I måndags hade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, en extrainsatt förbundssamling. Anledningen är de många utredningar och uppdrag som har initierats av regeringen under de senaste (sommar)månaderna och som rör sektorn. En del av dem har kommit något överraskande, såsom uppdraget till Universitets- och högskolerådet, UHR (med flera myndigheter) för att främja ansvarsfull internationalisering. En annan som kom i förra veckan handlade om hur lärosätenas kompetens i säkerhetsfrågor kan öka.
Internationella akademiska samarbeten är extremt viktiga för Lunds universitets konkurrenskraft men det aktuella säkerhetsläget samt en hårdnande global konkurrens om kompetens och investeringar har gjort att ämnet ansvarsfull internationalisering hamnat högt på den politiska agendan. En del forskningssamarbeten som tidigare finansierats ses idag som problematiska. Risken är dock att pendeln slår över och att det säkerhetspolitiska läget leder till utredningar och åtgärder från utbildningsministern som i vissa fall kan vara missriktade.
Det bästa vore om lärosätena genom SUHF i större utsträckning än idag vore en önskvärd primär dialogpart till utbildningsdepartementet i frågor som rör sektorn. Nu får vi i stället invänta remissrundor och ge inspel och synpunkter i ett senare skede. Förvisso står det regeringen fritt att initiera uppdrag, utredningar och reformarbete – det är deras arbete, men om sektorn som ska ta emot reformarbetet och förslagen redan i ett initialt skede ställer sig frågande till syfte och resultat kan man fundera på hur effektiva utredningarna är.
Lunds universitet har kommit långt i arbetet med globalt ansvarsfullt engagemang, med såväl checklistor som stöd för anställda gällande riskbedömning. Avgörande säkerhets- och riskbedömningar måste göras i varje enskilt fall – särskilt vid ett så stort universitet som Lunds där verksamheten är mycket skiftande. Det är därför olyckligt om universiteten inte får reformera det egna arbetet utan statsmaktens inblandning och det finns redan flera initiativ i sektorn som arbetar med frågan på ett nationellt plan såsom expertgruppen för internationaliseringsfrågor inom SUHF. Jag hoppas att uppdraget till UHR inte innebär dubbelarbete eller leder till åtgärder som vi redan gjort – arbetet görs som sagt på flera håll, inte minst inom Lunds universitet, och på olika nivåer i sektorn. Lägg därtill att Lunds universitet satsar stora summor på IT- och informationssäkerhet.
I våras meddelade regeringen abrupt att mandatperioden för lärosätenas styrelser skulle kortas från tre år till 17 månader. Orsaken var enligt minister Mats Persson att se över den säkerhetspolitiska kompetensen på lärosätena. Nyligen aviserade ministern en ny utredning med utredare Peter Egardt. Utredaren ska bl.a redovisa vilken kompetens i säkerhetsfrågor som behövs i universitetsstyrelserna samt ge förslag på hur sådan kompetens kan säkerställas bland de styrelseledamöter som utses av regeringen. Uppdraget ska redovisas ganska snart, senast den 31 december 2023. Jag vill inte föregripa utredningen, men det förefaller långsökt att säkerhetsarbetet vid ett universitet skulle stärkas av att just externa ledamöter i styrelsen har säkerhetskompetens. Styrelsen ansvarar för att riskhanteringen vid universitetet är fullgod men själva arbetet görs av de anställda.
En annan utredning handlar om etikprövning. Det var i maj som utbildningsminister aviserade att regelverket för etikprövning ska ses över. I slutet på augusti kom direktivet och jurist Ulrik von Essen utsågs till utredare. Han ska utreda undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning samt regleringen av tillsyn i etikprövningslagen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Etikprövningssystemet har kritiserats och debatterats öppet från forskarhåll. SUHF har under tidig vår också haft dialog med departementet om etikprövningssystemet och framfört ett antal förslag på förändringar. Tilliten till systemet måste vara stort och eftersom många frågor har väckts är det bra att systemet nu utreds närmare.
I Tidöavtalet 2022 mellan samarbetspartierna kom ett antal reformförslag inom några utpekade politikområden. ”Socionomutbildningen reformeras för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt utbildningsmoment. Möjlighet till specialisering på ungdomsbrott införs i utbildningen”, står där bland annat. Detta är till synes en politiskt motiverad specialisering av en utbildning och en sådan politisk detaljstyrning riskerar att undergräva lärares och utbildningsanordnares autonomi där forskningsbaserad kunskap ligger till grund för utformningen av utbildningarna. I augusti meddelade regeringen att de tillsätter en utredning för att se över socionomexamen. Utredaren ska bland annat föreslå nya eller ändrade examensmål för socionomexamen i syfte att säkerställa att studenterna får ”den kunskap och förmåga som krävs för att dels förebygga att barn och unga börjar begå brott, dels bryta en brottslig utveckling och förebygga återfall i brott”. I Sverige är det möjligt och relativt enkelt för regeringen att ändra i enskilda examensmål – något som kan uppfattas stå i kontrast till akademisk frihet och autonomi. Utredaren av socionomutbildningen ska presentera sitt uppdrag i mars 2024.
En annan konsekvens av Tidöavtalet är att biståndsrelaterade forskningsbidrag till utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet har upphört för innevarande år och beredningsprocessen för årets utlysningar har avbrutits. Här på universitetet bedrivs både omfattande och stark utvecklingsforskning och vi för nu diskussioner om hur denna forskning kan säkras på kort sikt – och på längre.
I juli tillsatte regeringen en särskild utredare, Peter Honeth, för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna. Uppdraget ska redovisas i november 2024. Utredningen tar upp många av de problem som adresserats genom åren – bland annat att undanröja hinder för samarbeten mellan lärosäten, vilket är mycket positivt.
Med många utredningar framför oss går vi också in i en höst som präglas av intensivt budgetarbete på alla nivåer. I oktober är det även dags att lämna inspelet till den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen som beräknas till slutet av 2024. För några veckor sedan tillsatte regeringen en rådgivande forskningsberedning bland annat inför arbetet med forskningsproppen. De 15 ledamöterna från akademi, studentorganisationer, näringsliv, institut och forskningsfinansiärer ska bidra med omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitiken, enligt uppdraget. Professor Christofer Edling på Lunds universitet är en av ledamöterna och det ska bli mycket intressant att se vilken prägel den sätter på kommande forskningspolitik.
Det går inte att komma ifrån att Rysslands invasionskrig i Ukraina kommer att fortsätta piska som ett grått novemberregn över framtiden. Förutom den humanitära katastrofen, förödelsen och den oro ett krig i närområdet för med sig påverkas världens och Sveriges ekonomi och därmed viktiga framtidssatsningar. Att hoppas på en stark höstbudget för vår sektor tror jag kan bli svårt – konkurrensen om statens kaka är kanske större än någonsin i dessa oroliga tider. Men för Sveriges framtid hoppas och tror jag att regeringen levererar en stark forsknings- och innovationspolitisk proposition så småningom. En propp där universiteten ges de bästa möjligheter att blomstra både internationellt och ansvarsfullt.
Erik