Det är året efter att en omfattande forsknings- och innovationsproposition släppts. Utbildningsdepartementet, forskningsfinansiärerna och lärosätena är fortfarande i full färd med att omsätta den och dess satsningar till handling. Kanske bidrar det till att höstens budgetproposition nu känns lite tunn på idéer och framåtblickande i de delar som rör vår sektor. Regeringen har dessutom att hantera en utdragen lågkonjunktur, en osäker omvärld, osäkra hushåll och en arbetslöshet som riskerar att bita sig fast så det må vara hänt att höstbudgetens reformutrymme fokuserar på annat än högskolesektorn.
Det är väl känt, inte minst genom forsknings- och innovationspropositionen, att regeringen fokuserar på excellens, innovation och internationalisering och det är kriterier som passar Lunds universitet väl. Regeringen har också sedan länge poängterat kvalitet istället för kvantitet inom utbildning. Detta har bland annat resulterat i att flera områden inom utbildningen har fått förstärkningar under de senaste åren men inom humaniora och teologi, samhällsvetenskap och juridik har ersättningsnivån ökat per student men utan att nya medel har tillförts. Det innebär att färre studenter antas få plats och berörda fakulteter har under våren deltagit i workshops för att bättre kunna balansera antalet utbildningsplatser. I årets höstbudget är det musikprislappen som fått en förstärkning utan att nya medel tillförs. Vidare anges att styrningen av utbildningsutbudet behöver utvecklas så att utbudet är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov. Man kan se detta som självklarheter – ingen vill ge irrelevanta utbildningar men det är problematiskt om universitetsutbildningar enbart ses som marknadsutbildningar – uppdraget är större än så och kompetensen på fakulteterna behöver också i hög grad (eller helt) styra utbildningsutbudet vid lärosätena. Regeringen skriver förvisso att styrningen ska ske med bibehållen autonomi men ökad politisk styrning är något som vi i sektorn behöver vara vaksamma på.
Nya medel enligt Forsknings- och innovationspropositionen fördelas enligt Vetenskapsrådet nya indikatorer och här kommer Lunds universitet väl ut med det högsta beloppet (23,6 miljoner kronor). Baserat på indikatorerna omfördelas också fem procent av halva basanslaget exklusive SFO-medel och här kommer universitetet hyfsat väl ut med ett tillskott på 3,7 miljoner kronor. Jag skriver hyfsat för i ärlighetens namn hade vi nog tänkt mer i omfördelning när vi själva kalkylerat på hemmaplan. Hur man gjort omfördelningen och varför den fallit ut som den gjort får vi förhoppningsvis mer klarhet i framöver. Totalt fick Lunds universitet en ökning av forskningsanslaget med 27,3 miljoner kronor.
Jag har haft flera diskussioner med departementet om hur en lärosätesgemensam överenskommelse för att finansiera delar av MAX IV ska kunna komma till stånd. Att regeringen i budgeten nu skriver fram att det ökade forskningsanslaget gör det möjligt för lärosätena att säkerställa driften av MAX IV och att det är rimligt att de som använder anläggningen också bidrar till dess finansiering ger en signal om att det är upp till lärosätena att sätta sig vid förhandlingsbordet. Jag hade önskat att det hade kunnat lösas på ett annat sätt.
Erik