Det är ett stort lagarbete med många aktörer både inom och utanför akademin som gör att ett svenskt universitet inte bara kan klara sig i den internationella konkurrensen utan också tillhöra toppskiktet bland världens alla lärosäten.
En mosaik av faktorer bidrar till att excellenta forskare och studenter vill söka sig till Lunds universitet. Först och främst det självklara: här bedrivs intressant forskning, ofta i framkant. Här finns världsledande forskningsinfrastruktur med anläggningar som MAX IV och ESS och ett framstående universitetssjukhus. Vi har också sett en enorm respons på den internationella rekryteringskampanj som fakulteterna gemensamt gjorde i somras och där vi fick över 1300 sökande till utlysningarna av gästprofessorer och biträdande universitetslektorat. Lunds universitet är ett universitet som internationell toppkomptens vill till.
Men universitetet och dess forskningsmiljöer är inte den enda faktorn för attraktivitet. Även själva närmiljön – staden, kommunen och regionen spelar stor roll. Finns det vägar och kommunikationer, goda bostäder och bra skolor, sjukvård, högkvalificerade arbeten för medföljande? Finns det ett gott klimat för nya företag att etablera sig och ett innovativt landskap i närområdet? Finns det redan etablerade företag som kan erbjuda samarbeten eller fortsatta karriärvägar för de internationella forskarna och doktoranderna efter avslutade studier? Internationell konkurrens och lokal utveckling går nämligen hand i hand och därför har universitetet sedan länge nära och starka samarbeten med de kommuner och kommunpolitiker där vi har campus. Vi strävar gemensamt för att stärka attraktionskraften runt universitetet så att de bästa internationella kompetenserna och idéerna kommer hit och bidrar till vår gemensamma utveckling och vårt gemensamma välstånd.
Den senaste tiden har ett brev från regeringens nationella samordnare till landets kommuner fått mycket uppmärksamhet i media och på sociala medier. I brevet bad samordnaren kommunerna om ett möte för att diskutera hur man kan stärka arbetet med frivillig återvandring. Flera kommuner har tackat nej.
När Rasmus Törnblom, Lunds kommunalråd i en intervju svarade SVT hur Lunds kommun ställde sig till ett sådant möte hörde jag det mest klockrena svaret på länge:
”Lunds problem och utmaningar är inte återvandring utan om man pratar med Lunds företag eller våra välfärdsverksamheter eller för den delen universitetet som ju också är Sveriges främsta så är det snarare hur de ska kunna klara sin kompetensförsörjning och attrahera all den kompetens som de behöver till sin verksamhet”. Han fortsätter: “Det här är en plats som i hög utsträckning präglas av att människor kommer hit, deltar i samhällslivet, forskar, utbildar sig, arbetar och bidrar till Lunds och Sveriges och i slutändan också Europas konkurrenskraft och tillväxt.”
Det är många som genom åren lyft frågan om Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera och behålla internationell spetskompetens. Förutom det som jag skrivit ovan behövs också ett tydligt, professionellt och rättssäkert migrationssystem. Bland annat har Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (SOU 2024:15) och promemorian Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter (Ds 2024:31) belyst hur attraktiviteten för högkvalificerad arbetskraftsinvandring kan stärkas genom regeländringar. Även Produktivitetskommissionen påtalar i sitt nyligen släppta slutbetänkande ”Fler möjligheter till ökat välstånd” (SOU 2025:96) bland annat vikten av att det blir enklare och mer attraktivt för utländska doktorander att stanna i Sverige efter sin utbildning.
Regeringen har lagt fram flera lagförslag som förenklar mobilitet för internationella forskare och studenter under senare tid och jag hoppas att regeringen fokuserar på liknande ambitioner i denna riktning – det vill säga hur vi underlättar för och attraherar internationell kompetens snarare än tvärtom.
Erik