Tätare samarbete för ett rikare Lundaliv

Tidigare i veckan skrev universitetet och Lunds kommun under ett samverkansavtal. Det är ett förtydligande, eller fördjupande om man så vill, av det första avtal som skrevs 2014 om samarbete.

Jag tycker att vi, genom de fyra grundpelare som i detta nya avtal har vaskats fram, har hittat de områden där vi tillsammans kan göra mycket för att utveckla Lund som stad. Pelarna är:
• Stadsutveckling
• Publika kultur- och museiverksamheter
• Näringsliv och innovationssystem
• Studenter

Universitetet är mycket tätt förknippat med Lund som stad och vice versa. Under punkten stadsutveckling ligger universitetets verksamhet Botaniska trädgården, som är en fantastisk turistmagnet och oas för lundaborna. Här ser universitetet gärna ett större engagemang från kommunen eftersom universitetet på egen hand inte har möjlighet att utveckla verksamheten som i huvudsak är publik och inte har större forsknings- eller utbildningsanknytning.

I stadsutveckling ligger också Science Village Scandinavia, SVS, området mellan de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS ute på Brunnshög. Här kommer en helt ny stadsdel att växa fram – runt forskning och kunskap och givetvis behöver vi samarbeta mycket tätt för att få ut mesta möjliga kring forskningsanläggningarna och dela samma framtidsvisioner. Detta projekt är riktigt häftigt och tillsammans med kommun och näringsliv kommer det att kunna bli fantastiskt!

Vi kan också förtäta våra relationer vad gäller utbildning. I Lund finns en unik möjlighet för skol- och gymnasieungdomar att tidigt lära sig mer om forskning och vetenskap. Vattenhallen är ett exempel dit ungdomar kan komma och upptäcka vetenskapsvärlden, men jag är säker på att vi skulle kunna hitta många fler sätt att locka skolungdomar till forskning genom tätare skolsamarbeten.

Även kulturlivet kan utvecklas stort om vi samarbetar mer. Universitetet har t.ex ett unikt museum i Skissernas (som precis utsetts till Årets museum) samt det centralt belägna Historiska museet. Dessa två museer är i allra högsta grad lundabornas och turisternas museer och det är tungt och kostsamt för universitetet att ensamt ansvara för kulturlivets utveckling. Och när externa finansiärer skär ner, vilket hänt mycket nyligen då Region Skåne beslutade att dra in sitt bidrag till Historiska museet med 800 000 kronor, drabbar det kulturlivet hårt – och i slutändan blir Lunds attraktionskraft lidande. Jag är säker på att ett rikt kulturliv ger många ringar på vattnet i form av ett friskare, tryggare och mer välmående samhälle – precis som Jesper Larsson, vd för Malmö Live, påpekade i en debattartikel i Sydsvenskan nyligen. Jag hoppas, liksom han, att politiker vågar vara visionära och se kultursatsningar som viktiga investeringar i samhället.

Att känna gemensamt ansvar för näringsliv och innovationssystem är en självklarhet. I Lund finns Ideon, Medicon Village och flera inkubatorer som alla innehåller företag sprungna ur forskningen vid Universitetet. Dessa verksamheter bidrar till tillväxt i kommunen och regionen.

Vad vore Lund som stad utan alla studenter? Studentlivet vid Akademiska föreningen, nationerna och studentkårerna, bidrar i högsta grad till en levande stad, dagtid som nattetid. Många studenter är också Lundabor men har sällan kontakt med sin kommun under sina studentår. Bostäder samt studenters hälsa och välbefinnande – t.ex att veta att det finns god tillgång till ändamålsenligt stundentboende och att boende- och stadsmiljön för unga är trygg är prioriterade frågor.
Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.