Idag har jag tagit ett viktigt symboliskt beslut som ska bidra till att vi kan nå de jämställdhetsmål som Universitetsstyrelsen har satt upp och som anger att universitetet ska vara jämställt 2020. Mer konkret har styrelsen angett att minst 40 procent av professorerna som anställs från och med i år och fram till 2020 ska vara kvinnor.

Dagens beslut innebär att rektor får insyn i professorstillsättningarna i halvlek och kan, om det skulle behövas, avbryta rekryteringen.

Den nya rutinen som vi nu infört ska säkerställa att det finns behöriga sökanden av båda könen innan ett ärende går vidare till sakkunniga.

Fakulteterna ska se till att det finns behöriga av båda könen innan ansökningarna överlämnas till sakkunniga för bedömning. Är ansökningarna enkönade ska rektor underrättas om detta samt få en redogörelse av de sökandes behörighet, könsbalansen inom samtliga lärarkategorier inom den aktuella institutionen, vad fakulteten gjort för att attrahera sökanden av båda könen samt en bedömning av varför detta inte lyckats. Fakulteterna behöver också redogöra för hur de ser på fortsatt handläggning och vad konsekvenserna skulle bli om tillsättningen avbryts.

Jag tror detta är ett utmärkt sätt för oss alla att tänka till kring tillsättningar och jämställdhet. Anstränger vi oss tillräckligt för att hitta sökanden av båda könen eller arbetar vi på slentrianmässigt? Kanske hittar vi oönskade beteenden och mönster när vi tvingas att redogöra för processen och genom att undanröja dessa kan vi nå våra jämställdhetsmål.

Torbjörn

I morgon (tisdag) presenterar regeringen sin budgetpropp och senare i höst har forskningsminister Helene Hellmark Knutsson aviserat att den kommande, långsiktiga forskningspropositionen ska presenteras.

Idag har vi utbildningsutskottet på besök här i Lund. Budgetfrågan är givetvis viktig i våra samtal men vi passar även på att visa några av våra starka forskningsmiljöer och diskutera universitetets roll i samhället, inte minst på vilket sätt vi kan hjälpa nyanlända akademiker.

Redan nu har vi fått ett par besked från ministern om innehållet i budgetproppen och efterföljande forskningspropp. Jag har inte trott på några större ökningar av budgeten som rör vår sektor på grund av de stora samhällsutmaningar landet står inför. Men nu är jag är försiktigt optimistisk eftersom ministern i helgen släppte ett par budgetnyheter och aviserade en höjning av anslagen med 390 miljoner kronor för 2017 och därefter aviserade en fortsatt ökning av anslagen till drygt 2,8 miljarder år 2020. Detta är ett betydligt större tillskott av forskningsmedel till sektorn än vad vi förväntade oss.

Något jag länge har tryckt på är att basanslagen ska höjas. Det verkar ha hörsammats av ministern som aviserat att basanslaget till universitet och högskolor successivt kommer att öka med sammanlagt 1,3 miljarder kronor fram till 2020. Ministern aviserar att den fria forskningen ska stärkas och det ligger också i linje med vad vi har framfört i diskussioner med departementet. Vi vet dock inte i dagsläget om detta påverkar öronmärkta anslag till strategiska forskningsmiljöer.

Vi har också sett att regeringen aviserat satsningar på samhällsutmaningar och innovation, forskarskola för lärarutbildning och där kan vi såklart räkna med att ett antal av dessa satsningar tillfaller Lunds universitet.

Jag har all anledning att återkomma till budget och satsningar framöver – vi ser fram emot den kommande forskningspolitiska budgetpropositionen i höst.

Torbjörn

Igår träffades vi medlemmar i lärosäten Syd efter ett något längre uppehåll än normalt. I denna konstellation ingår vi, Malmö högskola, Högskolan Kristianstad, Blekinge tekniska högskola och SLU/Alnarp samt den senaste medlemmen: Högskolan i Halmstad.

Nätverket har bildats av flera skäl, bland annat för att vi vill samarbeta kring mobilitet – allt fler studenter byter lärosäten och studier eller kombinerar studier mellan lärosäten.
Vi lärosäten är också allihop regionala och lokala aktörer med ett stort ansvar inom ett antal viktiga områden såsom tillväxt, industri, kultur och arbetsmarknad.

Själv är jag övertygad om att vi i nätverket kan dra nytta av varandras styrkor. Malmö högskola, som ska få universitetsstatus 2018, har med sitt strategiska läge ett upptagningsområde för unga som vi traditionellt inte har så lätt för att fånga upp här hos oss i Lund och det tror jag att vi skulle kunna dra nytta av. Ett universitet i Malmö ger också större tyngd för högskolesektorn i Skåne-Blekinge.

Vi pratade också om att stärka samarbetet mellan lärosätena för att få större genomslag i de strukturfonder som EU bidrar till för att stärka vår region.

Torbjörn

Den 21 september sammanträder det nybildade etikrådet vid Lunds universitet för första gången (mer info om detta kommer framöver). Det har som uppgift att lyfta etikfrågor inom forskning men även inom utbildning, arbetsmiljö och ekonomi. Rådet består av personer med lång yrkeserfarenhet inom och utom universitetet och med stort intresse för etikfrågor. Det kommer att ledas av vicerektor Bo Ahrén.

Nu i veckan har Sten Heckscher presenterat sin utredning av Macchiariniaffären på Karolinska institutet. Det ärendet innehåller flera etiska ingångar: oredlighet i forskning, åsidosättande av patientsäkerhet, vänskapskorruption samt en osund mediehajp. Nu skedde denna katastrof vid Karolinska institutet, men vid varje lärosäte görs dagligen bedömningar som kan få stora konsekvenser. Även vid vårt.

Idag publicerar jag och Bo Ahrén en debattartikel i Sydsvenskan, som handlar om vikten av etisk medvetenhet, inte minst vid ett universitet. Om inte vi klarar av att stå upp för vetenskap, redlighet och beprövad erfarenhet, var görs det då?

Torbjörn

På torsdag är det dags för Debatt i Lund  med ett mycket aktuellt tema och som jag har haft anledning att fundera mycket på den senaste tiden. Det handlar om vår tids utveckling mot populism och framgång för auktoritära och främlingsfientliga partier.
För mig som följer den amerikanska presidentvalskampanjen utifrån är det nära nog omöjligt att förstå hur en man som Donald Trump lyckas få med sig så många sympatisörer att han faktiskt är en av slutkandidaterna i presidentvalet i världens största demokrati. Vad beror det på?

Att forska och utbilda studenter inom humaniora och samhällsvetenskap har aldrig känts viktigare än nu. Dessa ämnen spelar stor roll för att hjälpa oss förstå och förklara vår tid och vår (om)värld, sätta perspektiv på skeenden och analysera strömningar.
Det är också så att vi befinner oss i en tid då de demokratiska systemen står inför oprövade utmaningar. De stora framtida utmaningarna är globala. Problem som global change, energiförsörjning och matproduktion sträcker sig över tidsperioder som vida överstiger enskilda politikers mandatperioder och enskilda individers livslängd. Politikers ambition att bli återvalda leder oss mot politiska agendor med kortsiktiga mål och enkla lösningar. Demokratin har inte prövats och utformats för att hantera denna nya situation.

Det är här som det breda universitetet kommer in. Den framväxande populismen och kortsiktiga politiska agendan gör universiteten viktigare än någonsin. Det handlar om att vi har ett stort och brett ansvar och uppdrag att utbilda studenter. De ska inte bara lära sig ett yrke, få ett arbete och börja jobba i enlighet med arbetsmarknadens behov. De måste också bli bildade, lära sig analysera, tänka kritiskt och självständigt, kunna skilja på fakta och tro.

En demokrati behöver upplysta medborgare och beslutsfattare. En akademi har uppdraget att förse samhället med just detta.

Jag tror det blir en riktigt bra debatt i Lund på torsdag. I panelen sitter ekonomer, journalister, retoriker, författare och psykologer som ska hjälpa oss att förstå och förklara en del av vår komplexa värld.

För den som vill läsa mer om humanioras pris och värde har tankesmedjan Humtank tagit fram en ny rapport ”Humanioras pris och värde: Resurser och utbildningskvalitet”

Vetenskapsrådets tidning Curie uppmärksammade också humanioras roll alldeles nyligen

Torbjörn

Idag har vi i ledningen haft besök av Nationella sekretariatet för genusforskning. Under det kommande året ska sekretariatet vara en stödresurs i vårt arbete att upprätta en plan för hur vi ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering.

Alla lärosäten i Sverige har fått i uppdrag av regeringen att utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering och ska ha tagit fram en plan senast den 15 maj 2017. Regeringens jämställdhetspolitiska mål rör sådant som lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Det är frågor som jag känner starkt för – det behövs mångfald på alla nivåer och inom alla områden för att uppnå goda resultat.

Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som vi tänker genomföra under 2017-2019. Planen ska också beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser.

Jag tycker att mötet var inspirerande, trots att frågorna som diskuterades är svårgripbara eftersom det ofta är omedvetna processer som leder fram till ojämlikheter på en arbetsplats. Vi kom fram till att allt inte kan genomlysas på en gång. Vårt styrelsebeslut i juni där processerna lärarrekrytering och breddad rekrytering/breddat deltagande pekades ut rymmer en bra ambitionsnivå och en potential till konkret förändring.

Redan på torsdag kommer Anna Maria Drake (samordnare för projektet och ordförande i ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling) träffa dekanerna i Rektors ledningsråd för att diskutera fortsatt upplägg. Anna Maria och jag kommer också framöver att träffa varje fakultets lärarförslagsnämnd.

Torbjörn

Jag har ofta sagt att vi ska ha en stark forskningsanknytning i utbildningen. Ett universitet ska inte vara ett forskningsinstitut med endast forskare och inga studenter. Forskande lärare, inte minst professorer, behöver finnas med i undervisningen för att ämnet och kunskapen ska vara dynamiskt och utvecklas.
Sydsvenskan uppmärksammade i helgen villkoren för lärarna som är en av våra stora och viktiga personalkategorier och problemet med att lärarna ska få ihop sin tid mellan forskning och undervisning. Detta regleras i vårt lokala arbetstidsavtal.

Diskussionen om arbetstidsavtalet har många bottnar och när vi har diskuterat det i rektors ledningsråd och på andra ställen blir det tydligt att det finns såväl för- och nackdelar med det och att det påverkar fakulteterna olika.

Vi har länge uppvaktat regeringen, och gör det alltjämt, om ökade basanslag, vilket skulle ge universiteten större möjlighet att långsiktigt planera för forskning och utbildning. Lägg därtill att vi skulle vilja få ett gemensamt anslag för forskning och utbildning (så har man det t.ex. i Danmark). Med ett anslag kan resurserna, arbetstiden, fördelas mer flexibelt mellan forskning och utbildning.

Ökade basanslag skulle t.ex ge oss större möjligheter att själva besluta om våra anställningar, inte som idag där många nyanställningar initieras via forskningsråden och där anslagen utgår från forskningsfinansiärernas önskemål. Dessa externfinansierade forskare blir ofta anställda med sitt anslag som bas och har som uppgift att forska men inte undervisa. De prövas inte som lärare vid anställningen och har heller inte samma möjlighet till befordran och meritering via undervisning som lärare och de är undantagna möjligheten att bli prefekt eller dekan. De riskerar att bli andra klassens anställda och Universitetet riskerar att gå miste om forskarnas långsiktiga engagemang för att de känner bristande stöd från universitetet.

Forskning anses ofta finare än undervisning. Detta behöver rättas till. Ett av mina personliga mål är att undervisningens status ska vara klart högre den dag mitt rektorsuppdrag är till ända.

Att utveckla karriärvägarna är prioriterat för mig och jag har all anledning att återkomma till detta framöver. I höst ska rektors ledningsråd diskutera just karriärvägar vid universitetet, detta bland annat med anledning av ”Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden” som regeringens utredare Ann Fust lade fram i mars.  Läs vårt remissvar på utredningen här.

Torbjörn

Nu i augusti när studenterna strömmar tillbaka till en ny termin, passar jag på att lyfta frågan om pedagogik vid vårt universitet. Studentkårerna har uppmärksammat oss i ledningen på att det går alldeles för långsamt att införa det digitala lärandet och att det sker fläckvis.

Studenterna är idag mer vana vid den digitala världen än vid papper och penna. Självklart vill de kunna använda de digitala möjligheterna även inom sin utbildning.

Inom Lunds universitet finns utbildningsmiljöer som ligger långt framme. Ofta är det entusiastiska lärare som har banat vägen och de är värda all entusiasm och uppskattning. Men jag skulle vilja att vi på bred front tar ett stort steg framåt inom digitalt lärande så att möjligheterna kommer alla studenter tillgodo.

När utbildningsanslagen inte växer i takt med kostnadsutvecklingen måste vi hitta vägar som maximerar nyttan av kontakttiden vid lektioner/föreläsningar. Flipped Classrooms där studenterna förbereder sig inför lektionen, genom att ta del av digitalt material som läraren har lagt ut, gör att tiden i föreläsningssalen kan användas optimalt. Digitala tentor är en annan lovvärd teknik som också effektiviserar lärartiden (snabbare rättning) och utvecklar högskolepedagogiken. Vi får försöka betrakta den ansträngda utbildningsekonomin som den berömda nöden och uppfinningarnas moder.

Lunds universitet har en handlingsplan för e-lärande, 2016-2018 Samtidigt gör Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling, AHU, ett viktigt arbete genom att bygga upp ett universitetsgemensamt centrum för e-lärande. Den digitala utvecklingen har gått så långt att man inte längre kan hålla isär högskolepedagogik från e-lärande och därför kommer det framöver ännu tydligare vävas in digitalt lärande i de obligatoriska kurserna i högskolepedagogik.

Universitetsledningen ser e-lärande som en högprioriterad fråga. Lunds universitet måste väcka kraften hos de lärare som ännu bara trevande närmat sig de nya möjligheterna. Lärarna måste få tid att tillgodogöra sig de nya möjligheterna. Som med mycket annat finns det en tröskel att komma över. Därför måste studierektorer och prefekter prioritera kompetensutveckling i denna riktning.

Att erbjuda enhetliga och effektiva systemlösningar tillgängliga för alla är ledningens ansvar. Här finns en bit kvar att gå.

För att få kontinuitet och styrfart kommer det sannolikt att krävas att vi avsätter årligt återkommande gemensamma resurser för projekt inom e-lärande. Jag kommer att arbeta för att detta kan bli verklighet redan inför nästa år.

Torbjörn

Nu står snart en ny termin för dörren och studenterna återkommer till Lund. Det är lika härligt varje år när våra sommartomma campus fylls på nytt!

Jag vill passa på att flagga för bopoolen.nu som är Lunds universitets studentkårers andrahandsförmedling för bostäder. Den vänder sig både till den som söker bostad eller den som har en bostad att hyra ut. Den 29:e augusti håller också Bopoolen ett mingel i Café Athen för såväl uthyrare som studenter som söker bostad. Situationen är alltid svårast vid terminsstarterna och jag hoppas att alla som har ett rum över kan överväga möjligheten att hyra ut!

Vi vet att en av framgångsfaktorerna för universitetet och för studenternas studieresultat är möjligheten för studenter att ha ett bra och tryggt boende under studenttiden. Även om bostadssituationen har förbättrats något i Lund under senare år finns det all anledning att fortsätta driva denna viktiga fråga. Bristen på studentlägenheter är nationell och svårast i de stora universitetsstäderna där köerna till ett eget boende är långa, ibland flera år. Jag är mycket glad för att Bopoolen stöttas gemensamt av oss och Lunds kommun – det är bara genom samarbeten vi kan lösa bostadsfrågan.

Positivt är att det i Lund har färdigställts 900 studentbostäder de senaste fem åren och ytterligare 1000 är planerade att påbörjas inom de kommande fem åren. Alla innovativa idéer är viktiga för att få bukt med bostadsbristen. En sådan innovativ idé är BoKompakt, AF Bostäders mikrolägenheter som stod färdiga 2014. Tidigare i somras kom en intressant rapport som gjorts vid Institutionen för designvetenskaper där man intervjuat de studenter som sedan 2014 har fått möjlighet att bo i de experimentella lägenheterna. En slutsats därifrån är:

”Utvärderingen visar att konceptet inte i första hand är attraktivt på grund av lägenheternas hyresnivå utan för att det upplevs som en utmaning genom sitt nytänkande, genom satsningen på hållbarhet och för att det tar sig an studenternas bostadsproblematik på ett nytt och annorlunda sätt. Kanske är det detta som är BoKompakts viktigaste bidrag.”

Jag tror det ligger mycket i detta!

Torbjörn

Jag har varit på ett antal seminarier så här långt under Almedalen och många högst intressanta diskussioner har förts som rör vår sektor.
Nationalekonom Laura Hartman kom med en verkligt bra kommentar under Vetenskapsrådets seminarium ”Hur ska vi mäta forskningskvalitet – och få underlag för utveckling av svensk forskning?”

Hon undrade om det inte är så att forskarsamhället tenderar att stirra sig blint på citeringsstatistik istället för att lyfta blicken och se vad samhället uppfattar som god forskning. Samhället bryr sig mindre om citeringar men är desto mer intresserat av att forskningen ska lösa samhällets stora utmaningar såsom att bota cancer eller hitta nya effektiva läkemedel.

Är vi i forskarsamhället tillräckligt bra på att möta samhällets förväntningar på vad forskningen ska ge och utmana våra egna – kanske introverta – sätt att mäta vad god forskning är? Det är frågor som är väl värda att tänka på.

Det var också kul att vara med i debatten om jämställdhet ”Från beslut till förändring – jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor”
som arrangerades av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF med flera.  Ibland kan man få intrycket av att alla är med på båten vad gäller jämställdhet men jag är själv av uppfattningen att det inte stämmer. Istället tror jag att det finns omedvetna och förutfattade föreställningar som bidrar till att det är lättare för män att få tjänster jämfört med kvinnor.

Den traditionella tävlingen Science Slam,  där forskare från oss och Malmö högskola tävlar om att göra den mest roliga och intressanta presentationen av sin forskning på kort tid gjorde återigen stor succé i Öresundshuset. Jag skämtade innan tävlingen om att Malmö högskola nu skulle vinna för första gången eftersom de ska få universitetsstatus. Och jag fick rätt – de vann! Alla forskare gjorde dock fantastiska prestationer och jag är oerhört imponerad över den kunskap och humor som de serverar oss i publiken!

Nu på onsdagsmorgonen regnar det för första gången under mina Almedalsdagar men jag ser fram emot ett par ESS-seminarier, bland annat Lunds kommuns seminarium om morgondagens forskningsanläggningar, som ges under dagen.

Nu återstår bara att önska alla en riktigt skön sommar och semester! Bloggen återupptar jag i augusti.
Torbjörn