Idag meddelar regeringen att de föreslår undantag från kravet på etikgodkännande och skickar förslaget på lagrådsremiss. Det är ett välkommet förslag eftersom etikprövningslagstiftningen som skärptes 2020 mot bakgrund av Macchiariniskandalen förde med sig flera oönskade effekter och var särskilt dåligt anpassad till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.
Etikprövningslagstiftningen har tillkommit för att skydda enskilda människor och se till att respekten för människovärdet vid forskning upprätthålls. Lagen är därför enligt min mening ett av de viktigaste fundamenten som forskningen vilar på – enskilda människor ska aldrig fara illa i forskningens namn. Men 2020 blev lagen otroligt stelbent och gjorde det till exempel svårt för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora att bedriva studier på uppgifter som hämtas i offentligt material såsom domar eller medier. Och istället för att Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, i sitt tillsynsansvar skulle kunna vara en rådgivande instans till hjälp för forskare och lärosäten blev deras tillsynsansvar i delar repressivt vilket skapade stor oro bland forskare.
Det är helt orimligt med innevarande ordning att Önep är skyldiga att åtalsanmäla misstankar om brott mot etikprövningslagen, även i fall som är mindre allvarliga. Konsekvenserna för den enskilde forskaren av en sådan åtalsanmälan, även när Åklagaramyndigheten inte inleder en förundersökning eller när myndigheten lägger ner den, har visat sig bli mycket svåra och negativa. Även Önep själva har begärt att paragrafen som reglerar detta i etikprövningslagen ändras.
Efter den omfattande kritiken mot lagen tillsatte regeringen en utredning våren 2023 för att se över den. Utredaren föreslog att den innevarande lagen skulle ersättas med en ny för att förenkla, höja rättssäkerheten och undanta viss forskning från etikprövning (Ds 2024:21).
Nu föreslår regeringen glädjande nog att undantag införs så att etikprövning bara ska genomföras när det verkligen behövs och inte i de fall där risken för deltagare i en forskningsstudie är låg. Undantag kan till exempel handla om forskning om politiska åsikter som bygger på offentliga uppgifter i media eller studier av offentliga domar. Förslaget innebär dock att det blir upp till oss som forskningshuvudmän att bedöma om forskningen omfattas av något av undantagen. Ett sådant förfarande kommer med all sannolikhet att leda till ökad administration här på lärosätet och kräver att vi bygger upp ett eget granskningssystem. Det är också viktigt att fortsatt ha i åtanke, att oavsett om forskningen kräver juridiskt tillstånd eller ej, så är det alltid forskarens ansvar att göra en etisk värdering av sin forskning om den involverar människor och följa etiska principer. Denna lagändring ska alltså inte ses som att ett carte blanche för att slippa ta ansvar för forskningsetik. Regeringen föreslår också att det ska införas en möjlighet till frivillig etikprövning vid Etikprövningsmyndigheten av den forskning som undantas.
I tillsynsärenden ska Önep kunna fatta så kallade granskningsbeslut, vilka ska ha en framåtsyftande och vägledande funktion. Det är en god tanke eftersom god forskningssed bygger på den samlade kunskapen och erfarenheten inom forskningslandskapets alla delar och som hela tiden ska delas, utvecklas och förbättras. Regeringen föreslår också att Önep ska få avgöra när avsteg från etikprövningslagen ska anmälas till åtal, för att forskare inte ska anmälas till åklagare för mindre allvarliga fel. Mycket bra! För att inte säga alldeles nödvändigt för ett fungerande forskningssamhälle.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Erik