FN:s nya klimatrapport som kom i veckan visar att det går att nå nollutsläpp år 2050. Men det krävs stora omställningar inom alla branscher för att nå dit. Forskarna har identifierat flera hållbara vägar framåt. Eftersom det är bråttom behövs fler kraftfulla beslut för att samhället ska ställa om till fossilfritt så att koldioxidutsläppen kan minska.
Som så många branscher tittar även vi på Lunds universitet på hur vi kan ställa om vår egen verksamhet. I detta nu ser vi över vår hållbarhetsplan – revidering sker vartannat år. Kan vi skruva ytterligare på de mål vi har satt upp? Är målen tillräckligt ambitiösa men samtidigt möjliga att genomföra? Vi ser inte bara till klimatutsläpp utan tar med hela spektrumet av Agenda 2030 i vårt hållbarhetsarbete.
Gällande just klimatutsläpp har Lunds universitet en strategi och plan framåt för att minska koldioxidutsläpp och har identifierat de områden där vi har störst klimatutsläpp: utrustning och varor, resor och lokaler. Jag hänvisar gärna till Hållbarhetsforum för att läsa mer om det arbete som görs vid universitetet och därutöver arbetar alla fakulteter med egna planer för sitt klimat- och hållbarhetsarbete. Att räkna upp alla aktiviteter låter sig inte göras i ett blogginlägg.
Universitetet blir uppvaktat med jämna mellanrum av studenter eller anställda som vill se kraftfullare åtgärder i samhället och på universitetet. Engagemanget för klimatet är stort och det är viktigt för att vi ska komma vidare. De som demonstrerade utanför Universitetshuset idag, Scientist Rebellion, kräver klimatrevolution. Jag är inte där i min tanke gällande den omställning som universitetet behöver göra, även om jag uppskattar anställdas och studenters engagemang. Jag är mån om att universitetet gör strategiska och långsiktigt hållbara vägval inom forskning, utbildning och samverkan. Och det är genom just utbildning, forskning och samverkan som ett universitet kan göra mest nytta för klimatet eller för social och ekonomisk hållbarhet i världen.
Vad gäller FN:s klimatpanel IPCC har flera av Lunds universitets forskare sedan lång tid tillbaka varit involverade i IPCC:s arbete och i flera av rapporterna, den senaste rapporten utgör inget undantag. Flera av Lunds universitets forskare har också varit huvudförfattare för dessa rapporter. Professor Lars J Nilsson har också utsetts till en av 15 ledamöter i Europas ”Scientific Advisory Board on Climate Change”. Det är genom forskarnas kunskap som Lunds universitet kan göra riktig nytta!
Klimatförändringarna rår vi inte på själva. Det internationella och europeiska samarbetet är därför helt avgörande. Lunds universitet håller t.ex. för närvarande på att bygga upp en plattform med våra kollegor inom nätverket LERU för att kunna dela goda exempel på hur man kan integrera kunskap om klimatförändringar i utbildningar. Tidigare i år var Lunds universitet värd för ett internationellt symposium inom universitetsnätverket U21 med temat ”Teaching for Sustainability”. Även inom utbildning ska vi alltså flytta fram våra positioner gällande hållbarhet.
Jag passar också på att återigen lyfta det samarbete som vi tillsammans med Chalmers och Uppsala universitet gör tillsammans med industrin för att bli ett världsledande kluster inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn. Det är bara ett av många goda exempel där samverkan kan bidra till det internationella klimatarbetet.
Erik