Inom sektorn brukar vi föra fram till politiken att politisk styrning och resursfördelning behöver vara långsiktig och robust. Forskning och utbildning är långsamma processer där resultat inte trollas fram på beställning från ett år till ett annat. Med det i åtanke är det kanske inte särskilt meningsfullt att summera ett enskilt år på ett universitet. Vi som varit verksamma under året har bara upplevt en länk i en lång kedja och vi har, som alla andra år, sett årstidsväxlingarna komma och gå.
Ändå vill jag stanna upp så här i slutet på december och lyfta just den länk som utgjorde år 2022. En silverlänk som oxiderat på grund av ett krig i närområdet och stor geopolitisk och ekonomisk osäkerhet men där jag full av beundran har sett hur Lunds universitets medarbetare och studenter gjort sitt allra yttersta för att putsa silvret blankt.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har många anställda och studenter vid Lunds universitet velat hjälpa och stötta ukrainska kollegor och studiekamrater. Att det går att göra skillnad stod klart i våras då ett helt nytt studentutbytesavtal kunde skrivas med Nationella Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev. Ett annat fint exempel är från Medicinska fakulteten som tagit emot läkarstudenter från Ukraina som genom Erasmusstipendier nu kan studera i Lund under ett halvår.
Under våren kunde vi öppna universitetet och lägga två års pandemirestriktioner bakom oss. Det innebar att vi kunde genomföra inte bara en, utan två doktorspromotioner. Och årets höjdpunkt har varit att återigen få uppleva studentmyller och fysiska möten mellan människor.
I maj genomförde studenterna den största Lundakarnevalen någonsin. Glädjen över att återigen kunna flockas i Lundagård var monumental och det stärker universitetsledningens uppfattning om att unga behöver ett fysiskt sammanhang att vara i. Campusförlagd verksamhet kommer att bestå, kanske till och med frodas i tider av digitalisering.
Universitetet har dragit flera lärdomar av pandemin och digitala lärmiljöer har t.ex. blivit en allt viktigare del av campusuniversitetet. Digitalisering påverkar hela samhället och bidrar till att ny kompetens behövs när yrken eller processer förändras. Lägg därtill att en åldrande befolkning kommer att befinna sig längre i arbetslivet och behöver uppdatera sin kompetens under tiden. Under året har universitetet skapat en gemensam experimentverkstad, EduLab och satsat på utbildningsutveckling inom bland annat det livslånga lärandet.
Universitetet har som mål att utveckla och lyfta fram kompletta miljöer som ger utrymme för utbildning, forskning och samverkan. Under året har fem universitetsgemensamma profilområden arbetats fram och de ska få utvecklas till 2030. Dessa kompletta miljöer svarar upp till flera av de utmaningar världen står inför och som samhället behöver mer kunskap om: Mänskliga rättigheter, hållbara lösningar, hälsa och åldrande, nya material samt naturlig och artificiell kognition.
Under hösten inträffade två för universitetet minnesvärda händelser där universitetet år 2022 kopplas tillbaka till historien. Först invigdes i Kungens och Drottningens närvaro utgrävningarna av Hallen på höjden ute i Uppåkra. Utgrävningarna av den imponerande järnåldersbosättningen har pågått under 2000-talet och universitetets arkeologer har bland annat grävt ut ett tempelliknande kulthus från romersk järnålder. Hittills har flera tiotusentals fynd grävts upp och bevaras på Historiska museet. Med hjälp av donationer kan nu forskarna fortsätta utforska och dokumentera även hallen som användes som residenshus.
I september hölls en ceremoni i Arjeplog med anledning av universitetets mörka historia. Då begravdes samiska kvarlevor av en man som skänktes till universitetet 1852. Den utredning som universitetet gjort över kvarlevans ursprung och dess väg till universitetet visar att den troligtvis kommer från en plundrad grav. Universitetet har ett stort ansvar att på bästa sätt bidra till den försoningsprocess som ett återbördande av kvarlevor kan innebära och till att människor får tillbaka sina förfäder och möjlighet att återbegrava dem värdigt. Arjeplogs sameförening och Svenska kyrkan arrangerade en mycket fin ceremoni i försoningens tecken.
2022 års länk läggs snart till nästa i en lång kedja mot framtiden. Långsiktig planering gäller inte minst för universitetets campusutveckling. Under de kommande 20-25 åren ska en stor del av universitetets lokalbestånd förnyas eller anpassas till nya behov som utbildning och forskning har. Under året har universitetet etablerat ett campusutvecklingskontor och ett råd och en campusplan som sträcker sig till 2050 ska vara klar 2024. Flexibilitet och resurseffektivt utnyttjande av lokaler och markområden blir viktiga delar i detta arbete och för att möta den digitala och hållbara omställning vi är mitt i.
Men nu, en av de sista dagarna av detta år – denna korta länk med koppling bakåt och framåt – återstår av årets bloggande enbart att önska god jul och gott nytt år! Samt tipsa om en julklapp som gör skillnad – ge en gåva fylld av forskning!
Erik