Bland filmvetare sägs det att en särskild replik i filmen The Jazz singer från 1927 var den som slutligen satte punkt för stumfilmens vara. Sångaren Al Jolson ropar till publiken: “Wait a minute, I tell you, you ain’t heard nothin’ yet”.
Repliken har blivit ikonisk och används numera i olika sammanhang där vi bara har sett början av en utveckling eller ett paradigmskifte. Såsom utvecklingen av artificiell intelligens, AI, och de olika möjligheter och utmaningar som denna kommer att få för hela samhället. I november lanserades den AI-baserade chattroboten ChatGPT (Generative Pre-trained Transformer) och de som provat den har uttryckt förvåning över hur väl den lyckas ge frågeställaren återkoppling och välformulerade texter som svar. ”We ain’t seen nothing yet” vill jag då säga. AI förbättras och utvecklas hela tiden.
Sedan ChatGPT uppmärksammades stort i media och många har provat dess funktion och insett dess kapacitet har frågorna strömmat in till universitetet: hur tar vi oss an det faktum att chattrobotar nu blivit så bra att de kan skriva ihop och leverera texter? Kommer inte studenterna att kunna fuska på sina inlämningsuppgifter och hur ska universitetet upptäcka det? Diskussionerna har också gått varma även här hos oss i ledningsgruppen, bland lärarna i verksamheten och på olika diskussionsforum.
Att digitalisering och AI kommer att förändra arbetsmarknader, processer och yrken i hela samhället framöver, även de i vår verksamhet, har vi länge varit uppmärksamma på. Det har fångats upp i omvärldsanalysen i flera år och digitalisering (inklusive AI) ligger också i den plattform för strategiskt arbete som vi nyligen tagit fram och som vägleder universitetets utvecklingsarbete de kommande åren. ”Såväl arbetsmarknaden som utbildningsutbudet behöver ställa om när digitalisering, nya teknologier, robotisering och artificiell intelligens ersätter yrken eller processer. Allt mer i samhället går mot uppkoppling och sammankoppling. Det gäller människor emellan, hemmets funktioner, apparatur, tjänster och system i offentlig sektor, industri och näringsliv och påverkar därmed samhället på alla plan”, som det står i plattformen. Vi har bara sett början. Lägg därtill att utvecklingen gör att människor i högre utsträckning kommer att behöva vidareutbilda sig under sitt yrkesliv – det livslånga lärandet är kanske särskilt kopplat till digitalisering och teknisk utveckling.
Att digitaliseringen påverkar såväl pedagogik som examination blev också uppenbart under pandemin – då verksamheten abrupt fick lära känna fördelarna och baksidorna med digitalt lärande. Under 2022 tillsattes ett projekt för att motverka fusk (inklusive plagiering) och stärka rättssäker examination när alltmer utbildning och examination blir digital.
Den som vill fuska har alltid hittat vägar att göra detta men digitaliseringen har gjort det enklare och AI utvecklas snabbt. För lärare och examinatorer gäller det att utveckla examinations- och undervisningsformer som stödjer studenternas lärande och som förhindrar fusk. AI-verktyg och digitalisering kan användas som en del i lärande och undervisning och vi behöver utveckla pedagogik och förhållningssätt som tar tillvara möjligheterna och förhindrar de negativa användningssätten. I universitetsledningen sätter vi i detta nu samman ett uppdrag till olika enheter, projektledare, jurister och IT-kunniga för att titta särskilt på hur ett ökat stöd till lärare och studenter kan se ut med AI som utgångspunkt. Webbinarier planeras också på ämnet och på Lunds universitets webb är det education.lu.se som är navet för stöd inom digital undervisning.
Jag kommer att återkomma till detta längre fram.
Erik