Vad är kvalitet?

Jag har varit på ett antal seminarier så här långt under Almedalen och många högst intressanta diskussioner har förts som rör vår sektor.
Nationalekonom Laura Hartman kom med en verkligt bra kommentar under Vetenskapsrådets seminarium ”Hur ska vi mäta forskningskvalitet – och få underlag för utveckling av svensk forskning?”

Hon undrade om det inte är så att forskarsamhället tenderar att stirra sig blint på citeringsstatistik istället för att lyfta blicken och se vad samhället uppfattar som god forskning. Samhället bryr sig mindre om citeringar men är desto mer intresserat av att forskningen ska lösa samhällets stora utmaningar såsom att bota cancer eller hitta nya effektiva läkemedel.

Är vi i forskarsamhället tillräckligt bra på att möta samhällets förväntningar på vad forskningen ska ge och utmana våra egna – kanske introverta – sätt att mäta vad god forskning är? Det är frågor som är väl värda att tänka på.

Det var också kul att vara med i debatten om jämställdhet ”Från beslut till förändring – jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor”
som arrangerades av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF med flera.  Ibland kan man få intrycket av att alla är med på båten vad gäller jämställdhet men jag är själv av uppfattningen att det inte stämmer. Istället tror jag att det finns omedvetna och förutfattade föreställningar som bidrar till att det är lättare för män att få tjänster jämfört med kvinnor.

Den traditionella tävlingen Science Slam,  där forskare från oss och Malmö högskola tävlar om att göra den mest roliga och intressanta presentationen av sin forskning på kort tid gjorde återigen stor succé i Öresundshuset. Jag skämtade innan tävlingen om att Malmö högskola nu skulle vinna för första gången eftersom de ska få universitetsstatus. Och jag fick rätt – de vann! Alla forskare gjorde dock fantastiska prestationer och jag är oerhört imponerad över den kunskap och humor som de serverar oss i publiken!

Nu på onsdagsmorgonen regnar det för första gången under mina Almedalsdagar men jag ser fram emot ett par ESS-seminarier, bland annat Lunds kommuns seminarium om morgondagens forskningsanläggningar, som ges under dagen.

Nu återstår bara att önska alla en riktigt skön sommar och semester! Bloggen återupptar jag i augusti.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vad är kvalitet?

Almedalen nästa och överraskande nyheter i Lärosäten Syd

På söndag åker jag till Almedalen för att delta i seminarier och debatter samt träffa kollegor och politiker. Många med mig åker dit, mer än 80 LU-anställda medverkar i några av alla tusentals programpunkter som erbjuds. Almedalen har med åren blivit en naturlig plats för Lunds universitet att närvara vid.
Här finns en unik möjlighet till samverkan, våra seminarier  belyser många av dagens och morgondagens utmaningar såsom Mellanösternkonflikten, klimat, hälsa och jämställdhet. Många av våra forskare deltar också i andras paneler och seminarier. Forskare och experter har en viktig samverkansuppgift, nämligen att delta i det offentliga samtalet.

Mitt förra besök på Almedalsveckan gav mig massor av ny kunskap, inspiration och kontakter och jag har höga förväntningar även på årets Almedalen som blir sista riktiga jobbrycket innan sommar och semester.

Vi har med kort mellanrum sett två nyheter, som säkert har varit lite överraskande för många, och som rör det skånska högskolelandskapet den senaste tiden. Först Malmö högskola som nu får klartecken att ansöka om universitetsstatus – stort grattis till detta!

En annan som också berör högskolelandskapet i Skåne inom Lärosäten Syd är att min företrädare Per Eriksson blir vicerektor på Kristianstad högskola med ansvar för forskning. Ett varmt grattis till Per Eriksson, hans bakgrund kommer säkert att ge en riktigt god injektion till samverkan i Kristianstad med omnejd!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Almedalen nästa och överraskande nyheter i Lärosäten Syd

Konstnärliga fakulteten – en guldgruva att värna

Konst, musik, teater. Det är få universitet förunnat att kunna inrymma dessa discipliner tillsammans med de i övrigt mer traditionella akademiska fakulteterna. Det är få städer förunnat att kunna hysa dessa utbildningar på universitetsnivå. Men Lunds universitet har den fördelen liksom Malmö stad. I Malmö har vi vår konstnärliga fakultet.

Det krävs inte något geni för att förstå vilken guldgruva det ligger i att ha unga, talangfulla, idésprutor; musiker, konstnärer och skådespelare, som bidrar till ett sprudlande kulturliv i staden under tiden de utbildar sig.

Det är kultur som gör städerna levande med konserter, föreställningar och utställningar som berör – antingen de skaver och kritiserar samtiden och samhället, manar till eftertanke eller bjuder på ren skönhet och glädje. Kultur är avgörande för samhällsbyggandet och kulturen definierar människan och mänskligheten. Dessa verksamheter utgör en viktig attraktionskraft för såväl Malmö som Lunds universitet.

I veckan har jag suttit i möte med ett antal representanter från bl.a Malmö stad för att diskutera hur vi ska lösa, inte bara Konsthögskolans ganska omgående behov av ersättningslokaler om Malmö stad tar de nuvarande för att göra dem till grundskola, utan också för att hitta en långsiktig lokallösning för konst, musik och teater – helst samlade under ett och samma tak. Några olika alternativ diskuteras nu för en flytt. Vi har en mycket bra relation med Malmö stad som visar en mycket god vilja och stor målmedvetenhet att lösa den konstnärliga fakultetens lokalfråga. Förslagen som vi hittills har diskuterat är mycket bra alternativ men har några frågetecken kvar att lösa såsom kostnad, eventuell interimslösning samt tidsaspekt.

Jag är absolut inte främmande för att flytta hela fakulteten till Lund – vilket lyft för Universitetets och Lunds kommuns kulturliv det skulle vara! Jag har också fått indikationer om att en annan skånsk stad skulle öppna famnen för dessa verksamheter. Inte undra på. Det är en unik verksamhet som vilken stad som helst skulle vilja lägga vantarna på. Men jag tror att studenterna och verksamheten har störst glädje av att stanna i Malmö, i storstadens puls och med närheten till andra konst- och kulturinstitutioner. De spännande scenerna, klubbarna, museerna och utställningarna finns snarare i Malmö-Köpenhamn än i Lund. Vi kommer därför att driva på att vår fakultet får stanna i just Malmö.

Lokalfrågan för de konstnärliga fakulteterna är en viktig del av den strategi som vi nu formar över universitetets kultursamverkan bland annat med hjälp av det nyinstiftade kulturrådet. Vi ”lånar” gärna ut vår konstnärliga verksamhet till Malmö stad. Konstnärliga fakulteten ska vi värna! Och om det visar sig att vi inte kan hitta en bra långsiktig lösning i Malmö – då får vi tänka om!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Konstnärliga fakulteten – en guldgruva att värna

Förberedda för regeringens samverkansinitiativ

Nu i juni lanserade regeringen ett nytt strategiskt samverkansinitiativ. Tanken med det är att kraftsamla för att möta och lösa viktiga samhällsutmaningar som vi står inför. Ett annat syfte är att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft.

Programmet ska genomföras i samarbete mellan lärosäten, offentlig sektor och näringsliv. Man har i ett första skede anslagit 40 miljoner kronor för programmet, men man kan ana att denna satsning kommer att följas av förstärkning senare. De fem områden man valt ut är:

  • Nästa generations resor och transporter
  • Smarta städer
  • Cirkulär biobaserad ekonomi
  • Life science
  • Uppkopplad industri och nya material

Denna satsning är glädjande, inte minst för Lunds universitet. Vi bedriver redan ett framgångsrikt forsknings- och samverkansarbete inom just dessa områden. Inom våra strategiska forskningsområden (SFO), EU:s ramprogram och regionala EU-program har vi verksamhet inom områdena. Dessutom finns åtskilliga aktiviteter inom flertal institutioner som berör just dessa utmaningar. Vår förmåga till samverkan är också viktig i detta sammanhang, inte minst genom det långsiktiga arbete vi nyligen initierat: att skapa en modell för strategiska partnerskap med externa aktörer.

Medlen för dessa områden kommer att handläggas av Vinnova. Ännu har man inte utlyst någon ansökansomgång, men det är viktigt att vi redan nu gör oss beredda för dessa ansökningar så att vi, tillsammans med våra samverkanspartners, står starka. Vi planerar därför att formera grupperingar från fakulteterna och verksamheterna som tillsammans med stöd från FSI kan samordna kompetenser inom universitetet med samverkanspartners inom de olika områdena.

Samverkan och innovation var också ämnet under symposiet i förra veckan “Innovative Infrastructure or Infrastructure for Innovation – How do we Ensure the Benefits for Research, Industry and Society? som hölls i samband med MAX IV-invigningen. På symposiet fanns bland annat statsminister Stefan Löfven och Karin Röding, stratssekreterare på Utbildningsdepartementet samt representanter från akademi, näringsliv och offentlig sektor. Kort sammanfattat rörde sig diskussionen till stora delar om vikten av ett förbättrat innovationssystem och nyckeln till detta ligger i flera och fungerande mötesplatser.

Ett gott exempel på en sådan mötesplats tycker jag att forskningsinstitutet RISE är och jag har stora förhoppningar på det samarbetet framöver, inte minst vad gäller Science Village Scandinavia och den verksamhet som nu byggs upp på Brunnshög med MAX IV och ESS som motorer.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Förberedda för regeringens samverkansinitiativ

Ericsson, vår första strategiska partner

Terminen går mot sitt slut och så här i mitten av juni lägrar sig lugnet på våra campus. Det har varit en intensiv vår där vi i ledningen har tagit ytterligare ett steg mot framtiden, inte minst i arbetet med den strategiska planen.

Som ett led i att stärka samverkan skriver vi idag under ett strategiskt samarbetsavtal med Ericsson.  Det känns riktigt bra att vi nu får till stånd ett sådant avtal med en sedan länge uppskattad partner.  Tanken är att detta ska följas av flera, liknande avtal med våra viktiga partners.

Läs mer om samverkansavtalet här

I dag har vi också det sista styrelsemötet för terminen och styrelsen ska bland annat fatta beslut om hur universitetet ska kunna bli jämställt till 2020. Dessutom får styrelsen en rapport från regeringens forskningsberedning där fyra LU-professorer ingår: Mats Benner, Henrik Smith, Ingalill Rahm Hallberg samt Sylvia Schwaag Serger.

Närmast är det sedan midsommar och därefter uppladdning inför Almedalen. Jag återkommer därifrån!

Jag önskar er en riktigt trevlig midsommar!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ericsson, vår första strategiska partner

MAX IV invigs idag

I dag invigs MAX IV med pompa och ståt. Såväl statsminister Stefan Löfven som Kungen är på plats tillsammans med forskare och finansiärer. Det är ett fantastiskt projekt som nu står färdigt och vi har alla stora förhoppningar på vad denna investering kommer att kunna ge tillbaka i form av ny kunskap och innovationer. Extra roligt är det att MAX IV har hållit öppet för allmänheten under hela helgen och att så många (1700 personer) då fått tillfälle att se denna unika anläggning.

Följ gärna invigningsceremonin som streamas live på MAX IV:s webbplats.

I dag publicerar jag också en debattartikel i Sydsvenskan med anledning av invigningen.

Den som vill läsa mitt tal som jag håller under dagen hittar det här.

Torbjörn

Den 23 juni publicerade även Köpenhamns universitetets rektor, Ralf Hemmingsen, och jag en debattartikel i Berlingske.

Allmänt Kommentarer inaktiverade för MAX IV invigs idag

Vi kan inte bara vänta på mer anslag

Idag varnar planeringschef Tim Ekberg för det urholkade anslaget till grundutbildningen i Sydsvenskan. Under många år har vi påtalat detta till regeringen eftersom vi ser en stor risk att vi inte kan upprätthålla en hög kvalitet på utbildningen utan tillräckliga anslag. Jag har också skrivit om detta flera gånger i bloggen.

Det är dock inte troligt att vi får mer anslag i det närmaste, åtminstone är det inga signaler som vi får från departementet. Vi ska självklart även fortsättningsvis påpeka vilka konsekvenser det urholkade anslaget har fått, men samtidigt får vi inte hamna i en situation där vi bara sitter och väntar på mer pengar utan att själva försöka göra det bästa av situationen. I ett allt kärvare ekonomiskt klimat behöver vi samarbeta över fakultetsgränser, göra gemensamma prioriteringar och ta gemensamt ansvar för vår utbildning. Bredden är vår styrka men vi får heller inte vara främmande för att prioritera om eller bort eller tänka i nya pedagogiska banor för att kompensera för t.ex mindre lärarresurser.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi kan inte bara vänta på mer anslag

Ta tillfället i akt och titta på kulturskatterna!

Intresset för universitetet och vår verksamhet är stort, det märks inte minst som idag när så många samlas för att titta på processionen som går från Universitetshuset mot Domkyrkan för att hedra våra nya doktorer!

Många är också nyfikna på att se hur det ser ut inuti alla de spännande husen i Lundagård, inte minst där jag själv har mitt kontor – i Universitetshuset. Det är därför ett utmärkt initiativ som Statens fastighetsverk har tagit genom att öppna upp ett antal hemliga rum i Sverige så att fler få se de kulturskatter som göms bakom väggarna i de statliga fastigheterna.

I morgon, den 28 maj kan alla som vill titta in i flera ”hemliga rum” runt Lundagård. Bland annat kan man se mitt kontor, Pelarsalen och Aulan här i Universitetshuset och man får även möjlighet att kika in i Kungshuset.  Det blir flera föreläsningar och utställningar. Jag kommer också att närvara vid en ceremoni för att plantera en ny ”Linnélind” i Lundagård klockan 13. Vi ses kanske där?

Men nu först: doktorspromotionen!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ta tillfället i akt och titta på kulturskatterna!

Försommaren är som ett forskningsresultat – efter långt mörker står plötsligt allt i blom

Vi går in i en intensiv period med examinationer och universitetets största högtid – promotionen på fredag!

Det är fantastiskt att se alla dessa högtidsklädda studenter och lärare som samlas i försommaren kring bubbel och högtidstal och som firar av en termin eller en hel utbildning. Den här årstiden belyser på något sätt arbetet vid ett universitet– vi arbetar träget och uthålligt och med långa tidsperspektiv. Och i takt med att tiden går och årstiderna växlar spricker knopparna och arbetet står plötsligt i full blom utan att man riktigt förstår var tiden tog vägen. Det kan gälla en tenta, en examen, en hel doktorsavhandling eller ett forskningsresultat som äntligen är färdigt efter långt slit under många mörka månader.

Lundagård är aldrig så vacker som när vi har våra högtidsfester. Jag önskar alla som nu firar examen eller förbereder sig för doktorspromotionen på fredag ett riktigt stort grattis!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Försommaren är som ett forskningsresultat – efter långt mörker står plötsligt allt i blom

Briljans – går den att leda?

Universitetet utvecklar och förmedlar kunskap. Det är det uppdrag som samhället och vi själva gett oss.

En grundförutsättning för detta är den akademiska friheten – rätten att välja forskningsfråga. Universitetet är för sitt uppdrag helt beroende av den enskilde forskarens och lärarens förmåga till analys, nytänkande, engagemang och pedagogiska framgång.

Lunds universitet är på många vis unikt i Sverige genom att vi har i det närmaste en komplett bredd i utbildning och forskning. Inom varje forskningsområde driver unika individer utvecklingen framåt. Inte sällan med större kontakter med andra forskare i samma disciplin på andra sidan jordklotet, än med forskare i ett helt annat ämne, på andra sidan gatan. Det är som det ska vara. Vetenskapssamhället är internationellt och kunskapsutvecklingen bryr sig inte om landsgränser.

Men som rektor kan jag inte låta bli att fascineras av tanken om vad som skulle kunna hända om medvetenheten ökade över ämnesgränserna. Om ännu fler inom universitetet lät sig inspireras över ämnena och vetenskapsområdena. Vi har en stor potential till tvärvetenskaplig utveckling, som vi inte till fullo utnyttjar. Om medvetenheten om den egna avdelningens viktiga del i helheten ökade, så skulle också insikten öka om att vi delar samma mål: vetenskapens utveckling och utbildning för ett bättre samhälle. Vi skulle bli ett starkare universitet med större attraktivitet för både externa samarbetspartners, anslagsgivare, studenter och medarbetare. Det är den händelseutveckling jag skulle vilja se under min period som rektor.

Just nu arbetar vi med den strategiska planen för perioden 2017-2026. Det är en lång tidsperiod, men förflyttning tar tid i de här sammanhangen. Att arbeta med en strategisk plan är inte lätt i en kunskapsorganisation, eftersom en sådan organisation är helt beroende av enskilda medarbetares nytänkande och analys. En universitetsledning kan sätta mål, men målen måste sättas så att initiativ och drivkraft fortfarande finns kvar hos den enskilde medarbetaren. Målen måste alltså sättas övergripande och med kunskapsutvecklingen i centrum.

Nyckeln till framgång, menar jag, ligger i vår förmåga att kommunicera inom och mellan institutioner, fakulteter och universitetsledning, liksom med partners i vår omvärld. För att rektorsnivån ska kunna fatta välinformerade beslut vill jag ha ett tätt och öppet samarbete med fakulteterna. Samma sak gäller dekanerna, som måste ha en nära dialog med sina prefekter och prefekterna med sina forskargruppsledare. Det är därför jag tror på ledningsgruppsutveckling. I de regelbundna mötena med dekanerna ökar inte bara min kunskap om fakulteterna, utan också dekanernas kunskap om varandras verksamhet. Min förhoppning är att samma sak ska äga rum på fakultetsnivå mellan prefekterna. Genom arbetet i ledningsgrupperna kommer vår förmåga att prioritera och ta ansvar för helheten att öka.

Jag tror att vi på detta sätt kan finna vägar att hantera kunskapsorganisationens svagheter som uppstår samtidigt med dess styrka. Vi står och faller med framgångsrika individer. Det individualistiska perspektivet är därför starkt och medför att vi ibland har svårt att omprioritera när resurserna inte är tillräckliga. Genom välfungerande ledningsgrupper utvecklar vi ett ökat gemensamt ansvarstagande.

Lyckas vi uppnå en ökad växelverkan mellan nivåerna, hjälper det oss att ta ansvar för helheten. Och vi kommer att sitta med en gemensam guldgruva – ETT Lunds universitet med åtta fakulteter, som delar samma mål: att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Briljans – går den att leda?