I nuvarande konjunkturläge som gör att alla verksamheter, även Lunds universitet, får vända och vrida på varenda krona, har en debatt som initierats av utbildningsminister Mats Persson i förra veckan olyckligtvis kommit att handla om att ställa korta fristående kurser (särskilt de som ges på distans) och ingenjörsutbildningar mot varandra. Färre ska läsa fristående kurser för att regeringen ska ha råd att satsa på ingenjörsprogram menade ministern. Men äpplen ska som bekant inte blandas med päron. Dessa båda utbildningsformer ersätter inte varandra, de kompletterar varandra och har helt olika syften.
Ministern har fått flera mothugg efter sitt utspel i Svenska dagbladet så jag kommer inte att ge ytterligare mothugg här. Jag koncentrerar mig istället på att lyfta fördelarna med fristående kurser som ges på campus eller som distansutbildningar eller både ock och hur Lunds universitet arbetar med kursutveckling.
Fristående kurser finns i universitetets DNA och ryggrad. Genom att utveckla kortare kurser vitaliseras hela universitetets kursutbud. Fakulteterna har större möjligheter att vara kreativa och fånga upp omvärldsförändringar samt nya eller förändrade behov av kunskap när en kort kurs tas fram jämfört med att ställa om ett helt och långt program. Viktigt inte minst i dessa tider av snabba samhällsförändringar såsom digital och grön omställning samt en geopolitiskt osäker värld som gör att företag och institutioner får nya kompetensbehov. På flera sydostasiatiska lärosäten tas korta fristående kurser inom exempelvis hållbarhet och AI fram. Dessa allmänna kurser läggs sedan in som kursmoduler i alla program på lärosätet – något att inspireras av!
Kurser kan ingå i program men en del av dem kan också läsas av personer som enbart behöver läsa en eller några av kurserna som ingår i ett program. Lunds universitet vill därför gärna öppna upp kurser inom program så att de kan läsas av flera. Detta arbete inleddes under pandemin och har sedan dess utvecklats inom arbetet med livslångt lärande. Medicinska fakultetens distanskurs om amning är ett exempel på en sådan kurs och som är mycket eftertraktad.
Korta fristående kurser bidrar till att nuvarande studenter inom program kan bredda sin utbildning utanför programmets ramar. I den globala och snabbt föränderliga värld vi lever i krävs inte bara djup kunskap utan även en bred sådan. Ingen vet vad morgondagens arbetsmarknad kan kräva för kompetenser och dessutom behöver studenter kunna navigera i en komplex värld. Ett universitet som Lunds med stor kunskapsbredd ska kunna erbjuda sina studenter möjligheten att ta del av denna åtråvärda bredd, dumt vore annars. Och att plugga brett bidrar till bildning – ett ideal vi håller högt på Lunds universitet och som vi kan bidra till genom de fristående kursernas stora utbud.
Korta fristående kurser på distans ger många fler en möjlighet att studera vid ett universitet. Särskilt viktigt är detta inom det livslånga lärandet där yrkesverksamma kanske redan bor och verkar på en plats men vill komplettera sina kunskaper. Den här typen av kurser kan också vara en nog så viktig ingång för personer som är studieovana och som tvekar att påbörja ett helt program eller att flytta.
Lunds universitet vill att så många studenter som möjligt får internationell erfarenhet. Även om alla inte har möjlighet att resa iväg kan många ändå studera i en internationell miljö genom digitala kurser. Det kan till exempel vara genom att delta i Collaborative Online International Learning, COIL, där studenter från lärosäten i olika länder och kulturer deltar i samma digitala kurs och i den utbyter värdefull kunskap och idéer.
Internationella kollegor är mycket intresserade av det svenska systemet med fristående kurser och mitt intryck är att det är något man inspireras av utomlands. Blickar man ut mot Europa och övriga världen satsas nu alltmer på kortare kurser. Dessa s.k. mikromeriter går ut på att tillmötesgå arbetsgivares efterfrågan på flexiblare utbildningsformer. I EU ser man också mikromeriter som en möjlighet att nå ett bredare spektrum av studenter, till exempel från missgynnade och utsatta grupper.
Sveriges utbildningsminister verkar alltså gå i tvärt motsatt riktning jämfört Europa när han säger att färre ska studera på distans och fristående kurs.
Jag tror inte att färre studenter kommer att studera på fristående kurser framöver – tvärtom kommer behovet av korta kurser att öka och det är universitetets uppdrag att utveckla högkvalitativa kurser som är eftertraktade av såväl studenter som arbetsmarknad. På Lunds universitet arbetar vi med internationell kursutveckling och mikromeriter främst inom det europeiska nätverket EUGLOH. Inom det livslånga lärandet sker kursutvecklingen framförallt inom EduLab.
Erik