I dessa dagar har jag haft all anledning att fundera på gränstrakter – både de gränser som ska hållas och förtydligas och de som behöver suddas ut till förmån för samarbete. Lunds universitet är ett barn av just gränstrakter – en institution som bildades mitt under dansk-svensk rivalitet. År 1666 när universitetet bildades var Sverige en stormakt som ett knappt decennium tidigare hade erövrat Skåne från Danmark.
I förra veckan firades nationaldagen den 6 juni stort då det var 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung vid ett riksmöte. Händelsen kan ses som startskottet för Sverige som en enad nation och det är detta firande som fått mig särskilt att fundera på Lunds universitets roll i gränstrakter. I egenskap av rektor har jag varit inbjuden till flera nationella och högtidliga festligheter med anledning av 500-årsfirandet – ett firande som fått en speciell innebörd i dessa geopolitiskt instabila tider. Sverige ansöker om Natomedlemskap och värden som byggts upp, inte minst i Sverige, under lång tid såsom demokrati och mänskliga rättigheter hotas i flera delar av världen. Riksdagens talman Andreas Norlén skrev på DN Debatt den 6 juni ”Händelserna för 500 år sedan minner om vikten av varje lands rätt att gå sin egen väg, att utforma sina institutioner och så småningom att bygga demokratin.”
Det är i princip så vi inom akademin brukar formulera oss när vi önskar större autonomi från statsmakten, akademisk frihet och en armlängds avstånd till politiken. Det är med tydlig gränsdragning mot omvärlden som universitet kan hjälpa till att underhålla demokratin som aldrig kan tas för given, inte heller i Sverige. Det har också blivit tydligt att omvärlden kräver att universiteten tydliggör sina gränser i de samarbeten som vi initierar eller har. Ryska statliga samarbeten känns idag avlägsna men de samarbeten som ifrågasatts mest på senare tid i media och debatt är de svensk- kinesiska samarbetena. Och här har strålkastarljuset varit särskilt riktat mot universitet och högskolor. Att utbildningsministern abrupt beslutade om kortare mandatperiod för universitetsstyrelser för inte så länge sedan gjordes t.ex. med ”bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna” för att citera departementet.
Lunds universitet har kommit långt med öppenhet kontra gränsdragning. Samtidigt som arbetet med öppen vetenskap pågår kraftsamlar sektorn i stort och Lunds universitet som sådant kring globalt ansvarsfullt engagemang. Det inbegriper en mängd olika frågor som informationssäkerhet, dataskydd, risk för dubbel användning, etiska och värdegrundsöverväganden, personlig säkerhet m.m.
I dessa gränsdragningens tider behöver vill jag dock slå ett slag för det öppna samhället och de goda samarbetena över internationella gränser. Endast samarbete bidrar till att forskning och utbildning kan utvecklas och vara en del av lösningen på de komplexa utmaningar världen står inför. Därför är jag både stolt och glad över att Lunds universitet är en eftertraktad plats för internationella konferenser och besök och en eftertraktad institution för internationella studenter och forskare.
I denna och nästkommande vecka hålls ett antal internationella möten och konferenser här i Lund och i samarbete med Lunds universitet. Just i dessa dagar, den 12–14 juni står Lunds universitet värd för EUGLOH Annual Summit då alla våra åtta samarbetspartner kommer till Lund.
Nanolund är medarrangörer för det vartannat år återkommande Euronanoforum som hålls nu, den 11-13 juni. Industri, akademi, politiker och intresseorganisationer samtalar tillsammans om nanoteknologi och dess utveckling.
Som en del av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd förläggs en konferens om forskningsinfrastruktur i Lund den 19–20 juni med temat “The Potential of Research Data: How Research Infrastructures Provide New Opportunities and Benefits for Society”. De inbjudna deltagarna gör bland annat besök på forskningsinfrastrukturerna ESS och MAX IV.
I dessa gränstider ska universiteten fortfarande kunna vara en plats för utbyten och samarbeten inom akademin, med politik, näringsliv, offentlig sektor och medborgare. Även kontroversiella besök ska kunna tas emot eftersom en akademi är en plats för möten över gränser och diskussion och idéutbyten. Det måste skava mellan varven – annars är det ingen akademi. Jag använder Norléns ord igen men i mitt sammanhang: Akademin behöver gå sin egen väg, utforma sina institutioner och bygga demokratin. Jag lägger dock till: Med samarbete och ansvar.
Erik