När världen skakar, som nu när Ryssland har inlett attacker mot Ukraina, när världen drabbas av en pandemi eller när klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för våra samhällen har universiteten en mycket viktig uppgift att fylla. Det är vid stora samhällsförändringar som den tredje uppgiften kanske är som viktigast. Forskare kan bidra till det demokratiska öppna samtalet och till folkbildning genom att sakligt redovisa forskningsläget. Universitetens i det offentliga samtalet är också viktigt för att mota eller vara en motvikt mot desinformation som sprids. I konflikter sägs det vara sanningen som försvinner först för att ersättas av propaganda från båda sidor.
Just nu riktas världens ögon mot Ukraina och då passar jag på att sätta ljus på alla de forskare som nu engageras som experter i media och på andra ställen för att bidra till ökad förståelse för den konflikt som både oroar och skakar om vår världsbild. De gör en makalöst fin insats! På samma sätt har forskare bidragit under hela pandemin och nästa vecka kommer FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp II, med sin rapport som även den kommer att behöva analyseras och förklaras.
En stor fördel som digitaliseringen under pandemin har fört med sig är att experter från hela landet har större möjlighet att vara med i Stockholmsbaserade riksmedier (eller utländska etermedier) via länk. Idag är det ingen som reagerar över att en expert från t.ex. Lunds universitet sitter hemifrån och deltar via sin egen dator för att kommentera eller förklara i riks-tv. Det ger en större bredd av experter som kan belysa frågor som är komplexa och svåra och som kräver många olika perspektiv och vinklar för att förstås till fullo.
Erik