Under 2024 går runt 40 procent av världens befolkning i över 40 länder till val. En del val är fria, andra har mer förutsägbar utgång beroende på det demokratiska läget eller icke-läget i respektive land. Val kommer till exempel att hållas i några av världens mäktigaste stater såsom USA, Indien och Storbritannien och även i EU och nyligen gick Taiwan till val. Utgången i flera av valen kommer att få påverkan på den globala politiken och även specifikt forskning, innovation och högre utbildning. Att vi redan har ett skakigt geopolitiskt och säkerhetspolitiskt läge i världen är ingen överdrift, hur det blir framöver återstår att se.
Om jag enbart fokuserar på vår närmaste omvärld, EU, gäller nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, fram till 2027. Det har en budget på över 95 miljarder euro. I mitten av 2025 planerar kommissionen att lägga fram ett förslag till nästa ramprogram, FP10. Vid den tidpunkten har ett nytt Europaparlament och en ny kommission tillträtt. Ytterligare faktorer som kommer att påverka FP10 är hur EU:s långtidsbudget för 2028–2034 kommer att utformas. Långtidsbudgeten kommer i sin tur att påverkas av kommande val i viktiga medlemsländer samt förberedelserna för unionens kommande utvidgning. Ukraina, Moldavien, Turkiet och länderna på västra Balkan är kandidatländer.
Finansieringen från Horisont Europa är viktig för att Lunds universitet ska kunna bedriva excellent forskning och ett ERC-anslag kan omvänt ses som ett bevis på att forskningen håller högsta klass, inte bara i Sverige utan också i EU. Europeiska samarbeten ger Lunds universitet bättre förutsättningar för ett ökat internationellt genomslag. Analyser visar att publikationer författade av forskare från olika länder citeras mera. Europeiska forskningsmedel bidrar även till att universitetet blir mindre beroende av de svenska statsfinanserna och vilken politisk tyngd forskningen ges i den svenska budgetprocessen.
EU betyder också mycket för det utbildningspolitiska området, bland annat genom EU:s ambition att öka samarbete och rörlighet för studenter och forskare mellan länder. Detta görs till exempel inom programmet Erasmus+ men även inom Europauniversiteten där Lunds universitet deltar genom EUGLOH.
Redan så här i början av året rivstartar Studentafton (31 januari) med en synnerligen stark profil i EU – Frankrikes president Emmanuel Macron. Det var också han som 2017 lanserade idén om integrerade universitet över nationsgränserna, det som sedan kom att bli Europauniversiteten. Hatten av för alla som verkat för att universitetets studenter genom Studentafton får träffa ännu en högintressant person i Lund!
Rivstartar gör också Rektors ledningsråd den här veckan med fem nya dekaner på plats efter höstens valomgångar och även de kommer att sätta sin prägel på universitetets nutid och framtid. Vi verkar i en tid där vi får vara beredda till snabba förflyttningar för att anpassa oss till en ny, kanske annorlunda, verklighet. Med den strategiska plattformen i ryggen ser jag fram emot arbetet för universitetets fortsatta utveckling.
Erik