Erik Renström

Rektors blogg

Viktigt prata om universitetets roll i samhället

Universitetens roll i samhället är något som vi i universitetsledningen är mycket angelägna om att diskutera.  En viktig princip för universiteten är akademisk frihet som innebär att innehåll och genomförande av forskning och utbildning måste stå fri från politisk, ideologisk eller annan styrning. Principen om oberoende är alltså en omistlig del av akademin – den utgör själva grunden för all forskning och utbildning.

På senare tid har vi sett en oroande utveckling där respekt för universitetets oberoende och för de akademiska värden som är centrala i ett demokratiskt land saknas. Påtryckningar och försök att tysta forskare och lärare kan ske på många sätt. Hat på sociala medier, uppmaningar om bojkott av lärosäten eller forskare och lärare som tar upp svåra och kontroversiella ämnen, uppmaningar till universitetsledningar om att ta bort forskningsresultat eller kursmoment som går emot någons världsbild eller politiska uppfattning. Inte sällan handlar det om ämnen som migration, kriminologi, klimat och genus. Det senaste året har även forskare som publicerar resultat om pandemin, vaccin och smittspridning attackerats från olika håll, även forskare emellan.

Utvecklingen är så problematisk att regeringen föreslår att den akademiska friheten nu stärks genom att den skrivs in i högskolelagen. Det är en viktig markering som vi välkomnar. Allt för få känner till vad akademisk frihet är och innebär, vilket inte minst de senaste veckornas uppmärksammade försök till politisk styrning av forskning och utbildningsinnehåll vid Malmö universitet visar.

Idag har jag och Kerstin Tham publicerat en gemensam debattartikel i Sydsvenskan. Den har föranletts av två händelser vid Malmö universitet som på olika sätt visar att den akademiska friheten inte alltid respekteras. Båda dessa händelser har uppmärksammats stort och lett till viktiga diskussioner.

Den ena händelsen inträffade för några veckor sedan då moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Ohlin genom ett mejl till rektor Kerstin Tham ifrågasatte innehållet i en av Malmö universitets kurser.

Den andra händelsen inträffade när studenter nyligen framförde kritik av Malmö universitets masterutbildning i sexologi som ledde till att politiska partier och organisationer ställde krav på en handlingsplan för att förändra innehållet i utbildningen.

Även kontroversiella ämnen ska kunna diskuteras på ett universitet och i kursmoment, även rasism som var fallet i masterutbildningen i sexologi. Men i ett polariserat debattklimat blir det svårare och det höga tonläget riskerar att tysta lärare och forskare som inte orkar stå emot den hätska debatten och det höga tonläget, inte minst på sociala medier. 

Att kunna forska om och undervisa om känsliga ämnen såsom rasism och diskriminering är en sak. Att motverka rasism och diskriminering en annan. Båda sakerna arbetar vi med parallellt på universiteten. Man får skilja på dessa två spår.

Som arbetsgivare har alla universitet ett ansvar för att skapa en god arbetsmiljö för såväl studenter som medarbetare. De akademiska cheferna har ett arbetsmiljöansvar och det är viktigt att arbeta förebyggande när det gäller diskrimineringsfrågor, i enlighet med diskrimineringslagens krav.

Nu är det viktigare än någonsin att låta de akademiska värdena om öppenhet, oberoende och akademisk frihet och integritet visa vägen framåt. Lika viktigt är att skapa det konstruktiva och kreativa samtalsklimat som behövs för att utveckla framtidens forskning och utbildning utan politiskt färgade försök till påverkan.

I universitetsledningen planerar vi för att öppna fler arenor där vi ska kunna samtala om universitetets roll i samhället och vi vill inte väja för de svåra diskussionerna.

Erik

 

 

23 mars, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade