Planerna för Science Village Scandinavia går framåt

Arbetet går framåt i bra fart gällande verksamhetsetableringen på Science Village Scandinavia, SVS. Styrelsen klubbade idag uppdraget till den nya projektgruppen under ledning av professor Olle Söderman.

Strax innan jul beslutade styrelsen att etableringen på SVS ska ske etappvis. I ett första skede kommer vi att se hur forskningsverksamhet som är tätt kopplad till MAX IV och ESS samt stödfunktioner kan flytta ut. Rapporten som ligger till grund för beslutet hittar du här.

I projektgruppens uppdrag ligger att ta fram en projektplan för det fortsatta arbetet med utgångspunkt i rapportens scenario 2. Parallellt ska de också utreda möjligheten för en etablering enligt rapportens scenario 3.

En viktig sak för arbetsgruppen är att beakta sammanflätning mellan forskning och utbildning så att detta inte går förlorat vid en flytt. I uppdraget ingår också att säkerställa samordning mellan samtliga verksamheter som ska etableras på SVS och fånga upp möjligheterna till framtida om- och samlokalisering som uppstår på nuvarande universitetsområdet.

I uppdraget ingår naturligtvis även att presentera ett mer specificerat kostnadsförslag samt olika övergripande finansieringsscenarier.

Uppdraget ska presenteras vid styrelsemötet i september.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Planerna för Science Village Scandinavia går framåt

Utredningen Strut har landat

Idag har utredare Pam Fredman lämnat Styr- och resursutredningen, Strut, till utbildningsminister Matilda Ernkrans. Strut är en för högskolesektorn mycket viktig utredning som nu landar in hos den helt färska ministern. Förhoppningsvis skickar departementet ut utredningen på remiss så snart som möjligt och ger oss rimlig tid att svara.

Vi har i ett tidigare skede av utredningen kommenterat den genom vårt inspel. När vi nu har hela den färdiga utredningen, med en djupare analys och fler detaljer i förslagen än vad vi tidigare har sett, är det viktigt att vi tar oss tid att diskutera förslagen seriöst, både inom Lunds universitet men även mellan lärosätena så att återkopplingen blir konstruktiv. Man ska komma ihåg att sektorn länge har önskat en ändrad resurs- och styrmodell och när regeringen tillsatte Strut var det ett mycket välkommet initiativ. Jag tycker också att Pam Fredman har gjort en utmärkt insats, inte minst genom det öppna sätt i dialog med sektorn som hon har bedrivit utredningen.

Det är ännu för tidigt att ha några närmare synpunkter på de olika förslagen, dessa kommer vi att presentera under den kommande remissrundan. Direktiven för utredningen har dock varit tydliga i att förslagen som läggs fram inte får vara kostnadsdrivande. Det är givetvis svårt att lägga fram en utredning med kraftfulla förslag med dessa förbehåll. De stora utmaningarna för sektorn handlar om underfinansiering av grundutbildningen, urholkade anslag på grund av produktivitetskravet samt flera uppdrag som ålagts högskolorna genom åren utan att högskolorna kompenserats för detta. Lägg därtill behovet av ökad digitalisering och internationalisering i tider då det råder stor global konkurrens.

Den svenska högre utbildningen har nu hamnat i en situation där det blir allt svårare att upprätthålla hög utbildningskvalitet. Ett exempel på detta är att kontakttiden mellan student och lärare är låg i Sverige i en internationell jämförelse. Detta kan skada Sveriges förmåga att hävda sig som en kunskapsnation och försvåra för lärosätena att förse arbetsgivare och det omgivande samhället med rätt kompetens.

Så, oavsett hur utredningen landar och vilket resurstilldelningssystem som kommer att tillämpas i framtiden, kommer vi inte ifrån att regeringen måste rusta upp ersättningen till all högre utbildning om Sverige ska hålla hög kvalitet och kunna mäta sig internationellt.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Utredningen Strut har landat

Högskoleprovsfusket – kraftfullt och rättssäkert efterspel

Något av det farligaste – och sorgligaste! – för vår verksamhet är fusk. Det finns inget som underminerar vår verksamhet mer än att samhället börjar tvivla på forskningsrön och studenternas kunskap som universitetet går i god för.

Det omfattande fusket på högskoleprovet som nyligen uppdagats och hamnat i tingsrätten menar jag är en kombination av grymt och cyniskt utnyttjande av personers drömmar om en framtid som, av egen kraft, kanske inte verkar vara inom räckhåll och en förslagenhet utöver det vanliga. Med avancerad teknik och utstuderad metod har hundratals kunnat fuska på högskoleprovet och flera personer har tjänat pengar på den olagliga verksamheten.

Den som fuskar sig in i på en utbildning gör det på bekostnad av någon annan. Platserna på de mest eftertraktade programmen räcker inte till alla som är duktiga och som genom hårt arbete har fått höga resultat på högskoleprovet. Den brist på rättvisepatos som fuskarna visar är kanske det svåraste för mig att förstå.

Lunds universitet har nolltolerans mot all typ av fusk inom utbildning och forskning. Jag tycker det är utmärkt att Universitets- och högskolerådet, UHR, i samarbete med sektorn och rättsväsendet har gjort gemensam sak för att stävja fusket på Högskoleprovet. Det ska inte gå att fuska sig in på högre utbildning.

Rättegången i Norrköpings tingsrätt rörande högskoleprovet har fått stor uppmärksamhet, inte minst på grund av sin stora omfattning.
Högskoleprovet är gemensamt för alla högskolor i Sverige och det UHR som ansvarar för att provet tas fram och beslutar om resultat på provet. Har den som gjort provet fuskat, kan UHR underkänna resultatet. UHR går nu igenom det material som blivit tillgängligt efter rättegången och meddelar löpande beslut till de universitet och högskolor som har antagit studenter på felaktiga grunder.

UHR har meddelat att det i materialet som blivit tillgängligt efter rättegången finns studenter som är antagna vid Lunds universitet. Med anledning av dessa uppgifter har Lunds universitet inlett ett arbete för att hantera individärendena fortsatt. Har man blivit antagen till en utbildning på felaktiga grunder, kan antagningen återkallas.
Vid Lunds universitet är det Antagningsnämnden som beslutar om individärenden vid antagning. Antagningsnämnden kommer nu först att besluta om en process som ska vara rättssäker och korrekt. När denna process är satt kommer nämnden att ta ställning i varje enskilt fall. Nämnden räknar med att de första individuella besluten kan komma i början av mars.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Högskoleprovsfusket – kraftfullt och rättssäkert efterspel

Årshögtiden hyllar goda insatser inom akademin

Idag hålls årshögtiden 2019. Jag önskar alla välkomna till den!

Årshögtiden firar vi som start på det nya året och för att uppmärksamma särskilt goda insatser för Lunds universitet. Lunds universitets studentkårer delar ut Studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen – enligt min mening det allra finaste priset en universitetslärare kan få. En god pedagog behöver ett starkt engagemang för läraruppdraget och en systematisk vidareutveckling av det egna pedagogiska arbetet. Läraryrket sträcker sig in i framtiden. Våra studenter är morgondagens samhällsbyggare och universitetsutbildningen ska ge dem förmågan att alltid kritiskt sträva efter relevanta beslutsunderlag. Förmågan föds i mötet med det akademiska värvet och i kritiskt konstruktiva diskussioner mellan lärare och student. I detta möte bör också andra centrala förmågor för vårt framtida samhälle utvecklas – att bemöta varandra öppet, eftertänksamt och konstruktivt. Sådana förmågor byggs sakta, men skadas snabbt och vi bör därför alla vara vaksamma med hur vi hanterar varandra och oss själva.

Vid årshögtiden utdelas Lunds universitets administrativa pris för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser. Skickliga statstjänstemän bidrar till att upprätthålla en välfungerande och rättssäker statsapparat.

I år kommer också universitetets silvermedalj att utdelas för att uppmärksamma två storartade insatser för Lunds universitet. Årshögtiden är samtidigt ett tillfälle att reflektera över universitetets roll i samtiden. En tillbakablick på universitetets 350-åriga historia visar hur varje samtid har påverkat både utbildning och forskning. Lärare och studenter har befunnit sig i en nutid, stundtals problematisk. Vi har tillsammans med vår samtid stått inför svåra moraliska dilemman, vi har påverkats av samtidens syn på rätt och fel. Och vi har påverkat samtidens syn på rätt och fel – med facit i hand kan vi konstatera att vi inte alltid tänkte rätt. Vetenskapen utvecklas, ibland i oväntade språng. Samtiden förändras, ibland i språng. Vi ska navigera med en strävan att tänka fritt och efter våra vetenskapliga principer. Som vetenskapens företrädare har vi samtidigt ett etiskt ansvar att bedriva vår verksamhet med omtanke för både människa, djur och miljö. Vi är inte evolutionens krona. Inte dess herrar. Universiteten finns för att bidra till ett förbättrat samhälle där vetenskap och utbildning ger grund för nya landvinningar – vetande före tro.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Årshögtiden hyllar goda insatser inom akademin

Ny regering på plats – excellenssatsningar önskas

Äntligen stod statsministern i talarstolen.
Och han har nu också presenterat sin regeringsförklaring med ett antal övergripande punkter som rör vår sektor:

Sverige ska försvara sin position som ledande forskningsnation och fri forskning ska värnas samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhällsutmaningar.

Studiemedelssystemet nämns i mening att anpassas mer till de äldre som vill vidareutbilda eller omskola sig. Även lärarutbildningen ska reformeras, meddelar statsministern, med att skärpa kraven på utbildningen och höja antagningskraven. Det ska bli lättare för akademiker att välja läraryrket.

Vi får en ny utbildningsminister, Anna Ekström, som jag uppfattar som en utmärkt person, och minister för högre utbildning och forskning blir Matilda Ernkrans – som jag hoppas kommer att kunna driva sektorns viktiga frågor framåt. Jag har inte träffat henne förut och ser fram emot att få bjuda ner henne till Lund och Skåne. Hon är varmt välkommen hit!

Lunds universitet är ett internationellt universitet med världsledande forskning och jag vill gärna lyfta fram vikten av att Sverige genom regeringen nu kraftsamlar kring excellens så att vi kan stå oss i den allt större internationella konkurrens vi möter. Jag hoppas att det är excellenssatsningar som finns i statsministerns tankar när han vill att Sverige ska försvara sin position som ledande forskningsnation.

De stora, forskningstunga universiteten, såsom Lunds universitet, fungerar som lokomotiv i regionerna vad gäller innovation och tillväxt. Vi har en viktig roll att spela för att hela Sverige ska leva och för att Sverige ska kunna ta sig an de stora globala utmaningarna.
Så, efter det vakuum som uppstod under hösten, både vad gäller framtidsplanering och besked om satsningar, ser jag gärna att regeringen nu får bra fart och att den under innevarande mandatperiod kan presentera en god forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik som står sig internationellt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Ny regering på plats – excellenssatsningar önskas

Brexit äventyrar vårt täta samarbete

I går röstade det brittiska parlamentet om Storbritanniens utträde ur EU och Lunds universitet har sedan länge följt utvecklingen kring brexit. Storbritannien är en av världens största forskningsnationer och cirka 15 procent av världens mest citerade forskning kommer därifrån. Brexit kommer att påverka universitetssektorn i hög grad, t.ex vad gäller forskningssamarbeten, rekrytering och studentutbyten.

För att universitetet ska kunna bibehålla starka samarbeten efter 2019 har vi tagit fram en handlingsplan som ska beslutas inom kort. Den bygger på de analyser vi gjort för att se vilka konsekvenser som en hård brexit utan avtal skulle få för universitetet men också tittat på ett utträde som fortsatt innehåller vissa avtal gällande forskningssamarbeten, rekrytering och studentutbyten.

Det råder stor enighet om att Sverige, och Lunds universitet, har betydligt mer att tjäna på att EU förhandlar fram ett utträdesavtal med Storbritannien som låter landet fortsätta ha ett nära utbildnings- och forskningssamarbete med EU-länderna.

Vi vet i dagsläget inte om utträdesdatumet – den 30 mars i år – skjuts upp eller om det blir extraval i Storbritannien – kort sagt är det mesta fortfarande öppet. Vi vet heller inte exakt hur övergångsperioden kommer att se ut. Att vi kan fortsätta ingångna samarbeten inom forskningsfinansieringsprogrammet Horisont 2020 och studentutbytesprogrammet Erasmus+ räknar vi däremot med eftersom Storbritannien, enligt en tidigare överenskommelse, ska få ta emot medel fram till 2020 från dessa program. Regeringen har också precis lagt fram ett förslag som innebär att brittiska medborgare som förlorar sin rätt att bo och arbeta i Sverige till följd av Storbritanniens utträde ur EU ska vara undantagna från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd. Detta skulle gälla om Storbritannien lämnar EU utan att någon överenskommelse om övergångsregler finns på plats.

Lite övergripande fakta visar att Storbritannien är en mycket viktig partner för Lunds universitet. Inom utbildning är Storbritannien den mest populära utbytesdestinationen inom EU för lundastudenter och Lunds universitet har 40 avtal med 34 lärosäten i landet.
Vi har även en tät relation med Storbritannien gällande rekrytering. I Sverige är Lunds universitet den mest populära studiedestinationen för masterstudenter med examen från Storbritannien.

Inom de båda europeiska finansieringsprogrammen FP7 och Horisont 2020 är Storbritannien Lunds universitets näst största samarbetspartner efter Tyskland och tittar man på sampubliceringsdata 2012-2017 ser man att Storbritannien tillsammans med Tyskland delar andraplatsen efter USA som Lundaforskarnas viktigaste partner. Samtliga fakulteter har Storbritannien som ett av de fem viktigaste samarbetsländerna internationellt under samma tidsperiod.

Brexit kan äventyra vår täta relation med Storbritannien på flera sätt och röran kring utträdet verkar dessvärre bestå. Jag är inte säker på att vi får mer klarhet under våren eftersom även ett parlamentsval i EU står för dörren i maj. Men klart är att brexit, hur det än gestaltar sig, inte är en bra utveckling för vare sig EU, Sverige eller Lunds universitet.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Brexit äventyrar vårt täta samarbete

Tack för året som gått och gott nytt år

Det är alltid lika intressant att stanna upp inför ett nytt år och fundera på vad som åstadkommits eller rört på sig sedan förra årsskiftet. Med perspektiv över tid ser man att det går framåt medan det kan vara svårare att uppfatta i det dagliga arbetet.

Om jag börjar med att ta sats i de stora frågorna finns det några omvärldshändelser som jag tycker särskilt har stuckit ut i år och som kommer att fortsätta påverka oss i framtiden. Hit hör den tilltagande opinionen om klimatförändringarna och hållbarhet, brexit samt de oroande tendenser vi ser kring en allt starkare nationalism och antidemokratiska tankar i Sverige och världen. Vi har också haft ett val i Sverige utan att ännu ha en ny regering på plats vilket är en ovanlig situation.

Nationellt har vi noga följt regeringens utredning om en ny resurs- och fördelningsmodell för universitet och högskolor (STRUT) där vi förespråkar en modell som ger oss större flexibilitet att styra över våra anslag än den modell som vi har att förhålla oss till idag.

Vad gäller invärlden fick vi i början av året förstärkning i ledningen genom att Sylvia Schwaag Serger kom in som ny prorektor. Med hennes utifrån-perspektiv har vi alla fått fundera på varför vi gör på ett visst sätt – och det har varit nyttigt att få reflektera över våra invanda arbetssätt och processer. Sylvia är en enormt bra kraft!

Jag vill påstå att Lunds universitet har blickat framåt på flera sätt under året som har gått och ett antal nya satsningar för framtiden har tagit form, inte minst för att möta de stora samhällsutmaningarna. Jag kan inte nämna allt som hänt under 2018 men här kommer ett axplock:

Under året beslutade vi att avsätta 64 miljoner kronor på en tvärvetenskaplig forskarskola inom Agenda 2030. Forskarskolan kan rymma ett 20-tal doktorander från alla åtta fakulteter och har gjorts möjlig genom att Universitetet har stark ekonomi. Denna utmaningsdrivna satsning för att stärka forskning och utbildning kring framtidens stora frågor finansieras genom att myndighetskapital lyfts från flera fakulteter.

2018 har även haft stort fokus på morgondagens utbildning och i detta ligger att bygga upp en hållbar struktur för uppdragsutbildning som en del i det livslånga lärandet. Vi ser strukturella förändringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet där såväl arbetstagare som arbetsgivare har ökat behov av att vända sig till akademin för vidareutbildning. En ny organisation med förstärkning på bl.a affärsutveckling och nya program inom exempelvis AI har påbörjats under året.

De stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS sätter stor prägel på Lunds universitet och har så även gjort under 2018 med bl.a Vetenskapsrådets genomlysning av MAX IV:s strålrörsprogram. Att anläggningarna blir framgångsrika och kan utnyttjas i sin fulla potential är högt prioriterat och i detta arbete gäller även att planera för och skapa goda förutsättningar för Lunds universitet och alla samverkanspartners på Science Village Scandinavia. Under 2018 tog vi ett viktigt beslut för Universitetets etablering på SVS och vi nådde en viktig överenskommelse med 15 andra lärosäten om medfinansiering av MAX IV.

Jag lyfter också gärna att vi har tagit flera initiativ för att fortsätta vara ett attraktivt lärosäte för anställda och studenter. Vi har t.ex utrett karriärvägarna på universitetet – ett projekt som fördjupas och fortsätter under 2019 och vi har påbörjat en utredning för att se hur hinder för samarbeten över fakultetsgränserna kan undanröjas.

Universitetet strävar efter att nå högsta mål i utbildning och forskning. Under året har vi beslutat om en policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning. Vi har nu satt ett system med processer, ansvar, organisation samt kriterier för kvalitetsarbetet. Vi har också satsat cirka 13 miljoner både 2019 o 2020 för att stärka pedagogisk utveckling och digitalisering bland annat genom att implementera en ny lärplattform, Canvas.

Slutligen vill jag gärna nämna satsningen på 6 miljoner kronor som vi lanserade under året på det forskningsbaserade projektet Tellus om sexuella trakasserier – ett svar på 2017 års upprop #metoo.

Så återstår bara att säga tack till alla – internt och externt – som bidrar till universitetets framgångar inom forskning, undervisning och samverkan och jag önskar alla en riktigt god jul och gott nytt år.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Tack för året som gått och gott nytt år

Barometer som tar tempen på studierna

Nu har Studentbarometern publicerats och det är första gången på flera år som en sådan övergripande enkätundersökning tas fram. Avdelningen Kvalitet och utvärdering har samarbetat med LUS kring den här webbenkäten i syfte att kartlägga och dokumentera studenters erfarenhet av utbildningen och fungera som ett kunskapsunderlag för verksamheten på olika nivåer. Resultaten kan brytas ner ända på programnivå.

Enkätfrågorna har belyst studenternas syn på sin utbildning, studiemiljö och studiesituation utifrån flera olika synvinklar och perspektiv. I barometern ingår också frågor om studenternas välmående och hälsa.
Några intressanta resultat kan skönjas på ett övergripande plan och de kan vara ett bra underlag till diskussioner och utvecklingsarbete såväl på ett övergripande plan som på fakultetsnivå. Jag har listat ett antal sammanfattande punkter nedan.

Flera av frågorna har vi högt upp på agendan såsom psykosocial ohälsa bland studenter, lärarledd tid som är kopplad till våra urholkade utbildningsanslag och digitala lärplattformar där vi under 2019 fasar in Canvas för att ersätta Luvit och Live@Lund för att nämna något.

• Den stora merparten trivs bra med sina studier vid Lunds universitet
• Samtidigt som merparten av studenterna framhåller att de trivs med sina studier uppger flera att de inte mår bra
• Långt ifrån alla studenter vet vart de ska vända sig om de mår dåligt
• Kvinnor är mer stressade än män
• Hur samordningen av kurser fungerar har stor betydelse för hur studenterna upplever utbildningen
• Omfattningen av den lärarledda undervisningstiden varierar – och behov av mer lärarledd tid uttrycks inom fakulteter där omfattningen beskrivs som lägre
• En del studenter uppger att de inte lägger särskilt mycket tid på sina självstudier – och detta gäller även studenter som har lite lärarledd tid
• Användningen av digitala lärplattformar är utbredd – möjlighet att ta del av förinspelade föreläsningar och att genomföra digital examination är mindre vanligt
• De flesta som studerat utomlands tycker det varit berikande
• Prokrastinering framstår som ett utbrett fenomen och många uttrycker behov av hjälp, råd och stöd med att planera studiearbetet
• De som uppger att de skjuter upp studiearbetet uppger också att de mår sämre, är mer stressade och når sämre studieprestationer
• Stödverksamheter vid Lunds universitet: inte kända för alla men kan oftast ge det stöd som behövs
• SI-verksamheten vid Lunds universitet fungerar som ett stöd för många
• Studenter som uppger att de har en funktionsnedsättning som försvårar studierna beskriver en mer besvärlig studiesituation än övriga studenter – men framhåller samtidigt lärarnas pedagogiska förmåga och att Lunds universitet erbjuder bra stöd
• Kursvärderingar genomförs inte efter varje avslutad kurs – och inom grupper av studenter är intresset svagt och tilltron låg
• Undervisningen är stimulerande och studenterna har stor behållning av sina studier – men deras kunskapsutveckling är olika tydlig inom olika kunskapsområden
• Den fysiska studiemiljön upplevs i det stora hela bra för de flesta

Här finns mycket material som verksamheten måste borra djupare i och kanske sätta nya mål att arbeta mot.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Barometer som tar tempen på studierna

Etablering på Science Village är en framtidsinvestering

Science Village Scandinavia är en av våra stora framtidsfrågor och kommer att påverka inte bara min återstående mandatperiod som rektor utan hela universitetets framtid för lång tid framöver. Årets sista styrelsemöte handlar bland annat om detta framtidsprojekt.

Vi behöver se visionerna och framtidsmöjligheterna som det innebär att ha två världsunika anläggningar, MAX IV och ESS, sida vid sida och alla de synergieffekter som kan uppstå när akademi, näringsliv och offentlig sektor kan stråla samman. Samtidigt behöver vi se hur vi på bästa sätt kan få vår egen verksamhet att etablera sig på området i rimlig takt och till rimliga kostnader. Och utan att tappa den viktiga kopplingen till de verksamheter som inte flyttar till Brunnshög.

Styrelsen har idag klargjort att vi ska etablera verksamhet på SVS och vi tittar nu närmare på hur detta kan ske etappvis och rapporten som ligger till grund för beslutet hittar du här.
I ett första skede ska vi titta på hur forskningsverksamhet som är tätt kopplade till MAX IV och ESS samt stödfunktioner kan flytta ut. Här berörs stora delar av Fysiska institutionen, delar av Kemiska institutionen, CMU, Linxs, Lunarc samt delar av Maskinteknik/Elektroteknik. Inledningsvis räknar vi med att utbildningar på master- och forskarnivå kommer att bedrivas där. Denna fas omfattar runt 600 personer. Däremot finns det många frågor angående grundutbildningens eventuella utflytt som måste utredas vidare.

Även om det är självklart att vi ska etablera verksamheter på SVS, inget annat är tänkbart, så uppstår redan nu frågor om ökade kostnader för Lunds universitet som helhet, men i synnerhet för de verksamheter som ska flytta. Helt nya lokaler betingar naturligtvis ett högre pris än äldre. Ännu har vi bara mycket grova uppskattningar på kostnader och dessa kommer givetvis att klarna allteftersom projektet framskrider. Men jag menar att man ska vara försiktig med att enbart prata om ökade kostnader – det här är lika mycket en investering för framtiden.

Sven Lidin har lett beredningsgruppen LU@SVS. Hans uppdrag slutar i och med den rapport som presenterats i styrelsen idag och vi ska nu gå in i en ny fas där en projektgrupp tar vidare arbetet.

Lunds universitet är just nu med om en oerhört spännande resa som är få universitet i världen förunnat. Vi ska ta vara på alla möjligheter detta ger oss – inte bara genom att bygga upp världsledande verksamhet kring de stora forskningsanläggningarna på Brunnshög, utan även bidra till att Lund som stad och södra Sverige med Östersjö- och Öresundsgrannar som region kan utvecklas på bästa sätt.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Etablering på Science Village är en framtidsinvestering

En Nobelfest som präglades av mod och klimat

Festernas fest, Nobelfesten, är över och dagarna i Stockholm har på många sätt sammanfattat året som har gått och tiden vi lever i. Att klimatet fick ta stor plats är givet och det finns nog inget bättre tillfälle att visa och prata om våra stora utmaningar än när världens blickar riktas mot Stockholm och den samlade vetenskapseliten. Ekonomipriset handlade om klimatet och köttet på tallriken var nedtonat. Kronprinsessan gjorde en markering genom att ha en återanvänd klänning.

Tomrummet som skapades utan litteraturpris var talande i sin tystnad.

Extra intressant är att alla tre som fick Nobelpriset i medicin, fysik och kemi i år har varit i en synkrotronanläggning och jag kan inte nog understryka vikten av MAX IV för framtidens forskning.

Ett annat tema var mod som slog igenom i bland annat blomsterarrangemang och underhållningsnumren. Mod är också något som genomsyrar de vetenskapliga framsteg som prisades igår. Som forskare behöver man tänka utanför boxen, göra sina misstag och våga prova sig fram och det är därför grundforskning är så viktigt. Många experiment misslyckas och förkastas men emellanåt kommer den oväntade upptäckten. Som akademi och enskild forskare gäller det att stå emot när omvärlden kräver snabba eller på förhand beställda lösningar på problem.

Jag lyfter gärna Frances Arnold, en av årets kemipristagare som en god förebild för såväl mod som uthållighet i sitt utforskande av enzymer.

Torbjörn

Några av Nobelpristagarna gästar och föreläser på Lunds universitet – se när och var här:

Allmänt Kommentarer inaktiverade för En Nobelfest som präglades av mod och klimat