Lunds universitet fick nyligen ännu ett positivt rankningsresultat – plats 95 på Times Higher Education-rankingen. Och det finns många fler bevis som underbygger påståendet om att Lunds universitet är ett framstående internationellt universitet. Det senaste året har t.ex. universitetets forskare fått prestigefyllda, internationella forskningsanslag från European Research Council, ERC, och nya forskningsgenombrott har fått genklang och synlighet över hela världen. Några av världens mest framgångsrika universitet som UC Berkeley och Imperial College London har besökt oss för att höra hur vi arbetar med innovationsdistrikt. Under året som har gått har vi också kunnat stråla av den stolthet som Nobelpriset 2023 förde med sig.
Kan man fånga själen av ett internationellt universitet? Ja, jag vill hävda det. Även om universitet över hela världen är sina egna intellektuella mikrokosmos med lokal förankring finns mycket som är sig likt och igenkännbart oavsett vilket av världens campus man befinner sig på. Lättast går det nog att sammanfatta med: en kollegial gemenskap där man känner sig hemma.
Just gemenskap är värt en extra fundering i år, detta supervalår då cirka hälften av världens befolkning redan har gått eller ska gå till valurnorna för att rösta och där giganter som Indien, EU och Storbritannien redan har genomfört sina val. För det som är gemenskap för vissa är utanförskap för andra. Och det finns en spänning mellan vad som uppfattas som en ”globaliserad elit” och ”vanliga människor”. Den spänningen finns i olika varianter över hela världen och har blivit en viktig faktor i flera av årets demokratiska val, inte minst i det val som i skrivande stund ligger framför oss: presidentvalet i USA.
Tillhör då universiteten en slags global elit med en gemenskap som uppfattas som utanförskap av andra? Ja så är det säkert, och det är något man i allra högsta grad ska vara uppmärksam på. Det är långt ifrån möjligt för stora delar av världens befolkning att kunna studera, eller än mindre arbeta vid ett universitet. Vi som däremot har detta privilegium behöver därför ständigt påminna oss själva och andra att det vi bygger inom gemenskapen för att förstå mer, ta fram ny kunskap eller nya lösningar inte bara görs för vår egen skull. Den kunskap som ett universitet genererar ska komma alla medborgare tillgodo.
Av den anledningen är universitetets arbete med samverkan ett så viktigt uppdrag, bredvid de för utbildning och forskning. Och ett universitet, hur internationellt det än må vara, får aldrig glömma vikten av lokal förankring. Ett universitet betyder mycket för platsen där det fysiskt finns och för människorna i dess närhet. Det globala kan inte existera utan det lokala.
Kan detta belysas bättre än genom en akademiker som förenar sin beresta världsstjärnestatus med att vara en jordnära lärare som ger tillbaka till de unga – såsom Håkan Hardenberger, professor i trumpet vid Musikhögskolan i Malmö, gör? Han är världens främsta trumpetsolist och är likt nobelpristagaren Anne l’Huillier strålande förebilder för oss alla hur man kombinerar de högsta framgångarna inom konst och vetenskap med att generöst ge tillbaka till, inte bara universitetet, utan till hela världen. Och det är för sådana insatser de båda har belönats med Lunds universitets guldmedalj.
Erik