I veckan presenterade regeringen sin proposition för Sveriges totalförsvar (militärt och civilt försvar) för 2025–2030. De nya mål som presenteras för totalförsvaret bygger på säkerhets- och geopolitiska förändringar i världen och de förflyttningar av militär och ekonomisk makt som sker globalt samt kapplöpningen mellan stater för att utveckla omvälvande teknik såsom AI. Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges medlemskap i Nato påverkar också enligt propositionen totalförsvarets mål och utformning framöver.
Även universitets- och högskolesektorn har i allt högre grad konfronterats med dessa förändringar, maktförflyttningar och säkerhetshot med ökade krav på ansvarsfull internationalisering inom forskning och utbildning. Och här menar jag att Lunds universitet har varit på tårna i frågorna, inte minst genom strategin för Global Dynamic Engagement där Global Responsible Engagement är en viktig del.
Universiteten, liksom övriga svenska myndigheter och institutioner, har de senaste åren ålagts betydligt större ansvar för att säkra sig mot yttre hot såsom cyberangrepp, informationspåverkan och illegal informationsinhämtning. Lunds universitet lägger stora resurser på att riskminimera och det pågår ett stort arbete på alla nivåer – från styrelse och rektor genom policy och ledningssystem till enskilt ansvar för varje medarbetare och student. Att höja den allmänna risk- och säkerhetsmedvetenheten är ett viktigt steg i arbetet. Nyligen fattade universitetet t.ex. beslut om en obligatorisk kurs för alla medarbetare i Grundläggande informationssäkerhet.
Det går inte att blunda för att auktoritära stater har intressen av att tillförskansa sig fördelar genom avancerad teknik. I propositionen nämns utvecklingen inom bl.a. informationsteknik, artificiell intelligens (AI), sensorer, robotik, materialteknik, bioteknik, energiteknik och kvantteknik som områden som kan leda till betydande förändringar med omfattande ekonomiska, politiska och militära konsekvenser. Detta är områden som universiteten bedriver omfattande forskning inom.
Men man ska komma ihåg att en stor del av forskningen på Lunds universitet är grundforskning och som genomförs med medel som sökts i öppen konkurrens och som publiceras öppet. Principen som omgärdar öppen vetenskap inom EU ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt” är värd att påminna om. Akademin bygger på öppenhet och ett världsomspännande kunskaps- och kompetensutbyte. Enskilda stater kan inte lösa globala utmaningar såsom klimatförändringar och pandemier – och där riskerar slutenhet och nationella intressen att bli käppar i hjulet för innovationer och lösningar som kommer hela världen till godo. Världens akademier har också ett gemensamt etos att hävda betydelsen av samarbete och dialog även i tider som präglas av kriser och konflikter.
Inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har det under en tid funnits en arbetsgrupp som har haft fokus på sektorns roll i totalförsvaret och hur omvärldsförändringarna påverkar vår verksamhet och internationalisering. Det står klart att sektorn behöver arbeta tillsammans med de här frågorna – för kunskapsutbyte och gemensam omvärldsanalys men också för att använda den gemensamma kunskap och de resurser vi har inom forskning och utbildning som kan vara en del i eller av intresse för totalförsvaret.
Det finns flera områden där Lunds universitet skulle kunna bidra till totalförsvaret såsom spetsteknologi, underrättelse, logistik och försörjningsberedskap för att nämna några. Och det är också områden som vi gärna skulle samarbeta kring inom den nyligen etablerade plattformen Campus Totalförsvar.
Regeringen har aviserat att de permanentar ett stöd på 10 miljoner kronor årligen till Campus Totalförsvar och Lunds universitet har representation i dess styrgrupp genom vicedekan David Gisselsson Nord på Medicinska fakulteten.
Även om det finns många sammanhang där vi utan tvekan kan och ska spela en central roll ska det inte förnekas att det framöver kan uppstå komplicerade situationer där vi som universitet måste begrunda huruvida vi alls bör delta i vissa samarbeten.
Nyligen fattade Lunds universitetet beslut om tillfälliga medel till nya forskningsprojekt på Campus Helsingborg. Två av de tre projekten som får medel är kopplade till totalförsvaret. Det ena är ”Sjukvårdslogistik för att stärka totalförsvar och krishantering” (Medicinska fakulteten, Lunds tekniska högskola, LTH, och Samhällsvetenskapliga fakulteten) och det andra är ”Att utbilda för kriser: Historiska utmaningar i civilförsvar och beredskapspedagogik” (Humanistiska och teologiska fakulteterna). Finansieringen ska ge forskarna tid att etablera verksamhet och så småningom attrahera externa medel för framtida finansiering. Särskilt intressant är att så många fakulteter finns representerade i projekten.
Regeringen satsar stort på att rusta totalförsvaret – hur stor del av pengarna som öronmärks till forskning på universiteten återstår att se, förhoppningsvis klarnar det i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Erik