Utveckling av forskning och utbildning handlar i dag till stora delar om digitalisering, IT och tillhörande e-infrastruktur. Undervisning sker alltmer med digitala hjälpmedel och forskning genererar stora datamängder som behöver hanteras, lagras och göras tillgänglig. Såväl lärare som forskare behöver stöd för att kunna hantera denna genomdigitaliserade värld. Det handlar t.ex. om pedagogisk och teknisk utveckling inom utbildning och krav som ställs på forskning rörande lagringskapacitet, säkerhet och öppenhet (inte minst har EU stora ambitioner kring öppen vetenskap) som vi behöver och vill leva upp till.
Under 2022 kommer Lunds universitet att kunna ta stora kliv framåt på dessa områden i och med att två nya enheter inom förvaltningen har etablerats från och med den 1 januari (besluten fattades strax innan jul). Vi räknar med att föreståndare för de båda enheterna har tillsatts under året.
Den ena enheten, Enheten för undervisningsstöd, ska arbeta med stöd, support och utbildning till lärare med anledning av att digitalisering, förändrade regelverk, nya arbetssätt och nya student- och omvärldskrav driver på utvecklingen av undervisning.
Den nya Enheten för e-infrastruktur ska arbeta med stöd och support kopplat till e-infrastruktur och forskningsdata.
Även om vi nu krattar manegen på universitetet för att kunna arbeta strategiskt med e-infrastruktur krävs även insatser nationellt. I forskningssektorn finns bred enighet om behovet av en nationell, samordnad e-infrastruktur för forskningen – och behovet är akut. Samordnad e-infrastruktur är en förutsättning för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som en stark innovations- och kunskapsnation. Tillsammans med ett antal rektorskollegor har jag undertecknat en debattartikel i Ny teknik i veckan där vi uppmanar regeringen att skyndsamt inrätta en ny myndighet för e-infrastruktur.
Denna målsättning om en ny myndighet stöds glädjande nog också av regeringens särskilda utredare Tobias Krantz i betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65). Detta är en viktig och ambitiös utredning som tar upp många aspekter kring forskningsinfrastruktur såsom finansieringsformer, organisation och styrning av infrastrukturerna. I det remissyttrande som vi nu ska skicka till regeringen rörande betänkandet stödjer vi givetvis utredningens förslag om en ny myndighet för e-infrastruktur.
Däremot avstyrker vi förslaget att inrätta en myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse. Likaså avstyrker vi förslaget att politiska partier ska delta i forskningsberedningen liksom att vi avstyrker andra ansatser i utredningen som stakar ut en väg mot ökad politisk prioritering och styrning av forskningsinfrastruktur och i förlängningen av forskningen som sådan.
Av största intresse för Lunds universitet är givetvis utredningens delar som handlar om MAX IV. Styrningen av MAX IV behöver förtydligas men de förslag som ges i utredningen är inte tillräckliga för att fixera bilden av MAX IV-laboratoriet som en genuint nationell anläggning. Den verkligt stora utmaningen är dessutom att säkerställa laboratoriets fortsatta position på högsta internationella nivå genom att tillgodose behovet av långsiktig planering och finansiering. Hela remissyttrandet hittar du här som pdf.
Jag ser fram emot att ytterligare få stöta och blöta dessa viktiga frågor för universitetet och för hela sektorn under 2022 – de kommer att diskuteras internt, med andra lärosäten och med regeringen!
Erik