I dag har jag återigen äran att hålla promotionstal i Lunds vackra domkyrka. I år har jag utgått från växelverkan, som den mellan den förnuftsstyrda upplysningstiden och den känslosvallande romantiken. Växelverkan mellan förnuft och känsla formar våra privata liv, men även kulturella epoker och de sammanhang vi verkar inom. Upplysningstiden förflyttade samhället från kyrkans dominans över tankevärlden, men framväxten av medborgerliga rättigheter och det demokratiska samhället fick vänta ännu många decennier.
De forskningsbaserade utbildningsuniversiteten får i sin grundkonstruktion sägas vara bärare av upplysningstidens landvinningar med de naturvetenskapliga framsteg och logiska resonemang den höll högt. Inom vetenskapen ska man inte tro och tycka, utan vi måste ha belägg för det vi hävdar är sant.
På många vis har de senaste drygt hundra åren varit universitetens tidsålder. Den vetenskapliga metoden har i stort sett varit i fas med den regelstyrda världsordningen och kunskapsutvecklingen har lett till stora framsteg för mänskligheten. Det har varit möjligt genom framväxten av den professionella principen om akademisk frihet som varit en grundförutsättning för kunskapsutveckling och framsteg.
Allt detta är nu ifrågasatt i flera delar av världen. Och osäkerheten är stor huruvida det vi såg som självklarheter i fjol kommer att vara bannlysta nästa år. Vi lever i en tid där det ibland verkar som att känslor tillmäts större tyngd än argument. I en sådan tidsanda är det svårt att föra resonemang som för mänskligheten framåt.
I denna tid är det viktigare än någonsin för universiteten att hålla sina principer högt. Vi har ett stort ansvar för att värna det förtroende vi åtnjuter i samhället. Vi måste göra vårt yttersta för att hävda betydelsen av fakta och logiska resonemang, att vi gör allt för att vara opartiska sanningssökare. Men, vi måste också anstränga oss för att föra en mänsklig dialog även med dem vars åsikter och världsbilder vi inte delar.
Beviset för att olika världsbilder kan leva i symbios är platsen där promotionen hålls. Det rationella universitetet format av upplysningstidens avståndstagande från kyrkan firar promotionen just i Lunds domkyrka. Universitetet och kyrkan talar till olika delar av människans natur och kan leva tillsammans.
Den här dynamiska växelverkan tänker jag också kan symboliseras genom Göran Bexell, professor emeritus i etik vid Teologiska fakulteten och Lunds universitets rektor 2003–2008. I år blir han jubeldoktor och ger fortfarande tillbaka till universitetet med såväl förnuft som känsla. En fin förebild för oss alla inom akademin!
Jag vill också ge en eloge till Studentafton – i går kväll höll de ett fantastiskt fint arrangemang i AF-borgen med Jon Fosse, Nobelpristagare i litteratur, tillika en av årets hedersdoktorer. Det här är Lunds universitet när det är som bäst – en smältdegel där så många olika tankar och idéer möts och ständiga samtal pågår.
Erik