Det är viktigt att fundera över universitetets öppenhet respektive slutenhet gentemot omvärlden. Öppenhet genomlyser alla de prioriterade områden som vi har satt i den strategiska planen eftersom de alla handlar om samverkan med omvärlden eller mellan nivåer inom organisationen på ett eller annat sätt.

Det är genom öppenhet och gränsöverskridande samverkan som vi får synergieffekter och kan få största utväxling för vårt arbete med utbildning och forskning.

Ett samverkansområde som är aktuellt på flera sätt nu i veckan är samarbetet med donatorer och filantroper. Jag kommer att inviga det digitala Ravensbrückarkivet, ett världsunikt arkiv som aldrig hade kunnat komma till stånd utan hjälp från donatorer. Och jag kan inte nog understryka vikten av att ett universitet kan tillgängliggöra de röster som finns bevarade från offren i koncentrationslägren.

På lördag kommer jag även att vara med vid en annan kulturgärning som gjorts möjlig genom filantropi: Avtäckningen av Lunds universitets jubileumsskulptur.  Det är fortfarande höljt i dunkel hur denna skulptur kommer att se ut men det ska bli mycket spännande att se!

I morgon, onsdag, blir det Debatt i Lund med titeln ”Framtidens universitet – varför och för vem”.
Frågorna som ställs inför debatten är: Hur ska universiteten försvara sin samhällsroll och behålla sin attraktionskraft i en framtid med allt större konkurrens? Krävs mer akademiskt oberoende? Fler elitsatsningar? Eller är det ökat samhällsengagemang, mer öppenhet som är vägen framåt?
Torbjörn

Det finns två saker som är viktiga på en resa. Målet och vägen dit.

Jag tycker nu det finns anledning för mig att reflektera över målet och vägen med anledning av den senaste tidens protester mot rekryteringsprocessen av prorektor som jag har tagit del av.

Målet i prorektorsprocessen har varit att hitta en riktigt bra prorektor för Lunds universitet. Det målet menar jag har uppfyllts långt över förväntan. Jag är både glad och stolt över att Sylvia Schwaag Serger har blivit prorektor. Hennes kompetens och bakgrund kommer att kunna tillföra mycket för Lunds universitet och som parhäst för mig som rektor, som kollega i ledningsgruppen och för de utmaningar vi har framför oss. Jag kan som sagt inte vara mer nöjd med resultatet. Många med mig har uttryckt samma sak. Målet måste således sägas vara uppfyllt med råge.

Så är det resan till målet, det vill säga själva processen. Styrelsen har tidigare emottagit en skrivelse från Universitetskollegiet med synpunkter kring processen att utse prorektor. Dessa synpunkter har diskuterats i styrelsen och vid styrelsemötet den 15 december ska en analysgrupp utses. Den får i uppdrag att ta titta på hur rekryteringsprocessen kan förbättras till nästa gång. Detta arbete är alltså igång.

Låt mig dock säga tydligt: Skilj på kritik av vägen och målet. Sylvia Schwaag Serger är den kandidat som beredningsgruppen och därefter styrelsen har funnit mest lämplig som prorektor under innevarande rektors mandatperiod och detta gäller oavsett den process som Universitetskollegiet kritiserat.

Jag vill att analysgruppen ska få lugn och ro att arbeta när den väl är tillsatt. Men innan dess vill jag förtydliga några saker som verkar förvirrande eller vara rena missuppfattningar i den pågående ”debatten”.

Sylvia Schwaag Serger var redan adjungerad professor vid Lunds universitet när rekryteringsprocessen startade och hennes professorskompetens har prövats enligt gällande regelverk. Schwaag Serger har prövats och funnits professorskompetent av sakkunniga. Punkt.

Det är första gången vi har en extern slutkandidat i en prorektorsprocess. Det har inneburit en del administrativa problem som har behövt lösas eller utredas. Hit hör anställningsfrågan. De administrativa hindren har inte lösts med syfte att kratta manegen för en enskild person utan för att kunna rekrytera externa kompetenser till ledningsuppdrag vid Lunds universitet.

Styrelsen har bett Ekonomihögskolan att ta fram förslag till rektor att kalla Schwaag Serger som professor. Detta har jag nu gjort i enlighet med gällande regelverk och med motiveringen att hon är en person som är viktig för lärosätet.

Jag har inte varit med i beredningsgruppens arbete och de har arbetat med integritet. Men jag är säker på att det fanns många kvalificerade kandidater till uppdraget som prorektor. Dock kan jag inte påstå att jag har upplevt ett stort intresse för uppdraget när det ledigkungjordes. Med tanke på att man inte behöver vara professor för att komma ifråga som prorektor innebär det att vi hade kunnat ha tusen(tals) potentiella sökande. Det hade vi inte. Det var heller inte många, så vitt jag vet, som förordade lämpliga kollegor genom nomineringar. Flera som har fått frågan har också tackat nej.

En rekryteringsprocess innebär att endast en i slutänden kan få uppdraget och det torde stå klart även för dem som menar att många andra borde vara kvalificerade för uppdraget.

I en rekryteringsprocess är det naturligtvis bra om man kan vara så transparent som möjligt. Samtidigt måste vi värna kandidaternas integritet och lita på att beredningsgruppen, efter att de har tittat på – inte bara de formella kompetenserna, utan även de andra och likväl viktiga sakerna såsom kompletterande bakgrund, drivkrafter eller vad det än kan vara som inte står på pappret – har tagit fram sina mest lämpade kandidater. Det är inte rimligt att de kandidater som släppts på vägen ska behöva schavottera offentligt kring vad som setts som deras styrkor och mindre starka sidor. Jag ber om att visa respekt för alla modiga och förträffliga individer som ställde sig till förfogande i processen. Och dessutom vill jag rikta ett stort tack till er som gjorde det!

Slutligen: Sylvia är en utmärkt person. Majoriteten av Universitetskollegiet röstade för henne. Universitetsstyrelsen stöder Sylvia, vilket även ledningsgruppen gör. Och trots förbehåll mot den process som förevarit hälsar samtliga dekaner henne välkommen som prorektor.

Torbjörn

Så här på fredagseftermiddagen kan jag inte låta bli att dela med mig av den riktigt roliga nyheten som jag nyss fått: professor Jayne Svenungsson har blivit invald i Svenska Akademien! Hon tar över stol nummer 9 efter författaren Torgny Lindgren.
Stort grattis till Jayne!
Torbjörn

Under året har docent Agneta Blom tittat på förutsättningarna för att utveckla uppdragsutbildningen vid LU och rektors ledningsråd har nu fått en slutrapport. Den är ett bra avstamp för att vi ska kunna gå vidare att utveckla uppdragsutbildning vid Universitetet.

Uppdragsutbildningen är en del av det livslånga lärandet, det är inte längre så att studenter studerar när de är unga och därefter klarar sig på sin examen hela arbetslivet. Omvärlden förändras och kompetens är i många fall en färskvara. Vi har också flera utbildningar som köps in från offentlig sektor, såsom lärarlyftet, och internationella utbildningar där vår kompetens bidrar till utveckling i andra länder. Universiteten kan dessutom hjälpa till vid stora omställningar i samhället, t.ex när industrier eller företag behöver ställa om. Vi har dessutom en roll att fylla för att få in nyanlända på arbetsmarknaden och att bredda deltagandet.

Från universitetets sida är uppdragsutbildning en viktig strategisk samverkansfråga och den kan bidra till tillväxt och utveckling i regionen.
Uppdragsutbildning sker på många ställen vid Universitetet. Och rapporten visar att det finns brister i vår organisation, bland annat har utredaren inte kunnat få en samlad bild, vare sig i siffror eller redovisad kursverksamhet, över hur omfattande uppdragsutbildningen totalt sett är vid LU.

Vi behöver alltså hitta nyckeltal och sätta en strategi för uppdragsutbildning och det finns goda exempel att titta på, exempelvis har Chalmers en tydlig strategi.
En viktig del i det kommande arbetet är att uppdragsutbildningarna förankras hos dekaner och på institutioner. Det behövs mer uppsökande arbete och analyser på vad omvärlden har för behov av utbildningar och det gäller att dra nytta av de näringslivskontakter som redan finns på institutionerna.

Chalmers har också sett hur man kan få in uppdragsutbildning i meriteringssystemet och det är något som jag tycker är intressant att gå vidare med samt att vi ska, liksom Chalmers har gjort, titta över hur vi kan tydliggöra vad som är uppdragsutbildning genomförd av Lunds universitet och vad som är bisysslor för anställda.

Jag kommer att återkomma till denna fråga framöver.

Torbjörn

I höst börjar vi med en ny öppen seminarieserie  som kan bli riktigt intressant och därför passar jag på att lyfta den här i bloggen. Etikrådet har initierat seminarieserien som kommer att behandla olika etiska dilemman som vi ställs inför inom universitetet. Flera lärare med olika ingångar till diskussionerna medverkar.

Först ut, den 12 oktober, behandlas etikfrågor i utbildningen under rubriken ”Läraren – inspirerande mentor och kamrat eller myndighetsutövare?”

Hur fungerar lärarnas roll gentemot sina studenter, inte minst med tanke på att vi befinner oss i de sociala mediernas tidevarv där studenter och lärare kan mötas och relatera till varandra. Hur påverkar nätkontakterna undervisningssituationen och vad är egentligen ett etiskt försvarbart nätbeteende för lärare? Den nya tekniken, nya umgängesformer och en mer heterogen studentgrupp skapar behov av en etisk diskussion.

Nästa tillfälle blir den 8 november och då behandlas dilemman i spåren av att vi blir ett allt mer internationellt och heterogent universitet. Rubriken är ”Värdekonflikter och saklighet i det internationella seminarierummet” och kommer att behandla frågor om hur lärarrollen påverkas av en mångkulturell undervisningssituation och hur eventuella värdekonflikter mellan studentgrupper kan hanteras konstruktivt.
Båda tillfällena är i Universitetshuset, sal 206 kl. 16. Se inbjudan här  .

Varmt välkommen att lyssna eller diskutera erfarenheter med de medverkande!

Torbjörn

Budgetproppen kom i förra veckan. Vi går in i valår och det märks på budgeten som innehåller förstärkningar på flera områden. Svensk ekonomi är stark, enligt finansministern. Och det är också Lunds universitets.

De extra satsningar som Lunds universitet kan ta del av är de inom vård och omsorg, kunskapslyft och det som regeringen kallar ”Hela Sverige ska leva” där det bland annat planeras lärcentra i kommunerna som innefattar nätbaserade kurser, vuxenutbildning men även universitetsutbildning. Jag tror att vi bland annat kan tänka in breddat deltagande här och kanske kan vi även prova att docka in i yrkesutbildningar.

Sektorn får också flera utbildningsplatser, här är det ingenjörer, samhällsbyggnad, läkarutbildning och sommarkurser, t.ex inom lärarutbildning, som vi kommer att få del av. Sektorn får även flera ”fria” utbildningsplatser som vi själva får bestämma över. Lunds universitet får sammanlagt drygt 26 miljoner kronor i nya pengar för 2018 till utbildning.

Exakt hur vi ska använda de nya pengarna i resursfördelningen nästa år ska vi nu diskutera under ett par kommande ledningsråd med dekanerna. En del satsningar har vi redan räknat in och diskuterat, eftersom vi ungefär har räknat ut vilken förstärkning till forskningen som vi skulle få. Dessa nya medel har påverkats av en fördelningsmodell som tar hänsyn till bibliometri, publiceringar, citeringar, externa anslag samt samverkan. Samverkan är en ny indikator i denna modell men vi får hoppas att denna indikator används på ett mer genomtänkt sätt i nästa budgetproposition. Vi får sammanlagt 34 miljoner kronor i ökat anslag till forskningen för 2018.

Jag tycker att vi har fått fram en bra modell för planering av verksamheten. Nu finns en tydlig röd tråd som löper genom omvärldsanalys, riskvärdering, strategisk plan och vidare in i verksamhetsplan och resursfördelning. Omvärldsanalys, verksamhetsplan och resursfördelning kommer att beslutas i styrelsen framöver och jag kommer att återkomma till detta framöver.

Torbjörn

Idag har Universitetsstyrelsen fattat beslut om att Sylvia Schwaag Serger får uppdraget som prorektor och jag är väldigt glad över beslutet – det kommer att bli mycket bra för Lunds universitet.

Hennes kunnande och spännande bakgrund menar jag är en stor tillgång för universitetet och vi kommer att kunna få stor nytta av hennes insikter och kontaktnät, inte minst internationellt. Hon kommer att kunna stärka och komplettera ledningsgruppen på ett förträffligt sätt. Och jag hoppas att vi kan ge lika mycket tillbaka – inte minst genom de spännande strategiska frågorna vi har framöver.

Samtidigt vill jag säga att jag sett och läst den kritik som Universitetskollegiet framfört och som handlar om processen att utse prorektor. Jag har respekt för de reaktioner och de synpunkter som har kommit fram i skrivelsen. Jag välkomnar möjligheten att i framtiden förbättra processen för att utse ledningen vid universitetet och att se till att den även fungerar för externa kandidater.

Jag hälsar Sylvia varmt välkommen till Lunds universitet!

Torbjörn

350-årsjubileet  fortsätter hela hösten med ett lika späckat och intressant program som i våras. Idag är det stor student- och personalfest i Lundagård som en del av jubileet.
Fler än jag har nog tittat oroligt på himlen och ovädersmolnen den här veckan men äntligen skiner solen och soundcheck pågår utanför mitt kontor. Jag är säker på att det blir en riktigt härlig fest ikväll!

Vi är mitt i den del av jubileet som är Kulturveckan ”Konst i tid och rum”. Kungshuset har fått liv med utställningar och guidningar och ger en fingervisning om vilken mötesplats det kan bli när renoveringen står klar.

Häromdagen var jag på LUX där boken ”En lundensisk litteraturhistoria – Lunds universitet som litterärt kraftfält” hade releasefest. Det är en annorlunda litteraturhistoria – kanske den första i sitt slag i världen – som spänner över 350 år och samlar författare som på ett eller annat sätt har påverkats av eller beskrivit Lund och universitetets speciella miljö. Det är en imponerande och fin bok som inleds med en text av Hans Alfredson – ett märkligt, men oerhört fint, sammanträffande. En bättre person att illustrera miljön som Lunds universitet står för kan jag inte tänka mig. Humor, humanism, intellektuell skärpa, fantasi, skapande, kritik och bredd.

Vetenskapsveckan ”Den fantastiska hjärnan”  har varit en succé med spännande möten och samtal om den komplexa hjärnan. Jag passar på att tipsa om att man kan hitta mycket material från de olika vetenskaps- och kulturveckorna som redan har varit på webben.

Kulturnatten som ligger framför oss är också den fylld av spännande aktiviteter och allt från Vetenskapsfestival  i mitt eget ämne – naturvetenskap – till öppna föreläsningar och visningar runt om på Universitetet.

Jag hoppas vi ses någonstans, antingen under helgens aktiviteter och festligheter eller under de kommande evenemangen i höst. Passa gärna på att hugga fatt i mig då och samtala!
Torbjörn

Digitalisering och utveckling av e-lärande är något som jag återkommer till ganska ofta, eftersom det är en viktig strategi för oss att kunna hålla högsta kvalitet i forskning och utbildning.

Ett steg, och som ligger i linje med den handlingsplan för utveckling av e-lärande för 2016-2018,  är att vi nu, under en tvåårsperiod, kommer att prova ett verktyg, Inspera, för digital examination. Pilotprojektet är öppet för alla fakulteter som vill hoppa på. Vi räknar med att pilotprojektet kan starta under tidig vår 2018 och inom två år bör vi ha kommit upp i en nivå där 25-30 procent av examinationerna är digitala. Utbildningsnämnden har avsatt 400 000 kronor för pilotprojektet.

Digital examination görs redan på universiteten i Norge och även flera svenska universitet och högskolor använder sig av tillvägagångssättet. Juridicum, som brukar ligga långt fram vad gäller att utnyttja de digitala fördelarna i utbildningssammanhang, har också använt sig av digital examination fullt ut under ett par år i plattformen Digiexam.

Fördelarna med digital examination är att det friger tid; dels får studenterna mer tid att skriva och enklare att redigera meningar och stycken, dels får lärarna en effektivare rättningsprocess när svaren kommer in standardiserat och väldisponerat. Systemet fungerar för såväl textämnen som icke-text-ämnen och det finns stora möjligheter att experimentera med olika examinationsformer. Digitala examinationer underlättar dessutom studenternas krav på anonyma tentor.

Under projektets gång kommer vi att ha tid att bygga upp en hållbar organisation för användare och förvaltare av systemet. Jag hoppas att många vill ansluta sig och delta i universitetets utveckling av digital examination. På Juridicum är såväl lärare som studenter mer än nöjda så här långt, och det ska bli intressant att se hur övriga lärare och studenter uppfattar denna examinationsform.

I slutet av 2019 får vi svaret, då pilotprojektet tar slut och förhoppningsvis visar sig digital examination fungera så väl att det blir permanentat på hela universitetet.
Torbjörn

Många lärare undrar säkert efter att ha läst i Sydsvenskan och i Universitetsläraren, och inte minst efter att ha fått brev från Saco, vad jag egentligen har fattat för beslut rörande upphovsrättsfrågan.

Låt mig först och främst säga: vare sig jag eller juristerna är ute efter att inskränka lärares rätt till upphovsrätten. Den är lagstadgad och de ”Allmänna råd om universitetets nyttjanderätt till upphovsrättsligt skyddat material” ändrar inte på det. Tvärtom, vill vi förtydliga de rättigheter som lärarna har och som ibland är svårtolkade. Därför är det olyckligt, menar jag, att facket framställer detta förtydligande som att universitetet berövar lärare sina rättigheter.

Låt mig ge ett exempel: En lärare håller i undervisning och har tagit fram en kursplan med tillhörande övningsuppgifter. Läraren blir akut sjuk och kan inte genomföra terminens undervisning. Ska institutionen då lägga ner kursen och eller är det rimligt att universitetet har möjlighet att fortsätta undervisningen genom att en annan lärare kan ta över den planerade utbildningen?

Jag tror egentligen ingen tycker det är rimligt att en lärare, som har tagit fram materialet under arbetstid och fått lön för det, skulle kunna förvägra universitetet att fortsätta utbildningen under särskilda omständigheter. Inte heller tror jag någon tycker det är rimligt att en lärare ska kunna avkräva universitetet pengar för att det ska få tillgång till den kunskap och det undervisningsmaterial som läraren tagit fram inom sin anställning och som inbegrips i anställningsavtalet.

Ett annat missförstånd är att man blandar ihop dessa råd med lärarundantaget. Lärarundantaget handlar om forskning som är patenterbar och där vinsten från den kommersialiserade produkten/tjänsten kommer läraren/forskaren till godo. De aktuella råden som nu klubbats rör inte på något sätt lärarundantaget.

Råden ger heller inte universitetet nyttjanderätt inom forskning, såvida det inte handlar om att man tagit fram t.ex webbsidor, databaser, IT-stöd eller datorprogram som gör forskningen möjlig. Denna typ av infrastruktur och arbete ingår i en större helhet och har ofta kostat stora investeringsbelopp för universitetet. Det vore orimligt om universitet fick köpa tillbaka dessa tjänster efter att själv ha finansierat dem eller förvägrades använda dem – vilket skulle sätta stopp för forskningsområdet och andra kollegors arbete.

Jag hoppas att lärarna kommer att märka att det som vi nu skrivit ner i allmänna råd både följer den praxis som vi alltid har tillämpat samt att råden ligger i linje med det som gäller vid flera andra universitet.
Torbjörn