#Metoo sätter ljus på ohållbar situation

Runt om i Sverige, i bransch efter bransch, har uppropet #metoo spridits och kvinnors många berättelser om trakasserier och sexuella trakasserier har äntligen kommit till ytan. Det råder ingen tvekan om att detta är ett utbrett samhällsproblem.

Även inom akademin finns det här problemet och här finns dessutom strukturer som möjliggör en tystnadskultur, t.ex på grund av ojämlika maktförhållanden mellan handledare och doktorand. Även jag har, under veckorna som gått, fått höra vittnesmål från mina kollegor som råkat ut för trakasserier under sina år inom akademin men, av många anledningar, inte valt att säga något eller anmäla. Det är sorgligt och vedervärdigt att höra dessa berättelser – jag är ytterst ansvarig för att arbetsmiljön är bra vid universitetet.

Vi i ledningen har diskuterat frågan i rektors ledningsråd och sinsemellan. Den här frågan måste nu prioriteras och vi måste se till att göra vad vi kan för att förebygga problemet inom akademin men också ha goda rutiner för att ta hand om anmälningar som kommer in. Inte minst behöver vi stötta och uppmuntra kollegor och studenter som bär på historier att våga berätta. Hur utbrett problemet är har vi ingen riktig bild över och mörkertalet är något vi behöver titta närmare på.

Inom akademin måste vi arbeta både kortsiktigt och långsiktigt med frågan. Nu, i kölvattnet av #metoo, har vi möjlighet att sätta fokus på frågan genom att prata om den i olika chefsgrupper. Vi har rutiner och regelverk på plats. I det förebyggande arbetet ingår chefsstöd i form av ”Hantering och utredning av trakasserier och sexuella trakasserier” med tydliga rutiner och hur de ska följas. Sektionen Personal erbjuder även workshops för att utbilda och stötta chefer och HR-personal i verksamheten i dessa frågor.

Det är dock tydligt att den här informationen måste bli mer lättillgänglig och spridas till anställda och studenter i verksamheten. En arbetsgrupp från sektionerna Personal, Student och utbildning samt Kommunikation har nu i uppdrag att göra materialet lättillgängligt och känt i organisationen, både bland personal och studenter. Gruppen får också i uppdrag att se över om stödet kan och behöver förbättras till anmälare, till exempel om det finns andra, enklare sätt än i dag att anmäla – även anonymt.

Långsiktigt måste vi förändra vår kultur och ledarskapet samt öka kunskapen om vad trakasserier är och hur de ska tas om hand. Ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling, där jag själv från och med i vår kommer att sitta som ordförande, kommer att få ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förebygga och motverka trakasserier.

Jag uppmanar alla att börja prata om frågan, med kollegor och med studenter.  Jag kommer att återkomma i frågan i olika sammanhang och berätta om hur arbetet går vidare.

Torbjörn

 

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för #Metoo sätter ljus på ohållbar situation

När världar krockar – hur ställa sig?

Jag börjar den här bloggen med vår vision som säger ”Förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor”.
Det innebär till exempel, i vår strävan att förstå, att vi har kontakter med människor, länder och ämbeten från vitt skilda områden. Att lyssna till människor med olika bakgrund och synsätt som kanske krockar med våra egna värderingar är en del i att just förstå.

Jag lyfter gärna fram Studentafton som ett av de allra bästa exemplen på arrangemang där gäster, som inte sällan är kontroversiella, bjuds in. Även universitetet bjuder ofta in gäster som talare och föreläsare från vitt skilda delar av samhället. Det kan vara gäster med samma värdegrund som vi eller med värderingar som vi i en svensk demokrati har svårare att förstå. Vi besöker och verkar också i länder som har helt andra värderingar än de svenska, till exempel Kina och Saudiarabien.

Våra gäster ska alltid känna sig välkomna till Lunds universitet.

Vi vill höra deras perspektiv och ta del av deras kunskap för att kunna bredda vår egen världsbild och dela med oss av vår egen. Att vi bjuder in gäster och lyssnar till dem är dock inte samma sak som att vi per automatik håller med om deras åsikter eller står bakom deras handlingar. Frågor ska ställas och svar sökas i diskussioner och dialog. En akademi ska stöta och blöta olika perspektiv.

I år har Raoul Wallenberginstitutets styrelse utsett Zeid Ra’ad al Hussein från Jordanien att hålla årets Anna Lindhföreläsning. Han är FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och hans meritlista för att främja internationell rättvisa och upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter är lång. Det råder ingen tvekan om att han är en person som är intressant att bjuda in för att hålla Anna Lindhföreläsningen.

Men låt mig nu få återkomma till Studentafton. Tidigare i år berörde en av deras gäster mig mycket djupt. Jag var och lyssnade på Anders Kompass, FN-tjänstemannen och visselblåsaren som stängdes av från sitt arbete när han larmade om sexuella övergrepp mot barn av franska soldater i Centralafrikanska republiken. Beslutet att stänga av honom visade sig i efterhand vara felaktigt. Chefen som beslutade att stänga av Anders Kompass är årets Anna Lindhföreläsare.

Några, kanske flera, kommer att höja på ögonbrynen åt detta. Jag har själv funderat över detta faktum. Samtidigt som jag förstår valet av årets Anna Lindhföreläsare med tanke på den ställning och det arbete som Zeid Ra’ad al Hussein utför inom mänskliga rättigheter – jag är också medveten om den komplicerade organisation som FN är – finns händelserna kring Anders Kompass avstängning i bakhuvudet.

Som så ofta är dock inte världen svart eller vit. Människor är inte endimensionella. Jag är därför beredd på att ta in flera perspektiv, även om det skaver ibland.
Så: vi kan ha både Anders Kompass och Zeid Ra’ad al Hussein som gäster på Lunds universitet. Och alla våra gäster ska känna sig välkomna.

Torbjörn

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för När världar krockar – hur ställa sig?

Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ingen pådyvlad ideologi

Debatten har gått hög gällande kurslitteratur på Statsvetenskapen. I Svenska Dagbladet har t.ex Ivar Arpi på ledarsidorna varit starkt kritisk kring vad han menar är ideologier som tar över akademin som en ”överkyrka”. I detta fall handlar det om en konflikt som rör andelen kurslitteratur på en statsvetenskaplig kurs som är skriven av män respektive kvinnor.

Jag tycker det är olyckligt om jämställdhets- och likabehandlingsarbetet, som är ett viktigt arbete och som jag själv i allra högsta grad är involverad i, blir ett slagträ i debatten om pådyvlade ideologier inom akademin.

Akademin har mycket att arbeta med vad gäller jämställdhet och likabehandling. Att hela tiden ha detta perspektiv i bakhuvudet är nyttigt, om det så gäller nya professorer eller kurslitteratur där det finns en övervikt åt ena eller andra hållet. Att fundera på varför det ser ut så – om det t.ex handlar om gamla strukturer som bara lever vidare och som behöver förändras och att man inte har tänkt in flera perspektiv – utvecklar varje verksamhet. Detta är ingen överkyrka, det är modern verksamhetsutveckling.

Dock ser vi alltmer en politisk styrning av akademin och den behöver vi vara vaksam på. Ska universiteten ägna sig åt sin kärnverksamhet, fri forskning och kvalitetssäkrad utbildning, krävs att vi är fria från politiska pekpinnar och inte blir politiska brickor i ett spel. Det kan handla om att man använder universiteten som en del att utveckla landsbygden eller blir alltför specifik i styrningen av forskningsanslag eller utbildningsmål.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ingen pådyvlad ideologi

Omvärldsanalys för framtidens utmaningar

Omvärlden är i ständig förändring och det verkar bara gå snabbare och snabbare. Globaliseringens effekter och den tekniska utvecklingen gör att vi måste hålla oss uppdaterade om vad som påverkar vår verksamhet. I den strategiska planen (2017-2026)  stakade vi ut vilken riktning vi vill ta de kommande åren men det är viktigt att vi kan skruva i den planen om det sker förändringar i omvärlden som påverkar vår strategi.

Omvärldsanalys för 2017 har idag presenterats för styrelsen. Det är styrelsens riskutskott som har beställt omvärldsanalysen som ett verktyg för att vi ska kunna se hur större trender och förändringar kan komma att påverka vår verksamhet. Förhoppningsvis väcker omvärldsanalysen inte bara diskussioner i styrelsen om hur vi kan möta nya utmaningar, utan den kan tjäna som ett underlag för diskussioner vid alla verksamheter inom universitetet.

Vi har tidigare saknat denna form av samlad omvärldsanalys, och även om detta arbete fortfarande söker sin form, tror jag att det finns mycket potential i det här sättet att arbeta. Min förhoppning är att omvärldsanalysen sprids och bidrar till många diskussioner och idéer på hur vi tar oss an framtidens utmaningar.

Riskutskottet har lyft fram tre utmaningar som man menar att styrelsen och universitetet särskilt bör uppmärksamma närmast:
-Universitetens roll som forskningsutförare och kunskapsförmedlare i tider då förutsättningarna för hur kunskaps- och informationsförmedling går till har förändrats radikalt.
– Universitetet har en stor potential i sin bredd och denna måste tas om hand genom samarbeten
-Digitaliseringens påverkan på vårt samhälle och våra liv – universitetet behöver fortsätta sin anpassning och utnyttja digitaliseringens möjligheter, särskilt inom grundutbildningen

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Omvärldsanalys för framtidens utmaningar

Öppenhet eller slutenhet – vilken är vägen framåt?

Det är viktigt att fundera över universitetets öppenhet respektive slutenhet gentemot omvärlden. Öppenhet genomlyser alla de prioriterade områden som vi har satt i den strategiska planen eftersom de alla handlar om samverkan med omvärlden eller mellan nivåer inom organisationen på ett eller annat sätt.

Det är genom öppenhet och gränsöverskridande samverkan som vi får synergieffekter och kan få största utväxling för vårt arbete med utbildning och forskning.

Ett samverkansområde som är aktuellt på flera sätt nu i veckan är samarbetet med donatorer och filantroper. Jag kommer att inviga det digitala Ravensbrückarkivet, ett världsunikt arkiv som aldrig hade kunnat komma till stånd utan hjälp från donatorer. Och jag kan inte nog understryka vikten av att ett universitet kan tillgängliggöra de röster som finns bevarade från offren i koncentrationslägren.

På lördag kommer jag även att vara med vid en annan kulturgärning som gjorts möjlig genom filantropi: Avtäckningen av Lunds universitets jubileumsskulptur.  Det är fortfarande höljt i dunkel hur denna skulptur kommer att se ut men det ska bli mycket spännande att se!

I morgon, onsdag, blir det Debatt i Lund med titeln ”Framtidens universitet – varför och för vem”.
Frågorna som ställs inför debatten är: Hur ska universiteten försvara sin samhällsroll och behålla sin attraktionskraft i en framtid med allt större konkurrens? Krävs mer akademiskt oberoende? Fler elitsatsningar? Eller är det ökat samhällsengagemang, mer öppenhet som är vägen framåt?
Torbjörn

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Öppenhet eller slutenhet – vilken är vägen framåt?

Skilj på vägen och målet

Det finns två saker som är viktiga på en resa. Målet och vägen dit.

Jag tycker nu det finns anledning för mig att reflektera över målet och vägen med anledning av den senaste tidens protester mot rekryteringsprocessen av prorektor som jag har tagit del av.

Målet i prorektorsprocessen har varit att hitta en riktigt bra prorektor för Lunds universitet. Det målet menar jag har uppfyllts långt över förväntan. Jag är både glad och stolt över att Sylvia Schwaag Serger har blivit prorektor. Hennes kompetens och bakgrund kommer att kunna tillföra mycket för Lunds universitet och som parhäst för mig som rektor, som kollega i ledningsgruppen och för de utmaningar vi har framför oss. Jag kan som sagt inte vara mer nöjd med resultatet. Många med mig har uttryckt samma sak. Målet måste således sägas vara uppfyllt med råge.

Så är det resan till målet, det vill säga själva processen. Styrelsen har tidigare emottagit en skrivelse från Universitetskollegiet med synpunkter kring processen att utse prorektor. Dessa synpunkter har diskuterats i styrelsen och vid styrelsemötet den 15 december ska en analysgrupp utses. Den får i uppdrag att ta titta på hur rekryteringsprocessen kan förbättras till nästa gång. Detta arbete är alltså igång.

Låt mig dock säga tydligt: Skilj på kritik av vägen och målet. Sylvia Schwaag Serger är den kandidat som beredningsgruppen och därefter styrelsen har funnit mest lämplig som prorektor under innevarande rektors mandatperiod och detta gäller oavsett den process som Universitetskollegiet kritiserat.

Jag vill att analysgruppen ska få lugn och ro att arbeta när den väl är tillsatt. Men innan dess vill jag förtydliga några saker som verkar förvirrande eller vara rena missuppfattningar i den pågående ”debatten”.

Sylvia Schwaag Serger var redan adjungerad professor vid Lunds universitet när rekryteringsprocessen startade och hennes professorskompetens har prövats enligt gällande regelverk. Schwaag Serger har prövats och funnits professorskompetent av sakkunniga. Punkt.

Det är första gången vi har en extern slutkandidat i en prorektorsprocess. Det har inneburit en del administrativa problem som har behövt lösas eller utredas. Hit hör anställningsfrågan. De administrativa hindren har inte lösts med syfte att kratta manegen för en enskild person utan för att kunna rekrytera externa kompetenser till ledningsuppdrag vid Lunds universitet.

Styrelsen har bett Ekonomihögskolan att ta fram förslag till rektor att kalla Schwaag Serger som professor. Detta har jag nu gjort i enlighet med gällande regelverk och med motiveringen att hon är en person som är viktig för lärosätet.

Jag har inte varit med i beredningsgruppens arbete och de har arbetat med integritet. Men jag är säker på att det fanns många kvalificerade kandidater till uppdraget som prorektor. Dock kan jag inte påstå att jag har upplevt ett stort intresse för uppdraget när det ledigkungjordes. Med tanke på att man inte behöver vara professor för att komma ifråga som prorektor innebär det att vi hade kunnat ha tusen(tals) potentiella sökande. Det hade vi inte. Det var heller inte många, så vitt jag vet, som förordade lämpliga kollegor genom nomineringar. Flera som har fått frågan har också tackat nej.

En rekryteringsprocess innebär att endast en i slutänden kan få uppdraget och det torde stå klart även för dem som menar att många andra borde vara kvalificerade för uppdraget.

I en rekryteringsprocess är det naturligtvis bra om man kan vara så transparent som möjligt. Samtidigt måste vi värna kandidaternas integritet och lita på att beredningsgruppen, efter att de har tittat på – inte bara de formella kompetenserna, utan även de andra och likväl viktiga sakerna såsom kompletterande bakgrund, drivkrafter eller vad det än kan vara som inte står på pappret – har tagit fram sina mest lämpade kandidater. Det är inte rimligt att de kandidater som släppts på vägen ska behöva schavottera offentligt kring vad som setts som deras styrkor och mindre starka sidor. Jag ber om att visa respekt för alla modiga och förträffliga individer som ställde sig till förfogande i processen. Och dessutom vill jag rikta ett stort tack till er som gjorde det!

Slutligen: Sylvia är en utmärkt person. Majoriteten av Universitetskollegiet röstade för henne. Universitetsstyrelsen stöder Sylvia, vilket även ledningsgruppen gör. Och trots förbehåll mot den process som förevarit hälsar samtliga dekaner henne välkommen som prorektor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Skilj på vägen och målet

Jayne Svenungsson i Svenska Akademien

Så här på fredagseftermiddagen kan jag inte låta bli att dela med mig av den riktigt roliga nyheten som jag nyss fått: professor Jayne Svenungsson har blivit invald i Svenska Akademien! Hon tar över stol nummer 9 efter författaren Torgny Lindgren.
Stort grattis till Jayne!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Jayne Svenungsson i Svenska Akademien

Uppdragsutbildningen ska utvecklas

Under året har docent Agneta Blom tittat på förutsättningarna för att utveckla uppdragsutbildningen vid LU och rektors ledningsråd har nu fått en slutrapport. Den är ett bra avstamp för att vi ska kunna gå vidare att utveckla uppdragsutbildning vid Universitetet.

Uppdragsutbildningen är en del av det livslånga lärandet, det är inte längre så att studenter studerar när de är unga och därefter klarar sig på sin examen hela arbetslivet. Omvärlden förändras och kompetens är i många fall en färskvara. Vi har också flera utbildningar som köps in från offentlig sektor, såsom lärarlyftet, och internationella utbildningar där vår kompetens bidrar till utveckling i andra länder. Universiteten kan dessutom hjälpa till vid stora omställningar i samhället, t.ex när industrier eller företag behöver ställa om. Vi har dessutom en roll att fylla för att få in nyanlända på arbetsmarknaden och att bredda deltagandet.

Från universitetets sida är uppdragsutbildning en viktig strategisk samverkansfråga och den kan bidra till tillväxt och utveckling i regionen.
Uppdragsutbildning sker på många ställen vid Universitetet. Och rapporten visar att det finns brister i vår organisation, bland annat har utredaren inte kunnat få en samlad bild, vare sig i siffror eller redovisad kursverksamhet, över hur omfattande uppdragsutbildningen totalt sett är vid LU.

Vi behöver alltså hitta nyckeltal och sätta en strategi för uppdragsutbildning och det finns goda exempel att titta på, exempelvis har Chalmers en tydlig strategi.
En viktig del i det kommande arbetet är att uppdragsutbildningarna förankras hos dekaner och på institutioner. Det behövs mer uppsökande arbete och analyser på vad omvärlden har för behov av utbildningar och det gäller att dra nytta av de näringslivskontakter som redan finns på institutionerna.

Chalmers har också sett hur man kan få in uppdragsutbildning i meriteringssystemet och det är något som jag tycker är intressant att gå vidare med samt att vi ska, liksom Chalmers har gjort, titta över hur vi kan tydliggöra vad som är uppdragsutbildning genomförd av Lunds universitet och vad som är bisysslor för anställda.

Jag kommer att återkomma till denna fråga framöver.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Uppdragsutbildningen ska utvecklas

Etiska dilemman i ny seminarieserie

I höst börjar vi med en ny öppen seminarieserie  som kan bli riktigt intressant och därför passar jag på att lyfta den här i bloggen. Etikrådet har initierat seminarieserien som kommer att behandla olika etiska dilemman som vi ställs inför inom universitetet. Flera lärare med olika ingångar till diskussionerna medverkar.

Först ut, den 12 oktober, behandlas etikfrågor i utbildningen under rubriken ”Läraren – inspirerande mentor och kamrat eller myndighetsutövare?”

Hur fungerar lärarnas roll gentemot sina studenter, inte minst med tanke på att vi befinner oss i de sociala mediernas tidevarv där studenter och lärare kan mötas och relatera till varandra. Hur påverkar nätkontakterna undervisningssituationen och vad är egentligen ett etiskt försvarbart nätbeteende för lärare? Den nya tekniken, nya umgängesformer och en mer heterogen studentgrupp skapar behov av en etisk diskussion.

Nästa tillfälle blir den 8 november och då behandlas dilemman i spåren av att vi blir ett allt mer internationellt och heterogent universitet. Rubriken är ”Värdekonflikter och saklighet i det internationella seminarierummet” och kommer att behandla frågor om hur lärarrollen påverkas av en mångkulturell undervisningssituation och hur eventuella värdekonflikter mellan studentgrupper kan hanteras konstruktivt.
Båda tillfällena är i Universitetshuset, sal 206 kl. 16. Se inbjudan här  .

Varmt välkommen att lyssna eller diskutera erfarenheter med de medverkande!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Etiska dilemman i ny seminarieserie

Stark ekonomi präglar budgeten

Budgetproppen kom i förra veckan. Vi går in i valår och det märks på budgeten som innehåller förstärkningar på flera områden. Svensk ekonomi är stark, enligt finansministern. Och det är också Lunds universitets.

De extra satsningar som Lunds universitet kan ta del av är de inom vård och omsorg, kunskapslyft och det som regeringen kallar ”Hela Sverige ska leva” där det bland annat planeras lärcentra i kommunerna som innefattar nätbaserade kurser, vuxenutbildning men även universitetsutbildning. Jag tror att vi bland annat kan tänka in breddat deltagande här och kanske kan vi även prova att docka in i yrkesutbildningar.

Sektorn får också flera utbildningsplatser, här är det ingenjörer, samhällsbyggnad, läkarutbildning och sommarkurser, t.ex inom lärarutbildning, som vi kommer att få del av. Sektorn får även flera ”fria” utbildningsplatser som vi själva får bestämma över. Lunds universitet får sammanlagt drygt 26 miljoner kronor i nya pengar för 2018 till utbildning.

Exakt hur vi ska använda de nya pengarna i resursfördelningen nästa år ska vi nu diskutera under ett par kommande ledningsråd med dekanerna. En del satsningar har vi redan räknat in och diskuterat, eftersom vi ungefär har räknat ut vilken förstärkning till forskningen som vi skulle få. Dessa nya medel har påverkats av en fördelningsmodell som tar hänsyn till bibliometri, publiceringar, citeringar, externa anslag samt samverkan. Samverkan är en ny indikator i denna modell men vi får hoppas att denna indikator används på ett mer genomtänkt sätt i nästa budgetproposition. Vi får sammanlagt 34 miljoner kronor i ökat anslag till forskningen för 2018.

Jag tycker att vi har fått fram en bra modell för planering av verksamheten. Nu finns en tydlig röd tråd som löper genom omvärldsanalys, riskvärdering, strategisk plan och vidare in i verksamhetsplan och resursfördelning. Omvärldsanalys, verksamhetsplan och resursfördelning kommer att beslutas i styrelsen framöver och jag kommer att återkomma till detta framöver.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Stark ekonomi präglar budgeten