Så har herrarnas fotbolls-VM kört igång och samlar miljontals supportrar och hejaklackar runt om i världen. Länder konkurrerar inbördes om åtråvärda medaljplatser men sporten i sig delas i en världsgemenskap, om än präglad av dagens geopolitiska verklighet. En fotbollssommar som denna kan jag inte låta bli att dra paralleller till akademin och särskilt till grundforskningen.
Ett fotbolls-VM samlar de toppade elitspelarna och lagen men startar inte där. Fotbolls-VM börjar på bakgården i förorten, på parkeringen i innerstan, på gräsplätten nere vid sjön, i favelan på bergssluttningen, på skolgården och i den lokala idrottsföreningen. Framgångsrik fotboll, liksom grundforskning, bygger på att det finns en gräsrotsrörelse, en rörelse som sällan bygger på något annat än lust och vilja att göra något tillsammans. Till en början ofta i oorganiserat kaos. Längre fram mer organiserat i klubblag och för en liten del av alla spelare blir det en elitsatsning. Men det är värt att ha i åtanke att det inte är toppstyrning med politiska mål och direktiv eller elitakademier som har skapat hela det världsomspännande system som både fotbolls-VM och grundforskning bygger på.
Precis som i fotboll vill forskningen skapa goda karriärvägar för dem som vill och kan skruva bollen på ett sätt som någon annan aldrig tidigare gjort eller som har förmågan att sätta en perfekt bicicleta. Vi behöver därutöver fånga in de bästa spelarna runt om i världen för att själva bli bättre och de internationella rekryteringskampanjerna inom Lund University Programme for Global Excellence är en del i detta lagbygge.
Och precis som i fotboll behöver vi kraftsamla för att som landslag kunna hävda oss i den globala konkurrensen. Nyligen gick Lunds universitet och fem andra lärosäten (Chalmers och KTH samt Stockholms, Linköpings, och Uppsala universitet) ihop för att bilda Swedish Center for Quantum Technology. Det är ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi. Här får vi möjlighet att förena lärosätenas olika styrkor och skapa en miljö som kan positionera svensk kvantteknologi inför den utveckling som väntas ske på området de närmsta decennierna och globalt vara med och forma nästa teknologiska revolution.
Som rektor kan man fundera på vilken roll ett sådant ämbete har i ett akademiskt lagbyggande. Närmast till hands ligger väl mittbacken som rör sig långt upp och ner över planen, ibland med offensiva löpningar för att skapa numerära överlägen, för att i nästa stund snabbt behöva springa tillbaka i försvar för att förhindra kontringar. Men den huvudsakliga uppgiften är ändå som jag ser det att skapa möjlighet för andra att skjuta kanonskott och se möjligheterna även i tåfjuttarna – eftersom de senare kan ta de mest oväntade och lyckofulla riktningarna.
Nu kommer snart midsommar och därefter är det dags för flera av oss att bege sig till Almedalen. Detta år, politikens valår och fotbollens gigantår, ger säkert åtskilliga tillfällen att diskutera hur vi långsiktigt bygger och toppar det akademiska landslaget på bästa sätt.
Jag passar på att önska glad sommar!
Erik