I den turbulenta värld vi nu ser där fasansfulla bilder på attacker som drabbar civila i Israel och Gaza möter oss på daglig basis är det lätt att vackla i tron på internationellt samarbete och inspiration. Men jag är djupt förvissad om att akademin ska vara en plats för internationellt samarbete och gemenskap även i svåra orostider. Universitetet kan verka i regioner och områden som stater av olika anledningar inte kan och denna – låt oss kalla det vetenskapsdiplomati – måste vi alla inom akademin hjälpas åt att värna.
Som ett led i att stärka Lunds universitets närvaro och samarbeten inom utbildning, forskning, innovation besökte jag i förra veckan Singapore i en noga förberedd delegationsresa.
Valet att fokusera på just Singapore är ett resultat av arbetet enligt Lunds universitets strategiska plattform där ökat internationellt genomslag vaskats fram som universitetets övergripande prioritering i kombination med universitetets arbetssätt för internationalisering genom Global dynamiskt engagemenag, GDE.
Besök gjordes på svenska handelskammaren i Singapore, Business Sweden, företag, svenska ambassaden men först och främst universitetets systeruniversitet: National University of Singapore, Nanyang Technological University och Singapore Management University, SMU.
Jag hade den stora glädjen att skriva under ett nytt studentutbytesavtal mellan SMU och Lunds universitet. SMU sammanfattar sitt mål med att de vill göra sina studenter redo för att arbeta, men också redo för en oviss framtid. Vårt samarbete kommer förutom att vara till livslång nytta för de studenter som utnyttjar det, också att föra våra lärare samman och vara en källa till inspiration och förändring för oss på Lunds universitet.
I det följande sammanfattar jag mina starkaste intryck från resan och de många möten vi hade. Många delar menar jag att vi kan och bör låta oss inspireras av i Sverige och på Lunds universitet, medan andra är oss främmande. Och även om jag nedan mestadels skriver i positiva ordalag om hur väl Singapore har förvaltat sina resurser ska man ha i åtanke att politisk opposition i landet är begränsad och att det råder inskränkningar i yttrandefrihet, press- och mötesfrihet. Men det är också det som är styrkan med internationella samarbeten – genom närvaro och utbyten kan Lunds universitet tillsammans med andra universitet i starka demokratier förhoppningsvis bidra till positiv utveckling inom demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen.
De singaporianska universiteten är alla internationellt mycket framstående och har gjort resan till toppen i raketfart genom ett systematiskt arbete under de senaste tjugofem åren. Det arbetet har präglats av tydlig målinriktning, höggradig internationalisering och stora, men inte minst, smarta satsningar från landets regering.
Delegationen besökte några speciellt framgångsrika områden för att förstå hur de singaporianska kollegorna nått dit – ur forskares och lärares perspektiv, liksom universitetsledningarnas. Med universiteten diskuterade vi existerande forskningssamarbeten och var vi ömsesidigt önskar förstärka vårt samarbete. Vi diskuterade även våra studentutbyten och hur Singapore arbetar med förnyelse av utbildningar.
Under resan blev jag varse att Sverige, svenska företag och universitet har ett mycket gott anseende i önationen och Lunds universitet har sedan länge ett uppskattat, stort och balanserat studentutbyte med Singapore. Sverige är för övrigt det fjärde mest populära landet bland singaporianska studenter, i konkurrens med världens alla stora forskningsnationer. Det finns långt över hundra svenska företag som är etablerade på plats i Singapore, inklusive de Lunds universitet har etablerade strategiska partnerskap eller andra samarbeten med. För närvarande pågår ett tydligt inflöde av multinationella företag till Singapore som allt tydligare växer fram som ett ekonomiskt centrum i södra Asien.
Det är fascinerande att höra hur Singapore arbetar med forskning och utveckling. Singapores regering satsar stora summor på utbildning och forskning, från förskola till universitetsnivå. Regeringen arbetar med femårsplaner för att peka ut prioriterade områden, baserat på arbetsmarknadens utveckling och de nya kompetenser som man förutser kommer att behövas på den. Man arbetar enligt en modell där man utgår från ”drottningbina” de mest inflytelserika företagen i kraft av storlek eller innovativ kraft. Därefter lyssnar man in de företag som uppfattas av underleverantörer av varor eller tjänster.
Prioriteringarna resulterar i satsningar på både forskning och utbildning. Från universitetens håll uppfattas långsiktigheten i dessa prioriteringar som rimliga, dvs det finns en rimlig grad av överlapp med föregående femårsplan.
Det framstår för mig som att förändringstrycket på universiteten från regeringen är betydligt starkare än i Sverige, men detta verkar överlag tolereras. Kanske är nyckeln till detta en välgjord omvärldsanalys som det verkar råda konsensus kring. Denna analys omsätts i en plan för universiteten där alla ämnesområden figurerar och uttrycks i form av ett tydligt övergripande inriktningsbeslut.
Det finns också god tillgång på forskningsmedel där hälften är avsedd för grundforskning med förväntan att universiteten ska genomföra verkligt innovativ forskning av hög internationell kvalitet, medan hälften har karaktär av strategiska satsningar som även kan innehålla delar av grundforskningskaraktär.
Även utbildningarna förefaller vara under samma höga grad av förändringstryck och är tydligt mer interdisciplinära än i Sverige. Samtliga universitet arbetar i varierande grad med ett core curriculum för samtliga studenter där kollegor från alla ämnesområden/fakulteter bidrar. Detta core curriculum har likheter med klassisk liberal arts, men för närvarande sker rörelsen något bort från det begreppet för att betona nya behov. Hållbarhet är ett centralt tema och angreppssättet är tydligt interdisciplinärt. Ökad betoning har skett på datavetenskap och informatik med ett brett angreppssätt avsett för alla ämnes-/yrkesområden. Materialvetenskap ses också som ett område som många bör ha viss kompetens inom. Ett rykande aktuellt exempel på ett nytt ämne är generativ artificiell intelligens. Men, med dessa nya inriktningar – och andra observationer från omvärldsanalyserna – har även mer etablerade ämnen kommit in i sökarljuset, till exempel etik, filosofi, konfliktforskning, religionsvetenskap och åldrande som interdisciplinärt ämne, med bla de medicinska, sociala och tekniska områdena i samarbete. I basen finns även inslag som ska främja djup förståelse och kritiskt tänkande, kommunikation och samarbete. (Som en fotnot finns här en slående likhet med Lunds universitets profilområden – två själar, en tanke!) Dessa breda kurser kompletteras ofta med ett sektoriellt core curriculum, breddningskurser för tex utbildningar inom vård & hälsa, ingenjörsvetenskaper och ekonomi.
Singapore har även ett statligt finansierat system för livslång lärande, som i stora delar påminner om det nyetablerade svenska systemet för omställningsstudiestöd, med skillnaden att det i Singapore också kopplas till ett direkt anslag och uppdrag kopplat till femårsplanen.
Samverkan med industrin är omfattande, men man betonar också att det är universiteten som har – och bör ha – full kontroll över utveckling av utbildningarna och också att det oftast är från universiteten själva som de mest innovativa idéerna om utvecklingen av utbildningar kommer.
Singapores främsta akademiska kännetecken – förutom den höga kvaliteten som kännetecknar forskning och hela utbildningskedjan från förskola till doktorand – är tvärvetenskap eller interdisciplinaritet. Det är lätt att få känslan att vara kusinen från landet när man hör de djärva – men genomtänkta och motiverade – satsningar som genomförs utan att hejdas av sedvänjor och organisatoriska hinder.
Men det finns också en påtaglig nyfikenhet från singaporianerna på allt svenskt och det vi gör på Lunds universitet. Det som lockar är bland annat universitetets överlag goda anseende för de vetenskapliga och konstnärliga verksamheterna, den långa historian av imponerande innovationskraft, men också de stora forskningsinfrastrukturerna ESS och MAXIV och den hamn för dessa som LINXS Institute of Advanced Neutron and X-ray Science utgör.
Sammanfattningsvis är det svårt att inte imponeras av den meteoritiska resa den singaporianska akademin gjort till den absoluta världstoppen. Vägen dit har gått via tydliga prioriteringar, stora och insiktsfulla statliga satsningar och internationalisering som medgett Singapore att tillgodogöra sig och härbärgera internationell kompetens.
Vi kan inte räkna med att få – och vill kanske inte heller det – det djupa och detaljerade engagemang och de tydliga målsättningar Singapores regering slösar på landets forskning, högre utbildning och innovation. Vi behöver själva formulera våra målsättningar och ta ut kompassriktningen för att genomföra dem med befintliga resurser och genom att övertygande argumentera för nysatsningar.
Delegationsresan avslutades i ambassadens residens med ett alumnevent för Lunds universitet. För vilket universitetet som helst är alumnerna en fantastisk tillgång. Lunds universitets alumner återfinns i alla branscher och i alla yrken och att återknyta dem till sitt alma mater ger fantastisk utdelning, både för nuvarande studenteter och lärare och forskare och entreprenörer. Under alumneventet träffade nuvarande studenter från främst Ekonomihögskolan och Lunds tekniska högskola svenska och singaporianska alumner från Lunds universitet och som nu är aktiva i Singapore som företagsledare eller på andra spännande vis. Bland andra berättade Fredrik Hähnel, Head of Asia and Country Manager Singapore på SEB, Anna Hedvig Landgren, Svenska handelskammaren Singapore och Daniel Stenberg, Netflix, om sina starka minnen av tiden på Lunds universitet och hur studier och studentliv lagt grunden för var de är idag. Nytillträdde ambassadör Anders Sjöberg och ställföreträdande chef Jenny Egermark har båda en bakgrund på Uppsala universitet, men de och hela teamet är numera utsedda till hederslundensare!
Erik