ingår i en rektors uppdrag och mandat. Trots en autonomireform där universiteten har fått större frihet att bestämma över sin organisation har regeringen på senare tid lagt sig i beslut som borde vara en högskolas ledning att driva. Och jag kan inte låta bli att fundera över det ironiska i att högskolesektorn ofta får kritik för att vi inte kan prioritera. Om pengarna inte räcker till menar regeringen att det är upp till varje högskola/universitet att omprioritera eller skära ner. När så ett par högskolor vill utreda möjligheten att omorganisera sin verksamhet – och visar vilja att prioritera – går ministern in och stoppar initiativen. Vem är det egentligen som inte kan prioritera?

För ett tag sedan fick rektorn på Högskolan i Dalarna backning från regeringen och en planerad omlokalisering av högskolans två campus – något som självklart borde vara högskolans eget mandat att bestämma över – gick i stöpet. Regeringen angav regionalpolitiska skäl att behålla högskolans verksamhet på flera orter och körde över högskolans ledning. Protesterna från oss i högskolevärlden lät inte vänta på sig. Ministerns svar var omskakande.

Det kan inte vara en högskolas uppgift att bidra till att öka väljarstödet på småorter eller bli regionalpolitiska brickor för ökad sysselsättning. Vad som behövs för att lyfta en region är en kraftfull högskola med förutsättningar att fatta strategiska beslut och möjlighet att bedriva utbildning och forskning med högsta kvalitet, inte tvärtom – en tandlös och urholkad verksamhet.

Nu gör regeringen samma sak ännu en gång – det vill säga lägger hinder i vägen för en rektor som ser svårigheter att bibehålla hög kvalitet på två orter och därför vill föra diskussioner om att omlokalisera verksamheten. Den här gången är det Blekinge tekniska högskola, BTH, som ser svårigheter att driva högkvalitativ verksamhet på två campus i tider då söktrycket från studenterna har minskat. Rektor/ledning har ansvar att lyfta den typen av frågor och borde alltså ha mandat att driva dem.

BTH:s rektor Anders Hederstierna uppfattar dock inte att regeringen ger honom oreserverat mandat att driva frågor som rör utbildningens kvalitet, bland annat på grund av ett uttalande som ministern för högre utbildning och forskning gjort i Universitetsläraren.  Han väljer nu att fatta ett principbeslut: att ställa sin plats till förfogande.

Jag förstår honom fullt och helt. Att leda en verksamhet med fullt ansvar men utan mandat är en ekvation som inte går ihop.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Tillåt högskolornas strävan att hålla högsta kvalitet

Förändringar i ledning och styrelse

Idag har det varit styrelsemöte och det är alltid roligt att introducera nya ledamöter till verksamheten. Det blev klart att Anna Stellinger går in som vice ordförande i styrelsen.

Andra ledningsnyheter: Processen att utse prorektor efter Eva Wiberg har förlängts. Idag tog därför styrelsen beslut om att utse Stacey Ristinmaa Sörensen till prorektor t.o.m årsskiftet 2017 eller längst tills vi har en ny prorektor på plats. Inom ledningsgruppen delar vi upp arbetet mellan oss under hösten och Bo-Anders Jönsson går också upp något mer i tjänst som vicerektor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Förändringar i ledning och styrelse

Erfarenhetsutbyte viktigt för att utveckla rekryteringsarbetet

Det var stor uppslutning och mycket intressanta diskussioner när vi nyligen mötte dekaner och alla lärarförslagsnämnder för att tillsammans arbeta fram hur vi kan arbeta med jämställdhetsintegrering i rekryteringsarbetet.

Det är fundamentalt för universitetets utveckling att vi kan attrahera de bästa sökanden till lärartjänsterna.  Och lärarförslagsnämnderna har en central funktion för att välja ut de bästa krafterna i sökprocessen.

Rekryteringsprocessen vid Lunds universitet har dessutom valts ut av styrelsen som ett av de områden som ska omfattas av jämställdhetsintegrering och alla lärosäten har uppmanats att lämna en plan för sin jämställdhetsintegrering till Utbildningsdepartementet.

Jag har tidigare berättat om hur vi har träffat de enskilda lärarförslagsnämnderna som en del i detta arbete men nu ville vi träffa allihop i storgrupp för att diskutera de intryck som vi hittills fått på vägen. Behovet av att diskutera erfarenheter och vägval i rekryteringsarbetet och för att sprida goda exempel och bjuda på erfarenheter är stort. Hur praxis tillämpas på fakulteterna är olika och vi kommer att fortsätta dessa möten som känns mycket givande och som jag tror kommer att bidra stort till att vi kan utveckla universitetets rekryteringsarbete.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Erfarenhetsutbyte viktigt för att utveckla rekryteringsarbetet

Sex samverkansteman har fått medel

Det är riktigt roligt att vi idag har fattat beslut om vilka sex teman som har fått medel för tematiska samverkansinitiativ. Projekten får 500 000 kronor om året i tre år med möjlighet till förlängning i två år.

Utlysningen har jag tidigare berättat om och kort går idén ut på att med centrala medel finansiera initiativ med fokus på att lösa samhällsutmaningar. Projekten ska vara inom områden där universitetet redan har etablerad forskning och där forskningen kan bidra till framtida genombrott. Dessutom ska projekten skapa plattformar som bidrar till samverkan över fakultetsgränser och mellan externa avnämare.

Samverkansrådet har fått in trettio ansökningar och alla projekt har varit riktigt bra! Arbetsgruppen som har utvärderat dem har tittat på vetenskaplig meritering, bredden på samverkan, kvaliteten på samverkansprojekt, planen för hur samverkan och synliggörande ser ut samt huvudsökandens kompetens. Extra roligt är givetvis att det har funnits en sådan bredd på ansökningarna och att samtliga fakulteter är med i något eller flera av projekten som valts ut.

Grattis till alla teman och det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen de kommande åren.  Det är inte omöjligt att vi i något eller några av dem ser morgondagens stora miljöer eller centrum.

Följande har fått medel i Samverkansrådets första utlysning:

Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum, koordinerad av Agneta Gulz, Filosofiska institutionen, Humanistiska och teologiska fakulteterna

BISS – Big Science and Society, koordinerad av Olof Hallonsten, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan

eHealth at LU: Joining Forces for Sustainable eHealth Development, koordinerad av Gudbjörg Erlingsdóttir, Institutionen för designvetenskap (Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi), Lunds tekniska högskola

Narrating Climate Futures, koordinerad av Johannes Stripple, Statsvetenskapliga Institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten

Cirkulär biobaserad ekonomi, koordinerad av Josephine Ahlqvist och Eva Nordberg Karlsson, Kemiska institutionen (Bioteknik), Naturvetenskapliga fakulteten

Tematiskt samverkansinitiativ om vatten – LU Water, koordinerad av Kenneth Persson, Teknisk vattenresurslära, Lunds tekniska högskola

Det kommer fler chanser att ansöka om samverkansteman framöver, till höst planerar vi en ny utlysning.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Sex samverkansteman har fått medel

En vecka som lyfter förtjänstfulla insatser

Det är ett privilegium att ha en arbetsplats där man kan titta ut på försommaren när den är som allra vackrast. Den här tiden på året är det också så mycket feststämning i luften. Framför en del ligger studenten, för oss inom akademin är det naturligtvis doktorspromotionen som förgyller året med pompa och ståt. Det är alltid lika roligt att få fira dem som har lagt ner många års hårt arbete. Det gäller för dem som nu har lagt fram en avhandling och för dem som blir hedersdoktorer.

Under detta jubileumsår är det naturligtvis extra roligt att LTH för första gången har med en jubeldoktor. Det är alltså 50 år sedan de första doktorerna promoverades vid den tekniska fakulteten och fantastiskt att se perspektiven bakåt och framåt, denna försommarvecka då allt står i blom.

Vi har ytterligare ett festligt inslag i veckan. Förtjänstfulla insatser inom universitetet som stuckit ut lite extra under året kommer vi att uppmärksamma med en rektorsmottagning i kväll. Jag ser fram emot deltagarnas presentationer av sitt arbete – det ger en unik inblick i olika discipliner och var bland annat universitetets forskning står och är på väg.

Vissa veckor är festligare än andra för en rektor. Den här veckan tillhör definitivt en av de festligare!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för En vecka som lyfter förtjänstfulla insatser

Studentinflytandet utvecklar universitetet

Nu i helgen firar studentinflytandet 150 år. Givetvis har studenterna gjort sina röster hörda långt tidigare än 1867 – studenternas signum har alltid varit yviga idéer, påfund och radikala tänkesätt. Men studentkårerna inrättades formellt 1867 och studentpolitiken växte fram ur Akademiska föreningen som startade 1830.

Den som vill förkovra sig i studenternas historia kan med fördel läsa de två fina, historiska böcker som har tagits fram i samband med universitetets 350-årsjubileum, ”Beredd till bådadera – Lunds universitet och omvärlden” samt ”Lunds universitet under 350 år”. I dem saknas vare sig studentupplopp och manifestationer, eller fördjupning av studentpolitikens framväxt.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att där unga samlas, där frodas de nya tankarna och idéerna samt kampviljan.

Studentinflytandet idag är väl utvecklat och professionellt skött. Och även efter att kårobligatoriet avskaffades för sju år sedan har studentinflytandet fortsatt vara starkt vid Lunds universitet.

Kårerna ställer höga krav på oss som utbildare: vi ska kunna tillhandahålla kontakttid med lärare, labbtid och undervisningstimmar. Studenterna kräver pedagogiskt skickliga lärare som brinner för att lära ut och inte ser lärargärning och studentkontakt som ett nödvändigt ont. Studenterna påpekar brister och framför önskemål kring hur utbildningen kan utvecklas eller förbättras.

Det är studenter med krav som bidrar till bättre utbildningskvalitet och står för en stor del av universitetets utveckling, inte minst genom att de är med i alla våra beredningsprocesser.

Studenterna är idag inte samma homogena grupp som de var på 1800-talet. I takt med att fler studenter från olika bakgrunder och med andra kunskaper och erfarenheter börjar vid universiteten ställs nya krav.

Med breddad rekrytering följer viktiga områden att bevaka såsom jämlikhet, diskriminering och inkludering. Men också nya utmaningar: Hur ska man fortsätta vara ett attraktivt alternativ för en bred grupp unga människor?

Vi ser att andelen studenter som väljer att engagera sig i paraplyföreningen Studentlund går ner något. Inte alarmerande mycket, men det är dock en nedgång.

Så utmaningen för universitetet och för studentkårerna är att fortsätta vara angelägna och visa att studentkollektivet – ”studentcorpus” som man sade förr – är viktigt och gör skillnad! För alla.

Torbjörn

 

 

 

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Studentinflytandet utvecklar universitetet

Otydlighet i propositionen bidrar till oro kring SFO:ernas framtida finansiering

Lunds universitet har varit oerhört framgångsrika i att attrahera stora, strategiska forskningsanslag, såsom Linnébidrag och Strategiska forskningsområden, SFO:er.

Vad gäller SFO:erna, som påbörjade sitt arbete 2010, har inte regeringen angett om eller hur man tänker sig fortsatt finansiering av dessa efter 2020. Vi vet idag inte om det kommer att presenteras nya SFO:er i nästa forskningspolitiska proposition, om de gamla ska förlängas eller om man väljer att satsa på större basanslag istället för öronmärkta forskningsområden.

Ytterligare en faktor som spär på osäkerheten är att regeringen planerar en ny styrmodell för resursfördelning som vi ännu inte vet hur den ska utformas. Dessa oklarheter har skapat svårigheter för den framtida planeringen i verksamheten och universiteten.

På en punkt har dock forskningspropositionen gett en fingervisning angående SFO:ernas framtid och det gäller BioCare samt ett SFO inom klimatforskning vid Stockholms universitet. Områdena får fortsatt finansiering fram till och med 2019, men regeringen avser att efter 2019 minska den öronmärkta finansieringen till SFO:n BioCare. Även om forskningspropositionen är otydlig i sin formulering bedömer vi att regeringen kommer att avveckla stödet till Biocare efter 2019.

BioCare är ett strategiskt forskningsområde inom cancer som Lunds universitet har tillsammans med Göteborgs universitet. Det är olyckligt och svårt att förstå varför regeringen har valt att föreslå avveckling av just detta område. I utvärdering har BioCare forskningsmässigt stått sig väl i förhållande till de andra områdena i Sverige som får SFO-anslag.

Cancerforskningen är ett av våra starkaste områden och det är viktigt att poängtera att cancerforskningen vid Lunds universitet är mycket mer omfattande än vad som ryms inom ett SFO. Biocare har dock blivit en katalysator som betytt mycket för att utveckla en gemensam cancermiljö mellan Lund och Göteborg. Erfarenheterna och nätverken som skapats behöver tas till vara på bästa sätt och tillsammans med fakulteten behöver vi diskutera hur vi kan stötta miljöns utveckling framöver.

Medicinska fakulteten kommer att ge cancerforskarna inom fakulteten ett uppdrag. De ska, genom en lämpligt utformad organisation som bygger på den starka forskning och utbildning som finns inom BioCare, brett samordna cancerforskningen. Det kan också inkludera forskargrupper verksamma inom andra fakulteter inom LU och kan innehålla både forsknings- och undervisningsaspekter.

Torbjörn

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Otydlighet i propositionen bidrar till oro kring SFO:ernas framtida finansiering

The Conversation och Bokmässan – två exempel för forskare att nå ut i samhället

Vi har nu varit medlemmar i The Conversation i tre månader. Under dessa månader har 13 lundaforskare publicerat sig, vilket ger cirka en artikel i veckan och sammanlagt har det gett 170 000 visningar. Det har varit stor variation på ämnesområdena; teknik, medicin, natur, samhällsvetenskap, ekonomi och humaniora . Det är ett mycket bra resultat och extra roligt eftersom Lund är det första universitet utanför Storbritannien som är medlemmar i den brittiska delen av The Conversation.

Jag passar igen på att flagga för denna möjlighet för alla forskare att nå ut med sin forskning internationellt och populärvetenskapligt. Du skriver själv på engelska, signerar artikeln under eget namn och får stöd att göra texten populärvetenskaplig och journalistiskt anpassad av en redaktion som är baserad i London. (Kontakta gärna pressansvarig på din fakultet för att få reda på hur du gör eller lämna din idé direkt).

Vi undersöker just nu flera möjligheter på hur vi kan öka kunskapen i samhället och hitta arenor för forskare att publicera artiklar.

Bokmässan  är en annan arena där Lunds universitet har deltagit under många år med en monter för att förmedla kunskap och forskning och delta i det offentliga samtalet. Sedan förra året har det varit häftiga diskussioner, främst i kulturdebatten, kring en av utställarna. Deras närvaro har lett till flera författaravhopp. Vi har också haft en diskussion internt om vi ska medverka vid årets bokmässa eller ej. Vi har nu beslutat att planenligt göra det.

Så här har vi resonerat:
Lunds universitets deltagande på bokmässan syftar till att förmedla kunskap och forskning och att därigenom delta i det offentliga samtalet.
Genom närvaron på bokmässan får Lunds universitets forskare en plattform för att sprida sin forskning till allmänheten. Universitetets monter är ett forum för kunskapsbaserad samhällsdiskussion kännetecknad av saklighet och engagemang, såväl som av kritiska och reflekterande perspektiv. Genom sin närvaro kan universitetet synliggöra och värna om de värden som ska vara vägledande för en svensk statlig myndighet. Det gäller värden som demokrati, objektivitet, jämlikhet, mångfald, respekt för allas lika värde samt för mänskliga fri- och rättigheter.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för The Conversation och Bokmässan – två exempel för forskare att nå ut i samhället

Universitetsledning 2.0 möter våren och studenterna på trappan

Det började bra, men sedan har det varit betydligt skakigare. Jag talar om våren.
Men till helgen kommer i alla fall det säkraste vårtecknet av alla – siste april och förste maj-firandet här i Lund.

För universitetsledningen är det ett fint tillfälle att möta studenterna för att svara på Lunds universitets studentkårers tal till rektor. Det är alltid en särskild känsla att gå ut på universitetstrappan och möta fanborgen och nationsfanorna.

Jag kan passa på att berätta att det blivit en del förändringar i universitetsledningen i vår. Först och främst är det ju prorektor Eva Wiberg som försvinner från oss i sommar för att bli rektor på Göteborgs universitet. Processen att hitta hennes efterträdare håller vi på med nu.

Två nya (eller nygamla får man nog säga) personer ingår numera i universitetsledningen: Bo-Anders Jönsson, tidigare rektorsråd och numera vicerektor, har fortsatt ansvar för forskarutbildningsfrågorna, digitalt lärande, breddad rekrytering samt universitetets arbete riktat mot nyanlända, vilket han även tidigare har haft som rektorsråd.

Även Torun Forslid ingår nu i ledningen som rektorsråd där hon har samordningsansvar. Båda två är varmt välkomna in ”på riktigt” och Eva Wiberg önskar jag all lycka till som rektor i Göteborg!

Jag hoppas att vi ses den 1 maj på trappan – 12.20 lämnar processionen AF-borgen och går i riktning mot Universitetshuset.
Trevlig helg!
Torbjörn

Ps. Rektors svarstal hittar du här.

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Universitetsledning 2.0 möter våren och studenterna på trappan