Arbetsmiljöarbetet på G

Vi har gjort ett antal försök att få fart på arbetsmiljöarbetet genom åren. Det har varit spridda åtgärder, såsom en universitetsövergripande medarbetarenkät för ett par år sedan, men vi har sett behov av ett mer proaktivt och långsiktigt arbete samt mer uppföljning av åtgärdsplaner, policyer och mål. Jag har det yttersta ansvaret för god arbetsmiljö vid universitetet och jag kommer nu att ha ordförandeskapet i den centrala skyddskommittén.
Vi har sett att det finns oklara ansvarsförhållanden och att rektors och dekanernas roll har varit otydliga. Samtidigt tog Arbetsmiljöverket fram nya föreskrifter 2016 om organisatorisk och social arbetsmiljö som ställer höga krav på chefers kunskaper och ansvar.

Nu tycker jag att det börjar röra på sig. I höstas fick vi till stånd ett nytt kollektivavtal för samverkan inom arbetsmiljö som fokuserar mer på ett proaktivt arbetssätt. I ett projekt tar man nu fram handbok för chefer och utvecklar utbildningar, både e-utbildningar och workshops på förfrågan och projektet ska också stödja fakulteterna i att bygga upp sina lokala skyddskommittéer där dekaner ska vara ordförande.

Ibland får jag höra att organisationen får pålagor om än det ena än det andra och att det är betungande och byråkratiskt att arbeta med frågor som miljö och hållbarhet. Men vi måste ta dessa frågor på allvar och förstå att syftet med detta arbete är gott.

Hur ska annars studenter kunna ta hållbarhet och miljöfrågor på allvar om vi inte själva föregår med gott exempel? Mitt ansvar är att se till att processer och arbetssätt underlättas och att dessa frågor inte tar udden ur den kreativitet och frihet som forskare eftersträvar utan tvärtom kan bidra till att lyfta verksamheten.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Arbetsmiljöarbetet på G

Saab och Novo Nordisk – för att samverka inom forskning och teknik

Den senaste tiden har vi sett två betydande avtal med näringsliv och industri gå i hamn. Det ena fallet är Novo Nordisk Fonden som finansierar MicroMax, ett strålrör på MAX IV, med 34 miljoner euro. Det andra handlar om ett samverkansavtal mellan Lunds universitet och Saab kring gemensamma projekt inom utbildning och forskning. I Saabavtalet ingår också att göra kompetens, resurser och anläggningar tillgängliga för båda parter.

Akademin och näringslivet/industrin behöver arbeta nära och långsiktigt för att lösa dagens komplexa utmaningar inom teknik och samhälle. Och för att kunna dra maximal nytta av våra stora forskningsanläggningar är samfinansiering och samarbeten över gränser, nationella och internationella, av största vikt. Med Novo Nordisk Fonden som dansk finansiär kommer MicroMax att kunna stärka hela Öresundsregionen – hit flyttar kompetens och med den får vi möjlighet att arbeta med de stora forskningsfrågorna för framtiden. Det är viktigt att vi skapar dessa kompetensnoder eftersom de ger ringar på vattnet i form av nya idéer och forskningsfrågor att lösa som i sin tur kan leda till nya företag och ökad tillväxt.

Saab är en viktig partner som vi har samarbetat med länge och i flera projekt. På senare tid kan samarbetet inom Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, WASP, nämnas men det finns många fler projekt. Några fokusområden som det nya avtalet avser är elektromagnetisk fältteori, datavetenskap, energivetenskap och strukturell mekanik.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Saab och Novo Nordisk – för att samverka inom forskning och teknik

Universitetshuset blir besökscentrum

Jag har nu bestämt hur vi ska göra med verksamheterna i de två husen Universitetshuset och Kungshuset. Universitetshuset blir besökscentrum och i Kungshuset kommer ledningen med staber att flytta in.

Det har inte varit ett lätt beslut att fatta och det underlag som workshopen med intressenter resulterade i nyligen visar tydligt frågans komplexitet och att olika lösningar medför olika för- och nackdelar för besökscentrumets funktioner. För att välja ett alternativ måste till sist några funktioner prioriteras framför andra. Det som blev den avgörande faktorn är att Universitetshuset sammantaget ger bättre utvecklingsmöjligheter för det planerade besökscentrumet.

Efter workshopen står det klart att:

• Besökscentrumets infodesk och profilshop får större utrymme och bättre möjligheter att ta emot stora besöksgrupper i Universitetshuset och kan möta behovet som idag finns att vägleda besökare rätt i huset samt nå besökare på väg till arrangemang i Universitetshuset.
• Det kan skapas fler studieplatser än i Kungshuset.
• Det kan skapas utställning om Helgo Zettervalls arkitektur och byggnadens historia samt möjligheter att skapa utställningar ur universitetets konstsamlingar.
• En förstärkning av driftsbudgeten kommer att ske för att öka öppettiderna samt skapa ett löpande system för studentguider.
• Utställningen över aktuell utbildning och forskning bedöms fungera likvärdigt i båda husen.

Vi har dock sett att Universitetshuset ger sämre förutsättningar att skapa en autentisk utställning över universitetets tidiga historia. Den historiska utställningen behöver därför omarbetas från grunden och nya resurser tillföras för detta. Universitetets historia från 1880-talet och framåt kan däremot illustreras lika väl i Universitetshuset. Den historiska utställningen kommer att placeras på entréplan i södra flygeln i anslutning till infodesk/shop.

Anledningen till att vi tittade på en annan placering av besökscentrumet (som varit inplanerat i Kungshuset) är en kombination av faktorer. I samband med att man hittade fuktskador i Universitetshuset och såg att det eventuellt finns behov av att tömma lokalerna vid renovering lyftes ett önskemål om att på längre sikt ta andra lokaler i anspråk för oss sitter i Universitetshuset. Ledningen har ett önskemål om att sitta samlad och Universitetshuset är trångbott och saknar samtalsrum.

I det stora lokalpussel som började läggas i höstas tittade man på flera möjligheter runt Universitetsplatsen. Vi har stött och blött alternativen i flera möten därefter.
En av nötterna att knäcka har varit att se hur universitetsledningen och staberna skulle kunna sitta samlade. Det önskemålet skulle kunna tillgodoses såväl i Universitetshuset som i Kungshuset och de olika förslag som LU Byggnad presenterat har visat att det fungerar bra vilket som. Slutligen fälldes avgörandet av att vi bedömde att besökscentrumet sammantaget skulle ges bättre utvecklingsmöjligheter i Universitetshuset.

Klart är att både Kungshuset och Universitetshuset möter stort intresse från allmänheten och lockar besökare. Båda husen har ett stort symbolvärde för universitetet och därför behöver de göras tillgängliga för allmänheten. För att tillgodose dessa önskemål kommer Kungshuset att ha guidade turer i Carolinasalen och en mindre utställning i vestibul och Carolinasal om husets historia och de personer som verkat där. Carolinasalen kommer också att vara bokningsbar för möten, konferenser och mingel.

Tidplanen för arbetet är ännu oklar. Kungshuset måste omprojekteras vilket kan leda till förseningar. Universitetshuset ska renoveras med anledning av fuktskadorna och samtidigt anpassas för besöksverksamheten. Under renoveringen kommer Universitetshuset att tömmas. Det innebär också att projektet blir dyrare eftersom driftsbudgeten till besökscentrumet kommer att förstärkas i och med att Universitetshuset ger utrymme till fler verksamheter. Dessutom behöver studentguideverksamheten utvecklas.

När jag nu ser över för-och nackdelar ser jag dock att vi har landat i något som ger fantastiska möjligheter för att öppna upp universitetet och göra våra fina miljöer tillgängliga för än fler och för lång tid framöver. Jag har sett så mycket kreativitet och god vilja att göra något riktigt bra av våra symbolhus – inte minst med tanke på att planerna på Kungshuset tog en något abrupt kursändring i höstas.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Universitetshuset blir besökscentrum

Som tydlig kulturbärare kan vi göra städerna levande

Kultur är avgörande för samhällsbyggandet och kultur definierar människan och mänskligheten. Jag har tidigare skrivit av vikten av kultur här i bloggen och det är riktigt roligt att vi nu har kunnat anta en strategi för kultursamverkan vid universitetet.

Universitetets kulturverksamheter är många och håller verkligt hög kvalitet. De är också utspridda på flera fakulteter som forskning och utbildningar, på UB och inom Lukom där vi har samlat våra publika kulturverksamheter.

Alla dessa områden utgör en viktig attraktionskraft för universitetet men också för städerna Lund och Malmö. Som en tydligare kulturbärare kan Lunds universitet bidra mycket till att göra städerna levande med konserter, föreställningar och utställningar.

Vi behöver dock synliggöra dessa verksamheter så att de blir mer kända inom universitetet och hos allmänheten. Här behöver vi öka samverkan mellan de olika delarna så att vi tar tillvara kulturverksamheterna på bästa sätt. Nu har vi en strategi på plats för att få våra kulturverksamheter att synas mer och hitta synergieffekter dem emellan.

Förutom att ytterligare stärka universitetets samverkan inom konst och kultur är syftet med strategin att konstnärliga kompetenser och konstnärliga och kulturinriktad kunskap ska verka tillsammans med övrig vetenskaplig kunskapsbildning. Jag tror att en sådan här korsbefruktning kan bidra till både nya arbetssätt som ny kunskap.

Strategin kommer också att följas av ett projekt under 2018 där ett antal fakulteter ska få ett konkret uppdrag att arbeta vidare med utifrån strategin. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen framöver!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Som tydlig kulturbärare kan vi göra städerna levande

Jubileumskampanjen med donatorer har utvecklat många verksamheter

Vi ser nu slutet av vårt 350-årsjubileum och Donationskampanjen har varit en del av jubileet. Kampanjen summerar nu sina tre år och det finansiella målet att få in 3 miljarder kronor i externa donationer har uppnåtts. Det är dock inte själva siffran som är viktigast i sammanhanget. Kampanjens styrka har varit att alla de insatser som görs löpande av forskare och fakulteter för att söka medel har gjorts synliga. På samma sätt har kampanjen visat de fina insatser som görs av icke vinstdrivande organisationer, företag och privatpersoner i syfte att utveckla verksamheten. Under arbetets gång har vi fått fram många nya samarbeten och kontaktytor mellan projekt som behöver pengar och donatorer som har intresse och engagemang för universitetets verksamhet.

Lunds universitet får stora statliga anslag men de täcker långt ifrån all forskning och utbildning. Den allra största andelen forskningsmedel som kommer till universitetet är externa och söks av forskare i konkurrens. Av de cirka åtta miljarder som Lunds universitet omsatte 2016 gick drygt fem miljarder till forskning. Av dessa fem miljarder kom drygt två miljarder från statsanslag och tre miljarder via extern finansiering.
Det är stora summor och ändå finns det behov av att hitta finansiering till specifika projekt. Här spelar donationer en ovärderlig roll. Med hjälp av donationer har universitetet kunnat stärka många områden: forskning, utbildning, tjänster, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader. Under kampanjen har vi fått stöd till Skissernas museum, Botaniska trädgården, Ravensbrückarkivet och Lunds universitets stipendiestiftelse, vars avkastning kommer att kunna hjälpa talangfulla studenter för lång tid framöver, för att ta några exempel.

Extern finansiering är viktig och donationer och filantropi kommer säkerligen att spela en allt viktigare roll för universitet i Sverige – internationellt har det varit praxis sedan länge. Vid Lunds universitet har vi nu byggt upp en professionell och hållbar organisation kring filantropi med många kontaktytor och samarbeten.

Stort tack alla som bidragit med insatser för att stärka och utveckla Lunds universitets verksamhet!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Jubileumskampanjen med donatorer har utvecklat många verksamheter

Forskningsbaserad kunskap behövs i samhället

I år är det valår och det märks inte minst i den rikliga rapporteringen i media med anledning av Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Säkerhetsfrågorna kommer sannolikt att bli stora i årets politiska debatt. I flera andra länder har man misstänkt att krafter försökt påverka valresultat och röstande och vi ser hur snabbt fejkade nyheter och desinformation sprids i dagens samhälle.

Som myndighet behöver givetvis även Lunds universitet se över sin säkerhet vad gäller IT och information. Men vi kan också spela en viktig roll i samhället genom att leverera forskningsbaserad kunskap till allmänheten.

Det är snart ett år sedan Lunds universitet blev medlem i The Conversation och i ledningen har vi beslutat oss för att fortsätta universitetets medlemskap. Här publicerar forskare under eget namn artiklar eller kommentarer, analyser och fördjupningar på aktuella nyheter. Detta är givetvis inte hela svaret på problemet med påverkan, desinformation och fejkade nyheter men jag tycker det är ett bra sätt att få ut forskningsbaserad kunskap till en stor internationell läsekrets.

Inför att vi nu fortsätter vårt medlemskap har vi bett de runt 40 publicister  som medverkat på The Conversation under vårt första medlemsår att komma med feedback. Det har överlag varit mycket positiv återkoppling och jag hoppas att ännu fler forskare tar tillfället i akt att skriva för TC under 2018.

Ett annat sätt att nå allmänheten med forskningsbaserad kunskap är att bjuda in och öppna upp universitetet. Det gjorde vi med besked förra året under 350-årsjubileet och tiotusentals besökare har deltagit i de öppna seminarier, vetenskapsveckor och kurser som gavs. Den 28 januari blir det avslut av jubileet med ett avstamp mot framtiden. Missa inte detta tillfälle!

Stort tack till alla som bidrar med att föra ut kunskap och forskning till allmänheten. Denna uppgift har kanske aldrig varit viktigare än nu!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Forskningsbaserad kunskap behövs i samhället

Grattis Malmö universitet och regionen

Det nyaste universitetet i Sverige, Malmö universitet, har idag middag och seminarium, med bland andra forskningsminister Helene Hellmark Knutsson som en av talarna, för att fira sin tillblivelse. Jag vill passa på att säga stort grattis till universitetsstatusen!

En del undrar vad Lunds universitet har att vinna på denna ökade konkurrens om forskningsmedel och studenter. Men jag ser mest fördelar. Ytterligare ett universitet i regionen stärker högskolesektorn i vår landsända och minskar avståndet till Stockholm.

Tillsammans med Köpenhamn har vi nu fyra universitet inom ett par mils radie samt ett antal högskolor vilket ger alla förutsättningar för samarbeten och dynamik.
Inom Lärosäten Syd behöver vi samarbeta – inte konkurrera – och det gäller inte minst för samverkansprojekt och breddad rekrytering. Våra respektive inriktningar kompletterar och stärker varandra.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Grattis Malmö universitet och regionen

Dekaner slutar – nya uppdrag väntar

Den här veckan avtackar jag flera av dekanerna som slutar sina uppdrag och ersätts med sina efterträdare efter årsskiftet. Lynn Åkesson (HT), Ann-Katrin Bäcklund (S), Olov Sterner (N), Gunilla Westergren-Thorsson (M) och Solfrid Söderlind (K) har varit stora tillgångar i rektors ledningsråd. Även om vi ibland har haft våra meningsskiljaktigheter, konstigt vore det annars, har de bidragit stort till att vi är ett universitet.

Bredden är universitetets styrka men i t.ex rektors ledningsråd blir det också tydligt att varje fakultet har sina egna förutsättningar inom utbildning, forskning och samverkan/innovation. Dessa olika verksamheter kan vara svåra att jämka samman till en helhet. Som rektor är det därför extra viktigt och uppskattat när dekanerna, som tillsammans med universitetsledningen styr och leder universitetet samt är mina närmaste rådgivare, bidrar till helheten och kan se universitetet som större än delarna.

Som tidigare själv dekan vet jag hur svår rollen kan vara. Samtidigt som man ska arbeta med universitetsgemensamma mål, strategier och visioner ska man tillgodose den egna fakultetens förväntningar och krav. Så, stort tack till alla avgående dekaner för att ni har hållit denna balansgång så väl!

Två av dekanerna kommer att fortsätta i verkligt tvärvetenskapliga sammanhang. Lynn Åkesson blir verksamhetsledare för vår nyinrättade tankesmedja LU Futura som startar till våren. Ann-Katrin Bäcklund blir ny föreståndare på Pufendorfinstitutet.

Det är också roligt att hälsa nya dekaner välkomna. Efter årsskiftet kommer ledningarna att se ut som följer vid fakulteterna:

Ekonomihögskolan: Rektor Fredrik Andersson, prorektor Kristina Eneroth
Humanistiska och teologiska fakulteterna: Dekan Johannes Persson (ny), prodekan Ann-Kristin Wallengren (ny)
Juridiska fakulteten: Dekan Mia Rönnmar, prodekan Xavier Groussot
Konstnärliga fakulteten: Dekan Anna Lyrevik (ny), prodekan Staffan Storm
Lunds tekniska högskola: Rektor Viktor Övall, prorektor Annika Mårtensson
Medicinska fakulteten: Dekan Erik Renström (ny), prodekan Kristina Åkesson (ny)
Naturvetenskapliga fakulteten: Dekan Sven Lidin (ny), prodekan Karin Hall (ny)
Samhällsvetenskapliga fakulteten: Dekan Christofer Edling (ny), prodekan Lena Eskilsson (ny)

Med detta önskar jag god jul och gott nytt år! Jag ser fram emot 2018!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Dekaner slutar – nya uppdrag väntar

Nobelfestens inramning anknöt till en stor vetenskaplig utmaning: klimatfrågan

Som vanligt var Nobelfesten, festernas fest, enastående. Talen av världens främsta forskare, hyllningen till vetenskapen och den vackra inramningen gör festen till en av årets absoluta höjdpunkter.

Temat för inramningen – vinter och is – skavde dock en aning. Även en sådan här dag då man ska fira och vara glad åt de vetenskapliga framstegen är det en stor utmaning som världen och vetenskapssamhället har framför sig: klimatfrågan.

Det fanns också ett annat bekymmer i raden av framstående forskare som hyllades. Det finns inga kvinnor bland årets pristagare. Här måste vi alla inom vetenskapssamhället bättra oss och arbeta än mer aktivt med jämställdhetsfrågan. Nobelprisen är enbart en spegling av hur forskningssamhället ser ut i stort – på universiteten och bland forskningsfinansiärerna. Vi behöver öka takten gällande denna fråga så att kvinnor kommer fram och uppmärksammas enligt förtjänst.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Nobelfestens inramning anknöt till en stor vetenskaplig utmaning: klimatfrågan

Utblickar som ger perspektiv

Jag är i Afrika, kontrasternas kontinent. Många länder här har härjats hårt av regimer och despoter, krig och konflikter, andra länder är direkt fattiga såsom Malawi. Det finns också länder med kraftig tillväxt och stora naturrikedomar såsom Botswana och Sydafrika. Alla länder har olika förutsättningar och denna mångfald blir tydlig under SANORD-konferensen här i Zimbabwe.*

Afrika har flera tusen universitet men många av dem nämns inte i rankingar. Dessutom råder det brist på doktorander. I ett land som Sydafrika med 50 miljoner invånare finns inte mer än runt 1500 doktorander.

Med de problem som följt i spåren av krig och kolonialism behövs forskningen för att bygga upp länders infrastruktur, hälsa och välstånd på ett hållbart vis (inte minst miljö). En av talarna här, Mrs. Naledi Pandor, minister för Science and Technology i Sydafrika, påpekade att det är utvecklingen inom ”science and technology” som kommer att vara avgörande för Afrikas utveckling. Detta sa hon som svar på en dansk delegats önskan att lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskap och humaniora.

Samtidigt slås man av att den akademiska friheten, som vi kämpar hårt för i den universella akademiska gemenskapen, är hotad (eller aldrig har existerat) i flera länder. Fri forskning och fritt tänkande är obekvämt och hotfullt för vissa regimer i södra Afrika. Jag har pratat med människor här i Zimbabwe som nu ser en ljusare framtid när Mugabes dynasti håller på att rämna. Äntligen kanske man kan börja tänka och tycka fritt utan att hotas av repressalier, tortyr eller fängelse. Jag hoppas att utvecklingen går åt rätt håll här. Det är kanske också här som humaniora och samhällsvetenskap skulle behöva utvecklas, eftersom demokrati och mänskliga rättigheter samt förståelsen av människors villkor och tänkande är väl så viktiga komponenter för ett hållbart och tryggt samhälle.

Resan gör mig också än mer förvissad om vikten av fritt tänkande och universitet fria från politisk styrning även hemma i Sverige. Universiteten är unika samhällsinstitutioner. Vi är måhända bångstyriga och svåra att handskas med men vi ska aldrig sitta i händerna på makten. Det är som fria tänkare universiteten kan göra som mest nytta för medborgarna.

Torbjörn

*Resan till Zimbabwe och SANORD-konferensen görs av en delegation från Lunds universitet som diskuterar samarbeten inom högre utbildning och forskning. Övriga delar av delegationen har också besökt University of Zimbabwe, träffat den svenska ambassadören, LU-vänner samt alumner och blivande studenter. SANORD-konferensen har också besökts av delegationer från andra skandinaviska lärosäten som ingår i nätverket SANORD.

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Utblickar som ger perspektiv