Erik Renström

Rektors blogg

Många forskningsnationer ser potential i framtidens läkemedel – Sverige behöver växla upp

För närvarande är jag i Kanada och USA tillsammans med en delegation från universitetet. Vi besöker ett antal lärosäten för att diskutera samarbeten inom forskning och utbildning men också för styrelsemöte i LUF, Lund University Foundation, som samlar alumner och donatorer i USA. Besöket är en del i det arbete universitetet gör inom Global Dynamic Engagement, GDE. I arbetet med GDE genomlyser universitetet varje region och kartlägger universitetets alla aktiviteter, avtal och samarbeten som vi har. Arbetet syftar till att vi ska få en tydligare bild av nuläget och av framtida och aktuella aktiviteter. Nordamerika är den första regionen som vi har börjat kartlägga inom GDE. De universitet inom nätverket U21 som vi nu besöker; McMaster utanför Toronto, University of Maryland samt University of Connecticut ingår alla i GDE-arbetet.

Utöver dessa universitet ska vi också besöka Rockefeller University i New York. Det är ett universitet som attraherar världens toppforskare och studenter inom biomedicinsk forskning. Jag lyfter detta särskilt med tanke på min egen forskningsbakgrund inom medicin och med på resan är också (bland annat) Medicinska fakultetens dekan Kristina Åkesson. För Lunds universitets del men också för Sverige som forskningsnation är det nödvändigt att jämföra sig med och dra lärdomar från några av världens bästa forskningsinstitutioner – och nationer, till exempel USA.

Det leder mig osökt in på den debattartikel som idag publiceras på Svenska dagbladet. Den handlar om utvecklingen av läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP). Dessa avancerade terapier är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. Cancer, Parkinsons sjukdom och diabetes är exempel på sjukdomar som framöver kommer att kunna lindras och behandlas med avancerade terapier.

Utvecklingen inom detta område går fort framåt. Forskare, sjukhus och läkemedelsföretag över hela världen arbetar med detta just nu. Sverige ligger också långt fram och banbrytande forskning och kliniska studier görs vid ett antal internationellt framstående forsknings- och sjukhusmiljöer.

Sveriges framgång har blivit möjlig genom ett ambitiöst mål att vara världsledande inom ATMP till år 2030. Sverige har länge gjort nationella satsningar på forskning och utveckling, inte minst på stamcellsforskning. Nationellt är Lunds universitet ett av de ledande lärosätena inom cell-, vävnads- och genterapi. Här finns till exempel Stamcellscentrum som redan utvecklat ett antal av de ATMP som är i klinisk prövning och som har fler produkter under utveckling med potential att nå hela vägen till patienter. Och nyligen skrev Lunds universitet och det holländska universitetet i Leiden ett samarbetsavtal inom ATMP. Sverige har också gjort en viktig strategisk satsning på forskningsinfrastruktur på olika ställen i landet.

Sverige är alltså på god väg att bli världsledande inom ATMP och vara ett föregångsland där medborgarna erbjuds god och jämlik vård baserad på forskningsresultat som kan implementeras snabbt i vården. Men Sverige är inte det enda land som har sett potentialen i ATMP. Den internationella konkurrensen är stenhård och globalt ökar satsningarna mycket snabbt. Vi som undertecknat debattartikeln vill därför att regeringen växlar upp arbetet med ATMP genom att:

  • Satsa på en nationell infrastruktur som utgörs av universitet och universitets­sjukhus i ett nätverk. Denna ska få säkrad grundfinansiering för att ta fram nya ATMP för kliniskt och kommersiellt bruk.
  • Öka de statliga investeringarna i grundforskning som har relevans för cell-, vävnads- och genterapier och som utförs i nära samverkan med universitetssjukvården och industrin kring livsvetenskaper.
  • Skapa ett nationellt program genom forskningsråden för att rekrytera internationella toppforskare inom ATMP till Sverige.
  • Satsa på kompetensförsörjning inom ATMP-området. Industri, sjukvård och utbildning behöver ny kompetens inom en rad områden.

Det är genom samordnade, långsiktiga och robusta satsningar som grunden läggs för att Sverige tillsammans skapar morgondagens hälso- och sjukvård. En passning jag skickar till de nya ministrarna i regeringen: sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, näringsminister Ebba Busch och utbildningsminister Mats Persson.
Erik

02 november, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade