Lärarförslagsnämnderna inspirerar i sitt tänk kring jämställdhet

Just nu träffar jag ledningarna för alla fakulteters lärarförslagsnämnder för att diskutera hur man kan arbeta med rekrytering, framförallt ur ett jämställdhetsperspektiv. Anna Maria Drake (ordförande i universitetets ledningsgrupp för jämställdhet och likabehandling) samt personalkonsult Lena Lindell deltar i samtalen som är en del i jämställdhetsprojektet. Vår styrelse satte som mål förra året att minst 40 procent ska vara kvinnor av de professorer som anställs fram till 2020.

För mig har det varit väldigt inspirerande att höra hur långt man har kommit i sitt tänk på fakulteterna och hur aktivt man arbetar med frågan kring jämställdhet. Det finns en stor medvetenhet om hur t.ex. manliga strukturer kan gynna män och flera tankar kring hur man kan öka antalet sökande av underrepresenterat kön.

Fakulteterna arbetar med olika modeller när de ska anställa lärare. En del ber sakkunniga att rangordna de högst meriterade sökande och andra ber de sakkunniga identifiera en tätgrupp utan inbördes rangordning. Det finns fördelar med båda systemen. En tätgrupp ger naturligtvis lärarförslagsnämnderna större handlingsutrymme. Alla i tätgruppen blir intervjuade och lärarförslagsnämnden får då möjlighet att lyfta fram de kvaliteter som framkommer vid intervjuerna och som kan vara extra bra egenskaper för en tjänst.

Vi ser också att andelen kvinnor är högre bland de som befordras till professorer än bland de som rekryteras. Orsakerna till detta kan diskuteras.

Jämställdhetsarbetet är en av universitetsledningens högprioriterade frågor och i maj ska vi lämna en plan till regeringen över hur arbetet med jämställdhetsintegreringen ska läggas upp. Jag ser en stor vilja och mycket kunskap kring frågan på fakulteterna och det känns riktigt roligt att det är så bra fart på arbetet!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Lärarförslagsnämnderna inspirerar i sitt tänk kring jämställdhet

Tack för året som gått – vi är redo att möta framtiden

Nu återstår inte mycket av året och det är dags för mig att önska alla en riktigt god jul!

Året som gått har varit ovanligt. Vi verkar ha gått in i en ny era i världspolitiken och vi har en på många sätt oförutsägbar tid framför oss. Om nu framtid någonsin kan vara förutsägbar.

Även för universitetets del har 2016 varit ett ovanligt år, men desto mer intressant och roligt. Vi har haft invigning av MAX IV-anläggningen. Det har kommit en forskningsproposition och vi har satt såväl strategisk plan som forskningsstrategi. Dessutom har vi påbörjat jubileet som sträcker sig över hela nästa år.  Vi är redo att möta framtiden!

Så stort tack för året som gått, ha en riktigt god jul och gott nytt år! Vi ses 2017!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Tack för året som gått – vi är redo att möta framtiden

Historia, nutid och framtid hör ihop – Lunds universitet firar 350 år!

Nu dröjer det inte länge förrän året är slut och 350-årsjubileet börjar på riktigt!
På måndag den 19 december är det jubileumsyra i Universitetshuset och fest på kvällen för att inviga jubileumsåret. Jubileumsprogrammet, som sträcker sig över hela nästa år och in i 2018, är fullspäckat av aktiviteter – med allt från öppna föreläsningar och temaveckor till konserter och kulturevenemang.  Vi kan räkna med att 2017 blir ett händelserikt år!
Redan under hösten har vi startat firandet så smått, inte minst med att lansera boken ”Lunds universitet under 350 år” och jubileumsfrimärkena.

Jubileumsåret är ett utmärkt tillfälle att se vilken fantastisk utveckling som universitetet har genomgått under århundradena. Det är också ett tillfälle att känna stolthet och få visa upp allt det som gör oss till ett av världens ledande universitet idag. Men ett jubileumsår ger oss också tillfälle att stanna upp och fundera på hur vi ska utvecklas i framtiden. Det råkade bli en slump att vår nya strategiska plan för de kommande tio åren sammanfaller med jubileumsåret 2017. Men historia och framtid hör ihop. Panta rei. Allt är i rörelse.

Jag önskar alla varmt välkomna till Lunds universitet under 2017 – framtida och nuvarande studenter, alumner, samarbetspartners, Lundabor, ja, vem det än må vara som har intresse av forskning och utbildning. Jag hoppas att vi ses under något eller flera av evenemangen!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Historia, nutid och framtid hör ihop – Lunds universitet firar 350 år!

Nobelfesten är en hyllning till fri forskning

Nyss hemkommen från Nobelfestligheterna finns det en del att fundera kring. Det som slog mig när jag satt och lyssnade på Nobelpristagarnas tal är att festen inte bara är en hyllning till forskning och forskningsframsteg – utan en hyllning till den fria forskningen. Penicillinet och röntgen – inget av det hade kommit till utan nyfikenhetsforskning och fri grundforskning. Likadant är det med t.ex årets pris i kemi. Forskarna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och genom att man tillför energi till dem så kan molekylerna utföra ett arbete. Fantastiskt givetvis, men det ligger många års arbete bakom framgången och den har krävt hundratals människor och samarbeten världen över. Och kanske det viktigaste av allt: forskningen har varit fri: Fraser Stoddart, en av de tre kemipristagarna sade i sitt tal: ”Vår forskning har utförts utan förutfattade meningar och inte erkänt några gränser”.

Bob Dylan, som själv inte medverkade, spred i det tal som blev uppläst lite av samma tanke. ”Jag har aldrig ställt mig frågan om det här är litteratur”. Drivkraften är inte ett Nobelpris – vare sig för forskare eller författare. För Nobelpris kommer inte på beställning.

Jag är orolig för att akademins kompetens och strukturer som möjliggör just den fria forskningen, och släpper loss nyfikenhet och drivkrafter samt tillåter omvägar och okända mål, håller på att utarmas. Det är variationen i alla olika idéer (mer eller mindre fruktbara) som de nyfikna och autonoma forskarna följer upp och beforskar som skapar de stora, och oförutsägbara, genombrotten. Vi måste bevara potentialen och långsiktigheten i denna uppsjö av vetenskaplig variation. Forskningsframsteg kommer inte på beställning, vare sig från politiker eller näringsliv. Vi behöver slå vakt om vårt arbetssätt, vi behöver slå vakt om vår autonomi. Den dagen då vår forskning har som mål att stödja kortsiktiga politiska agendor eller förse näringslivet med nya lönsamma uppfinningar, ja den dagen har vi förlorat den viktigaste förutsättningen för nya vetenskapliga genombrott, nämligen den mångfald av ny kunskap som den fria forskningen skapar.

Torbjörn

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Nobelfesten är en hyllning till fri forskning

Framtiden är här – den strategiska planen har klubbats av styrelsen

Idag har Universitetsstyrelsen klubbat vår strategiska plan för de kommande tio åren.
Vi har utkristalliserat ett antal prioriterade områden:
•    Utbildning och forskning ska vara sammanflätade i syfte att nå högsta kvalitet
•    Vi ska stimulera aktiva samarbeten för att lösa samhällsutmaningarna
•    Vi ska fortsätta att utveckla universitetet internationellt
•    Ett utvecklat ledarskap och medarbetarskap är framgångsfaktorer
•    Studenter, medarbetare och besökare ska erbjudas attraktiva miljöer
•    Potentialen i MAX IV och ESS ska nyttjas maximalt

Och visionen? ”Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor”. Den har vi behållit – ständigt aktuell som den är!

När nu planen är tagen kommer den att följas av ett antal handlingsplaner som varje fakultet ansvarar för. Vi kommer också att stämma av planen med jämna mellanrum för att se hur arbetet fortskrider eller om nya eller andra behov tillkommer. Den strategiska planen kommer också att utgöra en viktig grund vid arbetet med kommande verksamhetsplaner och budgetar.

Att ta fram planen har varit en lång process som vicerektor Bo Ahrén har lett men planen hade inte varit möjlig att ta fram utan allt engagemang från medarbetare och studenter som har deltagit, kommit med idéer och gett synpunkter på innehåll och den riktning som universitetet ska ta framöver. Stort tack till alla för detta engagemang! Planen i sin helhet kommer att distribueras efter att den är tryckt och färdig.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Framtiden är här – den strategiska planen har klubbats av styrelsen

Mänskliga rättigheter – ett ämne som kräver tvärvetenskap

Idag lanseras ett nytt samarbete mellan Raoul Wallenberginstitutet och Lunds universitet inom mänskliga rättigheter. Om vi blickar ut i världen (och i Sverige med för den delen) ser vi att det finns stora behov av att forska och sprida kunskap kring ämnet – mänskliga rättigheter är långt ifrån en självklarhet för många människor. Det nya navet som utgör samarbetet gör det också tydligt att mänskliga rättigheter spänner över ett stort antal ämnen – från medicin till filosofi. Jag har sagt det förut men det är värt att upprepa: det är universitetets ämnesbredd och tvärdisciplin som gör att vi har möjlighet att ta oss an de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Genom att virtuellt samla forskare med närliggande intressen men med olika ämnesbakgrund kan man skapa nya infallsvinklar på ämnesövergripande forskningsfrågor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Mänskliga rättigheter – ett ämne som kräver tvärvetenskap

Regeringen har aviserat frihet men gör tvärtom

Nu har regeringen släppt forskningsproppen och en del av innehållet har varit känt för oss tidigare.  Exakt hur den kommer att påverka oss är för tidigt att säga, vi kommer nu att diskutera den i bland annat ledningsrådet.
Något jag länge har tryckt på är att basanslagen ska höjas och att vi ska ha långsiktiga planer – två saker som underlättar planering för och prioritering av verksamheten. Båda dessa saker har hörsammats och vi har nu en propp som sträcker sig över tio år med höjda basanslag. Att kvoten basanslag i förhållande till övriga anslag (via andra statliga forskningsfinansiärer) inte ökar förklarade forskningsministern på ett seminarium tidigare i höstas med att vi har ”alldeles för höga myndighetskapital” inom de svenska högskolorna för att finansdepartementet skall hörsamma denna önskan.

Regeringen har aviserat att de vill värna om fri forskning men agerar istället tvärtom med den här proppen. De anger vad vi ska beforska och hur detta ska ske (framförallt genom samverkan).  Områden som pekas ut gör vi redan extra satsningar på med gemensamma medel, t.ex. klimat och samverkan. Med direktiven som anges i proppen stärker regeringen snarare tidigare signaler (jag tänker återigen på hur Högskolan Dalarna kördes över av regeringen i ett lokalt beslut) om att forskningen och utbildningen politiseras. Det verkar tyvärr vara närings- och finansdepartementen samt, enligt uppgift, en minister med starka regionala intressen från ytterligare ett annat departement som just nu styr forskningspolitiken och högskolorna och inte utbildningsdepartementet. Det finns såvitt jag vet inga uppgifter som tyder på att statlig styrning av forskningsprioriteringar har stärkt någon nations innovationsframgångar eller tillväxt.

Ytterligare en notering: Universiteten är inte bara forskning och innovation och samverkan, utan i hög grad även utbildning. Jag tycker det är märkligt att vi har en forskningspropp och en innovationspropp men ingen propp för högre utbildning. Vi behöver långsiktiga satsningar på högre utbildning i Sverige men det vi ser idag är en nedprioriterad utbildning med urholkade anslag.

Forskningsexcellens och entreprenörskap är viktiga delar för Sveriges framtid – men vi får inte glömma att det behövs nya generationer som inte bara ska bedriva forskning och entreprenörskap i framtiden utan, kanske framförallt, som kan återskapa och utveckla demokratiska värden och minska det utanförskap som präglar mycket av det som vi ser idag.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Regeringen har aviserat frihet men gör tvärtom

Ledarskap och styrning i akademin synas både inifrån och utifrån

Diskussionen och debatten om det kollegiala ledarskapet dyker upp med jämna mellanrum och i veckan var jag en av talarna på ett seminarium för medarbetare som deltagit i något av de olika ledarskapsprogrammen vid universitetet. Vi pratade om kollegial ledning och styrning och dess för- och nackdelar.

Det är helt klart en utmaning att vara akademisk ledare. Vi styrs i vissa fall av regeringens ”peka med hela handen”-direktiv, som i fallet med Högskolan Dalarna som nyligen kördes över av regeringen i sitt beslut om campuslokalisering. Det kan också handla om att införa nya direktiv i organisationen såsom jämställdhet på alla nivåer.

När akademins företrädare uppfattar att det finns linjestyrning, då t.ex lagar och förordningar ska införas och efterföljas, mål ska mätas, eller områden och pengar prioriteras, då flaggas det ofta med uttryck som ”new public management”. Detta, menar en del företrädare för akademin, är fullkomligt förkastligt och ska inte finnas i akademin som ska styras av kollegialitet och autonomi.

Vi har nu fått ett betänkande på remiss och jag ska inte föregå universitetets svar som ska vara klart i januari. Men i detta betänkande, Entreprenörskap i det 20:e århundradet, liksom i en tidigare från OECD, ”Reviews of Innovation Policy 2016 Sweden” menar man att svenska universitet och högskolor på många håll präglas av ett svagt ledarskap. ”Kombinationen av linjestyrning och kollegial styrning leder till en byråkratisk och hierarkisk beslutsstruktur inom universiteten”, står att läsa i betänkandet t.ex, liksom ”Det bristande ledarskapet tycks vara en bidragande orsak till att många universitet och högskolor har haft svårt att göra de prioriteringar som finns för att framgångsrikt utveckla strategisk forskningskompetens och ”excellens”.

Kanske är det ingen slump att de båda ovan nämnda exemplen talar om bristen i det akademiska styret, båda är rapporter med näringslivskopplingar eftersom de handlar om entreprenörskap och innovationer.

Omvärlden, såsom näringslivet, är en stark aktör som vill påverka det akademiska styret och därmed dess prioriteringar. För ett tag sedan kom ett utspel från Näringslivets forskningsberedning på DN Debatt  med rubriken ”Minska anställdas inflytande över rektorstillsättningar”. Replikerna från akademin duggade tätt.

Det är inte konstigt att näringslivet är intresserat av det akademiska ledarskapet. Gränserna mellan näringsliv och akademi flyter ut, inte minst har vi idag mycket samverkan och där ska båda världar mötas och fungera. Och i tider då universiteten har forsknings- och innovationsbudgetar i mångmiljardklassen, sneglar givetvis näringslivet på dessa. Klassiska linjeorganisationer med affärsmässiga mål möter det kollegiala ledarskapet i denna skärningspunkt. Jag ser både fördelar och nackdelar med de båda styrsystemen och jag tror att vi kan hitta en modell där vi tar det bästa från båda världarna för att skapa ett gott ledarskap och styrning av universiteten. Det behöver inte vara antingen eller.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ledarskap och styrning i akademin synas både inifrån och utifrån

Testbäddar för nya verksamheter

Just nu tittar ledningen över de verksamheter som finns vid Universitetets särskilda verksamheter, USV. Här finns en bred blandning av olika centrumbildningar med tvärdisciplinära samarbeten, en del centra har uppstått ur stora forskningssatsningar, andra har tillkommit mer organiskt. Flera av verksamheterna är flaggskepp för universitetet och bedriver mycket framgångsrik forskning. Under åren har centrum bildats och andra har upphört, antingen för att de enligt plan ska upphöra då finansieringen eller projektet löpt ut, andra har införlivats på en fakultet.

Vi för ofta diskussionen om hur forskning och samverkan bäst ska bedrivas och i vilken form. Basen för vår verksamhet är fakulteterna och vi är måna om att forskning och utbildning ska vara sammanflätade, något som vi också trycker på i den kommande strategiska planen. Vid fakulteterna finns också strukturer för finansiering, inte minst för samfinansiering och här finns strukturer och nämnder för kvalitetssäkring av exempelvis utbildning och tillsättning av lärartjänster, vilket saknas på USV. Verksamheter som har långsiktig forskning och utbildning har därför stora fördelar av att finnas vid en fakultet.

Samtidigt behövs testbäddar för nya verksamheter eller samarbeten som inte riktigt har hittat sin form eller som ska bedrivas i projektform med tidsbegränsad finansiering. Här kan USV fylla en viktig funktion. En idé är att låta USV vara en testbädd för tvärdisciplin och nya forskarsamarbeten. Under en tidsbegränsad period får verksamheten pröva sig fram i denna ”utlyfta” modell, och när de efter ett antal år, låt säga fem, visar bärkraft och har långsiktig finansiering ska de flytta ut sin verksamhet till fakulteterna där de kan utvecklas långsiktigt och i samklang med övrig verksamhet.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Testbäddar för nya verksamheter

En ny era i världen och vi ska samverka för att förbättra den

Idag har vi vaknat till en ny president i USA och vi får kanske vänja oss vid en ny era inom världspolitiken. Vi har även Brexit i färskt minne och det är mycket att fundera på vad det innebär för samarbeten och utbyten. Att bygga in sig och stänga ute tror jag inte är en framgångsfaktor på något plan.

Så jag är glad över att vi arbetar med att ytterligare stärka vår samverkan och vårt utbyte med omvärlden. Igår hade vi återigen näringslivsråd med riktigt bra diskussioner och där vi delade goda erfarenheter.

Det finns ju många sätt att samverka, i allt från enskilda samarbetsprojekt till större samarbetsavtal som vi har tecknat med näringslivet. Ett initiativ som lyftes igår var Science and Innovation Talk där företag identifierar ett ämne som de vill veta mer om och där sedan forskare åker ut och föreläser. Detta görs framgångsrikt av Tetra Pak.

Både ledning och fakulteter besöker företag för att höra hur vi kan skräddarsy forskningssamarbeten efter de önskemål som finns och vår styrka är det breda spektret av experter som vi kan erbjuda. Exempelvis kan ett teknikföretag behöva beteendevetare för utveckla användarvänliga produkter. Andra initiativ som har startat i samverkan på senare tid är utveckling av 5G och e-handelsforskning.

Det är uppenbart att forskning i samverkan är en mycket viktig faktor för att bygga framtidens lösningar och som förbättrar människors livssituation världen över.

Genom åren har många innovationer och produkter tagits fram i samverkan och de har kommit till nytta i samhället. En av våra mest kända innovationer är ultraljudsdiagnostiken som idag är en självklar undersökningsmetod på sjukhus världen över. Bluetooth­tekniken, som används i miljontals produkter varje dag, är ytterligare ett exempel på innovation med ursprung bland annat i samverkan med vår verksamhet. Men innovationer handlar inte bara om teknik och medicin utan är också oerhört viktiga att få fram inom områden som humaniora och samhällsvetenskap. De behövs mer än någonsin!

Genom att nyttiggöra forskning kan vi hjälpa till att skapa tillväxt och göra nytta i samhället. Därför är det viktigt att uppmuntra och premiera innovativa idéer hos våra anställda och studenter.

Ett initiativ som universitetet genom LU Innovation har startat tillsammans med Sparbanksstiftelsen Finn, är ett inrättat pris som kommer att dela ut totalt 200 000 kronor till idéer som kan bli framtidens innovationer. Tävlingen är öppen för alla anställda och studerande vid universitetet och gäller för alla områden.

Så – låt oss hitta nya idéer som bidrar till att lösa framtidens utmaningar och genomföra dem. Jag hyser gott hopp om att vi tillsammans kan skapa en bättre värld.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för En ny era i världen och vi ska samverka för att förbättra den