Vi har kommit in i advent, väntans och lucköppningens tid. Sektorn räknar ner till dagen då forsknings- och innovationspropositionen kommer. Men i väntan på den har regeringen så här i början på december bjudit på några lucköppningar i form av presenterade utredningar rörande lärarutbildningen och förbättrade förutsättningar för internationella doktorander och forskare.
I många år har Lunds universitet och sektorn i stort påpekat för regeringen att migrationsrättsliga krav och regelverk försvårar för svenska lärosäten att rekrytera och behålla internationella doktorander och forskare och universitetet har bidragit med flera exempel på hur detta drabbar enskilda men även Sveriges konkurrenskraft.
I våras tillsatte regeringen en utredning med direktivet att föreslå ”åtgärder som förbättrar förutsättningarna för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige”. I dag lämnade utredare Mattias Pleiner promemorian ”Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter” (Ds 2024:31) till migrationsminister Johan Forsell. Utredningen har kommit fram till flera förslag. Bland annat ska utländska doktorander och forskare snabbare beviljas permanent uppehållstillstånd. De ska också ges större möjligheter att byta grund för uppehållstillstånd inifrån landet samt resa in och ut ur landet under Migrationsverkets handläggning. Även lättnader i försörjningskravet för doktorander föreslås genom att inkomst från stipendier kan räknas som försörjning.
Samtidigt presenterar utredningen förslag som skärper kraven på utländska studenter, till exempel att rätten till arbete vid sidan av studier ska begränsas till 15 timmar i veckan. Ett annat förslag handlar om krav på styrkande handlingar samt att Migrationsverket och Säkerhetspolisen får tillgång till fler uppgifter och krav på att den studerande lämnar uppgift om tänkt adress för sin vistelse.
Bakgrunden till detta är att stävja missbruk av uppehållstillstånd för studier, ett uppdrag som Migrationsverket fick i sitt regleringsbrev 2023 och lämnade en rapport om i början av 2024. Bland annat handlar det om avhoppande studenter som börjar arbeta (ofta inom gig-ekonomin) vilket rapporterats om i medier och varit föremål för debatt.
Lunds universitet har arbetat länge för att säkra kvaliteten i antagningsförfarandet och för att ha ett fullgott urvalsförfarande för internationella studenter och har därför inte haft de problem gällande studenter som adresserats. Vi har också arbetat gemensamt med frågorna om internationell antagning och urval tillsammans med sektorn.
Utredningen kommer att gå ut på remiss och för Lunds universitet med stark internationell prägel är det viktigt att förslagen prickar rätt. Oavsett vad vi kommer fram till i remissrundan och efter att ha nagelfarit förslagen kan jag konstatera att regeringen har hörsammat universitetets önskemål om att se över migrationslagstiftningen för forskare och doktorander.
I veckan har också utredare Peter Honeth lämnat sitt betänkande av utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” (SOU 2024:81) till ministrarna på Utbildningsdepartementet. När han nu föreslår hur lärarutbildningen ska utvecklas framöver bygger han förslagen på tre stora problem som identifierats i utredningen: studenterna har för dåliga förkunskaper, utbildningen omgärdas av stora avhopp och studenternas svenskkunskaper är bristfälliga. Förkunskapskraven föreslås därför att höjas till C i svenska för grundskolelärare och ämneslärare.
Utredningen sätter fingret på något som inte bara gäller för landets lärarutbildningar (även om det utan tvekan är extra anmärkningsvärt om inte lärare som i sin tur ska lära ut har goda svenskkunskaper) utan för all högre utbildning. Tillräckliga förkunskaper från gymnasiet i svenska, matematik och andra grundläggande ämnen är en förutsättning för att universiteten ska kunna bedriva utbildning av högsta kvalitet och för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig och genomföra sin utbildning. Den senaste tiden har ett antal lärare vid landets universitet vittnat om att det finns studenter med låg läs- och skrivförmåga. Hur utbrett detta är skulle jag gärna se mer evidens kring men oavsett utbredningen så är det signaler för samhället och politiken att ta på allvar.
Erik