Viktigt att värna kraften bland de nationsaktiva studenterna

Lunds universitet är känt för sitt studiesociala liv. Många unga söker sig hit för att man vet att här finns ett enormt utbud av aktiviteter att engagera sig i eller ta del av. Man kan vara kock, spexare, körmedlem, filmklubbs- eller festarrangör för att nämna något. Eller så kan man bara delta och umgås med vänner – året om arrangerar nationerna, noderna för gemenskap och umgänge, i princip dagligen aktiviteter av något slag.

Jag har precis träffat Kuratorskollegiet, ledningen för alla nationer inom paraplyet Studentlund. Jag blir alltid oerhört imponerad över det arbete som läggs ner av heltidsanställda och ideella krafter vid nationerna för att alla ska kunna trivas och ha en meningsfull och rolig studietid, även utanför lärosalarna. Nationerna står för en stabil och konstant kraft i Lunds studentliv.

Men det finns också ett par utmaningar för nationsaktiva, särskilt dem som jag nu träffade. I takt med att alla verksamheter har professionaliserats, inom exempelvis säkerhet, arbetsmiljö, likabehandling, jämställdhet och hälsa läggs en stor börda på dem som engagerar sig.

En del av dem jag träffade igår lyfte stor arbetsbelastning och ett ansvar som man måste göra sitt yttersta för att mäkta med. Trots allt är det i första hand unga människor med ett engagemang och som brinner för studentlivet som tar sig an kuratorsuppdragen. Ingen som vill engagera sig i studentlivet gör det för att de tänkt att arbetet handlar om att ansvara för och administrera arbetsmiljöpolicy, brandsäkerhet eller alkoholtillstånd – men det har kommit att utgöra stora delar av arbetet. Jag blev också uppmärksammad på hur tufft det är för många som känner ett stort ansvar att, utan utbildning, ta hand om vänner och medlemmar på nationerna som berättar att de mår dåligt. Pressen på unga är stor och vi vet också att den psykosociala ohälsan ökar bland unga. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är psykisk ohälsa vanligare bland studenter än yrkesverksamma.

Frågan är vad vi gör åt den ökade arbetsbelastningen på nationerna. Stöd till studiesociala aktiviteter med nationer och Akademiska föreningen och till utbildningsbevakning genom kårerna tas från utbildningsanslagen och det är inte rimligt att urholka dessa anslag ännu mer. Det tål därför att tänkas vidare på.

Från universitetets sida har vi under året satsat fem nya heltidsresurser på hälso- och studiestödjande resurser. Och från universitetets sida kan vi hjälpa till att lyfta frågor, såsom diskussionen om den ökade ohälsan hos unga, till andra delar av samhället och myndigheter eller sätta ljus på forskning kring detta. Vi kan göra konkreta, enklare saker, som att trycka på kommunen om förbättrad belysning på gator så att tryggheten ökar för nattsuddande studenter.

Jag avrundar detta inlägg med en eloge till det ledarskap som utgörs av Kuratorskollegiet. Så många kraftfulla personer med kunskap, engagemang och förmåga att uttrycka sig där finns! De kommer att vara en enorm resurs i samhället och på arbetsplatser när de avslutat sin studietid. Och på nationerna sprakar det av nya initiativ och idéer kring problematiska frågor såsom alkohol och trakasserier. Ett exempel är Göteborgs nation som startat ett projekt med ”änglar” som följer studenter hem på natten.

Universitetet och samhället som helhet har ett stort ansvar att plocka upp signaler från denna unga generation som har så mycket att ge. Vi behöver hitta former för ett hållbart studie- och arbetsliv och se till att potentialen tas till vara.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.