Vi har stora problem när akademiker inte tar forskningen om klimat på allvar

Jag har fått en rapport tillsänd mig. Jag har skummat igenom den.

Som professor, van att läsa vetenskapliga artiklar och värdera dem, kan jag direkt förkasta rapporten som nonsens. Ändå vill någon att jag ska ta den på allvar. Det är en akademiker som vill att jag ska fundera på om det ändå inte ligger något i det som rapporten säger.

Rapporten handlar om olika fördelar som global uppvärmning kan föra med sig och jag har fått den för att jag har skrivit om att vi behöver ta hållbarhet på allvar i tidigare blogginlägg – vilket tydligen upprör akademikern i fråga. Rapporten som jag fått är skriven, inte av en forskare inom klimat, utan av en i USA välkänd person inom den amerikanska Vita hus-administrationen som gjort sig ett namn på att trivialisera klimatförändringarna. Han har nära koppling till politiska tankesmedjor som han arbetat för.

Lobbyister finns överallt, det har jag skrivit om ett par gånger tidigare här i bloggen. Forskningen ska stå fri från lobby och påverkan. Men forskare är också ”bara” människor och vi är alla färgade av samhället vi lever i och de föreställningar som finns runt omkring oss. Alla, även forskare, påverkas på något sätt av rådande föreställningar och även forskare kan givetvis hamna i grupptänkande om man inte ser upp. Att kritiskt granska varandras arbete är därför självklart för forskare.

Vad gäller klimatfrågan är forskarvärlden med expertkunskap enig: vi står inför klimatförändringar och vi vet vad som orsakar de största utsläppen av växthusgaser.

I oktober kom FN:s klimatpanel med en specialrapport som handlar om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Den globala medeltemperaturen är nu nästan 1 grad över förindustriella nivåer men det finns fortfarande möjlighet att hejda den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader. Det förutsätter dock betydligt större utsläppsminskningar av växthusgaser än vad länder har kommit överens om hittills genom Parisavtalet. Det är stor skillnad på vad som händer med exempelvis våra ekosystem (flera skadas allvarligt) om vi lyckas hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 grader i stället för 2 grader och ska vi lyckas att hålla den lägre siffran behövs akuta åtgärder.

FN:s klimatpanel bedriver inte själv forskning utan utvärderar och sammanställer den senaste forskningen och den tekniska och socioekonomiska information som produceras runt om i världen och som har betydelse för att förstå klimatförändringar. Tusentals forskare över hela världen bidrar med kunskap till panelen.

Jag vill påstå att vi har stora problem när det till och med finns akademiker som inte vill ta forskningen och resultaten om klimatförändringarna på allvar – trots den massiva kunskap som FN:s klimatpanel och forskare över hela världen visar med jämna mellanrum.

Klimatförändringar existerar och påverkar vårt samhälle så som vi känner det på flera sätt. Som akademi bör vi lägga vår energi och tankeförmåga på att ta oss an de utmaningar som vi står inför och som forskningen belagt med fakta. Glädjande nog finns det fler akademiker som arbetar med att ta fram faktabaserad kunskap, hitta nya idéer, innovationer och lösningar än det finns sådana, som år 2018, sprider nonsensrapporter om klimatet utan vetenskaplig bäring i syfte att… ja, jag undrar i syfte att göra exakt vad och varför?
Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.