Sedan lång tid tillbaka har sektorn, inte minst genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), uppmärksammat regeringen på att den akademiska friheten behöver stärkas genom skärpt lagstiftning och att lärosätenas självbestämmande behöver öka. I förlängningen handlar det om att universiteten ska kunna utföra sitt uppdrag som inbegriper att förmedla kunskap till samhället, vara en innovativ kraft och att utbilda och bilda individer. Akademisk frihet i kombination med organisatorisk autonomi är en förutsättning för att detta uppdrag kan utföras trovärdigt och med kvalitet och för att hela samhället och dess institutioner ska kunna granskas.
I stora delar av världen försvagas demokratin vilket även påverkar den akademiska friheten negativt. Det finns flera exempel på detta. Slående har den senaste utvecklingen i USA varit och där vi sett hur Trumpadministrationen har gått hårt åt de amerikanska lärosätena. Men samma sak skulle kunna hända i Sverige eftersom de svenska lärosätenas självständighet bygger på en skör konstruktion som lätt kan stjälpas. Ett flertal studier i EU har visat att Sverige utmärker sig negativt gällande lärosätenas autonomi och självbestämmande.
I fjol tillsatte regeringen en utredning för att stärka lärares och forskares akademiska frihet (Dir. 2025:42) och som ska presenteras i juni. Detta var ett utmärkt initiativ men eftersom individuell frihet går hand i hand med lärosätenas autonomi har vi i sektorn även velat se en utredning om hur lärosätenas självbestämmande skulle kunna öka genom en ny organisationsform. Graden av institutionell autonomi och de villkor som definieras i styrsystem utgör lärosätenas grund för att främja och värna den akademiska friheten. Den nuvarande organisationsformen som förvaltningsmyndighet är inte anpassad till lärosätenas speciella uppdrag och har en alltför nära koppling till staten.
Idag kom det glädjande beskedet från gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm att regeringen tillsätter en utredning om lärosätenas organisationsform (Dir. 2026:42 ) med KTH:s förvaltningsdirektör Kerstin Jacobsson som särskild utredare. Att utredningen nu kommer till stånd har inte varit helt givet, i fjol motsatte sig Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna i riksdagen en utredning om ny organisationsform, vilket bemöttes av mig och rektorskollegorna Hans Adolfsson och Malin Broberg på debattplats i Svenska dagbladet.
Men nu är den här och utredaren får i uppgift att ta fram två olika lösningsmodeller, den ena gäller ett förslag på en alternativ organisationsform, den andra gäller förändringar inom ramen för dagens myndighetsform. I mars nästa år ska utredningen presenteras.
I tider av försvagad demokrati globalt och med ökad polarisering i samhället behöver Lunds universitet ta höjd för att påtryckningar på universitetets forskning kan komma att öka både från politiskt håll och från externa påtryckargrupper med egna agendor. Politikerna kan göra en stor del för att skydda akademisk frihet genom stärkt lagstiftning men universiteten själva har också ett ansvar för att stärka universitetens och vetenskapens roll i samhället samt den akademiska friheten på våra lärosäten.
Under 2026 genomför universitetet ett övergripande projekt med kollegiala samtal i öppna forum som syftar till att öka kunskapen om och engagemanget i frågor som rör akademisk frihet. Projektet kommer så småningom att leda till en gemensam deklaration om akademisk frihet och universitetets roll i samhällsutvecklingen.
Jag hoppas på många viktiga, livliga och intressanta diskussioner framöver, både på hemmaplan och i sektorn i stort, om lärosätenas framtid och utveckling, vår roll i samhället och gentemot politiken.
Erik