Det har varit en vår med stor osäkerhet i Europa och säkerhetspolitik och eventuellt Natomedlemskap har varit ett överskuggande samtalsämne. Det förändrade säkerhetsläget har också påverkat akademin då Rysslands krig i Ukraina har skakat om våra grundvalar. Hela universitetets värdegrund vilar på demokratiska fri- och rättigheter men vi kan inte ta dessa för givna, det har vi blivit brutalt påminda om i vår.
När demokratin är på tillbakagång och mänskliga fri- och rättigheter kränks eller avskaffas, vilket vi kan se på flera håll i världen, har universiteten en viktig uppgift: att bidra med beprövad kunskap och vara en del i det offentliga samtalet. Flera sådana samtal pågår – nu närmast i Almedalen. Detta forum tillåter en mängd samhällsaktörer att mötas med politiken för att dela idéer och kunskap om samhället och samhällsutveckling.
Demokrati är temat som Lunds universitet går in med i årets Almedalsvecka. Flera seminarier, debatter och paneler belyser demokrati ur många olika perspektiv och hela LU:s program finns här i länken. Personligen ser jag fram emot det goda samtalet i fysisk gemenskap som vi törstat efter under pandemin. Universitetet finns mitt i det nationella och internationella samfundet. Det är tillsammans som vi har möjligheter att göra världen bättre.
Tillsammans och enade skapar vi också en stark röst för påverkan. Akut läge är det för forskaren och läkaren Ahmadreza Djalali som omedelbart behöver friges ur iranskt fängelse. Djalali dömdes till döden 2017 efter en rättegång utan någon som helst rättssäkerhet. Samtliga rektorer i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har skrivit ett gemensamt upprop till flera internationella och svenska organisationer och enskilda aktörer och finns också publicerad som debattartikel i Svenska dagbladet och det finns en artikel i University World News som rör uppropet. Hela uppropet finns också nederst i detta blogginlägg.
Bloggen tar ledigt under sommaren för att återkomma när campus fylls med liv igen i augusti. Söktrycket är högt till höstens utbildningar och fler internationella studenter har sökt till Lunds universitet än före pandemin. Utbyten mellan människor från olika bakgrund är som vaccin mot polarisering och konflikt. Universiteten runt om i världen är en del i detta vaccinprogram. Med den tanken går jag in i sommaren och med tillförsikt ser jag fram emot hösten!
Erik
Upprop: Iran måste släppa Ahmadreza Djalali fri
Den svensk-iranske läkaren och forskaren i katastrofmedicin, Ahmadreza Djalali, greps i Iran i april 2016. Året efter dömdes han till döden, anklagad för bland annat spioneri, efter en rättegång som inte på långa vägar uppfyller anständiga krav på rättssäkerhet. Iran har hotat att verkställa domen flera gånger och den mentala och fysiska press som Ahmadreza Djalali utsatts för under de senaste drygt sex åren är svår att föreställa sig. Rapporter från Evin-fängelset, där han förvaras, vittnar om att han mår mycket dåligt och är i stort behov av omedelbar och adekvat medicinsk behandling.
Vi, rektorer från Sveriges universitet och högskolor, är djupt engagerade i Ahmadreza Djalalis fall. Det faktum att han greps, fängslades och efter en process, utan tillstymmelse till en rättvis behandling, dömdes till döden är ett veritabelt angrepp inte bara mot honom och hans familj – utan också en oacceptabel attack mot akademisk frihet, mänskliga rättigheter och bortom all rimlig rättssäkerhet. Ahmadreza Djalali har ägnat en stor del av sitt vuxna liv åt forskning, kunskapsutveckling och kunskapsdelning. När han greps var han i Iran för att föreläsa om sitt forskningsområde – katastrofmedicin. Han stoppades alltså när han var i färd att ägna sig åt en av de centrala uppgifterna för oss som är aktiva inom akademin: att undervisa och dela med sig av de kunskaper som förvärvats under år av studier och forskning.
Att fängsla och döma någon till döden på uppenbart felaktiga grunder är ett horribelt, inhumant och cyniskt sätt att behandla en medmänniska oavsett utbildningsbakgrund, social ställning eller nationalitet. Det måste fördömas i alla lägen. I Ahmadreza Djalalis fall tillkommer dessutom en dimension. Att hota och tysta en forskare är att hota och tysta kunskapsutveckling, vetenskapliga framsteg och – inte minst – möjligheten att sprida kunskapen vidare till det omgivande samhället.
Det är därför den orättfärdiga behandlingen av Ahmadreza Djalali blir extra avskyvärd.
Som rektorer för svenska universitet och högskolor ingår det i vår uppgift att slå vakt om den akademiska friheten. Det är vår plikt att reagera och agera när vi ser hur regimer slår direkt mot själva de akademiska grundprinciperna. För oss är det självklart att kräva Ahmadreza Djalalis omedelbara frisläppande.
För att detta krav verkligen ska leda till konkret resultat måste hela omvärlden samfällt skicka tydliga signaler till den iranska regimen. Vi riktar oss till akademiska kollegor, till relevanta internationella och mellanstatliga organisationer; till länder, parlament och regeringar som står för värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter och akademisk frihet; och till alla andra aktörer som är engagerade i rättvisefrågor och internationell solidaritet med följande uppmaningar:
• Använd alla tillgängliga kanaler för att kommunicera direkt med iranska makthavare om fallet Ahmadreza Djalali
• Använd alla till buds stående medel för att öka trycket på Iran att respektera mänskliga rättigheter och rättssäkerhet
Det är dags att det globala samhället, det demokratiska samfundet och den samlade akademin säger ifrån och bestämt tar avstånd från Irans upprepande och flagranta brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Om vi gör det gemensamt, kraftfullt och tydligt kommer det att ge resultat.
Det är hög tid att släppa Ahmadreza Djalali fri.