Orimliga villkor bakom strandade förhandlingar med Elsevier

Under flera år har protesterna i universitetssektorn i Sverige och internationellt höjts mot de höga prenumerationsavgifter som vetenskapliga tidskrifter tar ut för att publicera artiklar och göra dem tillgängliga för andra forskare och studenter. Ett av de vinstdrivande företag som dominerar den här marknaden är Elsevier som har prestigefyllda tidskrifter som The Lancet och Cell.

Sedan 2016 har Bibsamkonsortiet vid Kungliga biblioteket, som samordnar förhandlingarna mellan landets lärosäten och de vetenskapliga förlagen, försökt förmå Elsevier att byta affärsmodell och ge rimligare villkor till vetenskapssamhället. Idag kan man säga att forskarna producerar och tillhandahåller vetenskapen som publiceras och genom offentliga medel betalar lärosätena höga prenumerationsavgifter för att forskarna och studenterna ska få tillgång till de resultat som publicerats. Lärosätenas forskare bistår dessutom tidskrifterna med oavlönad faktagranskning och även oavlönat redaktörskap. Denna, för de kommersiella tidskriftsförlagen så lukrativa affärsmodell, kan fortgå eftersom det är meriterande för forskare att publicera sig samt anta arbetet som redaktörer. Det är inte ovanligt att förlagen har vinstnivåer på 30-40 procent.

Elsevier är den enskilt största leverantören av e-media till svenska lärosäten. Lunds universitet har genom det nationella avtalet tillgång till drygt 2000 tidskrifter och cirka 25 procent av LU:s totala e-mediabudget på 56 miljoner kronor går till Elsevier.

Detta är helt orimligt. Samtidigt som vi betalar dyra prenumerationsavgifter strävar forskarsamhället efter att gå i en annan riktning, att publicera vetenskapliga artiklar i s.k öppen vetenskap (Open Access) på nätet. Detta ger effektivare spridning av forskningsresultat och är ett mer effektivt resursutnyttjande.

Det har dock visat sig vara svårt att få de kommersiella företagen att skifta affärsmodell, där tillgången till ny vetenskap inte finansieras av läsaren, som får fri tillgång, utan på andra hållbara sätt för såväl lärosäten som tidskriftsförlag.
Förhandlingarna mellan Bibsam och Elsevier har nu strandat och det får konsekvenser. För Lunds universitet innebär det att anställda och studenter inte kommer att ha tillgång till tidskriftsartiklar utgivna av Elsevier efter 30 juni 2018. Däremot kommer anställda och studenter fortsatt ha möjlighet att läsa Elsevierartiklar utgivna mellan 1995 och 30 juni 2018. LU-forskare kan även fortsättningsvis publicera artiklar och arbeta redaktionellt i Elseviers tidskrifter.

Lunds universitet står bakom det nationella konsortiets hållning, som dessutom är i linje med regeringens och EU:s målbild, samt LERU:s rekommendationer. Det måste till förändring så att vi kan få en ekonomiskt hållbar övergång till öppen vetenskap. Förhandlingarna mellan Elsevier och det svenska konsortiet fortsätter och jag hoppas nu att vi inom en snar framtid kan hitta en hållbar lösning som gagnar alla parter.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.