Framtiden är här – den strategiska planen har klubbats av styrelsen

Idag har Universitetsstyrelsen klubbat vår strategiska plan för de kommande tio åren.
Vi har utkristalliserat ett antal prioriterade områden:
•    Utbildning och forskning ska vara sammanflätade i syfte att nå högsta kvalitet
•    Vi ska stimulera aktiva samarbeten för att lösa samhällsutmaningarna
•    Vi ska fortsätta att utveckla universitetet internationellt
•    Ett utvecklat ledarskap och medarbetarskap är framgångsfaktorer
•    Studenter, medarbetare och besökare ska erbjudas attraktiva miljöer
•    Potentialen i MAX IV och ESS ska nyttjas maximalt

Och visionen? ”Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor”. Den har vi behållit – ständigt aktuell som den är!

När nu planen är tagen kommer den att följas av ett antal handlingsplaner som varje fakultet ansvarar för. Vi kommer också att stämma av planen med jämna mellanrum för att se hur arbetet fortskrider eller om nya eller andra behov tillkommer. Den strategiska planen kommer också att utgöra en viktig grund vid arbetet med kommande verksamhetsplaner och budgetar.

Att ta fram planen har varit en lång process som vicerektor Bo Ahrén har lett men planen hade inte varit möjlig att ta fram utan allt engagemang från medarbetare och studenter som har deltagit, kommit med idéer och gett synpunkter på innehåll och den riktning som universitetet ska ta framöver. Stort tack till alla för detta engagemang! Planen i sin helhet kommer att distribueras efter att den är tryckt och färdig.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Framtiden är här – den strategiska planen har klubbats av styrelsen

Mänskliga rättigheter – ett ämne som kräver tvärvetenskap

Idag lanseras ett nytt samarbete mellan Raoul Wallenberginstitutet och Lunds universitet inom mänskliga rättigheter. Om vi blickar ut i världen (och i Sverige med för den delen) ser vi att det finns stora behov av att forska och sprida kunskap kring ämnet – mänskliga rättigheter är långt ifrån en självklarhet för många människor. Det nya navet som utgör samarbetet gör det också tydligt att mänskliga rättigheter spänner över ett stort antal ämnen – från medicin till filosofi. Jag har sagt det förut men det är värt att upprepa: det är universitetets ämnesbredd och tvärdisciplin som gör att vi har möjlighet att ta oss an de stora samhällsutmaningar som vi står inför. Genom att virtuellt samla forskare med närliggande intressen men med olika ämnesbakgrund kan man skapa nya infallsvinklar på ämnesövergripande forskningsfrågor.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Mänskliga rättigheter – ett ämne som kräver tvärvetenskap

Regeringen har aviserat frihet men gör tvärtom

Nu har regeringen släppt forskningsproppen och en del av innehållet har varit känt för oss tidigare.  Exakt hur den kommer att påverka oss är för tidigt att säga, vi kommer nu att diskutera den i bland annat ledningsrådet.
Något jag länge har tryckt på är att basanslagen ska höjas och att vi ska ha långsiktiga planer – två saker som underlättar planering för och prioritering av verksamheten. Båda dessa saker har hörsammats och vi har nu en propp som sträcker sig över tio år med höjda basanslag. Att kvoten basanslag i förhållande till övriga anslag (via andra statliga forskningsfinansiärer) inte ökar förklarade forskningsministern på ett seminarium tidigare i höstas med att vi har ”alldeles för höga myndighetskapital” inom de svenska högskolorna för att finansdepartementet skall hörsamma denna önskan.

Regeringen har aviserat att de vill värna om fri forskning men agerar istället tvärtom med den här proppen. De anger vad vi ska beforska och hur detta ska ske (framförallt genom samverkan).  Områden som pekas ut gör vi redan extra satsningar på med gemensamma medel, t.ex. klimat och samverkan. Med direktiven som anges i proppen stärker regeringen snarare tidigare signaler (jag tänker återigen på hur Högskolan Dalarna kördes över av regeringen i ett lokalt beslut) om att forskningen och utbildningen politiseras. Det verkar tyvärr vara närings- och finansdepartementen samt, enligt uppgift, en minister med starka regionala intressen från ytterligare ett annat departement som just nu styr forskningspolitiken och högskolorna och inte utbildningsdepartementet. Det finns såvitt jag vet inga uppgifter som tyder på att statlig styrning av forskningsprioriteringar har stärkt någon nations innovationsframgångar eller tillväxt.

Ytterligare en notering: Universiteten är inte bara forskning och innovation och samverkan, utan i hög grad även utbildning. Jag tycker det är märkligt att vi har en forskningspropp och en innovationspropp men ingen propp för högre utbildning. Vi behöver långsiktiga satsningar på högre utbildning i Sverige men det vi ser idag är en nedprioriterad utbildning med urholkade anslag.

Forskningsexcellens och entreprenörskap är viktiga delar för Sveriges framtid – men vi får inte glömma att det behövs nya generationer som inte bara ska bedriva forskning och entreprenörskap i framtiden utan, kanske framförallt, som kan återskapa och utveckla demokratiska värden och minska det utanförskap som präglar mycket av det som vi ser idag.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Regeringen har aviserat frihet men gör tvärtom

Ledarskap och styrning i akademin synas både inifrån och utifrån

Diskussionen och debatten om det kollegiala ledarskapet dyker upp med jämna mellanrum och i veckan var jag en av talarna på ett seminarium för medarbetare som deltagit i något av de olika ledarskapsprogrammen vid universitetet. Vi pratade om kollegial ledning och styrning och dess för- och nackdelar.

Det är helt klart en utmaning att vara akademisk ledare. Vi styrs i vissa fall av regeringens ”peka med hela handen”-direktiv, som i fallet med Högskolan Dalarna som nyligen kördes över av regeringen i sitt beslut om campuslokalisering. Det kan också handla om att införa nya direktiv i organisationen såsom jämställdhet på alla nivåer.

När akademins företrädare uppfattar att det finns linjestyrning, då t.ex lagar och förordningar ska införas och efterföljas, mål ska mätas, eller områden och pengar prioriteras, då flaggas det ofta med uttryck som ”new public management”. Detta, menar en del företrädare för akademin, är fullkomligt förkastligt och ska inte finnas i akademin som ska styras av kollegialitet och autonomi.

Vi har nu fått ett betänkande på remiss och jag ska inte föregå universitetets svar som ska vara klart i januari. Men i detta betänkande, Entreprenörskap i det 20:e århundradet, liksom i en tidigare från OECD, ”Reviews of Innovation Policy 2016 Sweden” menar man att svenska universitet och högskolor på många håll präglas av ett svagt ledarskap. ”Kombinationen av linjestyrning och kollegial styrning leder till en byråkratisk och hierarkisk beslutsstruktur inom universiteten”, står att läsa i betänkandet t.ex, liksom ”Det bristande ledarskapet tycks vara en bidragande orsak till att många universitet och högskolor har haft svårt att göra de prioriteringar som finns för att framgångsrikt utveckla strategisk forskningskompetens och ”excellens”.

Kanske är det ingen slump att de båda ovan nämnda exemplen talar om bristen i det akademiska styret, båda är rapporter med näringslivskopplingar eftersom de handlar om entreprenörskap och innovationer.

Omvärlden, såsom näringslivet, är en stark aktör som vill påverka det akademiska styret och därmed dess prioriteringar. För ett tag sedan kom ett utspel från Näringslivets forskningsberedning på DN Debatt  med rubriken ”Minska anställdas inflytande över rektorstillsättningar”. Replikerna från akademin duggade tätt.

Det är inte konstigt att näringslivet är intresserat av det akademiska ledarskapet. Gränserna mellan näringsliv och akademi flyter ut, inte minst har vi idag mycket samverkan och där ska båda världar mötas och fungera. Och i tider då universiteten har forsknings- och innovationsbudgetar i mångmiljardklassen, sneglar givetvis näringslivet på dessa. Klassiska linjeorganisationer med affärsmässiga mål möter det kollegiala ledarskapet i denna skärningspunkt. Jag ser både fördelar och nackdelar med de båda styrsystemen och jag tror att vi kan hitta en modell där vi tar det bästa från båda världarna för att skapa ett gott ledarskap och styrning av universiteten. Det behöver inte vara antingen eller.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ledarskap och styrning i akademin synas både inifrån och utifrån

Testbäddar för nya verksamheter

Just nu tittar ledningen över de verksamheter som finns vid Universitetets särskilda verksamheter, USV. Här finns en bred blandning av olika centrumbildningar med tvärdisciplinära samarbeten, en del centra har uppstått ur stora forskningssatsningar, andra har tillkommit mer organiskt. Flera av verksamheterna är flaggskepp för universitetet och bedriver mycket framgångsrik forskning. Under åren har centrum bildats och andra har upphört, antingen för att de enligt plan ska upphöra då finansieringen eller projektet löpt ut, andra har införlivats på en fakultet.

Vi för ofta diskussionen om hur forskning och samverkan bäst ska bedrivas och i vilken form. Basen för vår verksamhet är fakulteterna och vi är måna om att forskning och utbildning ska vara sammanflätade, något som vi också trycker på i den kommande strategiska planen. Vid fakulteterna finns också strukturer för finansiering, inte minst för samfinansiering och här finns strukturer och nämnder för kvalitetssäkring av exempelvis utbildning och tillsättning av lärartjänster, vilket saknas på USV. Verksamheter som har långsiktig forskning och utbildning har därför stora fördelar av att finnas vid en fakultet.

Samtidigt behövs testbäddar för nya verksamheter eller samarbeten som inte riktigt har hittat sin form eller som ska bedrivas i projektform med tidsbegränsad finansiering. Här kan USV fylla en viktig funktion. En idé är att låta USV vara en testbädd för tvärdisciplin och nya forskarsamarbeten. Under en tidsbegränsad period får verksamheten pröva sig fram i denna ”utlyfta” modell, och när de efter ett antal år, låt säga fem, visar bärkraft och har långsiktig finansiering ska de flytta ut sin verksamhet till fakulteterna där de kan utvecklas långsiktigt och i samklang med övrig verksamhet.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Testbäddar för nya verksamheter

En ny era i världen och vi ska samverka för att förbättra den

Idag har vi vaknat till en ny president i USA och vi får kanske vänja oss vid en ny era inom världspolitiken. Vi har även Brexit i färskt minne och det är mycket att fundera på vad det innebär för samarbeten och utbyten. Att bygga in sig och stänga ute tror jag inte är en framgångsfaktor på något plan.

Så jag är glad över att vi arbetar med att ytterligare stärka vår samverkan och vårt utbyte med omvärlden. Igår hade vi återigen näringslivsråd med riktigt bra diskussioner och där vi delade goda erfarenheter.

Det finns ju många sätt att samverka, i allt från enskilda samarbetsprojekt till större samarbetsavtal som vi har tecknat med näringslivet. Ett initiativ som lyftes igår var Science and Innovation Talk där företag identifierar ett ämne som de vill veta mer om och där sedan forskare åker ut och föreläser. Detta görs framgångsrikt av Tetra Pak.

Både ledning och fakulteter besöker företag för att höra hur vi kan skräddarsy forskningssamarbeten efter de önskemål som finns och vår styrka är det breda spektret av experter som vi kan erbjuda. Exempelvis kan ett teknikföretag behöva beteendevetare för utveckla användarvänliga produkter. Andra initiativ som har startat i samverkan på senare tid är utveckling av 5G och e-handelsforskning.

Det är uppenbart att forskning i samverkan är en mycket viktig faktor för att bygga framtidens lösningar och som förbättrar människors livssituation världen över.

Genom åren har många innovationer och produkter tagits fram i samverkan och de har kommit till nytta i samhället. En av våra mest kända innovationer är ultraljudsdiagnostiken som idag är en självklar undersökningsmetod på sjukhus världen över. Bluetooth­tekniken, som används i miljontals produkter varje dag, är ytterligare ett exempel på innovation med ursprung bland annat i samverkan med vår verksamhet. Men innovationer handlar inte bara om teknik och medicin utan är också oerhört viktiga att få fram inom områden som humaniora och samhällsvetenskap. De behövs mer än någonsin!

Genom att nyttiggöra forskning kan vi hjälpa till att skapa tillväxt och göra nytta i samhället. Därför är det viktigt att uppmuntra och premiera innovativa idéer hos våra anställda och studenter.

Ett initiativ som universitetet genom LU Innovation har startat tillsammans med Sparbanksstiftelsen Finn, är ett inrättat pris som kommer att dela ut totalt 200 000 kronor till idéer som kan bli framtidens innovationer. Tävlingen är öppen för alla anställda och studerande vid universitetet och gäller för alla områden.

Så – låt oss hitta nya idéer som bidrar till att lösa framtidens utmaningar och genomföra dem. Jag hyser gott hopp om att vi tillsammans kan skapa en bättre värld.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för En ny era i världen och vi ska samverka för att förbättra den

Lund blir en historisk mötesplats – i samverkan kan vi förbättra vår värld

Den här veckan börjar något ovanligare än normalt. Påve Franciskus är i Lund och förberedelserna har varit minutiösa. Lundagård och stora delar av staden är avspärrade och mycket folk väntas i såväl Lund som Malmö dessa dagar. Detta historiska besök görs med anledning av att katoliker och lutheraner tillsammans uppmärksammar 500-årsminnet av reformationen.

Jag har fått äran att tillsammans med Lunds kommunfullmäktiges ordförande, Lennart Prytz, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Anders Arborelius, biskop för katolska kyrkan i Sverige, vara värd för en lunch som vi håller här i Universitetshuset. Även om stat och kyrka numera är separerade, är Lunds universitets tidiga historia nära förknippad med kyrkans. När universitetet grundades 1666 var huvudsyftet att tillgodose behovet av prästutbildning. Föreläsningarna hölls i Domkyrkan.

Än idag bär vi vid våra akademiska högtider fram de silverspiror som överlämnades till Universitetet vid invigningen: Dessa bär inskriptionen Sapienta Humana och Sapienta Divina. Den mänskliga visheten och den gudomliga visheten.

Idag spelar universitetet en stor roll för att förstå och förklara vår tid och vår värld – hit hör i allra högsta grad förståelsen av olika religioner och kulturer. Det är genom forskning och utbildning som vi kan påverka och vara en del av samhället. Och det är genom samverkan – med gemensamma mötesplatser – som vi hittar förståelse för olika perspektiv och gemenskap.
Denna dag blir Lund en mötesplats i många bemärkelser och det är just mötesplatser som ger nya perspektiv, kunskap, idéer och förståelse. Det är bara i samverkan som vi kan förbättra vår värld.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Lund blir en historisk mötesplats – i samverkan kan vi förbättra vår värld

Campus Helsingborg är en samverkansnod

Det är riktigt roligt att kunna presentera en ny rektor på Campus Helsingborg, Annika Olsson. Hon är väletablerad i Helsingborg som forskare och har också en stor del i den goda samverkan som finns där uppe, vilket inte minst märktes när hon presenterades som ny rektor vid Näringslivsträffen i Helsingborg igår och fick kraftiga applåder. På träffen fanns representanter från inte bara näringsliv, utan också från politiken, kommunen och dekaner inom akademin med verksamhet förlagd i Helsingborg.

Det var givetvis inte ett roligt beslut att flytta lärarutbildningen från Helsingborg men jag ser en så otroligt positiv utveckling däruppe sedan dess med andra verksamheter som etablerar sig. Exempelvis har Lunicore  och Venture Lab numera filialer i Helsingborg vilket gynnar samverkan, innovation och studentliv. Och till hösten startar en fristående kurs i e-handel. Näringslivet är på alla sätt intresserade av utveckling i samverkan i Helsingborg och vi har riktigt bra diskussioner och samtal.

Jag brukar säga att samverkan bygger på mötesplatser. Det har man lyckats med i Helsingborg. Och när vi nu får avgående rektor på Campus Helsingborg, Jesper Falkheimer, som chef för Sektionen Forskning, samverkan och innovation blir han en riktigt bra resurs i vårt arbete att ytterligare stärka samverkan och innovation.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Campus Helsingborg är en samverkansnod

Universiteten är inte till för att bättra på regeringens lokala väljarstöd

Jag är förvånad och irriterad över ett beslut som nyligen tagits av regeringen med ministern Helene Hellmark Knutsson i spetsen.
I Svenska dagbladet kritiserade vi, Sveriges rektorer för högre utbildning, samfällt regeringens klumpiga ingripande i förra veckan då regeringen fattade beslut om Högskolan i Dalarnas lokalisering. Svaret från ministern är, skulle jag vilja påstå, omskakande.
Regeringen driver nu öppet lokal- och regionalpolitik genom att gå in och detaljstyra högskolornas och universitetens organisations- och lokaliseringsbeslut. Mitt i en pågående debatt där allt fler inom sektorn ger uttryck för oron att högskolornas autonomi är hotad genom att beslutsfattande organ på universitet och högskolor ska styras av särintressen och påverkansgrupper, menar ministern att det är fullt rimligt att regeringen går in och styr i detaljfrågor – i detta fall huruvida Högskolan i Dalarna ska ha ett eller två campus.

Högskolor och universitet ska inte vara regional- och lokalpolitiska brickor i ett spel som handlar om att säkra ett lokalt väljarstöd. Vårt uppdrag är att ge den bästa utbildningen och forskningen till Sveriges invånare. Om Högskolans i Dalarna ledning, helt enligt det mandat de har vad gäller självbestämmande, bedömer att de inte kan ge tillräckligt hög kvalitet genom att driva två campus på två orter, då är det Högskolans beslut.

En kraftfull högskola i Dalarna är precis vad som behövs, inte en urholkad, tandlös högskola med begränsade förutsättningar att fatta strategiska beslut eller att bedriva utbildning och forskning med högsta kvalitet. Jag tror inte heller att regional-och kommunpolitikerna i Dalarna vill se en sådan utveckling.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Universiteten är inte till för att bättra på regeringens lokala väljarstöd

Vi måste upprätthålla det offentliga samtalet

Vad innebär en utbredd faktaresistens för oss som universitet och vad kan vi göra för att möta detta fenomen?
Kulturrådet i veckan uppehöll vi oss mycket kring det förändrade medielandskapet och hur det har påverkat samhället. Vi ser hur mediehus tvingas slås ihop eller försvinna i takt med att nya mediekanaler och annonsmarknader på nätet konkurrerar ut gamla affärsmodeller. Nya medievanor innebär snabba klick och det finns mindre utrymme för djupare analys och längre resonerande texter, något som forskare ofta levererar.

De ”gamla medierna” stod till stora delar för att upprätthålla det offentliga och gemensamma samtalet och hjälpte konsumenterna och medborgarna att orientera sig i informationsbruset. Debatt- och kultursidorna tjänade som gemensamma samtalsrum.
Allt detta har ställts på ända och det gemensamma samtalet håller på att lösas upp. Vi pratar nu om filterbubblor som skapas av att sökmotorer skräddarsyr det material som visas på nätet baserat på vad vi sökt på förut. Vi ser också att dagens mediekonsument aktivt söker information som bara bekräftar den (förutfattade) världsbild hen redan har.

Så hur kan forskare och universitet genomföra sitt demokratiska och folkbildande uppdrag när mediernas roll som kunskapsförmedlare försvinner? Hur ska vi möta faktaresistensen som breder ut sig?

Ett initiativ är The Conversation som startades i Australien och nu även finns i bl.a Storbritannien. Det är en nätpublikation som drivs enligt journalistiska principer men som finansieras av forskningsfinansiärer och lärosäten. Samtidigt som forskare kan meritera sig genom att publicera sig här då det ger ”impact” blir The Conversation en smältdegel för kunskap och analys. Allt material är fritt att läsa och återanvända för medier och allmänhet.

The Conversation är ett av flera initiativ som ett antal forskare diskuterar i ”Kunskapens nya rörelse” – en rapport om forskarnas möjligheter att nå ut till medborgarna och samtidigt publicera sig i en tid då medielandskapet förändras. En av författarna, historiker Johan Östling, deltog i Kulturrådets möte och han var också inbjuden till Rektors ledningsråd igår för att diskutera dessa viktiga frågor tillsammans med dekanerna.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi måste upprätthålla det offentliga samtalet