Torbjörn von Schantz

Rektors blogg

Stark och ansvarsfull internationalisering blir tydligt i coronatider

Internationalisering är en av akademins absoluta hörnstenar. Internationella forskningssamarbeten och utbyten är extremt viktiga för att vi ska kunna ta oss an globala utmaningar såsom hållbarhet och klimat. Och, något som har blivit extra tydligt den här våren: global hälsa och pandemier.

Forskare över hela världen försöker nu hitta vaccin och botemedel mot coronapandemin. Vi är extremt beroende av varandras forskningsresultat för att hitta lösningen och det öppna, globala vetenskapssamhället är en garant för att vi ska kunna komma vidare i forskningen.

I denna turbulenta tid måste vi arbeta stenhårt för att bibehålla internationella samarbeten. Det gäller för akademin, det gäller för politiken, för FN och ickestatliga organisationer, NGO:s.

Idag skriver jag och flera av mina kollegor i Svenska dagbladet om vikten av globala hälsosamarbeten och hur farligt det är för världshälsan om medlemsländer ekonomiskt drar sig ur WHO, Världshälsoorganisationen. Vi behöver inte färre internationella samarbeten i dagsläget, vi behöver starkare och ansvarsfulla samarbeten.

Pandemin har också visat sig vara ett stresstest av EU-samarbetet. Sammanhållning, etiska principer och solidaritet kommer lätt i skymundan till förmån för smittskydd av den inhemska befolkningen. Risken är att vi får mer stängda gränser framöver och ökad nationalism istället för tvärtom. Det äventyrar i allra högsta grad vår verksamhet inom forskning och utbildning.

Internationella forskningssamarbeten är i synnerhet viktiga för ett litet och öppet land som Sverige för att uppnå teknologiska och vetenskapliga framsteg. 99 procent av världens kunskapsproduktion sker utanför Sverige och 70 procent av svenska vetenskapliga publikationer är samförfattade med åtminstone en forskare vid en utländsk institution. Svenska forskare har numera även samarbeten med forskare i allt fler länder.

Framför allt sker ökningen av samarbeten där vetenskap utvecklas snabbt. Bland länder med snabb vetenskaplig utveckling, räknat i tillväxt i vetenskapliga publikationer, finns exempelvis Kina, Singapore, Saudiarabien, Sydkorea, Iran, Qatar och Indien. Kina är i dag det största kunskapsproducerande landet i världen.

Överlag bidrar de ökande internationella samarbetena till en positiv utveckling. Men olikheter länder emellan är också en källa till missförstånd och konflikter. Det kanske mest tydliga exemplet är Kina som framträtt som en jämbördig aktör till Europa och USA inom forskning.

Vi måste förhålla oss till att många av de snabbt vetenskapligt växande länderna har annorlunda normer, politiska strukturer och vetenskapliga system jämfört med Sverige. På flera håll, även i mer närliggande länder såsom Ungern och Turkiet, inskränks den akademiska friheten.

Lunds universitet har i samarbete med STINT, KTH och KI arbetat fram en skriftlig vägledning som vänder sig till universitetsledningar, forskare och stödverksamheter på lärosäten. Den uppmanar till ökad reflektion kring etik, institutionell autonomi, kulturell, politisk och legal kontext, och relationsbyggande. En längre debattartikel publicerades i Universitetsläraren med anledning av att denna vägledning nyligen lanserades.

Som ett nästa steg ska en nationell kurs med fokus på ansvarsfull internationalisering utvecklas för att stärka kompetensen på svenska lärosäten.

Så, jag avslutar med att upprepa: Världen behöver starka och ansvarsfulla internationella samarbeten för att kunna lösa de globala utmaningarna. Sverige behöver säkerställa att såväl studentutbyten som forskningssamarbeten står starka även efter coronapandemin.
Torbjörn

24 april, 2020

Inlägget postades i

Allmänt