Det är dags att summera året, detta 2021, då ingenting varit sig riktigt likt, om ett år nu någonsin kan vara likt ett annat. För mig personligen har det varit omvälvande att ta över som rektor för Lunds universitet tillsammans med en ny ledning: prorektor Lena Eskilsson och de fem vice männen och kvinnorna Per Mickwitz, Kristina Eneroth, Ann-Kristin Wallengren, Jimmie Kristensson och Viktor Öwall. Med fem ledstjärnor – Kvalitet, Kreativitet, Kurage, Kommunikation, Karaktär och Campusutveckling satte vi i början av året den riktning som vi tillsammans vill att Lunds universitet ska röra sig i.
Campus var så gott som folktomt det första halvåret då studenter och anställda fick verka på distans. Att undervisning och forskning kunnat fortgå under dessa extraordinära förhållanden ska tillerkännas alla lärare, forskare, administration och studenter som gjort en imponerande insats.
I juni satte universitetet som mål att den campusförlagda utbildningen skulle återgå i full styrka den 1 november. Återgången gjordes successivt under hösten och gick enligt plan. (I skrivande stund är dock smittspridningen på väg uppåt och regeringen har meddelat nya restriktioner inför helgerna. De innebär inga större förändringar för den plan som ligger för utbildning och examination eftersom de fortsatt får bedrivas på campus i kombination med smittskyddsåtgärder och distansundervisning vid behov. Hemarbete gäller dock från den 23 december för alla som har möjlighet till detta fram till den 31 januari. Information uppdateras så fort som möjligt på lu.se/corona).
Med de lärdomar som verksamheten hittills har dragit av distansarbete och distansundervisning är jag förvissad om att digital undervisning och digitala möten är ett bra komplement till fysiska möten och campusundervisning. Digitaliseringen har bara börjat och universitetet utvecklar digitala former för undervisning, examination och disputation. Digitala lärmiljöer som en del av campusutveckling kommer vi att se mer av framöver. Vi har också sett att flexiblare arbetsformer för alla som kan och vill arbeta delvis på distans går att utveckla.
Med det sagt har vi också gjort ett viktigt förtydligande under året: Lunds universitet är främst ett campusuniversitet. Unga studenters välbefinnande, personliga utveckling och möjlighet att skapa sociala och professionella nätverk under studieåren är alla nycklar i en fullgod universitetsutbildning. För detta krävs att unga studenter träffar sina studiekamrater på och utanför campus. Det samma gäller för anställda som behöver kollegiala fysiska möten, där de oväntade samtalen kan uppstå och idéer snappas upp i korridorer och lunchrum.
Under pandemin har vi sett en ökning av ärenden där studenter anmälts för fusk och flera ärenden rör digital examination. För att förebygga fusk och okunskap kring digitala examinationer lanserade universitetet i början på året en portal, education.lu.se, som stöd för både studenter och lärare.
Ledningen arbetar med att utveckla utbildningen på flera sätt. Det handlar bl.a. om ett större visionsarbete kring det livslånga lärandet som startat under hösten. Nya projekt med avstamp i en sådan vision beräknas starta under 2022. Hållbarhet, tvärvetenskap, Artificiell Intelligens samt digitalisering är exempel på ingredienser i kursutvecklingen inom det livslånga lärandet.
I oktober kom Universitetskanslersämbetet, UKÄ, med beskedet att Lunds universitet, som ett av få lärosäten i landet, fått full pott i den nationella lärosätesgranskningen av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet inom utbildning. Detta kvitto på att utbildningarna vilar på en solid grund är viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Mer bekymmersamt är att universitetet fick indraget examenstillstånd för matematik inom ämneslärarutbildningen. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kritiserade att den ämnesdidaktiska forskningsmiljön inom ämnet matematik inte är tillräckligt stor. Sverige har ett stort behov av lärare men ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet är liten. Hur den ska kunna utvecklas är en fråga vi behöver titta djupare på. Flera faktorer spelar in – bland annat söktryck. En grundförutsättning för att skapa en utbyggd ämneslärarutbildning är att tillräckligt många vill söka sig till läraryrket.
Förnyelse av forskning har varit ett genomgående tema under året. Den interna, övergripande forskningsutvärderingen RQ20 som presenterades under våren har legat som grund för detta förnyelsearbete. Det har även Vetenskapsrådets Forskningsbarometer gjort. Den förra visar bl.a. att forskningen vid universitetet är mycket stark men att universitetet bättre bör utnyttja den ämnesbredd och de forskningsinfrastrukturer som finns. Den senare visar att universitetets publiceringar har ökat men att citeringarna har minskat. Flera initiativ har startat för att i högre grad skapa kompletta och nyskapande kunskapsmiljöer med forskning, samverkan och utbildning. Dessa miljöer ska kunna konkurrera om både EU-bidrag och nationella medel, till exempel i kommande satsning på s.k. profilområden som regeringen aviserat i den senaste forskningspolitiska propositionen. Arbetet med att identifiera profilområden satte igång under hösten och kommer att fortsätta under 2022.
I samma anda – att verka för ämnesbredd och göra internationellt konkurrenskraftig forskning – skapades under året ett excellensprogram inom forskning med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. I mars beslutade universitetet att avsätta 100 miljoner kronor av universitetsgemensamma medel till programmet i två delar: en del med postdoktorstjänster inom tvärvetenskapliga projekt och en del med nya doktorandtjänster inom forskarskolan Agenda 2030.
EU är en av universitetets största bidragsgivare inom forskning och under 2021 startade det nya ramprogrammet Horisont Europa. Universitetet arbetar målmedvetet för att ytterligare stärka och bredda deltagandet i detta ramprogram. Universitetet har också för avsikt att förlänga och utöka sitt engagemang i EUGLOH, en del av EU:s partnerskapsprogram European Universities som verkar för rörlighet och utbyte för studenter och anställda vid europeiska lärosäten.
Den som rör sig i Lund ser att Sölvegatan som är en del av Kunskapsstråket håller på att få ett nytt uttryck. Den nya glasfasaden som tornar upp sig rymmer Forum Medicum där utbildningar i medicin, hälsa och vård ska samlas i nära anslutning till Biomedicinsk Centrum, BMC, och Skånes universitetssjukhus i Lund. Inflyttning blir 2023. Längs kunskapsstråket planeras också ett Samhällsvetenskapligt centrum i kvarteret Paradis. Även Konstnärliga fakulteten planerar för sina nya, sammanhållna lokaler i Malmö med planerad inflyttning 2025. På längre sikt planerar Lunds universitet för Science Village – området mellan de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Här finns stor potential att forma ett internationellt forsknings-, innovations- och utbildningscentrum.
Campusutveckling spelar en betydande roll för förnyelsen av utbildning och forskning. Under de kommande 20-25 åren kommer 30 procent av universitetets lokalbestånd att antingen förnyas eller anpassas till de behov som dagens utbildning och forskning kräver. Ökad digitalisering, hållbarhet och mer samarbete mellan fakulteter och med övriga samhället driver på campusutvecklingen.
Under året har vi också arbetat med att vidareutveckla Lunds universitet som arbetsplats. Det gäller allt från att attrahera och rekrytera nationell och internationell kompetens till att behålla dem som kommer hit för att forska. Även här ligger RQ20 till grund för universitetets utvecklingsarbete liksom EU:s certifiering HR Excellence in Research.
Dagens arbets- och studieplats kännetecknas av mångfald och när året gick mot sitt slut klubbades universitetets lika villkorsplan igenom. Den uppfyller de krav som ställs av EU:s ramprogram Horisont Europa samt inkluderar uppdraget om jämställdhetsintegrering.
Nu när endast några skälvande dagar återstår av 2021 är det dags för mig att säga: ring ut det gamla året och ring in 2022!
Ta hand om er under helgerna!
Erik