Idag är det snart ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det ljus som världen då kunde skönja efter att pandemin började släppa sitt grepp skymdes återigen av de mörkaste moln i februari 2022. Krigets fasor och det mänskliga lidandet som fortfarande pågår i vårt närområde är naturligtvis det som bekymrar mest men kriget har också spätt på en orolig ekonomi med höga energipriser. Vi ser också hur inflationen och höga kostnader påtagligt påverkar inte bara universitetet utan även hela samhället – svenska hushåll, företag och kommuner.
Så här i februari är det just ekonomin som tar upp merparten av Universitetsstyrelsens mötestid. Dels har styrelsen idag fattat beslut om årsredovisningen för 2022, dels har styrelsen fattat beslut om totalbudget för 2023. Vi har också diskuterat universitetets ekonomiska flerårsprognos med mera.
Låt mig börja med ljusglimtarna: Det går bra för Lunds universitet! Omsättningen förra året landade på drygt 9,9 miljarder. Även om det inte är ett självändamål att öka omsättningen går det att hitta en särskilt glädjande siffra i denna ökning: de externa bidragen ökade med nära 300 miljoner kronor jämfört med året innan. Det visar att universitetets forskning står sig väl i konkurrens om finansiärernas medel.
Universitetet uppfyller sitt utbildningsuppdrag på 2,3 miljarder kronor – vilket visar att universitetets utbildningar är attraktiva och att de platser vi förberett fylls. Enbart några få lärosäten i Sverige förutom Lunds universitet når upp till sitt takbelopp (maxbeloppet som universitetet kan använda för utbildning på grund och avancerad nivå) under 2022.
Även innevarande år räknar universitetet med att omsättningen ökar och att vi i slutet av året passerar en omsättning på 10 miljarder kronor. Men i dessa siffror syns också en inbromsning. Samtliga fakulteter redovisar ett underskott i sina budgetar för 2023. Den totala budgetens resultat för 2023 visar ett underskott på 100 miljoner kronor, fördelat på ett underskott på cirka 10 miljoner kronor inom utbildning och ett underskott på cirka 90 miljoner kronor inom forskning.
Vi behöver ha beredskap för att universitetet ekonomi kommer att vara ansträngd även de kommande åren. Hög inflation gör att vi inte kan förvänta att intäkterna ökar i samma takt som kostnaderna.
Lunds universitet har en buffert i form av myndighetskapital och det är i bistra tider, som nu, detta myndighetskapital kan komma till användning. Denna buffert kan också bidra till att de satsningar som planeras i verksamheterna, inte minst inom campusutveckling, kan genomföras.
Erik