Storsatsningar ska hamna där möjligheterna till excellens är störst

Lunds universitet har genom åren varit synnerligen framgångsrika i att attrahera anslag till stora, tvärvetenskapliga miljöer såsom Linnémiljöer och Strategiska forskningsområden, SFO:er.

SFO:erna beslutades av regeringen 2009. Satsningen innebar att ett antal svenska forskningsområden som bedömdes ligga i den internationella forskningsfronten eller ha potential att nå dit skulle tilldelas medel. Lunds universitet får runt 190 miljoner kronor årligen för de sammanlagt tolv områden som vi har själva eller delar med andra universitet.

SFO:erna var en tioårig satsning. Vetenskapsrådet med flera finansiärer utvärderade programmet i halvtid för regeringens räkning och vi har nu kommit till en punkt där SFO:erna behöver reflektera över de effekter som kommit ur denna historiskt stora satsning. Inte minst är det viktigt för att kunna formulera visioner och mål för SFO:erna i framtiden.

Det är ännu oklart hur regeringen tänker utforma en utvärdering nu efter tio år, vi väntar på att forskningsråden ska få direktiv för detta. Vi väntar också en kommande forskningsproposition till hösten 2020 och det är inte omöjligt att regeringen i den tydliggör hur de har tänkt kring fortsättningen av SFO:erna.

Den kanske viktigaste effekten som vi har sett är att flera SFO:er har fungerat som rekryteringsnoder som har attraherat unga forskare.
En annan effekt är att forskningsområdena blivit mer enade och definierade vilket stärkt och samlat kompetens. Några intressanta fakta: SFO:erna engagerar 20 procent av LU:s personal och nära 30 procent av Lunds universitets totala publicering för 2018 utgjordes av SFO-publiceringar.

Miljöer på tvärs av den här storleken har också bidragit till nya möjligheter såsom att formera och ansöka om ett kompetenscentrum inom nano. Många tillämpade avknoppningar har också sett dagens ljus i SFO:ernas kölvatten.

Det är nu otroligt viktigt att vi bibehåller all den kompetens som har skapats i dessa miljöer och tar vara på den erfarenhet och kunskap som de genererat genom åren och vi har redan byggt upp ett system för återrapportering.

Det är också viktigt att regeringen ser, vilket vi har facit på efter tio år, att det tar tid att bygga upp och formera excellenta miljöer som håller internationell toppklass. Det krävs ledarskap, visioner och möjlighet att bedriva nyskapande forskning samt ett konstruktivt samspel mellan linjestrukturen och miljöerna för att lyckas. Inte alla lärosäten har kapacitet och bredd att ansvara för och förvalta ett sådant arbete.

Vi behöver nu en regering som lägger en forskningsproposition med tydligt fokus på excellens och som gör stora och långsiktiga specialsatsningar i SFO:ernas anda. Om Sverige i framtiden ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation måste satsningarna göras där möjligheterna är störst att nå excellens.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.