Vid universiteten i Ukraina finns cirka 1,5 miljoner studenter och 60 000–70 000 lärare och forskare, varav cirka hälften är kvinnor. När nu många av dessa är på flykt räknar vi med att ett större antal studenter, forskare, lärare och doktorander kommer till Sverige framöver eller redan har kommit hit. På de svenska lärosätena är trycket störst på Lunds universitet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH. Men i dagsläget är det mycket svårt att sia om hur stort det samlade åtagandet för den svenska högre utbildningssektorn kommer att bli.
I universitetsledningen ser vi vikten av att mottagandet av studenter behöver lösas nationellt och inte med separata lärosäteslösningar. Det kan låta byråkratiskt och passivt att vi inte bara öppnar dörrarna när vi möts av människor på flykt. Men rättssäkerhet för alla studenter är viktigt. Man ska kunna lita på att våra processer är korrekta både gällande antagning och examination. Jag kan dock garantera att idéerna finns lokalt och nationellt och vi gör vad vi kan för att kunna omsätta dem till handling. Engagemanget och viljan bland anställda och studenter är stort! Går det att omvandla Erasmusmedel för utresande till inresande? Går det att hitta lösningar inom sådana nätverksavtal som vi har med lärosäten? Vilka sommarkurser kan vi sjösätta? Finns det möjligheter att använda oss av sen anmälan till specifika kurser i höst och för särskilda behov? Vi klurar på alla fronter.
Vissa saker marscherar också fort framåt. Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet har t.ex. med kort varsel tagit fram distanskurser i tolkning mellan svenska och ukrainska respektive svenska och ryska. Efterfrågan på tolkar i ukrainska och ryska är stor och redan till hösten kommer Språk- och litteraturcentrum att erbjuda tolkutbildning i dessa språk. Här kom dessutom ett okej på universitetets ansökan tillbaka från Universitets- och högskolerådet, UHR, i rask takt och det är så vi behöver arbeta tillsammans – mellan myndigheter – för att se till att varje del i utbildnings- och studieadministration blir korrekt hanterad – men i snabbare takt än vanligt. Pandemin förde kanske bara en enda positiv sak med sig men det är otvetydigt så att universitetet idag är snabbrörligare och har fått erfarenhet av att arbeta i och med osäkra situationer.
Många är också de finansiärer som öppnar för riktade forskningsmedel till följd av Ukrainakrisen. Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF, är några exempel – fler initiativ kommer säkert att sjösättas framöver och forskargrupper runt om i landet arbetar nu för att kunna söka medel ur dessa.
Jag vill också påminna om Lunds universitets stödprogram för studenter och personal som drabbats av situationen i Ukraina. Ett bidrag till detta program kan t.ex. gå till:
- Finansiering till anställningar av forskare som berörs av situationen i Ukraina och som behöver en fristad i Sverige.
- Förlängning av anställningar av ukrainska forskare som redan finns i Sverige men som inte kan resa tillbaka på grund av kriget.
- Uppehälle och andra levnadsomkostnader för anställda forskare och annan personal som drabbats av Rysslands invasion av Ukraina.
- Levnadsomkostnader för studenter som på olika sätt drabbats av kriget och som blivit antagna till utbildningar vid Lunds universitet.
Donera gärna en gåva, stor som liten spelar ingen roll, varje bidrag gör skillnad!
Erik